Fastighetsbeskattningsbeslut 2015

Har getts
2.3.2015
Diarienummer
A24/200/2015
Giltighet
Tills vidare

Denna anvisning behandlar informationsinnehållet i fastighetsbeskattningsbeslutet och dess bifogade utredningsdel.

1 Fastighetsbeskattningsbeslut

Skatteförvaltningen skickar fastighetsbeskattningsbesluten för år 2015 i mars 2015. I fastighetsbeskattningsbeslutet har antecknats de skattepliktiga fastigheterna, värdena på dessa och fastighetsskattebeloppet samt den skattesats enligt vilken skatten har beräknats. Till beskattningsbeslutet hör en utredningsdel som innehåller närmare uppgifter om beräkningsgrunderna för beskattningsvärdet och fastighetsskatten. Fastigheterna har identifierats med hjälp av fastighetsbeteckningen. Uppgifterna för hela fastigheten finns antecknade i utredningsdelen. Skatten har dock fastställts bara för det beskattningsvärde för fastigheten och byggnaden som motsvarar din ägarandel.

I fastighetsbeskattningsbeslutet följer blanketten Deklarationsdel med vilken du kan korrigera fastighetsuppgifterna. I deklarationsdelen har personuppgifterna och fastighetsbeteckningarna för högst fyra fastigheter fyllts i på förhand. I beskattningsbeslutet och i utredningsdelen finns dock uppgifterna och fastighetsbeteckningarna för alla de fastigheter som är föremål för beskattning.

2 Granskning av uppgifterna i deklarationsdelen

Enligt fastighetsskattelagen ska den skattskyldige granska och korrigera de uppgifter som står i utredningsdelen och har använts som grund för fastighetsskatten. Komplettera eller korrigera fastighetsuppgifterna senast på den sista inlämningsdag som står i deklarationsdelen. Om uppgifterna är riktiga och inga uppgifter saknas behöver du inte returnera deklarationsdelen. Då anses du ha lämnat in uppgifterna i överensstämmelse med det som står i utredningsdelen som du fått.

I utredningsdelen hittar du de uppgifter som inverkar på uträkningen av beskattningsvärdet och fastighetsskatten för fastigheten. Förutom mark- och byggnadsuppgifterna framgår av utredningsdelen även hur och utgående från vilka värden beskattningsvärdet räknas ut. Utredningsdelen innehåller även de skattesatser som tillämpats på mark och byggnader samt användningsändamålet enligt vilket skattesatsen bestämts.

Uppgifterna om fastighetsdelar som är befriade från fastighetsskatt, t.ex. jordbruksmark och skog, har inte antecknats i beskattningsbeslutet och dess utredningsdel. Med deklarationsdelen kan du även deklarera ändringar i uppgifter som gäller en gårdsbruksfastighet och dess arealer.

I det följande klargörs informationsinnehållet i utredningsdelen närmare i fråga om marken och byggnaderna.

3 Uppgifter om fastigheten

Fastigheterna identifieras med hjälp av fastighetsbeteckningen eller koden för det outbrutna området. I utredningsdelen står fastighetsbeteckningen under punkten ”Fastighetsbeteckning”.

Fastighetens namn eller adress har antecknats nedanför fastighetsbeteckningen, beroende på vilkendera uppgiften Skatteförvaltningen har. Fastighetens namn och adress är tilläggsuppgifter som inte påverkar skattebeloppet.

Det framgår av punkten ”Ägarförhållande” om du äger den fastighet beskattningsbeslutet gäller eller har besittningsrätt till fastigheten eller har hyrt den. I utredningsdelen står då ”egen jord”, ”arrendejord” eller ”besittningsrätt i fastigheten” enligt de uppgifter Skatteförvaltningen har om ägarförhållandet.

Storleken av ägande- eller besittningsrätten har antecknats som ett bråktal under punkten ”Er andel av fastigheten”.

4 Uppgifter om marken

4.1 Egenskapsuppgifter

Om fastigheten består av områden som ska värderas på olika sätt, är fastigheten indelad i delar för beräkningen av beskattningsvärdet. En del av fastighetsmarken kan exempelvis vara byggnadsmark, en del parkområde och en del sådan jordbruksmark eller skog som har befriats från fastighetsskatt.

I utredningsdelen har fastighetsdelen antecknats under punkten ”Mark”. Du identifierar fastighetsdelen genom bokstaven K och fastighetsdelens nummer som finns antecknade efter texten Mark. Arrenderade områden är kodade med bokstaven V och arrendeområdets nummer.

