Skattskyldiges och utomståendes deklarationsskyldighet

Giltighet
Fr.o.m 2012

Den skattskyldiges deklarationsskyldighet

Bestämmelserna i BFL

Om deklarationsskyldighet stadgas i 7-14 § BFL. En skattskyldig ska enligt 7.1 § BFL för skattemyndigheten deklarera sina inkomster, avdrag på dem, uppgifter om förmögenhet och skulder samt andra uppgifter som inverkar på beskattningen. Den skattskyldige ska utöver skattedeklarationen lämna in även andra anmälningar som avser uppgifter som nämns i 7.1 § BFL. Skatteförvaltningen utfärdar närmare bestämmelser om tidpunkten och sättet för inlämnande av deklarationer samt om annat förfarande i samband med inlämnade av deklarationer. Närmare bestämmelser om deklarationsskyldigheten finns i Skatteförvaltningens beslut om deklarationsskyldighet och anteckningar.

Förmögenhetsbeskattningen har slopats från och med skatteåret 2006. Den skattskyldige ska fortfarande anmäla uppgifter om sina tillgångar och skulder bl.a. för fastighetsbeskattningen, för inkomstens fördelning i förvärvs- och kapitalinkomst och för skattekontrollen. Fysiska personer och inhemska dödsbon behöver anmäla endast de tillgångar och skulder som nämns i 10 § 2 och 3 mom. i BeskFL. Noggrannare bestämmelser om förmögenhet och skulder samt om uppgifter om dem som ska antecknas i skattedeklarationen finns i Skattestyrelsens beslut om deklarationsskyldighet och anteckningar.

Förhandsifylld skattedeklaration

Till fysiska personer och dödsbon, som kan antas ha haft skattepliktig inkomst , förmögenhet, avdrag eller skulder under skatteåret, skickar skattemyndigheten en förhandsifylld skattedeklaration (BFL 7.2 §, 1079/2005). I den förhandsifyllda skattedeklarationen finns uppgifter om den skattskyldiges inkomster under skatteåret, avdrag, tillgångar och skulder. Man har kunnat få dem från utomstående uppgiftsskyldiga, från den skattskyldige eller från skatteförvaltningens databas. Till den skattskyldige, bortsett från rörelseidkare och yrkesutövare, skickas samtidigt med den förhandsifyllda skattedeklarationen beskattningsbeslut, beskattningsintyg och giroblanketter som grundar sig på beskattningsberäkningen som hat utförts utgående från de förhandsifyllda uppgifterna. Dessa uppgifter motsvarar inte alltid det slutliga beskattningsbeslutet, eftersom beskattningsuppgifterna kan förändras innan beskattningen blir färdig. Om uppgifter förändras, skickar man nytt beskattningsbeslut, beskattningsintyg och nya giroblanketter till kunden.

Den skattskyldige skall granska alla uppgifter i den förhandsifyllda skattedeklarationen. Om uppgifterna är bristfälliga eller felaktiga, skall den skattskyldige rätta och komplettera uppgifterna samt återsända skattedeklarationen. Skyldigheten att kontrollera och korrigera gäller för alla inkomster, tillgångar, avdrag och andra uppgifter som inverkar på beskattningen. Om uppgifterna är riktiga och den skatteskyldige inte har några andra skattepliktiga inkomster, avdrag, tillgångar, skulder eller några andra uppgifter eller yrkanden som påverkar beskattningen, återsänds inte skattedeklarationen, om skattemyndigheten inte kräver det särskilt. För näringsverksamhet och jordbruk skall dock en skattedeklaration alltid lämnas in. Den som bedriver skogsbruk skall lämna in en skattedeklaration för skogsbruket. Ingen skattedeklaration behöver dock lämnas in för skogsbruk, om den skattskyldige under skatteåret inte har haft inkomst av eller avdrag för skogsbruket eller andra uppgifter som påverkar beskattningen. (BFL 7.3 §,1145/2005).

Om den skattskyldige inte återsänder den förhandsifyllda skattedeklarationen, anses han ha lämnat in en skattedeklaration som överensstämmer med uppgifterna i den förhandsifyllda skattedeklarationen. (BFL 7.4 §)Om han eller hon har haft även annan skattepliktig inkomst eller till exempel en förhandsifylld uppgift om avdrag är omotiverad och den skattskyldige inte korrigerar uppgifterna och underlåter att lämna in korrigerad skattedeklaration, har han eller hon försummat deklarationsskyldigheten. Trots förhandsifylld skattedeklaration är grunden för inkomstbeskattning av en fysisk person eller ett dödsbo den skattskyldiges omfattande deklarationsskyldighet på samma sätt som tidigare.

Samfund, sammanslutningar och alla andra skattskyldiga som inte har fått en förhandsifylld skattedeklaration och som under skatteåret har haft skattepliktig inkomst eller förmögenhet eller som har andra uppgifter som påverkar beskattningen, skall för beskattningen utan uppmaning lämna in en skattedeklaration. Fysisk person och dödsbo, som inte har fått en förhandsifylld skattedeklaration och som under skatteåret har haft skattepliktiga inkomster eller förmögenhet eller andra uppgifter som kan inverka på beskattningen, ska alltså på eget initiativ lämna in en skattedeklaration. Skyldig att lämna in en skattedeklaration är dessutom var och en som skattemyndigheten särskilt avkräver en sådan (BFL 7.5 §, 1145/2005)

Sättet och tiden för avgivande av deklaration

Skattedeklaration och andra i SkS: beslut avsedda uppgifter och utredningar ska lämnas med blanketer som Skatteförvaltningen fastställt för respektive ändamål eller på något annat sätt skriftligen, om blankett för ändamålet i fråga inte finns. Skattedeklaration för aktiebolag, andelslag, näringssammanslutning, bostads- och fastighetsaktiebolag, bostadsandelslag, förening, stiftelse, jordbruksidkarens jordbruk, skogsbruksidkare samt för affärsidkares och yrkesutövares näringsverksamhet kan även lämnas in elektroniskt med hjälp av de elektroniska deklarationstjänster som Skatteförvaltningen publicerat.

