Dividender

Giltighet
Fr.o.m. 2015

Anvisningen behandlar endast dividender som fysiska personer och dödsbon har fått.

Dividend utgör aktiebolagets vinstutdelning, om vilken stadgas i lagen om aktiebolag (624/2006). Aktiebolagets styrelse ska göra förslag till åtgärder beträffande bolagets vinst eller förlust. Om vinstutdelningen bestämmer bolagsstämman.

Enligt 13 kap. 3 § i aktiebolagslagen ska utbetalningen av medel basera sig på det senast fastställda reviderade bokslutet. Vid utbetalningen ska beaktas sådana väsentliga förändringar i bolagets ekonomiska ställning som har skett efter upprättandet av bokslutet. Bokslutet fastställs vid bolagets ordinarie bolagsstämma. Ett sådant bokslut ska också revideras.

I bestämmelsen hänvisar man allmänt till det senast fastställda reviderade bokslutet och inte till att bokslutet ska gälla den räkenskapsperiod som senast gått ut. Det är således möjligt att dela ut dividend också under den tidsperiod som infaller mellan den räkenskapsperiod som senast gått ut och den tid då bolagsstämman enligt aktiebolagslagen ska hållas. Då delar man ut dividend på basis av det bokslut som föregår den räkenskapsperiod som senast gått ut. Därtill kan ett bolag som kommit till genom fusion eller kombinationsfusion dela ut sådant fritt eget kapital som bolaget har vid sin första ordinarie bolagsstämma. Bestämmelsen möjliggör också vinstutdelningen för den innevarande räkenskapsperioden.

Aktieägaren får genom vinstutdelningsbeslutet fordringsrätt till dividenden. Fordran förfaller vid den tidpunkt då dividenden står att lyfta. I dividendtagarens beskattning saknar den omständigheten betydelse, om dividenden har utdelats redan för räkenskapsperioden som gått ut eller för den innevarande räkenskapsperioden. Erhållen dividend utgör inkomst för det skatteår, under vilket dividenden har stått att lyfta.

Utdelning av medel i strid mot aktiebolagets bestämmelser är olaglig

Om bolagets medel delas ut till delägarna i strid mot bestämmelserna i aktiebolagslagen är det frågan om en olaglig utdelning av medel. Olagligt är till exempel vinstutdelning utan styrelsens förslag. Vinstutdelningen är olaglig också om man vid beslutandet om fördelningen vet eller borde veta, att bolaget är insolvent eller att fördelningen ska förorsaka insolvens (se ABL 13:2 §). På en dividendutdelning som är bolagsrättsligt sett olaglig tillämpas, om utdelningen grundar sig på bolagsstämmas dividendutdelningsbeslut, likväl i allmänhet bestämmelserna i ISkL om bolag och dividendtagare.

Återkallande av dividendutdelningsbeslut

Det kan hända att ett dividendutdelningsbeslut återkallas senare. Ett återkallat dividendutdelningsbeslut kan i regel godkännas i beskattningen endast då beslutet om återkallelsen fattas innan dividenden står att lyfta. För att återkallandet skulle godkännas också i beskattningen, måste man ha en tydlig juridisk motivering som t.ex. att den strider mot aktiebolagslagen. Också annan lagstridighet kan vara en godtagbar grund. Till exempel försvagandet av bolagets resultat eller likviditet efter dividendutdelningsbeslutet är inte en tillräcklig motivering för att dividenden kan återkallas (se HFD 1995 B 510 och 511).

Beskattning av dividender har ändrats 2014

Skatteplikten och inkomstslaget av dividendinkomster som en fysisk person och ett dödsbo har fått beror på om dividenden har fåtts från ett listat (= offentligt noterat) eller icke listat (= annat än offentligt noterat) bolag. På beskattningen av dividender inverkar också det i vilken stat dividendutdelande bolagets hemort finns. På dividend som har fåtts från en annan EU/EES -stat eller från en skatteavtalsstat tillämpas samma bestämmelser som på dividender som har fåtts från ett finskt bolag. Dividender som fåtts från andra stater än EU/EES -stater och skatteavtalsstater har i sin helhet stadgats till skattepliktig förvärvsinkomst. Med en skatteavtalsstat avses i detta sammanhang en sådan stat, med vilken Finland har ingått ett avtal om undanröjande av dubbelbeskattning som ska tillämpas på dividendinkomster.