Om Skatteförvaltningen har fått uppgift om planläggningen av kommunala myndigheter, står denna under punkten ”Planuppgift:”. I utredningsdelen har i så fall antecknats följande uppgift enligt den giltiga planens art: ”detaljplan”, ”stranddetaljplan” eller ”generalplan”. Om marken ligger i ett glesområde, står det i utredningsdelen ”ingen plan”.

Fastighetens beskattningsvärde påverkas av om den har strand. Det står i utredningsdelen om marken för fastigheten i fråga gränsar mot egen strand (”Tomten har egen strand”) eller om den enbart har strandrätt (”Tomten har strandrätt”). Om fastighetens mark varken har egen strand eller strandrätt eller om Skatteförvaltningen saknar uppgifter om detta, har ingen uppgift om strand antecknats i beskattningsbeslutets utredningsdel.

Under punkten ”areal” står den areal enligt vilken markens beskattningsvärde har räknats ut. Om dock beskattningsvärdet har beräknats enligt tomtens byggnadsrätt har också byggnadsrättens storlek antecknats i utredningsdelen under punkten ”byggnadsrätt”.

4.2 Uppgifter som använts vid beräkning av beskattningsvärdet

Med områdespris avses det enligt Skatteförvaltningens anvisningar fastställda gängse värdet på kvadratmeter tomt eller våningsyta på det område där fastigheten är belägen. Enligt Skatteförvaltningens beslut (1300/2014) är områdespriset dock alltid minst 1 euro per kvadratmeter. Beskattningsvärdet fastställs enligt Skatteförvaltningens beslut till högst 75 procent av områdespriset. Detta värde benämns normgivande värde. Det normgivande värdet anger maximibeloppet för hur högt beskattningsvärdet per kvadratmeter tomt eller våningsyta kan stiga i förhållande till områdespriset.

Om beskattningsvärdet har räknats ut enligt arealen, uppges områdespriset per kvadratmeter under punkten ”områdespris” i utredningsdelen. Om beskattningsvärdet har räknats ut enligt byggnadsrätten, uppges värdet enligt kvadratmeter våningsyta.

Skatteårets pris är det enhetspris i kvadratmeter eller i kvadratmeter våningsyta som använts för att räkna ut beskattningsvärdet för marken. Om skatteårets pris ännu inte nått nivån för det normgivande värdet, höjs priset årligen. Höjningsbeloppet beror på förhållandet mellan det normgivande värdet och föregående års enhetspris. Om det normgivande värdet understiger skatteårets pris beror det i allmänhet på att områdespriset stigit men att man för att undvika stora årliga förändringar inte genast höjt skatteårets pris i motsvarande grad.

Beskattningsvärdet för byggnadsmark ska dock enligt Skatteförvaltningens beslut vara minst 0,75 euro per kvadratmeter. Eventuella formler och procentsatser procenter som minskar beskattningsvärdet slutar verka senast när detta når nivån 0,75 euro.

4.3 Användningsändamål och tillämpad fastighetsskattesats

I beskattningsbeslutets utredningsdel finns antecknad en text som beskriver markens användning samt den fastighetsskattesats som fastställts för marken.

Fastighetsskatten bestäms för alla markområden enligt den allmänna fastighetsskattesatsen med följande undantag. Den allmänna fastighetsskattesatsen tillämpas dock inte på byggnader som ägs av allmännyttiga samfund eller på marken för dessa om byggnaden på fastigheten huvudsakligen är i allmänt eller allmännyttigt bruk, inte heller på en obebyggd byggplats om kommunfullmäktige har fastställt en separat skattesats för allmännyttiga ändamål.

I utredningsdelen beskrivs användningen av marken med texten ”Tomten är i allmännyttigt bruk" om en sats för allmännyttiga samfund tillämpats på marken.

I utredningsdelen står texten ”Tomten är obebyggd” om en fastighetsskattesats för obebyggda byggplatser tillämpats på marken.

I utredningsdelen står texten ”Allmän fastighetsskatteprocent” om den allmänna satsen tillämpats på marken.

4.4 Byggnadsplatser för produktionsbyggnader på en gårdsbruksfastighet eller ett outbrutet gårdsbruksområde

Fastighetsskatten för produktionsbyggnaders byggplatser har bestämts enligt ett beskattningsvärde som beräknats utgående från byggplatsens verkliga areal.

