Yrkesmässig jordbruksidkare och växthusodling

Enbart yrkesmässiga jordbruksidkare och växthusodlare är berättigade till återbäring av accis på energiprodukter.

Sökanden ska i en ansökan meddela enligt vilken grund han eller hon anser sig vara en yrkesmässig jordbruksidkare.

Yrkesmässig jordbruksidkare är den, till vilken man underskatteåret har betalt

  • direktstöd från EU,
  • kompensationsbidrag,
  • miljöstöd för jordbruket,
  • nationellt stöd.

Godkännandet av ansökan förutsätter, att sökanden uttryckligen är den som har beviljats ovan nämnda stöd.

Också den som bedriver spannmålstorkning är en yrkesmässig jordbruksidkare, även om ovan nämnda stöd inte hade beviljats honom eller henne.

Jordbruk som berättigar till återbäring

I ansökan ska antecknas mängden av lätt och tung brännolja samt biobrännolja som under skatteåret har använts inom jordbruket. Det jordbruk som avses i lagen om återbäring skiljer sig från det jordbruk som avses i beskattningen.

Med jordbruk avses följande verksamheter som bedrivs på sökandens gård:

  • odling av jordbruks- och trädgårdsväxter
  • framställning av husdjursprodukter
  • hållande av animalieproduktionsdjur
  • biodling
  • hästhushållning
  • obligatoriskt arealuttag
  • skötsel av icke odlad åker i enlighet med rådets förordning om gårdsstöd
  • lagring, förberedelse för saluföring och packning av egenproducerade jordbruks- och trädgårdsprodukter

Enbart jordbruk som har bedrivits på sökandens egen gård berättigar till återbäring. Arbete (dikning, plöjning o.d.) som utförs på någon annan odlares gård berättigar således inte till återbäring, även om båda odlarna skulle vara berättigade till det stöd sam avses i lagen. Enbart spannmålstorkning berättigar till återbäring oavsett var verksamheten bedrivs eller vems spannmål som torkas. Till exempel spannmålstorkning som utövas av lantmannagillen utgör användning av energi som berättigar till återbäring.

Odling av jordbruks- och trädgårdsväxter omfattar odling på friland och i växthus samt anknytande odlingsåtgärder och plantproduktion. De viktigaste jordbruksgrödorna är spannmål, olje-, protein-, fiber- och energiväxter, potatis samt vall- och vallbaljväxter. Trädgårdsväxterna omfattar bland annat grönsaker, krydd- och medicinalörter, bär-, frukt- och dekorationsväxter.

Produktion som inom husdjursproduktionen berättigar till accisåterbäring är mjölkproduktion, nötköttsproduktion, annan nötkreatursskötsel, svinuppfödning och fjäderfäskötsel (ägg- och fjäderfäköttproduktion inklusive produktion av moderdjur och ungar), får- och getskötsel, hållande av animalieproduktionsdjur samt hästhushållning, dock inte verksamhet av hobbykaraktär. Verksamhet av hobbykaraktär har bland annat inget inkomstsyfte. Vid bedömning av verksamhet av hobbykaraktär kan man stödja sig på tidigare eller framtida lösningar i beskattningen.

Förberedelse för saluföring omfattar åtgärder som vidtas på gårdsbruksenheten för att göra jordbruks- och trädgårdsprodukterna möjliga att sälja eller förädla. Som förberedelse för saluföring räknas till exempel stämpling av ägg, avlägsnande av produkter som inte lämpar sig för försäljning och sortering av produkter.

Hämtande av olika produktionsinsatser som behövs i jordbruket (till exempel frön, gödselmedel, bekämpningsmedel) berättigar till sådan återbäring som avses i lagen. Transport av försäljnings- och förädlingsdugliga produkter utanför brukningsenheten exempelvis till en partiaffär är inte sådan verksamhet som berättigar till återbäring.

Lagring som sker på gårdsbruksenheten berättigar till återbäring. Lagring, förberedelse för saluföring och packning berättigar till återbäring endast då det är fråga om lagring, förberedelse för saluföring och packning av produkter som producerats på den sökandes gårdsbruksenhet.

Följande berättigar dock inte till återbäring av accis:

  • privathushåll
  • skogsbruk och renskötsel
  • maskinentreprenad
  • gårdsturism
  • uthyrning på gårdsenheten
  • sågning och annan vidareförädling av virke (bl.a. framställning av flis eller brännved)
  • upptagning av marksubstanser för försäljning utanför brukningsenheten
  • försäljning av jordbruksprodukter på torg eller utanför brukningsenheten
  • pälsdjursuppfödning
  • fiske.

Anteckna alltså inte acciser som hänför sig till ovan nämnda till någon del i ansökan.

Yrkesmässig växthusodling

Återbäring av skatt på lätt och tung brännolja samt biobrännolja som har använts i yrkesmässig växthusodling ansöks endast hos Skatteförvaltningen. Den sökande ska i sin ansökan anteckna brännoljan som har använts i växthusodling separat från den övriga energin som har använts i jordbruket. Specificeringen gäller likväl endast för brännolja, inte för elektricitet.

