Kostförmån – skattebehandling av saldot på ett betalkort

Diarienummer
A10/200/2014
Giltighet
Tills vidare

Rubrik

Beskrivning av ärendet I Skatteförvaltningens anvisning Naturaförmåner vid beskattningen (diarienummer A112/200/2013, 9.12.2013) har i avsnitt 5.6.3 behandlats hur kostförmåner ska värderas per måltid. I anvisningen ges exempel på hur förmånen ska värderas för en månads användningstid när man använder värdesedlar och betalkort. I naturaförmånsanvisningen finns exempel på behandlingen av saldot på ett betalkort i situationer där det oanvända saldot överförs till följande månad, arbetstagarens anställning upphör eller arbetstagaren avstår från kostförmånen mitt under en månad.

I naturaförmånsanvisningen konstateras att beroende på arbetsgivarens behov kan användningsperioden för betalkortet också vara längre än en månad, till exempel tre månader. Arbetsgivaren måste kontrollera det återstående saldot på kortet senast vid utgången av varje kalenderår. Senast då ska arbetsgivaren slå fast det skattepliktiga lönebeloppet och rätta förskottsinnehållningarna för kalenderåret i fråga så att de motsvarar det skattepliktiga lönebeloppet.

I detta ställningstagande ges exempel på hur kostförmånen ska värderas och det oanvända saldot behandlas för ett kalenderår då förmånen har ordnats i form av ett betalkort.

Ställningstagande

Skattebehandlingen av saldot på ett betalkort beror på om saldot tillhör arbetsgivaren eller arbetstagaren. Om saldot tillhör arbetsgivaren, debiteras löntagaren inte för det oanvända saldo som återstår på betalkortet.

Om saldot på kortet tillhör arbetstagaren betraktas som skattepliktig inkomst det belopp som under kalenderåret laddats på kortet värderat till 75 procent, dock minst till 6,10 euro per måltid, ökat med det eurobelopp som vid årets utgång står oanvänt på kortet. Det återstående saldot på kortet utgör i sin helhet skattepliktig löneinkomst (penninglön) och det får således inte värderas till 75 procent såsom kostförmånen. Som skattepliktig inkomst hos en löntagare betraktas dock alltid högst det belopp som laddats på kortet, värderat till det gängse värdet.

Följande exempel illustrerar det sammanlagda beloppet av kostförmån och penninglön hos arbetstagare i situationer där de använder betalkort för att köpa måltider och det återstående saldot inte återbetalas till arbetsgivaren.

Exempel

Företaget har fyra anställda, Anders, Berta, Cecilia och David. Var och en av dem har sammanlagt 200 arbetsdagar under kalenderåret, varför värdet på deras respektive kort uppgår sammanlagt till 200 x 10 euro = 2 000 euro. De skattepliktiga inkomstbeloppen för år 2014 blir följande:

  • Anders använder 200 x 8 euro
    • det återstående saldot vid årets utgång (200 x 10 – 200 x 8) är 400 euro
    • det skattepliktiga beloppet för hela året är (75 % x 200 x 10 + 400) 1 900 euro
  • Berta använder 200 x 9 euro
    • det återstående saldot vid årets utgång (200 x 10 – 200 x 9) är 200 euro
    • det skattepliktiga beloppet för hela året är (75 % x 200 x 10 + 200) 1 700 euro
  • Cecilia använder 100 x 6,10 euro + 100 x 10 euro
    • det återstående saldot vid årets utgång (200 x 10 – (100 x 6,10 + 100 x 10)) är 390 euro
    • det skattepliktiga beloppet för hela året är (75 % x 200 x 10 + 390) 1 890 euro
  • David använder 200 x 6,10 euro
    • det återstående saldot vid årets utgång (200 x 10 – 200 x 6,10) är 780 euro
    • som skattepliktig inkomst betraktas högst det belopp som laddats på kortet, värderat till det gängse värdet, dvs. (200 x 10) 2 000 euro

Alltså inte (75 % x 200 x 10 + 780) 2 280 euro.

Ledande skattesakkunnig Tero Määttä

Överinspektör Janne Myllymäki