I utredningsdelen står under ”Jordbrukets areal m²” den areal i kvadratmeter för byggplatsen för jordbrukets produktionsbyggnader som använts vid beräkningen av beskattningsvärdet.

I utredningsdelen står under ”Skogsbrukets areal m²” den areal i kvadratmeter för byggplatsen för skogsbrukets produktionsbyggnader som använts vid beräkningen av beskattningsvärdet.

5 Uppgifter om byggnaden

5.1 Allmänt

Byggnaderna har grupperats i utredningsdelen enligt byggnadstyp, t.ex. småhus, ekonomibyggnad o.s.v. Byggnaderna och byggnadsdelarna är numrerade. Om Skatteförvaltningen känner till den permanenta byggnadsbeteckning som Befolkningsdatacentralen utfärdat för byggnaden visas även denna.

Återanskaffningsvärdet för en byggnad räknas ut enligt Finansministeriets förordning om grunder för återanskaffningsvärdet av byggnader (1062/2014). Om grunderna för återanskaffningsvärdet av vattenkraftverk och dess konstruktioner har Finansministeriet utfärdat en separat förordning (1061/2014).

De uppgifter som använts som grund för beräkningen av en byggnads återanskaffningsvärde är

5.2 Färdigställningsår och ålder

Året då byggnaden färdigställts (årtal) står under punkten ”Färdigställdes”.

Om byggnaden är mycket gammal kan årtalet i utredningsdelen avvika från det år då byggnaden ursprungligen blivit färdig. Detta beror på att totalrenoveringar eller betydande underhållsarbeten senare utförts i byggnaden före mitten av 1980-talet. Totalrenoveringar och betydande underhållsarbeten höjer byggnadens värde. Förr beaktades deras verkan på beskattningsvärdet genom att man ändrade året då byggnaden färdigställts till ett senare årtal för att på så sätt minska åldersavdragen. Programmen för beräkning av beskattningsvärdet på fastigheter inom Skatteförvaltningen har ändrats i slutet av 1980-talet så att årtalet enligt vilket åldersavdraget beräknas står som en separat uppgift. Därför ändras inte längre året för färdigställandet.

Om byggnaden har varit halvfärdig vid utgången av år 2014 har ”inledningsdag” antecknats i utredningsdelen i stället för året för färdigställande. För färdiga byggnader antecknas inte uppgiften om inledandet.

Om totalrenoveringar eller betydande ombyggnader utförts i byggnaden, står under punkten ”totalrenoverings-/ombyggnadsår” året då byggnaden totalrenoverats enligt Skatteförvaltningens uppgifter.

5.3 Areal och volym

En byggnads återanskaffningsvärde beräknas utgående från antingen dess areal eller volym beroende på vad som anges i finansministeriets förordning om grunder för återanskaffningsvärdet av byggnader. Arealen och volymen beräknas enligt byggnadens yttre mått. Beskattningsvärdet för alla bostadsbyggnader (t.ex. egnahemshus, sommarstugor och bostadshöghus) beräknas alltid enligt byggnadsarealen. Även beskattningsvärdet för ekonomibyggnader (t.ex. garage, förråd och bastu) beräknas enligt arealen. Återanskaffningsvärdet för butiks- och industribyggnader beräknas enligt volymen. I utredningsdelen står den areal och volym som Skatteförvaltningen har uppgifter om under ”areal m²” respektive ”volym m³”.

5.4 Bärande konstruktion

Den åldersavdragsprocent som används för beräkning av byggnadens beskattningsvärde bestäms enligt byggnadstyp och bärande konstruktion. I utredningsdelen är uppgiften antecknad under punkten ”Bärande konstruktion trä” eller ”Bärande konstruktion sten/metall”.

5.5 Byggnadsstandard

Om en byggnad avviker väsentligt från den genomsnittliga byggnadsstandarden ska dess värde höjas eller minskas i enlighet med förordningen om grunder för återanskaffningsvärdet av byggnader. Om denna bestämmelse har tillämpats, har förhöjningsprocenten antecknats under punkten ”förhöjning %”. Om en procentbaserad minskning tillämpats vid beskattningen har denna antecknats under punkten ”minskning %”.

