Näringsverksamhetens tillgångar och skulder i samband med nedläggning av verksamheten

För att en rörelseidkares eller en yrkesutövares näringsverksamhet ska betraktas som avslutad, får det inte finnas några tillgångar eller skulder kvar inom näringsverksamheten. En företagare kan avyttra tillgångarna inom näringsverksamheten genom att antingen sälja eller överföra tillgångarna i form av ett privat uttag till det privata hushållet. Effekterna av försäljningen eller det privata uttaget av tillgångarna beaktas vid uträkningen av näringsverksamhetens resultat under näringsverksamhetens sista skatteår.

En rörelseidkare eller en yrkesutövare kan på olika sätt överlåta tillgångarna inom näringsverksamheten, till exempel genom att sälja en del av eller alla tillgångar till en utomstående part eller överföra en del av eller alla tillgångsposter till sitt privata hushåll. En rörelseidkare eller en yrkesutövare ansvarar personligen för näringsverksamhetens skulder och för att dessa betalas när näringsverksamheten har upphört.

Det som med tanke på beskattningen har betydelse är till vilket värde tillgångsposterna överförs från rörelseidkarens eller yrkesutövarens näringsverksamhet. Värdet av näringsverksamhetens tillgångsposter bestäms utifrån de verkliga åtgärderna.

Försäljning av näringsverksamhetens tillgångar

Om en rörelseidkare eller en yrkesutövare helt eller delvis säljer näringsverksamhetens tillgångar till en utomstående part, har ett överlåtelsepris avtalats som värdet av de överlåtna tillgångarna. Överlåtelsepriserna på tillgångsposterna utgör skattepliktiga intäkter för rörelseidkaren eller yrkesutövaren. De anskaffningsutgifter för de överlåtna tillgångsposterna som inte har avskrivits i beskattningen utgör avdragbara kostnader inom näringsverksamheten. Försäljningen av tillgångarna är normalt näringsverksamhetens sista affärstransaktion.

Näringsverksamhetens tillgångar överförs i form av ett privat uttag till det privata hushållet

De tillgångsposter inom näringsverksamheten som fortfarande vid tidpunkten för nedläggningen av näringsverksamheten utgör näringsverksamhetens tillgångar överförs som tillgångar till rörelseidkarens eller yrkesutövarens privata hushåll.

Om näringsverksamhetens tillgångar överförs i form av ett privat uttag till företagarens privata användning, ska ett värde fastställas för tillgångsposterna. I fråga om omsättnings- och anläggningstillgångarna samt de övriga tillgångarna och rättigheterna betraktas anskaffningsutgiften eller ett lägre sannolikt överlåtelsepris som tillgångarnas värde (överlåtelsepris). Med det sannolika överlåtelsepriset avses det pris man skulle få för den överlåtna nyttigheten, om denna överläts till en utomstående part enligt normala försäljningsvillkor. Värdet av det privata uttaget utgör skattepliktig intäkt av näringsverksamheten och på motsvarande sätt utgör de oavskrivna anskaffningsutgifter för tillgångsposterna som överförts i form av privata uttag avdragbara kostnader inom näringsverksamheten.

Den ursprungliga anskaffningsutgiften för de tillgångar som en rörelseidkare eller en yrkesutövare tagit ut för egen användning utgör det maximibelopp som kan beaktas som överlåtelsepriset på tillgångarna som överförs till det privata hushållet. Nyttighetens värdestegring realiseras inte genom att denna tas i privat användning. När nyttigheten tas i privat användning innebär det att alltför höga kostnadsföringar (avskrivningar) inom näringsverksamheten under tidigare återförs som intäkter av näringsverksamheten under det år då nyttigheten tas i privat användning.

När man säljer egendom som tagits i privatbruk, används som anskaffningsdag för egendomen vid uträkningen av försäljningsvinsten den dag då företaget ursprungligen anskaffat egendomen.

Exempel: Yngve Yrkesutövare lägger 31.12.2018 ned näringsverksamheten. Yngve har inga skulder inom näringsverksamheten. Tillgångarna (anläggningstillgångarna) inom Yngves näringsverksamhet omfattar 31.12.2018 enbart en bil. I bilbeskattningen uppgår den oavskrivna anskaffningsutgiften till 8 000 euro. Yngve har en gång i tiden köpt bilen för 15 000 euro. Bilens sannolika överlåtelsepris är 9 500 euro (två bilfirmor är redo att köpa Yngves bil för 9 500 euro). Yngve tar ut bilen för familjens användning.

Från bilens sannolika överlåtelsepris (9 500 euro) dras den återstående anskaffningsutgift som inte avskrivits i bilbeskattningen av (8 000 euro). När bilen tas i privat användning blir differensen mellan dessa belopp (1 500 euro) den effekt som åtgärden har på intäkterna (Övriga rörelseintäkter) av näringsverksamheten under skatteåret 2018.

I beskattningarna under de tidigare åren har de avskrivningar som Yngve gjort på bilen varit totalt 1 500 euro för höga.

Exempel: I övrigt samma situation som i föregående exempel, men bilens sannolika överlåtelsepris visar sig vara 6 000 euro.

Från bilens sannolika överlåtelsepris (6 000 euro) kan inte den återstående anskaffningsutgift som inte avskrivits i bilbeskattningen dras av (8 000 euro). Differensen mellan dessa belopp (2 000 euro) utgör inom Yngves näringsverksamhet en kostnad (tilläggsavskrivning) för skatteåret 2018. När Yngve tar ut bilen för privat användning leder detta till att kostnaderna ökar.