Allmänt skattskyldigs skattedeklaration lämnas in eller skickas med posten till den enhet inom Skatteförvaltningen som verkställer den skattskyldiges beskattning eller till någon annan enhet inom Skatteförvaltningen.

Tidpunkten för inlämnande av skattedeklaration varierar hos olika skattskyldiggrupper. Makarna ska lämna in sina skattedeklarationer inom samma tidsfrist. Om tidsfristen skulle i enlighet med 6 - 9 § SkB sluta vid olika tidpunkter, ska makarna enligt 10 § i SkB lämna in sina skattedeklarationer inom den tidsfrist som slutar tidigare.

Anteckningar och verifikat

Från och med skatteåret 2005 fogas verifikat inte till skattedeklarationen. Verifikat är till exempel gireringskvitton, kassakvitton, intyg över räntor, lönebesked samt köpebrev och andra avtal.Den skattskyldige ska spara verifikat och lämna dem till skattemyndigheten eller besvärsinstansen på separat begäran. Om den skattskyldige inte uppvisar verifikat på begäran, kan avdraget som yrkats på avslås eller ett avdrag som redan har beviljats i beskattningen kan slopas, om rätt till avdraget inte på något annat sätt kan konstateras. För ogrundat avdragskrav kan också skatteförhöjning fastställas. Verifikaten ska sparas i sex år efter skatteårets utgång. Skyldigheten att spara verifikat gäller redan 2005 års verifikat. Verifikat behöver likväl inte sparas över de uppgifter som är helt samma som de som skatteförvaltningen antecknat i den förhandsifyllda skattedeklarationen.Skyldigheten att spara verifikat gäller inte heller för de verifikat som den skattskyldige har lämnat in till skattemyndigheten.Den skattskyldige ska spara sina verifikat så att de kan uppvisas och läsas i klarspråk, då myndigheten begär dem. Verifikat kan också sparas i elektronisk form. Man måste kunna vid behov skriva ut dem på papper.

Verifikat är inte til exempel skattedeklarationens bilageblanketter eller den skattskyldiges utredningar till exempel om grunderna för ett avdrag. Dessa bilagor och blanketter fogas till skattedeklarationen.

Att den skattskyldige inte kan på begäran uppvisa verifikat till exempel på grund av att verifikatet tappats bort leder inte i och för sig till att avdraget inte kan beviljas eller att ett avdrag som redan har beviljats slopas. Även annan tillförlitlig utredning om rätt till avdraget kan godkännas i beskattningen.

Anteckningsskyldigheten som avses i 12 § BFL gäller fortfarande för jordbruk, skogsbruk, uthyrningsverksamhet och annan sådan inkomstförvärvsverksamhet, för vilken den skattskyldige inte är bokföringsskyldig. Den skattskyldige ska från och med skatteåret 2005 ha anteckningar över sin placeringsverksamhet (GSL 12 §). Placeringsverksamhet är placering av medel i aktier, värdepapper, placeringsfondens fondandelar och annan liknande egendom och handel med sådan egendom. I anteckningarna måste finnas uppgifter om tiderna för anskaffning och överlåtelse av egendomen, om anskaffnings- och överlåtelsepriserna och om ändringar av anskaffningsutgifter på grund av emission eller split samt övriga uppgifter som behövs vid beskattning av överlåtelsevinster. Om egendomen omfattas av värdeandelssystemet eller fondbokföring räcker det i allmänhet med att den skattskyldig sparar de kontoutdrag eller rapporter, ur vilka de ovan nämnda uppgifterna framgår. Anteckningar och verifikat ska sparas i sex års tid räknat från skatteårets slut. Anteckningar kan göras och sparas i elektronisk form. Man måste vid behov kunna skriva ut dem på papper. Anteckningsskyldigheten gäller redan för uppgifter om placeringsverksamhet under år 2005.

Se Skatteförvaltningens beslut om deklarationsskyldighet och anteckningar.

Utomståendes deklarationsskyldighet

Förhandsifyllning av skattedeklaration förutsätter, att skattefövaltningen får de för beskattningen nödiga uppgifterna från annat håll än från den skattskyldige. Uppgifter som fås från utomstående tas i beskattningen delvis direkt som grund för beskattningen och delvis utnyttjas som kontrolluppgifter. Om utomståendes skyldighet att lämna uppgifter har stadgats i 15-25 § BFL. Skatteförvaltningen kan med stöd av lagen om beskattningsförfarande ge närmare bestämmelser om uppgifter som skall lämnas och om tidpunkten och sättet för lämnandet av uppgifterna. Skatteförvaltningen kan också begränsa allmän deklarationsskyldighet som avses i lagen om beskattningsförfarande. I beslutet har deklarationsskyldigheten begränsats så, att man däri räknar upp de inkomst-, förmögenhets- och avdragsuppgifter som utomstående skall lämna utan anmaning.

Se Skatteförvaltningens beslut om en allmän skyldighet att lämna uppgifter.