5.6 Beräkning av återanskaffningsvärdet

5.6.1 Allmänt

En byggnads återanskaffningsvärde beräknas så att det med egenskapsuppgifterna justerade grundvärdet för byggnadstypen i fråga enligt förordningen om återanskaffningsvärdet (kvadratmeterpris/kubikmeterpris) multipliceras med byggnadens areal eller dess volym enligt finansministeriets förordning.

I återanskaffningsvärdet på en fritidsbostad ingår också värdet på den utrustning som antecknats särskilt i utredningsdelen.

5.6.2 Småhus, fritidsbostad och ekonomi-/garagebyggnad

Den utrustning som nämns i förordningen om återanskaffningsvärdet och som vid beräkningen av beskattningsvärdet för ett småhus eller en fritidbostad verkar höjande eller sänkande på byggnadens grundvärde har antecknats separat för varje byggnad beroende på om byggnaden har eller inte har utrustningen i fråga.

I grundvärdet för ett småhus har det redan beaktats att byggnaden har en viss utrustning. Om ett småhus emellertid saknar elektricitet, vattenledning och avlopp eller centralvärme, sänks byggnadens grundvärde så som nämns i förordningen. Byggnadens utrustning har antecknats i utredningsdelen enligt huruvida byggnaden har utrustningen i fråga eller inte.

Utrustning som höjer värdet för en fritidsbyggnad är veranda, elektricitet, vattenledning, avlopp, WC, inomhusbastu och att byggnaden är vinterbonad. Utrustningen har antecknats i utredningsdelen enligt huruvida byggnaden har utrustningen i fråga eller inte.

Återanskaffningsvärdet för en ekonomi- och garagebyggnad påverkas av byggnadens byggsätt. Byggsättet har antecknats enligt om byggnaden har lätt stomme eller om den är avsedd för långvarigt bruk.

Under punkten ”kvadratmeterpris e/m²” står byggnadens grundvärde/kvadratmeter justerat med egenskapsuppgifterna.

5.6.3 Bostadshöghus

Återanskaffningsvärdet för ett bostadshöghus beräknas på basis av arealen.  Vid beräkningen av återanskaffningsvärdet beaktas utöver de uppgifter som nämnts ovan i avsnitten 5.3 och 5.4 även antalet våningar inklusive källarvåningar samt hiss och antalet lägenheter.  Uppgifterna finns antecknade i utredningsdelen enligt de uppgifter Skatteförvaltningen har.

5.6.4 Kontors- eller hotellbyggnad

Återanskaffningsvärdet för kontorsbyggnader och hotell beräknas på basis av byggnadsarealen. Vid beräkningen av återanskaffningsvärdet beaktas utöver de uppgifter som nämnts ovan i avsnitten 5.3 och 5.4 även arealen för lager- och parkeringsutrymmen, arealen för hissar och hisschakt, antalet våningar inklusive källarvåningar samt även byggnadens form och eventuell luftkonditionering. Uppgifterna finns antecknade i utredningsdelen enligt de uppgifter Skatteförvaltningen har.

I utredningsdelen har talet I, II eller III antecknats under ”Byggnadens form” enligt den form för byggnaden som använts vid beskattningen. Förklaringarna till talen I, II och III är:

I      Byggnadens samtliga våningar är till sin grundform likadana rektanglar och bottenvåningen har endast smärre indragningar eller utbyggnader.

II     Byggnaden har en relativt enkel rektangel- eller L-form, men en del av byggnaden är upphöjd på pelare eller de nedersta våningarna är butiks- eller parkeringsvåningar som är större än de egentliga kontorsvåningarna.

III    Byggnaden avviker till sin form från det sedvanliga, dess grundform är H-, T- eller U-formad eller bottenvåningen är betydligt (mer än två gånger) större än övriga våningar.

För ”Luftkonditionering” har antecknats I, II eller III i utredningsdelen enligt den uppgift om luftkonditioneringen som använts vid beskattningen. Förklaringarna till talen I, II och III är:

I      Byggnaden saknar maskinell luftkonditionering eller har endast maskinell insugning eller utblåsning av luft.

II     Byggnaden har maskinell insugning och utblåsning av luft.

III    Utöver det ovanstående kan luftkonditioneringen i rummen regleras särskilt och luften behandlas i avsevärd grad genom fuktning eller avkylning.

5.6.5 Butiksbyggnad

Återanskaffningsvärdet för butiksbyggnader beräknas enligt volymen. Vid beräkningen av återanskaffningsvärdet beaktas utöver de uppgifter som nämnts ovan i avsnitten 5.3 och 5.4 även arealen för källaren och för lagerutrymmen annanstans än i källaren samt antalet våningar källarvåningarna inräknade.

