Näringsverksamhetens nettoförmögenhet

Med hjälp av näringsverksamhetens nettoförmögenhet indelas företagsinkomsten i kapitalinkomst och förvärvsinkomst.

Näringsverksamhetens nettoförmögenhet erhålls genom att från näringsverksamhetens tillgångar dra av skulderna och lägga till 30 procent av de utbetalda lönerna.

Näringsverksamhetens tillgångar

Till näringsverksamhetens nettoförmögenhet räknas enbart näringsverksamhetens tillgångar. De inkomster som företagarens hushåll har beaktas inte. Näringsverksamhetens tillgångar kan omfatta bland annat fastigheter, byggnader, konstruktioner, maskiner, materiel, varor, kundfordringar och kassatillgångar.

Trots att endast 75 % eller 85 % av sådana dividender som näringsidkaren fått utgör skattepliktig inkomst för näringsverksamheten, räknas aktierna i sin helhet till nettoförmögenheten.

Delvis i näringsverksamhetens användning

Om till exempel en bil eller en bostad används både inom näringsverksamheten och privat, tillämpas 50-procentsregeln. Om mer än hälften av användningen hänför sig till näringsverksamheten, ingår nyttigheten i näringsverksamhetens tillgångar.

Exempel: Laura är läkare och har ett mottagningsrum i anslutning till hemmet. Mottagningsrummet är 26 m². Lauras hem har en yta om 120 m².

Mindre än hälften av lägenheten används för näringsverksamheten, och därför tas lägenhetens värde inte på något sätt i beaktande vid beräkningen av nettoförmögenheten inom Lauras näringsverksamhet. Inte ens värdet av mottagningsrummets andel beaktas i nettoförmögenheten. Däremot kan kostnaderna med en resultaträkning dras av exempelvis i förhållande till bostadsytan.

Normala bankdepositioner räknas inte som nettotillgångar

Kapitalet (depositionen) på ett normalt bankkonto som anknyter till näringsverksamheten hör inte till näringsverksamhetens tillgångar. Den ränteinkomst som ackumuleras på bankkontot beskattas enligt lagen om källskatt på ränteinkomst. Banken debiterar källskatt på ränteinkomsten. Den ränteinkomst som ackumuleras på bankkontot beskattas alltså inte enligt inkomstskattelagen. Av denna orsak beaktas inte heller kapitalet på bankkontot i den uträkning av nettoförmögenheten som påverkar verkställandet av inkomstbeskattningen.

Näringsverksamhetens löner

Till nettoförmögenheten inom en rörelseidkares eller yrkesutövares näringsverksamhet läggs 30 procent av de utbetalda lönerna inom näringsverksamheten till. Det räcker inte att lönerna bokförs som resultatregleringsskuld. Lönerna ska också omfattas av förskottsinnehållning. Skatteförvaltningen anser också att källskattepliktiga löner vid beräkningen av kapitalinkomstandelen kan jämställas med löner som omfattas av förskottsinnehållning.

De löner som har utbetalts under 12 månader före utgången av skatteåret tas i beaktande. Lönerna under de 12 senaste månaderna räknas också då räkenskapsperioden och skatteåret är längre eller kortare än 12 månader.

Om företagaren har fyllt i punkten Utbetalda löner i skattedeklarationen, inkluderar Skatteförvaltningen på tjänstens vägnar 30 procent av lönerna i nettoförmögenheten. De utbetalda lönerna höjer beloppet av kapitalinkomstandelen av företagsinkomsten som ska fördelas.

Det finns skäl att komma ihåg att en rörelseidkare eller en yrkesutövare inte får betala lön till sig själv, till sin make/maka, sitt barn eller annan familjemedlem som inte har fyllt 14 år då skatteåret börjar. Den del som motsvarar lön får företagare i form av kapitalinkomst- och förvärvsinkomstandelar från den företagsinkomst som ska fördelas.

Näringsverksamhetens skulder

Då det gäller näringsverksamhetens nettoförmögenhet, beaktas enbart skulderna som hör till näringsverksamheten. De skulder som företagarens hushåll har räknas inte med. Inkomsten av näringsverksamhet beskattas då i sin helhet som förvärvsinkomst.

Eftersom det belopp av skulderna som motsvarar den negativa återstoden anses ha använts för att finansiera företagarens privata hushåll, utgör detta belopp inte sådana skulder i näringsverksamheten som får dras av vid beräkningen av nettoförmögenheten.

Vilken tidpunkt för nettoförmögenheten ska tillämpas?

För fördelningen av näringsverksamhetens företagsinkomst används normalt näringsverksamhetens nettoförmögenhet under det föregående skatteåret. Om idkandet av näringsverksamheten har inletts under skatteåret, används vid fördelningen av företagsinkomsten nettoförmögenheten under det första skatteåret.

Exempel: Rea Rörelseidkares räkenskapsperiod är undantagsvis 15 månader (1.10.2015–31.12.2016). Denna period är också Reas skatteår 2016. Rea har en arbetstagare, och varje månad har hon betalt 2 000 euro i lön till denna. Under räkenskapsperioden har Rea således betalt sammanlagt 30 000 euro i löner (= 15 månader x 2 000 euro).

I skattedeklarationens punkt 5 Utbetalda löner anmäler Rea de löner som hon har betalt under de 12 senaste månaderna före utgången av skatteåret, sammanlagt 24 000 euro (= 12 månader x 2 000 euro).


Läs mer om nettoförmögenhet i rörelseidkares och yrkesutövares näringsverksamhet.

Nyckelord:

SvarsBanken

Gå till Svarsbanken