Beskattning av allmännyttiga samfund – Vanliga frågor

1. Är allmännyttiga samfund helt befriade från inkomstskatt?
2. Hur mycket betalar allmännyttiga samfund i inkomstskatt?
3. Behöver föreningar betala inkomstskatt om det totala resultatet av näringsverksamheten är lika med noll eller negativt?
4. Hur stort kan ett allmännyttigt samfunds överskott vara för att det inte ska beskattas?
5. Är talkoarbete som allmännyttiga samfund utför skattepliktigt?
6. För hurdan verksamhet är ett allmännyttigt samfund momsskyldigt?
7. Kan ett allmännyttigt samfund frivilligt ansöka om momsskyldighet?
8. Räknas alla intäkter med i mervärdesskattelagens gräns för verksamhet i liten skala om 10 000 euro?
9. Kan allmännyttiga samfund betala skattefria kostnadsersättningar till frivilligarbetare?
10. Kan nätförmån eller telefonförmån ges till oavlönade frivilligarbetare i föreningar?
11. När ska föreningar eller stiftelser lämna in skattedeklaration?
12. På vilket sätt beror bedömningen av huruvida det är fråga om näringsverksamhet för ett allmännyttigt samfund på om verksamheten hör till föreningens eller stiftelsens allmännyttiga syfte?
13. Är inkomst som uppstått genom idrottstävlingar som allmännyttiga samfund ordnat alltid skattefri vid inkomstbeskattningen?
14. I 23.3 § 1 och 3 punkterna i inkomstskattelagen har det konstaterats att som ett allmännyttigt samfunds inkomst av näringsverksamhet, utöver separat nämnd verksamhet, inte anses inkomst som erhållits genom ” annan jämförbar verksamhet” eller ”genom försäljning av andra sådana nyttigheter”. Vad kan annan verksamhet eller nyttighet vara?

1. Är allmännyttiga samfund helt befriade från inkomstskatt?

Nej, det är de inte. Allmännyttiga samfund betalar inkomstskatt på inkomst av näringsverksamheten samt under vissa förutsättningar på inkomst av fastighet.

Som näringsinkomst för allmännyttiga samfund anses emellertid inte

  1. inkomst som samfundet för finansiering av sin verksamhet har fått genom att anordna lotterier, basarer, idrottstävlingar, dans- och andra nöjestillställningar, varuinsamlingar och annan därmed jämförbar verksamhet och inte heller inkomst som erhållits genom serverings-, försäljnings- och annan sådan verksamhet i samband med ovan nämnda tillställningar;
  2. inkomst av medlemsblad och andra publikationer som direkt betjänar samfundets verksamhet;
  3. inkomst som förvärvats genom insamling av medel i form av försäljning av adresser, märken, kort, vimplar eller annat liknande;
  4. inkomst av försäljning av produkter som i terapi-, hobby- eller undervisningssyfte har tillverkats på sjukhus, anstalter för utvecklingsstörda, straff- eller arbetsanstalter, åldringshem, invalidvårdsanstalter eller andra sådana vårdanstalter eller inkomst av tjänster som har producerats i sådant syfte;
  5. inkomst av bingospelverksamhet.

Skatteplikten för inkomst av fastigheter eller av delar av fastigheter bestäms enligt fastighetens användningsändamål. Inkomst av fastigheter som används för andra än allmänna eller allmännyttiga ändamål är skattepliktig. Om medlemmarna i ett allmännyttigt samfund t.ex. använder en fastighet för sin personliga fritid, är användningsändamålet inte allmänt eller allmännyttigt. Även kapitalinkomst av skogsbruk anses som inkomst av fastighet.

2. Hur mycket betalar allmännyttiga samfund i inkomstskatt?

Skattesatsen för näringsverksamheten är 20 %. På inkomst av fastighet betalas skatt endast till kommunen, varför skattesatsen är lägre: år 2017 är den 6,07 % och 6,27 % år 2018.

Inkomstskatt betalas endast på vinsten av den skattepliktiga verksamheten, alltså inte på intäkterna av hela verksamheten. Fastställda förluster från tidigare år tas i beaktande på myndighetsinitiativ vid beräkningen av den beskattningsbara inkomsten.

