Om avbytarförmåner för lantbruksföretagare och pälsdjursuppfödare samt tjänsten Råd 2020

Diarienummer
A113/200/2016
Giltighet
Tills vidare

Beskrivning av ärendet

Hur behandlas ersättningen för en avbytartjänst som man själv har ordnat i beskattningen för lantbruksföretagare och pälsdjursuppfödare samt avbytarserviceproducenter? Hur behandlas en rådgivningsersättning i enlighet med systemet Råd 2020 i beskattningen för den som får rådgivning och för rådgivaren?

Bakgrund

Avbytarförmåner för lantbruksföretagare och pälsdjursuppfödare

Lantbruksföretagare och pälsdjursuppfödare har under vissa förutsättningar rätt till avbytarförmåner. Bestämmelser om detta finns i lagen om avbytarservice för lantbruksföretagare (1231/1996) och i lagen om avbytarservice för pälsdjursuppfödare (1264/2009). Lantbruksföretagare och pälsdjursuppfödare kan antingen använda sig av den lokala enhetens (kommunens) avbytarservice eller ordna avbytartjänsten själva. Staten betalar ersättning för avbytartjänst som ordnats själv. Före år 2016 betalades ersättningen till den lantbruksföretagare eller pälsdjursuppfödare som använde sig av avbytare. Denne kunde antingen anställa avbytaren genom ett anställningsförhållande eller köpa tjänsten av ett avbytarföretag. Från och med början av år 2016 betalas ersättningen till avbytarserviceproducenten. Denna bör vara ett företag som antecknats i förskottsuppbördsregistret. Ersättning beviljas inte längre om lantbruksföretagaren eller pälsdjursuppfödaren anställer en avbytare genom ett anställningsförhållande.

En lantbruksföretagare eller pälsdjursuppfödare som behöver en avbytare gör en ansökan om avbytarservice till den lokala enheten (kommunen). Efter det kommer hen överens om avbytartjänsten med en serviceproducent som erbjuder avbytartjänst och är införd i förskottsuppbördsregistret. Avtalet ingås som ett uppdragsavtal. Lantbruksföretagaren eller pälsdjursuppfödaren ansöker senare om ersättning från den lokala enheten för den avbytartjänst som hen själv har ordnat. Till ansökan bifogas en kopia av fakturan från avbytarserviceproducenten. Den lokala enheten betalar ersättningen till avbytarserviceproducenten. Lantbruksföretagaren eller pälsdjursuppfödaren betalar till avbytarserviceproducenten den del av fakturan som ersättningen inte täcker.

Eftersom avbytarförmånerna är personliga beviljas de inte åt ett bolag som idkar jordbruk eller pälsdjursuppfödning utan åt delägare som arbetar i bolaget och är LFöPL-försäkrade.

I kapitel 1 av det här ställningstagandet finns svar på de vanligaste beskattningsfrågorna som gäller avbytarsituationer.

Stöd för jordbruksrådgivning – Råd 2020

På motsvarande sätt betalas stödet som beviljas för jordbruksrådgivning direkt till serviceproducenten. Bestämmelserna om det här stödet finns i lagen om vissa programbaserade ersättningar till jordbrukare (1360/2014) samt i lagen om verkställighet av jordbruksstöd (192/2013). Ämnena som rådgivningen kan gälla bestäms i 10 § i den förstnämnda lagen. Maximibeloppet som betalas för rådgivning bestäms i statsrådets förordning om systemet för jordbruksrådgivning (1387/2014), som getts på basis av samma lag. Rådgivarna som godkänts av landbygdsverket ger stödd rådgivning i anknytning till systemet Råd 2020. Systemet lanserades i början av år 2015. 

Rådgivaren eller rådgivarens arbetsgivare bör vara införd i Skatteförvaltningens register över momsskyldiga. Rådgivningsersättningen som betalas till rådgivaren eller rådgivarens arbetsgivare beräknas på basis av arbetstimmarna och resekostnaderna. Ersättningen innehåller inte mervärdesskattens andel. Jordbrukaren som fått rådgivning måste alltså betala åtminstone mervärdesskattens andel av fakturan. Rådgivning kan också ges åt en person som idkar eller ska börja idka jordbruk i ett samfund som hen antingen helt eller till en del äger.