Med växthusodling avses odling av trädgårdsväxter i en byggnad av bestående konstruktion som har täckts med genomskinligt material och som är försett med uppvärmning.

Sökanden antecknar i sin ansökan separat den mängd lätt och tung brännolja samt biobrännolja som under året har använts inom annat jordbruk än växthusodling. Inte heller här antecknas privatbruk eller annan användning som inte berättigar till accisåterbäring. Om växthusodlaren använder brännolja för annat ändamål än för växthusodling, antecknar man i ansökan varken det privata bruket eller annan användning som inte berättigar till accisåterbäring.

El som har använts inom jordbruk

I ansökan antecknas el enligt accisklass I som har använts inom jordbruket. El som har använts i växthusodling och inom annat jordbruk antecknas inte separat i ansökan, utan man antecknar den mängd el enligt accisklass I som sammanlagt har använts inom jordbruket. Sökanden ska inte heller för elens vidkommande anteckna privat bruk eller annan sådan användning som inte berättigar till återbäring av accis.

El som saluförs allmänt och levereras normalt är el enligt accisklass I.

Växthusodlare är för elens vidkommande inte berättigade till återbäring, om den el som har använts i växthuset är el enligt accisklass II. För den el som används i växthuset använder växthusodlaren i dessa situationer en separat elmätare, enligt vilken elbolaget debiterar elaccis enligt accisklass II. Då beviljas inte längre återbäring utifrån en separat ansökan.

Om växthusodlaren skaffar elen enligt skatteklass I (utan separat elmätare) och får ovan nämnda stöd, återbär Skatteförvaltningen för elen accis på energiprodukter på ansökan på samma sätt som till övriga yrkesmässiga jordbruksidkare.

Hur uppskattas den energimängd som har använts inom jordbruket?

Sökanden ska ordna sin bokföring och sina anteckningar på ett sådant sätt att det utifrån dem går att slå fast rätten till återbäringen. I ansökningsblanketten antecknas alltid den energimängd som har använts under skatteåret. I lagen om återbäring har den omständigheten när energi har skaffats eller betalts ingen betydelse. Energiförbrukningen är den avgörande faktorn. Den som bedriver jordbruk eller växthusodling kan uppskatta den årliga genomsnittliga energimängd som har använts inom jordbruket eller växthusodlingen till exempel under tre års tid och utifrån detta uppge den mängd av energiprodukten som har använts inom jordbruket under skatteåret.

Återbäringen av accis på energiprodukter utgör skattepliktig inkomst. Dessa registreras i anteckningarna eller bokföringen som annan momsfri inkomst eller annat tillägg.

Hur avskiljs energi som har använts inom privathushållet från den totala energimängden?

Sökandens uppskattning kan basera sig på den kostnadsuppdelning som godkänts i beskattningen. Om det jordbruk eller den växthusodling som sökanden bedriver består enbart av sådant jordbruk eller sådan växthusodling som i sin helhet berättigar till accisåterbäring (sökanden bedriver inte gårdsturism eller annan verksamhet som inte berättigar till accisåterbäring), kan sökanden av den totala förbrukningen dra av den energimängd som inte har betraktats såsom avdragbar i beskattningen på grund av privat bruk (t.ex. uppvärmning av bostadsbyggnader).

Exempel 1: Jordbrukaren har uppskattat att energiförbrukningen på grund av en bostad som jordbrukaren eller dennes familj har använt utgör 20 procent av hela brukningsenhetens energiförbrukning. Jordbrukaren antecknar 80 procent av den energi som har använts under hela skatteåret i ansökan. Det finns också skäl att notera att användningen av energi anmäls med ansökan.

I exempel 1 skulle således sökanden såsom användning inom jordbruket anmäla 80 % x 7 000 liter = 5 600 liter. Som privat bruk avdras således den i beskattningen konstaterade proportionella andelen, men den mängd som ska dras av subtraheras från den energi som har använts under skatteåret, inte från den mängd som har skaffats eller betalts. På grund av beskattningens betalnings- och prestationsprinciper kan den mängd som anmälts i beskattningen således avvika under ett enskilt år från den mängd använd energi som antecknas i ansökan på rätt sätt. Grunderna är dock de samma och uppskattningen konsekvent från ett år till ett annat.

Exempel 2: Växthusodlaren använder brännolja också för annat än för yrkesmässig växthusodling. Skatteförvaltningen anser, att för uppvärmning av bostadsbyggnader används 3 000 liter lätt brännolja per hundra kvadratmeter våningsyta per år och motsvarigt tung brännolja 2 600 kilogram per hundra kvadratmeter  våningsyta, om den sökande inte med arrangerad uppföljning av förbrukningen eller på något annat sätt visat, att förbrukningen av lätt eller tung brännolja för uppvärmning av bostadsbyggnader har varit mindre än det ovan nämnda. I ansökan antecknas mängden av brännolja som har använts under skatteåret minskad med den andel som har använts för uppvärmning av bostadsbyggnader.

 

Nyckelord:

SvarsBanken

Gå till Svarsbanken