5.6.6 Industri- och lagerbyggnad

Återanskaffningsvärdet för industri- och lagerbyggnader beräknas enligt volymen. Vid beräkningen av återanskaffningsvärdet beaktas utöver de uppgifter som nämnts ovan i avsnitten 5.3 och 5.4 även antalet våningar källarvåningarna inräknade samt utrustning för uppvärmning och vattenledning (”VV-utrustning”) och för luftkonditionering och belysning (”SE-utrustning”). Uppgifterna finns antecknade i utredningsdelen enligt de uppgifter Skatteförvaltningen har.

För ”VV-utrustning” står i utredningsdelen I, II, III eller IV enligt den VV-utrustning i byggnaden som använts vid beskattningen. Förklaringar till talen I, II, III och IV är:

I      Byggnaden är en i huvudsak ouppvärmd lagerbyggnad utan social- eller kontorsutrymmen.

II     Det finns endast få vattenposter i byggnaden. Social- och kontorsutrymmena utgör sammanlagt högst 3 % av byggnadens area och byggnaden är i huvudsak ouppvärmd.

III    Byggnaden är i huvudsak industriutrymme av hallkaraktär, som i allmänhet inte värms upp över 18°C. Social- och kontorsutrymmena utgör över 3 % men mindre än 15 % av byggnadens area.

IV    Temperaturen i byggnadens produktionsutrymmen överstiger i allmänhet 18°C.

Social- och kontorsutrymmena utgör minst 15 % av byggnadens area eller mer än 30 % av byggnadens area utgörs av s.k. våtutrymmen. Byggnaden har ett automatiskt brandsläckningssystem.

För ”SE-utrustning” står i utredningsdelen I, II eller III enligt den SE-utrustning i byggnaden som använts vid beskattningen. Förklaringarna till talen I, II och III är:

I      Byggnaden saknar maskinell luftkonditionering, i arbetsutrymmena finns endast allmän belysning.  Social- och kontorsutrymmena utgör sammanlagt högst 3 % av byggnadens area.

II     Byggnaden har maskinell insugning eller utblåsning av luft, belysningen är i huvudsak allmän belysning.  Social- och kontorsutrymmena utgör sammanlagt mer än 3 % men mindre än 15 % av byggnadens area.

III    Byggnaden har maskinell insugning och utblåsning av luft samt gott om punktbelysning vid arbetsställena. Social- och kontorsutrymmena utgör sammanlagt minst 15 % av byggnadens area. Byggnaden har ett automatiskt brandsläckningssystem.

5.7 Beskattningsvärde

Uppgifter som påverkar beskattningsvärdet är byggnadens ålder, bärande konstruktion, totalrenoveringar och betydande ombyggnader, halvfärdiga byggnaders grad av färdigställande och huruvida byggnaden fortfarande är i bruk.

Åldersavdragen räknas i allmänhet utgående från året då byggnaden färdigställts. Om emellertid totalrenoveringar eller andra betydande underhållsarbeten har gjorts i byggnaden efter att den blivit färdig, beaktas dessas inverkan på byggnadens värde genom att åldersavdraget minskas. Om åldersavdragen beräknats utgående från en senare tidpunkt än året för färdigställandet har året enligt vilket man beräknat åldersavdragen antecknats separat under punkten ”Året för beräkning av åldersavdrag”.

I beskattningsbeslutets utredningsdel står det åldersavdrag/år som motsvarar byggnadstypen och den bärande konstruktionen i fråga samt åldersavdragen sammanlagt i procent och i euro.

För bostadsbyggnader som är i bruk kan åldersavdraget uppgå till högst 70 procent. Bostadsbyggnader är småhus, fritidsbostäder och bostadshöghus.

Åldersavdraget för byggnader, dammar, bassänger och andra konstruktioner som hör till ett vattenkraftverk, för byggnader och konstruktioner som direkt tjänar kärnkraftverk och för byggnader och konstruktioner som hör till ett vindkraftverk kan uppgå till högst 60 procent.

I fråga om övriga byggnader i bruk än de ovan nämnda kan åldersavdraget uppgå till högst 80 procent.

Om byggnaden vid utgången av skatteåret 2014 har varit halvfärdig, har under punkten ”Färd.gr.” antecknats det procenttal som motsvarar färdighetsgraden. Som beskattningsvärdet på en halvfärdig byggnad betraktas den andel av beskattningsvärdet på en färdig byggnad som motsvarar graden av färdigställande.