3. Behöver föreningar betala inkomstskatt om det totala resultatet av näringsverksamheten är lika med noll eller negativt?

Även om föreningens totalresultat är lika med noll, kan den skattepliktiga näringsverksamheten eller uthyrningen av fastigheter som föreningen bedriver ge vinst, varvid även inkomstskatt ska betalas. Från intäkterna av näringsverksamheten får inga andra kostnader dras av än kostnader för näringsverksamheten och från inkomsten av fastighet inga andra kostnader än kostnader för den skattepliktiga uthyrningen av fastighet. Kostnaderna för föreningens allmännyttiga verksamhet får således inte dras av från den skattepliktiga inkomsten.

4. Hur stort kan ett allmännyttigt samfunds överskott vara för att det inte ska beskattas?

Skatteplikten för verksamheten avgörs inte på basis av hur mycket den generar överskott. Det är karakteristiskt för allmännyttiga samfunds verksamhet att verksamheten ibland genererar överskott och ibland underskott. Allmännyttig verksamhet är a priori verksamhet som inte efterstävar vinst.

Skatteplikten för allmännyttiga samfunds verksamhet avgörs på basis av om verksamheten sker i form av näringsverksamhet eller vilket är användningsändamålet för fastigheten som det allmännyttiga samfundet äger. Även förlustbringande verksamhet kan utgöra näringsverksamhet. Fastställd förlust dras av från inkomsten av samma förvärvskälla under de tio följande åren.

5. Är talkoarbete som allmännyttiga samfund utför skattepliktigt?

Hur allmännyttiga samfunds olika verksamheter och medelanskaffningsformer behandlas vid beskattningen presenteras i anvisningen Beskattningsanvisning för allmännyttiga föreningar och stiftelser. Sådan verksamhet där det allmännyttiga samfundet anlitar oavlönad arbetskraft utgör inte automatiskt skattefritt talkoarbete. Verksamhet som bedrivs med talkoarbetskraft kan bli det allmännyttiga samfundets skattepliktiga näringsverksamhet framför allt när verksamheten är kontinuerlig eller återkommande och när den konkurrerar med tjänster som företag tillhandahåller eller med varor som företag säljer.

6. För hurdan verksamhet är ett allmännyttigt samfund momsskyldigt?

Ett allmännyttigt samfund är momsskyldigt endast för sådan verksamhet som i inkomstbeskattningen betraktas som skattepliktig näringsverksamhet. Om den sammanräknade omsättningen av det allmännyttiga samfundets näringsverksamhet eller olika näringsverksamhetsformer överstiger gränsen för verksamheten i liten skala, dvs. 10 000 euro i räkenskapsperioden (till 31.12.2015 var gränsen 8 500 euro), ska samfundet anmäla sig till registret över momsskyldiga (se fråga 8 om hur omsättningen räknas ut). Om räkenskapsperioden är kortare eller längre än 12 månader omräknas omsättningen till att motsvara omsättningen för 12 månader.

Därutöver är ett allmännyttigt samfund momsskyldigt för tagande i eget bruk av serveringstjänster och för tagande i eget bruk av tjänster som avser fastighetsinnehav.

Försäljningen av vissa varor och tjänster har föreskrivits vara momsfri. Momsfriheten gäller såväl allmännyttiga samfund som andra aktörer. Momsfri är bl.a. utbildning och socialvård som avses i mervärdesskattelagen.

7. Kan ett allmännyttigt samfund frivilligt ansöka om momsskyldighet?

Ett allmännyttigt samfund kan ansöka om momsregistrering även om verksamheten inte utgjorde skattepliktig näringsverksamhet för samfundet eller om omsättningen understeg gränsen för verksamhet i liten skala. Verksamheten ska emellertid vara sådan verksamhet som avses i mervärdesskattelagen och som utgör momspliktig verksamhet. Till exempel hälso- och sjukvård samt socialvård som avses i mervärdesskattelagen har föreskrivits vara momsfri och man kan inte ansöka om momsregistrering för dem.