Beskattningsfrågor som anknyter till rådgivningsersättningen behandlas i kapitel 2 av ställningstagandet.

Ställningstagande

1. Lantbruksföretagare eller pälsdjursuppfödare som har rätt till avbytarservice

Lantbruksföretagare eller pälsdjursuppfödare som har rätt till avbytarservice

En lantbruksföretagare eller pälsdjursuppfödare deklarerar inte som skattepliktig inkomst den ersättning som på basis av dennes ansökan har betalats direkt till avbytarserviceproducenten. Hen deklarerar som utgift endast den del av fakturan från avbytarserviceproducenten som hen betalat själv. I allmänhet ska man själv betala minst mervärdesskattens andel. För att kunna dra av den i momsbeskattningen förutsätts att lantbruksföretagaren eller pälsdjursuppfödaren av avbytarserviceproducenten får en verifikation, ur vilken det framgår alla obligatoriska uppgifter som momslagen kräver för hela tjänstens del.

2. Bolag som idkar jordbruk eller pälsdjursuppfödning

Inte heller när en delägare i ett bolag som idkar jordbruk eller pälsdjursuppfödning har ansökt om ersättning på basis av sitt arbetande och ersättningen betalas direkt till avbytarserviceproducenten ska ersättningen deklareras som bolagets eller delägarens inkomst.

Andelen av avbytartjänstens momsfria pris som överstiger stödet är en avdragbar utgift i bolagets inkomstbeskattning om tjänsten anknyter till bolagets förvärvsverksamhet. På samma grunder är momsens andel som ingår i tjänstens pris en avdragbar avgift i momsbeskattningen för ett bolag som idkar momspliktig verksamhet.

Eftersom avbytarförmånerna är personliga och fakturan är utställd på personen som beviljats avbytare kan konstaterandet av avdragbarheten försvåras. Därför rekommenderar Skatteförvaltningen att avbytarserviceproducenten i dessa situationer på fakturan alltid också antecknar namnet på det bolag för vilket avbytartjänsten utförs. Då kan bolaget som får tjänsten handlägga fakturan som bolagets utgift och dra av den moms som ingår i fakturan enligt samma förutsättningar som om fakturan skulle ha varit adresserad endast till bolaget. Om namnet på bolaget för vilket avbytartjänsten utförs inte har antecknats på fakturan bör bolaget på annat sätt påvisa att det har rätt till avdragen. Detta kan göras t.ex. med en utredning som bifogas till bokföringen ur vilken det framgår i vilka uppgifter avbytaren har arbetat.

Om delägaren själv har betalat den andel av serviceproducentens faktura som överskrider stödbeloppet kan bolaget ersätta utgiften i fråga åt delägaren. Då handlar det om en rättelse av en finansiell transaktion. Rättelsen utgör inte skattepliktig inkomst för delägaren. Den ursprungliga fakturan bifogas då till bolagets bokföring och handläggs på det sätt som beskrivits i föregående stycke.

3. Avbytarserviceproducenten

För avbytarserviceproducenten utgör både ersättningen från stödutbetalaren och andelen av fakturan som den avbytarserviceberättigade företagaren själv har betalat skattepliktig arbetsersättning. Eftersom ersättningen som avbytarserviceproducenten får utgör en del av tjänstens avtalade försäljningspris lägger producenten ersättningen till momsgrunden och betalar moms på det. Avbytarserviceproducenten kan fakturera momsen av lantbruksföretagaren eller pälsdjursuppfödaren också för den del av försäljningspriset på sin tjänst som ersättningen täcker. Fakturan bör innehålla alla obligatoriska uppgifter som momslagen kräver för hela försäljningen.

Om avbytaren har arbetat som avbytare för en delägare i ett bolag som idkar jordbruk eller pälsdjursuppfödning bör man för att avdragsrätten ska kunna konstateras på fakturan förutom personen som man avbyter också anteckna namnet på det bolag som idkar verksamheten.