Om byggnaden tagits permanent ur bruk står även detta i utredningsdelen. För byggnader som tagits ur bruk gäller inte begränsningarna av åldersavdraget. Sålunda kan åldersavdraget för en sådan byggnad uppgå till högst 100 procent.

5.8 Uppgifter om ägande och besittning

Under punkten ”Er andel av byggnaden” i utredningsdelen står ett bråktal som anger er andel av ägande- eller besittningsrätten till byggnaden.

5.9 Användningsändamål och åldersavdragsprocent

Byggnadens huvudsakliga användningsändamål och den fastighetsskattesats enligt vilken skatten har räknats ut står i utredningsdelen till fastighetsbeskattningsbeslutet. Fastighetsskattesatsen bestäms per byggnad utgående från byggnadens faktiska användning. Om en byggnad används för flera olika ändamål, t.ex. om en del av byggnaden används för boende och en del som kontor, bestäms skattesatsen enligt den huvudsakliga användningen av byggnaden.

På en ekonomi- och garagebyggnad tillämpas samma fastighetsskattesats som för huvudbyggnaden i det fall att byggnaden ansluter till en bostadsbyggnad som i huvudsak används för stadigvarande boende eller annat boende.

Texten ”Byggnaden är huvudsakligen i stadigvarande bostadsbruk” i utredningsdelen betyder att skattesatsen för stadigvarande bostadsbyggnader tillämpats på byggnaden.

Texten ”Ansluter sig till stadigvarande boende” i utredningsdelen betyder att användningsändamålet för en separat ekonomi- och garagebyggnad är sådant att skattesatsen för byggnader som används för stadigvarande boende tillämpats på byggnaden.

Texten ”Byggnaden används huvudsakligen för annat än stadigvarande boende” i utredningsdelen betyder att skattesatsen för andra bostadsbyggnader tillämpats på byggnaden.

Texten ”Ansluter sig till annat än stadigvarande boende” i utredningsdelen betyder att skattesatsen för andra bostadsbyggnader tillämpats på en separat ekonomi- och garagebyggnad.

Texten ”Huvudsakligen i allmännyttigt bruk” i utredningsdelen betyder att fastighetsskattesatsen för allmännyttiga samfund tillämpats på byggnaden.

Texten ”Kraftverk” eller ”Kärnkraftverk” i utredningsdelen betyder att skattesatsen för vissa anläggningar tillämpats på byggnaden.

Texten ”Vatten-/vindkraftverk nom. effekt högst 10 MVA” i utredningsdelen betyder att den allmänna fastighetsskattesatsen tillämpats på ett vatten- eller vindkraftverk.

Texten ”Allmän fastighetsskatteprocent” i utredningsdelen betyder att den allmänna fastighetsskattesatsen tillämpats på byggnaden.

6 Exempel på uträkning av en byggnads beskattningsvärde

6.1 Småhus

Ett egnahemshus blev färdigt år 1983. Dess bärande konstruktion är av trä. Arean enligt de yttre måtten är 210 m². Huset är försett med normala bekvämligheter, såsom vattenledning och avlopp, centralvärme och elektricitet. Enligt förordningen om återanskaffningsvärden (1062/2014) är grundvärdet för arean i ett småhus 631,32 e/m². Eftersom husets area överskrider 120 m² ska grundvärdet på 631,32 e/m² nedsättas med 64,62 e/m² varvid kvadratmeterpriset blir 566,70 e. Återanskaffningsvärdet är kvadratmeterpriset 566,70 e × arean 210 m², dvs. 119 007,00 euro.

Egnahemshuset finns i Helsingfors och används som stadigvarande bostad. Stadsfullmäktige i Helsingfors har fastställt bl.a. följande fastighetsskatteprocentsatser för år 2015: allmän fastighetsskattesats 0,80 %, skattesats för byggnader som används för stadigvarande boende 0,37 % och skattesats för obebyggda byggplatser 2,30 %.