Beskattning av dividender

Dividend utgör kapitalinkomstdividend eller förvärvsinkomstdividend

Med kapitalinkomstdividend avses dividend som ett listat bolag delat ut samt den del av en dividend som ett icke listat bolag delat ut och som inte överskrider den 8 %:s årliga avkastning som beräknats på det matematiska värdet av dividender som dividendtagaren äger. Kapitalinkomstdividenden innehåller både den skattepliktiga och den skattefria delen av dessa dividender.

Med förvärvsinkomstdividend avses den del av dividenden som ett icke listat bolag delat ut och som överskrider den 8 %:s årliga avkastning som beräknats på det matematiska värdet av dividender som dividendtagaren äger. Förvärvsinkomstdividenden innehåller både den skattepliktiga och den skattefria delen av dessa dividender. Med förvärvsinkomstdividend avses dessutom sådan från annan än en EU/EES- eller skatteavtalsstat erhållen dividend som i sin helhet stadgats som skattepliktig dividend.

Den i aktiebolagslagen avsedda utdelningen av tillgångar ur fonden för fritt eget kapitalet betraktas i beskattningen som dividend. Utdelning av tillgångar ur fonden för fritt eget kapital från ett icke listat bolag likställs dock med överlåtelse om bolaget återbetalar till aktieägaren hans kapitalinvestering inom tio år från det att investeringen gjordes. På skatteåren 2014 och 2015 har tillämpats en övergångsbestämmelse.

Mer information i anvisningen Beskattning av dividender (dnr A22/200/2013).

Dividend från ett listat bolag

Dividend som ett listat bolag betalat utgör för en fysisk person och för dödsbo i sin helhet kapitalinkomstdividend så, att 85 procent av dividenden utgör skattepliktig kapitalinkomst och 15 procent skattefri inkomst (ISkL 33a § 1 mom.).

På dividender som fåtts från offentligt noterade bolag verkställs från och med 2014 en förskottsinnehållning om 25,5 procent. Till och med utgången av 2013 var förskottsinnehållningen 21 procent.

Vad menas med ett listat bolag?

Dividend från ett listat bolag är dividend från ett sådant bolag vars aktier, när beslutet om dividendutdelning fattas, är föremål för handel på en av de följande marknaderna eller ett av de följande systemen:

  1. sådan reglerad marknad som avses i lagen om handel med finansiella instrument (748/2012)
  2. motsvarande reglerad och av myndigheterna övervakad marknad utanför EU/EES-området
  3. sådan multilateral handelsplattform som avses i lagen om handel med finansiella instrument Förutsättning är att aktien på bolagets ansökan eller samtycke har tagits som föremål för handel.

Enligt lagen avses med reglerad marknad ett multilateralt handelsförfarande som drivs av en börs eller av en motsvarande marknadsplatsoperatör i någon annan EU/EES-stat och där köp- och säljbud på finansiella instrument eller inbjudningar till erbjudande i enlighet med regler som upprättats av marknadsplatsoperatören sammanförs så att detta leder till bindande avslut. Sådan reglerad marknad är Helsingforsbörsens (NASDAQ OMX Helsingfors) nordiska lista, Pre-lista, First North - lista eller på ML -marknaden eller på motsvarande reglerad och av myndigheterna övervakad marknad i Finland eller utomlands.

Med en multilateral handelsplattform avses enligt lagen en marknad som inte är reglerad men som drivs av en marknadsplatsoperatör som ordnar multilateral handel eller av en motsvarande marknadsplatsoperatör i någon annan EU/EES-stat och där köp- och säljbud på finansiella instrument eller inbjudningar till erbjudande i enlighet med regler som upprättats av marknadsplatsoperatören sammanförs så att detta leder till bindande avslut. Listade bolag är från och med 9.11.2007 även de bolag, vilkas aktier har på bolagets ansökan eller samtycke tagits som föremål för handel i sådan multilateral handel inom det Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. En sådan lista är First North Finland - listan.

Dividenden anses vara erhållen från ett listat bolag då bolagets aktier har varit offentligt noterade då beslut om dividendutdelning fattades (ISK 33a § 2 mom.). Ett bolag är listat, om någon av dess aktieserier har noterats offentligt.