I enlighet med högsta förvaltningsdomstolens avgörande HFD 2015:179 kan ansökan om att bli momsskyldig i vissa fall även gälla endast en del av sökandens verksamhet. Den verksamhet som ansökan gäller får då inte ha anknytning till sökandens övriga rörelse. Om den verksamhet som ansökan gäller inte på ett naturligt sätt kan skiljas åt från de övriga verksamhetsformerna kommer ansökan att gälla all den momspliktiga verksamhet som bedrivs i form av rörelse och som anknyter till den aktuella verksamheten. Typiskt kan ägande av skog och rörelse som anknyter till det utgöra sådan verksamhet för vilken man kan separat ansöka om momsskyldighet.

8. Räknas alla intäkter med i mervärdesskattelagens gräns för verksamhet i liten skala om 10 000 euro?

I omsättningsgränsen beaktas endast intäkterna av den momspliktiga näringsverksamheten. Om det allmännyttiga samfundets verksamhet är sådan verksamhet som i mervärdesskattelagen föreskrivs vara skattefri räknas den i regel inte med vid beräkningen av omsättningsgränsen  (se Skatteförvaltingens anvisning: Gränsen för momsfri verksamhet i liten skala är 10 000 euro). Inkomsterna av annan verksamhet än näringsverksamheten beaktas inte i beräkningen. Om det allmännyttiga samfundet har ansökt om momsregistrering frivilligt tillämpas gränsen för verksamheten i liten skala inte, utan samfundet är momsskyldigt för all den rörelse som ansökan gäller.

9. Kan allmännyttiga samfund betala skattefria kostnadsersättningar till frivilligarbetare?

Ja, det kan det. Allmännyttiga samfund kan betala kostnadsersättningar till frivilligarbetare skattefritt också när mottagaren inte står i anställningsförhållande till betalaren eller om mottagaren inte på annat sätt får lön för det arbete han eller hon utför. Skattefri inkomst är emellertid endast

  • dagtraktamente för högst 20 dagar under ett kalenderår
  • logiersättning
  • resekostnadsersättning.

Resan ska göras till förmån för det allmännyttiga samfundet på uppdrag av detta och man ska ha korrekt på förhand beslutat att resan ska ske. Resekostnadsersättningar kan även betalas för resor mellan bostaden och arbetsplatsen. Resekostnadsersättningarna för resor som gjorts med något annat än ett allmänt fortskaffningsmedel är skattefria upp till högst 2 000 euro under ett kalenderår.  Både gränsen om 20 dagar för dagtraktamenten och gränsen om 2 000 euro för resekostnader gäller skilt för varje mottagare. För att kostnadsersättningarna ska vara skattefria för mottagaren ska man vid betalningen av dem iaktta Skatteförvaltningens s.k. kostnadsbeslut

Om den person som fåt ersättningar är anställd hos föreningen eller om han på annat sätt får lön av det arbete han utför, tillämpas de ovannämnda övre gränserna (20 dagar och 2 000 euro) inte. Man kan dock inte ersätta arbetstagarens resor mellan bostaden och arbetsplatsen skattefritt.

Läs mer om hur kostandsersättningar ska anmälas med årsanmälan

Man kan inte skattefritt ersätta t.ex. användningen av dator, nätförbindelse, arbetstagarens egen telefon eller arbetsrum, utan ersättningarna för dessa utgör skattepliktig förvärvsinkomst. Den som fått skattepliktiga ersättningar har rätt att kräva avdrag för utgifter för inkomstens förvärvande i sin egen beskattning.

10. Kan nätförmån eller telefonförmån ges till oavlönade frivilligarbetare i föreningar?

Man kan ge frivilligarbetare i allmännyttiga samfund nätförmån, m.a.o. en sådan internetanslutning till arbetstagarens hem som står i samfundets namn och betalas av samfundet. Privat bruk av internetanslutningen utgör inte frivilligarbetarens skattepliktiga inkomst under förutsättning att nätförbindelsen används för arbete till förmån för samfundet och att nätförmånen inte ersätter löneutbetalningen.

Telefonförmån utgör en naturaförmån som betraktas som lön.