Arbetsersättningen som avbytarserviceproducenten får kan utgöra näringsinkomst, biinkomst från jordbruk eller inkomst från annan förvärvsverksamhet. Avbytartjänst som utförs som huvudsyssla eller vid sidan av annan näringsverksamhet utgör i regel näringsverksamhet. En arbetsersättning som fåtts för avbytning kan utgöra biinkomst för jordbruket om avbytaren är jordbruksidkare och utnyttjar sin yrkesfärdighet genom att vid sidan av idkandet av sitt eget jordbruk erbjuda avbytartjänst till t.ex. jordbruk i närheten. Om avbytarverksamheten växer sig betydligt större än det egna jordbruket och även i övrigt uppfyller tecknen på näringsverksamhet anses det vara en separat affärsverksamhet och inkomsten från den räknas som inkomst från näringsverksamhet. Om avbytaren inte idkar jordbruk eller näringsverksamhet och avbytandet görs sporadiskt eller i så liten skala att det inte ensamt räknas som näringsverksamhet utgör verksamheten annan förvärvsverksamhet och inkomsten från avbytandet utgör förvärvsinkomst.

Avbytaren kan stå i anställningsförhållande t.ex. till kommunen, till avbytarserviceföretaget eller i undantagsfall också till företagaren som får avbytarservice. Inkomst som fåtts i ett anställningsförhållande utgör alltid lön även om löntagaren skulle vara upptagen i förskottsuppbördsregistret. En löneinkomst kan inte utgöra jordbrukets biinkomst eller näringsinkomst. Avbytarinkomst som betalats som arbetsersättning utgör lön för avbytaren om arbetsersättningen faktureras via ett s.k. faktureringstjänstföretag, som sköter om de arbetsgivarskyldigheter som anknyter till lönen och till vilket avbytaren står i anställningsförhållande. Mer information om gränsdragningen mellan lön och arbetsersättning finns i Skatteförvaltningens anvisning Lön och arbetsersättning i beskattningen.

4. Stöd för jordbruksrådgivning – Råd 2020

En lantbruksföretagare som fått rådgivning deklarerar inte en sådan rådgivningsersättning som sin skattepliktiga inkomst som har betalats direkt till rådgivaren eller dennes arbetsgivare. Hen deklarerar som utgift endast den eventuellt själv betalda delen av den momsfria rådgivningsfakturan. Det viktigaste är ett det slutliga avdraget bara består av den utgift som betalas själv utan momsens andel. För att kunna dra av momsen som man själv betalat i momsbeskattningen förutsätts att företagaren från rådgivningstjänsten får en verifikation, av vilken det framgår alla obligatoriska uppgifter som momslagen kräver för hela tjänstens del.

Rådgivningsersättningen kan beviljas åt en person som idkar jordbruk i ett bolag som hen antingen helt eller till en del äger och så att rådgivningen anknyter till företagets verksamhet. Den andel av fakturan som överskrider rådgivningsersättningen kan behandlas som bolagets utgift enligt samma förutsättningar som en ersättning som betalats för avbytartjänst kan behandlas som bolagets utgift.

För rådgivningsserviceproducenten utgör både rådgivningsersättningen och andelen av fakturan som lantbruksföretagaren som fått rådgivning själv betalar skattepliktig arbetsersättning. Eftersom rådgivningsersättningen utgör en del av tjänstens avtalade försäljningspris lägger producenten ersättningen till momsgrunden och betalar moms på det. Rådgivningsserviceproducenten kan fakturera momsen av lantbruksföretagaren också för den del av försäljningspriset på sin tjänst som ersättningen täcker. Fakturan bör innehålla alla obligatoriska uppgifter som momslagen kräver för hela försäljningen. Om rådgivningen gäller bolagets verksamhet bör man för att avdragsrätten ska kunna konstateras på fakturan förutom namnet på personen som fått rådgivningen också anteckna namnet på det bolag som idkar verksamheten.


ledande skattesakkunnig Sami Varonen

ledande skattesakkunnig Tuula Pietikäinen