Med reglerad marknad inom EU -området avses de värdepappersmarknader som definierats i finansieringsmarknadsdirektivet (2004/34/EG). Kommissionen publicerar årligen i Europeiska Gemenskapernas officiella tidning en lista över de reglerade marknader som medlemsstaterna anmält såsom verksamma i respektive stat. Förteckning över reglerade marknader (Regulated Markets) inom det Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och över aktier som noterats på dem (Shares admitted to trading on EU Regulated Markets) finns också på Internet på webbadressen mifiddatabase.esma.europa.eu. På samma adress finns också en förteckning över multilaterala marknader inom det Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (Multilateral Trading Facilities).

Dividend från ett bolag vars hemvist inte är i Finland, i en skatteavtalsstat eller i en EU/EES -stat utgör emellertid i sin helhet skattepliktig förvärvsinkomst oberoende av att bolagets aktie har noterats offentligt.

Dividend från ett icke listat bolag

Dividend som en fysisk person och ett dödsbo har fått från ett icke listat bolag indelas i kapitalinkomstdividend och förvärvsinkomstdividend. Kapitalinkomstdividend utgör 8 %:s årlig avkastning av det matematiska värdet på aktier som dividendtagaren äger (ISkL 33b § 1 mom.). Av dividender som ett icke listat bolag har delat ut ska verkställas en förskottsinnehållning som är 7,5 procent upp till 150 000 euro. Förskottinnehållningen på den del som överskrider 150 000 euro är 27 procent. Bolaget som delar ut dividend följer upp att de dividender som bolaget delar ut till en och samma mottagare inte överstiger beloppsgränsen på 150 000 euro.

Fr.o.m. 2014 är de kapitalinkomstdividender som dividendtagaren under skatteåret får från icke listade bolag delvis skattefria och delvis skattepliktiga. Av dividenden utgör 25 procent skattepliktig kapitalinkomst och 75 procent skattefri inkomst till den del som dividendbeloppet motsvarar högst en årlig avkastning på 8 % av aktiens matematiska värde. Det tidigare skattefria beloppet på 60 000 euro finns inte längre. Om dividendtagarens sammanlagda belopp av sådana dividender under skatteåret överskrider 150 000 euro ska 85 procent av det överskridande beloppet utgöra skattepliktig kapitalinkomst och 15 procent skattefri inkomst.

Gränsen på 150 000 euro är skattskyldigvis, inte bolagsvis.

Den del av dividend som  överskrider 8 procents årliga avkastning utgör förvärvsinkomstdividend. Av förvärvsinkomstdividenden utgör 75 procent skattepliktig förvärvsinkomst och 25 procent skattefri inkomst (ISkL 33b § 2 mom.).

Exempel: Skatteåret 2015. A äger 50 st. av X Ab:s 100 aktier och får från X Ab 150 000 euro i dividender. Det matematiska värdet på X Ab:s aktie är 40 000 euro/aktie. A äger dessutom 40 st. av Y Ab:s 200 aktier och får från Y Ab 10 000 euro i dividender. Det matematiska värdet på Y Ab:s aktie är 2 500 euro/aktie. Aktierna i någotdera bolaget är inte offentligt noterade. 
 X AbY Ab
Dividend150 00010 000
Aktiernas matematiska värde tillsammas2 000 000100 000
A:s kapitalinkomstdividend150 0008 000
A:s förvärvsinkomstdividend02 000
Dividend som beskattas som A:s kapitalinkomst37 5006 800
Dividend som beskattas som A:s förvärvsinkomst01 500
A får kapitalinkomstdividender sammanlagt 158 000 euro. Av 150 000 euro utgör 25 % (37 500) skattepliktig kapitalinkomst och 75 procent (112 500)  skattefri inkomst. Av de överskridande 8 000 euro utgör 85 procent, dvs. 6 800 euro, kapitalinkomst och den resterande 15 procent utgör skattefri inkomst. Dividenden som A har fått från Y Ab indelas i kapitalinkomst- och förvärvsinkomstandel, eftersom dividenden är större än den 8 %:s avkastning som räknats på det matematiska värdet av aktier som A äger. Förvärvsinkomstavdraget är 2 000 euro, av vilket 75 % utgör skattepliktig förvärvsinkomst och 25 % skattefri inkomst.

