Ett öppet bolags eller ett kommanditbolags nettoförmögenhet

Förvärvskällans nettoförmögenhet är differensen mellan förvärvskällans tillgångar och skulder. Med hjälp av nettoförmögenheten fördelas inkomsten i förvärvs- och kapitalinkomst som beskattas hos bolagsmännen.

Förvärvskällans nettoförmögenhet erhålls genom att från tillgångarna dra av skulderna och lägga till 30 procent av de utbetalda lönerna.

Förvärvskällans tillgångar

Då det gäller näringsverksamhetens nettoförmögenhet beaktas enbart tillgångarna som hör till näringsverksamheten. Tillgångarna i sammanslutningens andra förvärvskällor eller en bolagsmans privata hushåll beaktas inte vid uträkningen av näringsverksamhetens nettoförmögenhet. Tillgångarna kan omfatta bland annat fastigheter, byggnader, konstruktioner, maskiner, materiel, varor, lager, kundfordringar och kassatillgångar. Sammanslutningens fordringar på bolagsmännen hör till den personliga förvärvskällan. Den personliga förvärvskällans tillgångar anmäls, även om nettoförmögenhet inte räknas till förvärvskällan.

Förvärvskällans skulder

Då det gäller näringsverksamhetens skulder beaktas enbart skulderna som hör till näringsverksamheten. Skulderna i sammanslutningens andra förvärvskällor eller en bolagsmans privata hushåll beaktas inte vid uträkningen av näringsverksamhetens nettoförmögenhet. Näringsverksamhetens skulder omfattar inte kapital som har investerats i företagsverksamheten, reserveringar eller skatteskuld som inte har påförts före utgången av skatteåret. Inte heller den del av det negativa egna kapitalet som har använts för att finansiera bolagsmännens privata hushåll är skuld. Den obetalda skatt som har påförts bolagsmännen enligt sammanslutningens inkomstandel är inte heller sammanslutningsskuld.

Näringsverksamhetens löner

I nettoförmögenheten inom ett öppet bolags eller ett kommanditbolags näringsverksamhet inkluderas 30 procent av utbetalda löner. Det räcker inte att lönerna bokförs som resultatregleringsskuld. Lönerna ska också omfattas av förskottsinnehållning. Också källskattepliktiga löner jämställs med löner som omfattas av förskottsinnehållning.

De löner som har utbetalts under 12 månader före utgången av skatteåret tas i beaktande. Om räkenskapsperioden och skatteåret är längre än 12 månader, beaktas enbart de löner som utbetalts under de senaste 12 månaderna. Om räkenskapsperioden och skatteåret är kortare än 12 månader, beaktas de löner som utbetalts under de senaste 12 månaderna.

På tjänstens vägnar gör Skatteförvaltningen ett tillägg om 30 procent till nettoförmögenheten, om punkten Utbetalda löner i skattedeklarationen har fyllts i.

Bolagsmansspecifik nettoförmögenhet

En bolagsmans andel av förvärvskällans nettoförmögenhet fastställs enligt bolagsavtalet. I vissa fall kan man bli tvungen att rätta en bolagsmans bolagsavtalsenliga andel av nettoförmögenheten i ett öppet bolags eller ett kommanditbolags förvärvskälla. Rättelsen av den bolagsmansspecifika nettoförmögenheten görs innan kapitalinkomsten av förvärvskällan räknas ut enligt denna.

En bostad som innehas av sammanslutningen i en bolagsmans användning

Om tillgångarna inom ett öppet bolags eller ett kommanditbolags näringsverksamhet omfattar en bostad som en bolagsman under skatteåret har använt som sin egen eller sin familjs bostad, dras värdet av den aktuella aktielägenheten eller byggnaden av från bolagsmannens andel av nettoförmögenheten. Avdraget förutsätter att bolagsmannen har använt bostaden under det skatteår då inkomstandelen utgjorde skattepliktig inkomst. Bostaden ska dessutom ingå i tillgångarna inom bolagets näringsverksamhet vid utgången av det skatteår vars nettoförmögenhet utgör grunden för uträkningen av kapitalinkomstandelen.

Som bostadens värde avdras samma belopp som har använts vid uträkningen av nettoförmögenheten inom sammanslutningens näringsverksamhet. Om endast en del av den lägenhet eller byggnad som hör till näringsverksamheten används som bostad av en bolagsmans, avdras ett belopp som motsvarar denna andel.