I beskattningsbeslutets utredningsdel syns följande uppgifter:

SMÅHUS, byggnad 1

permanent byggnadsbeteckning       123456781S

färdigställdes                                      1983

byggnaden har el

centralvärme

vattenledning

avlopp         

areal (totalareal) m²                           210

kvadratmeterpris e/m²                       566,700

Återanskaffningsvärde e                   119 007,00

bärande konstruktion trä   

åldersavdrag 1,25 %/år    

sammanlagt 40,00 %                         47 602,80

Beskattningsvärde e                          71 404,20

Er andel av byggnaden                     1/1

Byggnaden är huvudsakligen i stadigvarande bostadsbruk

Fastighetsskatteprocentsats              0,37

6.2 Ekonomibyggnad

Till småhusbyggnaden i Helsingfors hör även en ekonomibyggnad. Dess area är 27 m². Byggnaden färdigställdes år 1983. Byggnaden är av trä och till byggsättet avsedd för långvarigt bruk.

Grundvärdet för en värmeisolerad och i även övrigt till byggsättet för långvarigt bruk avsedd ekonomibyggnad är 411,42 euro/m². Eftersom den bärande konstruktionen är av trä blir åldersavdraget 5 % per år. Åldersavdraget för en byggnad som är i bruk kan vara högst 80 procent.

I beskattningsbeslutets utredningsdel syns följande uppgifter:

EKONOMIBYGGNAD, byggnad 2

permanent byggnadsbeteckning       123456781S

färdigställdes                                      1983

byggnaden är värmeisolerad

areal m²                                             27

kvadratmeterpris e/m²                                             411,420

Återanskaffningsvärde e                   11 108,34

bärande konstruktion trä   

åldersavdrag 5,00 %/år    

sammanlagt 80,00 %                         8 886,67

Beskattningsvärde e                          2 221,67

Er andel av byggnaden                     1/1

Ansluter sig till annat än stadigvarande boende

Fastighetsskatteprocentsats              0,37

Grundvärdet för ett jämförbart vedskjul med lätt stomme är 214,24 euro/m². I övrigt beräknas värdet på samma sätt som för en ekonomi- eller garagebyggnad.

6.3 Fritidsbostad

Arean för en fritidsbostad enligt de yttre måtten är 70 m². Till huset hör en veranda på 20 m². Byggnaden har blivit färdig år 2006 och dess bärande konstruktion är av trä. Byggnaden är vinterbonad.

Enligt förordningen om återanskaffningsvärden är grundvärdet för arean av en fritidsbostad 503,64 euro/m². Grundvärdet minskas på basis av arean med 3,292 euro för varje kvadratmeter som överstiger 10 m². Till grundvärdet läggs 7,326 e/m² för elektricitet och ett mervärde på 42,09 e/m² för att byggnaden är vinterbonad. Kvadratmeterpriset är grundvärdet 503,64 e/m² + 7,326 e/m² + 42,09 e/m² – (60 m² × 3,292 e) = 355,536 e/m².

Utrustningen (veranda, vatten, avlopp, elektricitet, wc och bastu) höjer byggnadens värde. Verandans värde är 20 m² × 83,93 e/m² = 1 678,60 e. Vatten höjer byggnadens värde med 631,32 euro, avlopp med 503,64 euro, elektricitet med 335,75 euro, wc med 834,64 euro och bastu med 834,64 euro.

Fritidsbostaden finns i S:t Michel. Stadsfullmäktige i S:t Michel har fastställt följande fastighetsskatteprocentsatser för 2015: allmän fastighetsskattesats 1,20 %, skattesats för byggnader som används för stadigvarande boende 0,55 %, skattesats för andra bostadsbyggnader 1,10 %, skattesats för allmännyttiga samfund 0,00 % och skattesats för obebyggda byggplatser 3,00 %.

I beskattningsbeslutets utredningsdel syns följande uppgifter:

FRITIDSBOSTAD, byggnad 1

permanent byggnadsbeteckning       123456781S

färdigställdes                                      2006

areal m²                                              70

kvadratmeterpris e/m²                       355,536

  veranda 20 m²                                 1 678,60

  vatten                                               631,320

  avlopp                                              503,640

  elektricitet                                        335,750

  WC                                                   834,640

  bastu                                                834,640

Utrustning sammanlagt e                  4 818,590

Återanskaffningsvärde e                   29 706,11

bärande konstruktion trä   

åldersavdrag 1,25 %/år    

sammanlagt 11,25 %                         3 341,94

Beskattningsvärde e                          26 364,17

Byggnaden är vinterbonad

Ingen vattenledning

Inget avlopp

Ingen WC

Er andel av byggnaden                     1/1

Byggnaden används huvudsakligen för annat än stadigvarande boende

Fastighetsskatteprocentsats              1,10

6.4 Hur en veranda påverkar beskattningsvärdet för en fritidsbostad
– exempel på hur beskattningsvärdet bestäms

Arean för en fritidsbostad räknas enligt de yttre måtten. Balkonger och skyddstak räknas inte in, inte heller utrymmen vars höjd understiger 160 cm. Vindsrum och verandor räknas in i byggnadens area bara om de är värmeisolerade. Loft inne i byggnaden räknas in i byggnadens area i den omfattning deras fria höjd uppgår till minst 160 cm.