I beskattningarna under de tidigare åren har de avskrivningar som Yngve gjort på bilen varit totalt 2 000 euro för låga.

Exempel: Rurik Rörelseidkare lägger 31.12.2018 ned näringsverksamheten. Rurik har inga skulder inom näringsverksamheten. Tillgångarna (anläggningstillgångarna) inom Ruriks näringsverksamhet omfattar 31.12.2018 en byggnad som använts som affärslokal. I byggnadsbeskattningen uppgår den oavskrivna anskaffningsutgiften till 18 000 euro. Rurik har en gång i tiden köpt byggnaden för 35 000 euro. Byggnadens sannolika överlåtelsepris är 47 000 euro (tre fastighetsmäklare har värderat byggnaden till 47 000 euro). Rurik tar byggnaden i familjens användning.

Byggnadens sannolika överlåtelsepris (47 000 euro) är högre än den ursprungliga anskaffningsutgiften (35 000 euro). När Rurik tar byggnaden i privat användning beräknas effekten som differensen mellan den ursprungliga anskaffningsutgiften och den återstående anskaffningsutgiften som inte avskrivits i beskattningen.

Från byggnadens ursprungliga anskaffningsutgift (35 000 euro) dras den återstående anskaffningsutgift som inte avskrivits i byggnadsbeskattningen av (18 000 euro). När byggnaden tas i privat användning blir differensen mellan dessa belopp (17 000 euro) den effekt som åtgärden har på intäkterna (Övriga rörelseintäkter) av näringsverksamheten under skatteåret 2017.

I beskattningarna under de tidigare åren har de avskrivningar som Rurik gjort på byggnaden varit totalt 17 000 euro för höga. Byggnadens värdestegring beskattas inte då Rurik tar den i privat användning.

Om en affärsfastighet, -lokal eller annan anläggningstillgång som hört till näringsverksamhetens tillgångar hyrs ut efter att den tagits i privat användning, är överlåtelsepriset på denna typ av egendom den oavskrivna anskaffningsutgiften för nyttigheten. De hyresinkomster som uthyrningen genererar beskattas enligt reglerna i inkomstskattelagen som kapitalinkomst för den som gjort det privata uttaget, men på överlåtelsen av den nyttighet som hyrts ut tillämpas normalt reglerna i lagen om beskattning av näringsinkomst.

Mer information finns i Förvärvskälla för fastighet och aktielägenhet (punkten: 3.5 Försäljning av fastighet som hyrts till utomstående).

Exempel: I övrigt samma situation som i föregående exempel, men Rurik hyr ut byggnaden.

Om den oavskrivna anskaffningsutgiften (18 000 euro) i byggnadsbeskattningen används som både överlåtelsepris och anskaffningsutgift, orsakar inte Ruriks uthyrning av byggnaden några intäkter eller kostnader under näringsverksamhetens sista skatteår.

Effekterna av byggnadens värdestegring och/eller de för höga avskrivningarna beaktas först när byggnaden säljs eller om Rurik tar den i privat användning.

Övriga skattemässiga påföljder vid nedläggning av verksamheten

Av nedläggningen av en rörelseidkares eller en yrkesutövares näringsverksamhet följer att reserveringar som gjorts under verksamhetstiden ska räknas som skattepliktig inkomst för nedläggningsåret.

Exempel: Rurik Rörelseidkare lägger 31.12.2018 ned sin näringsverksamhet. Ruriks driftsreserv har uppgått till 3 000 euro vid utgången av skatteåret 2018.

När Rurik 31.12.2018 lägger ned näringsverksamheten, räknas driftsreserven om 3 000 euro som Ruriks intäkt skatteåret 2018. Upplösningen av driftsreserven ökar alltså Ruriks intäktsbelopp under skatteåret.

Inkomstutjämning

Den överlåtelse av tillgångar som sker i samband med nedläggningen av en rörelseidkares eller en yrkesutövares näringsverksamhet kan ge upphov till en stor skattepliktig inkomst av engångskaraktär. Effekten en stor inkomst av engångskaraktär som hänför sig till näringsverksamhetens förvärvsinkomstandel kan lindras genom en inkomstutjämning. Med inkomstutjämningen lindras enbart den statliga beskattningen.

Rörelseidkaren eller yrkesutövaren ska yrka på att inkomstutjämning verkställs innan beskattningen slutförs det år då engångsinkomsten har intjänats. Yrka på inkomstutjämning i MinSkatt. Du kan även ange ditt yrkande i samband med en ändring av skattekortet eller förskottsskatten på pappersblankett Ansökan om skattekort och/eller förskottsskatt (5010r) eller i skattedeklarationen på blankett 50A Förvärvsinkomster och avdrag från dem.

Verkställandet av inkomstutjämningen kräver att rörelseidkaren eller yrkesutövaren som förvärvsinkomstandel från näringsverksamheten fått en skattepliktig engångsinkomst om minst 2 500 euro. Den aktuella engångsinkomsten ska dessutom uppgå till minst en fjärdedel av det totala beloppet av den rena förvärvsinkomsten under skatteåret. Engångsinkomsten ska också ha ackumulerats på förhand eller i efterhand under två eller flera år. Inkomstutjämningen kan göras för högst fem år.