Bostaden räknas till näringsverksamhetens nettoförmögenhet endast om den enbart eller huvudsakligen används inom näringsverksamheten. Om bostaden är en löneförmånsbostad eller om den hyrts ut till arbetstagaren, hör bostaden till tillgångarna inom sammanslutningens näringsverksamhet. Värdet av en bostad som används av en bolagsman dras av från bolagsmannens nettoförmögenhetsandel då den har varit i bolagsmannens användning uttryckligen på basis av anställningsförhållandet.

Om bostaden på annat sätt används av en bolagsman, hör den inte till nettoförmögenheten inom sammanslutningens näringsverksamhet. I detta fall dras dess värde inte av från bolagsmannens andel i näringsverksamhetens nettoförmögenhet.

Också värdet av en bostad som används av en tyst bolagsman i ett kommanditbolag dras av från dennes andel i sammanslutningens förmögenhet (dvs. på bolagsmannens betalda insats) innan kapitalinkomstandelen bryts ut.

Skuld för förvärv av bolagsandel

En räntebärande skuld som har använts för att förvärva en bolagsandel dras av från den andel i nettoförmögenheten inom en sammanslutnings näringsverksamhet som en bolagsman i ett öppet bolag eller en ansvarig bolagsman i ett kommanditbolag har. En skuld för förvärv av bolagsandel dras under skatteåret av från bolagsmannens bolagsmansspecifika nettoförmögenhet enligt vilken bolagsmannens inkomstandel fördelas i kapital- och förvärvsinkomster. Från beloppet av skulden för förvärv av bolagsandel dras den skuld av som har varit obetald vid utgången av det skatteår för vilket den bolagsmansspecifika nettoförmögenheten räknas ut. Den skuld för förvärv av bolagsandel som en tyst bolagsman i ett kommanditbolag har leder inte till att den tysta bolagsmannens bolagsmansspecifika nettoförmögenhet minskar.

Som skuld för förvärv av bolagsandel betraktas en skuld som av ett öppet bolag eller en ansvarig bolagsman i ett kommanditbolag tas för köp av en bolagsandel eller för placering av en kapitalinsats i en sammanslutning vid etableringen av denna.

Exempel: Mats är en av de ansvariga bolagsmännen i Affär Kb. Mats andel av sammanslutningens inkomster och tillgångar är 50 procent. Affär Kb:s räkenskapsperiod är 1.4–31.3.

Mats har betalt anskaffningen av sin bolagsmansandel med ett räntebärande banklån som han lyfte år 2008. Av Mats skuld för förvärv av bolagsandel återstår 31.12.2010 fortfarande 17 000 euro. Mats har arbetat inom sammanslutningen ända sedan början och fått lön. På basis av anställningsförhållandet står en aktielägenhet som ägs av sammanslutningen till Mats förfogande som bostad. Lägenhetens värde är 88 000 euro. Mats bor fortfarande i bostaden.

Inkomsten (resultatet?) av Affär Kb:s näringsverksamhet skatteåret 2011 (1.4.2010–31.3.2011) är positiv(t). Nettoförmögenheten inom sammanslutningens näringsverksamhet (31.3.2010) är 212 000 euro, av vilken Mats andel är 106 000 euro. När Mats under skatteåret (2011) har använt den bostad som ingår i tillgångarna inom sammanslutningens näringsverksamhet som sin egen bostad, dras värdet av den aktuella aktielägenheten (88 000 euro) av från hans nettoförmögenhetsandel (106 000 euro). Från den bolagsmansspecifika nettoförmögenhetsandelen (106 000 euro) avdras också Mats skuld för förvärv av bolagsandel (17 000 euro) enligt situationen vid utgången av Mats föregående skatteår (31.12.2010).

Beloppet av Mats bolagsmansspecifika nettoförmögenhet inom näringsverksamheten blir 10 000 euro (106 000 euro – 88 000 euro – 17 000 euro), enligt vilken Mats inkomstandel från Affär Kb skatteåret 2011 fördelas i kapitalinkomst och förvärvsinkomst.

 

Nyckelord:

SvarsBanken

Gå till Svarsbanken