Med veranda avses ett till byggnaden fast anslutet, takförsett utrymme, via vilket utgången från bostaden har anordnats och som är så stort att man kan vistas i det. En icke värmeisolerad veranda räknas inte in i fritidsbostadens area utan ett separat värde beräknas utifrån verandans area. Verandans värde höjer byggnadens återanskaffningsvärde.

Exemplet visar en fritidsbostad av typ brasrum med oisolerad veranda. Verandan har tak men en balustrad i stället för egentliga väggar. Tjockleken på byggnadens väggar är 20 cm. Byggnadens yttre mått är 5,4 meter × 5,4 meter. Dess area är därmed 29,16 m². När man beräknar återanskaffningsvärdet beaktas arean till fulla kvadratmeter. Byggnadens lägenhetsyta, som räknas enligt innermåtten, ska inte sammanblandas med arean. I detta fall är lägenhetsytan (rumsytan) 5 meter × 5 meter, dvs. 25 m², men detta saknar betydelse vid beräkningen av återanskaffningsvärdet.

Byggnaden har en eldstad. Väggarna har isolering så att byggnadens temperatur kan hållas vid 15 °C och därmed betraktas den som vinterbonad. Byggnaden har elektricitet men varken vatten, avlopp, WC eller bastu.

Utanför brasrummet finns en veranda om 11 m² (2,2 m × 5,4 m = 11,88 m2).

Arean för en fritidsbostad påverkar återanskaffningsvärdet per kvadratmeter om arean överskrider 10 m² men inte 70 m². Ligger arean inom detta intervall nedsätts enligt 10 § i förordningen om återanskaffningsvärdet grundvärdet per kvadratmeter för varje kvadratmeter som överskrider den undre gränsen (10 m²). Efter 70 m² ökar inte längre nedsättningen. Då man beräknar återanskaffningsvärdet för år 2014 när det gäller fritidsbostäder på 70 m² eller mer är nedsättningen från grundvärdet 197,52 €/m2 (60 m² × 3,292 €/m2).

Fritidsbostaden i exemplet har arean 29 m². Återanskaffningsvärdet för 2014 beräknas så att fritidsbostadens grundvärde 503,64 €/m2 nedsätts med 3,292 €/m2 för varje kvadratmeter som överskrider den undre gränsen, dvs. med 62,548 €/m2 (19 m² × 3,292 €/m2).

Eftersom byggnaden är försedd med elektricitet höjs dess värde med 335,75 euro plus 7,326 euro för varje kvadratmeter. Genom att byggnaden även är vinterbonad höjs kvadratmetervärdet därtill med 42,09 €/m². Värdet per kvadratmeter blir alltså 490,508 €.

503,640 €/m2 grundvärde

./. 62,548 €/m2 nedsättning på basis av arean

+ 7,326 €/m2 höjning av kvadratmetervärdet för att byggnaden har elektricitet

+ 42,090 €/m2 höjning för att byggnaden är vinterbonad

= 490,508 €/m2 värde per kvadratmeter

Att byggnaden har elektricitet gör att dess återanskaffningsvärde ytterligare höjs med 335,750 € oavsett arean.

För verandan beräknas ett värde enligt dess area. Byggnadens egenskaper påverkar inte värdet. Vid beräkning av återanskaffningsvärde för 2014 är mervärdet 83,93 € per m² veranda.

Hur byggnadens återanskaffningsvärde beräknas:

Värde per kvadratmeter 29 m² × 490,508 €/m²                      14 224,732 €

+ höjning på basis av elektricitet                                                    335,75 €

+ verandans värde, 11 m² × 83,93 €/m² veranda                        923,230 €

= Sammanlagt                                                                         15 483,712 €

Avrundat                                                                                    15 483,71 €

 

 

ledande skattesakkunnig Jukka Rautajuuri

överinspektör Auli Hirsjärvi