11. När ska föreningar eller stiftelser lämna in skattedeklaration?

En skattedeklaration ska alltid lämnas in när en förening eller stiftelse få ett meddelande om inlämnande av skattedeklarationen med posten eller en separat uppmaning om att lämna in skattedeklarationen eller den har haft skattepliktig inkomst under skatteåret. Skattedeklarationen ska också lämnas in när verksamheten i föreningen eller stiftelsen har ändrats jämfört med året innan och det inte är fullständigt säkert huruvida inkomsterna är skattefria. En skattedeklaration ska också lämnas in om en förening eller stiftelse har sålt eller köpt en fastighet under räkenskapsperioden. Deklarationsskyldigheten gäller också allmännyttiga föreningar eller stiftelser. Skattelättnad som beviljats på basis av lagen om skattelättnader för allmännyttiga samfund (680/1976) befriar inte från deklarationsskyldigheten. Samfundets styrelse eller förvaltning ansvarar för att deklarationsskyldigheten uppfylls.

I enlighet med Högsta förvaltningsdomstolens avgörande 2010:13 är en förening inte befriad från deklarationsskyldigheten på grund av den omständigheten att föreningen inte ombes lämna in en skattedeklaration eller föreningen inte får en förhandsifylld skattedeklaration (ett meddelande om inlämnande av skattedeklarationen). Enligt avgörandet kan en förening inte heller få s.k. förtroendeskydd för sin allmännyttighet eller för inkomsternas skattepliktighet om den inte har lämnat in en skattedeklaration fastän föreningen i andra sammanhang t.ex. skulle ha rollen av en arbetsgivare när den sköter sina ärenden med Skatteförvaltningen.

Skattedeklarationen ska alltid undertecknas. En person som enligt förenings- eller stiftelseregistret har firmateckningsrätt får underteckna skattedeklarationen.

12. På vilket sätt beror bedömningen av huruvida det är fråga om näringsverksamhet för ett allmännyttigt samfund på om verksamheten hör till föreningens eller stiftelsens allmännyttiga syfte?

Huruvida det är fråga om näringsverksamhet för ett allmännyttigt samfund bedöms på basis av allmänna kännetecken för näringsverksamhet i enlighet med rättspraxis. Enligt rättspraxis har det faktum att verksamheten i vissa situationer hör till det allmännyttiga samfundets allmännyttiga ändamål ansetts vara ett kriterium som talar för att verksamheten är befriad från skatt. Detta innebär att ju fjärmare verksamheten är från ett allmännyttigt samfunds egentliga allmännyttiga verksamhet desto mera sannolikt är det att verksamheten ska anses utgöra skattepliktig näringsverksamhet. Huruvida verksamheten hör till det allmännyttiga ändamålet bedöms separat för varje fall. Exempelvis konkurrens- och skatteneutralitetsorsaker kan leda till att verksamhet anses utgöra näringsverksamhet oberoende av på vilket sätt verksamheten hör till samfundets allmännyttiga syfte.

13. Är inkomst som uppstått genom idrottstävlingar som allmännyttiga samfund ordnat alltid skattefri vid inkomstbeskattningen?

Ja. I 23.3. § 1 punkten i inkomstskattelagen föreskrivs att som ett allmännyttigt samfunds inkomst av näringsverksamhet inte anses inkomst som samfundet fått från idrottstävlingar som det självt har ordnat. Det har ingen betydelse hur stora idrottstävlingar eller vilken idrottsgren det är fråga om. Det är också viktigt att notera att försäljning och annan sådan verksamhet som ett allmännyttigt samfund bedriver i samband med idrottstävlingar som det självt ordnar inte heller utgör skattepliktig näringsverksamhet.

14. I 23.3 § 1 och 3 punkterna i inkomstskattelagen har det konstaterats att som ett allmännyttigt samfunds inkomst av näringsverksamhet, utöver separat nämnd verksamhet, inte anses inkomst som erhållits genom ” annan jämförbar verksamhet” eller ”genom försäljning av andra sådana nyttigheter”. Vad kan annan verksamhet eller nyttighet vara?

I rätts- och beskattningspraxis har inkomstskattelagen i fråga om denna del tolkats snävt. Allmännyttiga samfunds medelanskaffning kan endast i undantagsfall anses vara i lagen avsedd annan jämförbar verksamhet eller försäljning av andra sådana nyttigheter och syftet med bestämmelserna har inte varit att allmänt befria t.ex. varuförsäljning eller ordnande av evenemang. 

I fråga om försäljning av konsumtionsvaror se punkt 2.5.3 i Beskattningsanvisning för allmännyttiga samfund.

SvarsBanken

Gå till Svarsbanken