Bassamfundsinkomstens karaktär

Diarienummer
A92/200/2013
Giltighet
- 13.6.2014

Beskrivning av ärendet

Som vilken typ av inkomst beskattas inkomst från bassamfund i bassamfundsdelägarens beskattning? Ska man vid sidan om indelningen i olika förvärvskällor tillämpa endast den allmänna indelningen i inkomstslag, eller ska man undersöka den av bassamfundet erhållna inkomsten enligt inkomstslag så att bassamfundsinkomsten i delägarens beskattning kan beskattas t.ex. som överlåtelsevinst, dividendinkomst eller ränteinkomst?

Bakgrund

Lagen om beskattning av delägare i utländska bassamfund (s.k. bassamfundslagen) trädde i kraft vid ingången av år 1995. Under lagens giltighetstid har det i viss mån varit oklart hur bassamfundsinkomster ska beskattas hos fysiska personer. Inkomsten ska indelas i förvärvskällor men det har varit oklart om man ska följa den allmänna indelningen enligt inkomstslag i förvärvs- och kapitalinkomst eller om man ska undersöka bassamfundsinkomsten enligt inkomsttyp så att bassamfundsinkomsten i delägarens beskattning ska beskattas enligt de bestämmelser som gäller inkomsttypen i fråga, dvs. t.ex. som överlåtelsevinst, dividendinkomst, ränteinkomst osv.

Lagstiftning

Enligt 4 § 3 mom. i bassamfundslagen räknas andelen av bassamfundets inkomst som inkomst från den förvärvskälla som bassamfundets aktier tillhör. Skattepliktig inkomst bibehåller också sitt ursprungliga inkomstslag vid beskattningen av delägaren. Bestämmelsen trädde i kraft i början av 2009. I sin ursprungliga form som trädde i kraft år 1995 angav 4 § ingenting om inkomstens karaktär. Avsikten med 4 § 3 mom. i bassamfundslagen var inte enligt regeringspropositionen 74/2008 att ändra det rådande rättsläget, utan att endast avhjälpa osäkerhetsfaktorer.

Lagens initialdokument

I regeringspropositionen med förslag till bassamfundslagen (RP 155/1995) konstateras att inkomsten från ett utländskt bassamfund ska beräknas enligt finska skattebestämmelser. Indelningen i förvärvskällor och i fråga om beskattningen av fysiska personer även i olika inkomstslag ska avgöras enligt de allmänna bestämmelserna.

I regeringspropositionen bakom lagens 4 § 3 mom. som trädde i kraft 2009 (RP 74/2008) konstateras att inkomstslaget för den skattepliktiga inkomsten ska bestämmas utifrån inkomstens ursprungliga karaktär. På så sätt kan bassamfund inte utnyttjas för att t.ex. omvandla förvärvsinkomst till kapitalinkomst, utan inkomstens karaktär bestäms utifrån inkomstens ursprung. Bestämmelsen motsvarar det rådande rättsläget, men avlägsnar osäkerheten i fråga om rättsläget.

I finansministeriets arbetsgruppspromemoria 1994:13 konstateras att samfundets resultat ska räknas ut enligt Finlands skatteförfattningar på basis av den räkenskapsperiod som samfundet tillämpar. Inkomstandelen räknas som skattepliktig inkomst för delägaren för det skatteår under vilket det utländska samfundets räkenskapsperiod går ut. Den mottagna inkomstandelen från det utländska bassamfundet ska beskattas på samma sätt som om en delägare som är allmänt skattskyldig här skulle ha mottagit inkomsten direkt, utan att den har kanaliserats via bassamfundet. Indelningen i förvärvskällor och i fråga om beskattningen av fysiska personer även i olika inkomstslag ska avgöras enligt de allmänna principerna.

Rättspraxis

I högsta förvaltningsdomstolens beslut HFD 1.2.2007 liggare 198 (opublicerat) var det fråga om hur bassamfundsinkomsten ska beskattas hos delägare som är fysiska personer då bolagets inkomst bestod av vinst från försäljning av offentligt noterade värdepapper, ränteintäkter och dividender från utländska bolag. HFD ansåg att den bassamfundsinkomst som den fysiska personen mottagit ska beskattas på samma sätt som om han hade mottagit inkomsten direkt utan att inkomsten har influtit via det utländska bassamfundet. HFD konstaterade i sin motivering att bassamfundsinkomsten i fråga hade mottagits genom försäljning av värdepapper och masskuldebrev samt i form av ränte- och dividendinkomster. Inkomsten från försäljning av värdepapper och ränteinkomster anses i princip utgöra kapitalinkomst hos en fysisk person, medan dividendinkomsten beskattas enligt bestämmelserna om beskattning av dividend.

I fallet HFD 2007:7 hade en person som avlidit under skatteåret mottagit inkomst via bassamfundet och inkomsten grundade sig på försäljning av aktier i bassamfundets besittning. HFD ansåg att inkomsten ska beskattas som kapitalinkomst. I motiveringen konstateras att bassamfundsinkomsten hade mottagits genom försäljning av värdepapper. I beskattningen av dödsboet efter A utgör inkomsten således inte dividend eller inkomst av näringsverksamhet, utan i princip sådan inkomst som omfattas av inkomstskattelagens bestämmelser om beskattning av överlåtelsevinst. Inkomsten ska således beskattas enbart såsom kapitalinkomst och den indelas således inte i förvärvs- och kapitalinkomst.

Skatteförvaltningens anvisningar

I Handbok i internationell beskattning 2011 på sidan 260 konstateras att beskattningen av bassamfundet verkställs som om den allmänt skattskyldiga delägaren i bassamfundet hade fått inkomsten direkt. Om bassamfundets inkomst uppstår av försäljning av värdepapper, beskattas en allmänt skattskyldig fysisk person som är delägare i bassamfundet därför enligt ISkL:s bestämmelser om beskattning av överlåtelsevinst.

Ställningstagande

Bassamfundsinkomsten beskattas hos bassamfundsdelägaren som om delägaren hade mottagit inkomsten personligen. Innan man verkställer beskattningen på bassamfundsinkomst ska man utreda av vilka typer av inkomst bassamfundets totalinkomster består. Bassamfundsinkomsten beskattas hos delägaren enligt de bestämmelser som gäller inkomsttypen i fråga, dvs. t.ex. som överlåtelsevinst, dividendinkomst, ränteinkomst e.d.

Av den ovan nämnda slutsatsen följer frågan om hur bassamfundsförluster ska beaktas i delägarens beskattning. Enligt 5 § i bassamfundslagen avdras en delägares andel av ett utländskt samfunds förlust från delägarens enligt denna lag beskattningsbara andel av inkomsten för samma samfund under de tio skatteår som följer efter förluståret allteftersom inkomst uppkommer. Situationen kan i praktiken vara t.ex. sådan att bassamfundets förluster under skatteåret uppgår till 50 000 euro. Under det följande skatteåret uppvisar resultatet en vinst om 70 000 euro (40 000 € i överlåtelsevinst och 30 000 € i dividend). I detta fall avdras förlusten från överlåtelsevinst och dividendinkomst i förhållande till inkomstbeloppen. Förlusten om 50 000 € dras av så att 28 571,42 € (4/7 x 50 000 €) dras av från överlåtelsevinsten och 21 428,58 € (3/7 x 50 000 €) från dividendinkomsten.

Ledande skattesakkunnig Tero Määttä

Ledande skattesakkunnig Taneli Lallukka