Enligt värderingslagen (1142/2005) uträknas aktiebolagets nettoförmögenhet och aktiens matematiska värde utgående från bolagets bokslut för året före skatteåret. Det matematiska värdet uträknas enligt lagens 9 § utgående från nettoförmögenheten så, att bolagets nettotillgångar vid bokslutstidpunkten (tillgångar-skulder) divideras med antalet av de aktier i bolaget som finns på marknaden. Egna aktier som bolaget inlöst eller anskaffat på något annat sätt tas inte i beaktande i kalkylen.

Se här hur ett aktiebolags nettoförmögenhet och aktiens matematiska värde beräknas.

Exempel: Bolagets räkenskapsperiod har utgått 31.12.2014. Beslut om dividendutdelning har fattats i bolagsstämman 30.3.2015. Dividenden har kunnat lyftas genast. I dividendtagarnas inkomstbeskattning för år 2015 bestäms dividendens kapitalinkomstandel på basis av 2014 års balansräkning utgående från aktiens matematiska värde som uträknats för år 2014.

Dividenden beskattas som dividendtagarens inkomst för det skatteår, under vilket dividenden har kunnat lyftas. Dividendens skatteår bestämmer det, på basis av vilket års balansräkning uträknat matematiskt värde utgör grunden för bestämmandet av kapitalinkomstandelen. (CSN 1993/228)

Exempel: Bolagets räkenskapsperiod har utgått 30.6.2014. Dividenden betalas enligt beslutet om dividendutdelning först under år 2015. För delägaren utgör dividenden inkomst för år 2015. Dess kapitalinkomstandel bestäms på basis av aktiens matematiska värde som uträknats för år 2015. Detta värde uträknas utgående från balansräkningen för den räkenskapsperiod som har utgått 30.6.2014.

Avvikande räkenskapsperiod påverkar inte kapitalinkomstandelen

Bolagets räkenskapsperiod som avviker från kalenderåret inverkar inte på grunden för bestämmandet av kapitalinkomstandelen. Om bolagets räkenskapsperiod har utgått till exempel 31.1.2015, bestäms dividendtagarnas kapitalinkomstandel av dividenden i inkomstbeskattningen för år 2015 utgående från aktiens matematiska värde som uträknats för år 2015. Grunden för detta värde är 2014 års balansräkning, dvs. balansräkningen för räkenskapsperioden som utgått 31.1.2014.

Om bolaget inte har avslutat en räkenskapsperiod under år 2014, uträknas det matematiska värdet som utgör grunden för kapitalinkomstandelen av dividenden som ska delas ut år 2015 utgående från balansräkningen för den räkenskapsperiod som utgått under år 2013 (CSN 1993/309).

Förändring av företagsformen

Om tillgångar och skulder som hör samman med en tidigare idkad verksamhet vid en ändring av verksamhetsformen har överförts med samma värden till ett aktiebolag som bildats, räknas bolagets nettoförmögenhet ut på basis av det sista bokslutet före skatteåret för den verksamhet som ska överföras. Om endast en del av tillgångarna och skulderna överförts till aktiebolaget när företagsformen ändrades, beaktas bara de överförda tillgångarna och skulderna när bolagets nettoförmögenhet räknas ut. (11 § i värderingslagen).

Beräkning av kapitalinkomstandelen av dividender från ett nytt bolag

Kapitalinkomstandelen av dividender som fåtts från ett nytt bolag beräknas utgående från aktiens nominella värde eller då det nominella värdet saknas från aktiens motvärde i bokföringen. Om bolaget eller delägaren det yrkar, ska man likväl använda såsom beräkningsgrund det nominella värdet, eller aktiens tekningspris, om detta är högre än det bokföringsmässiga motvärdet (10 § i värderingslagen). Det nominella värdet används som grund även då bolaget delar ut dividend för sin första räkenskapsperiod under vilken ett annat bolag fusionerats med bolaget i fråga (CSN 1993/271).

Inverkan av ökning av aktiekapitalet

Om aktiekapitalet har ökats efter att den senaste räkenskapsperioden som föregick skatteårets ingång har löpt ut, anses som det matematiska värdet under skatteåret för de nya aktier som tecknats i samband med ökningen aktiernas nominella belopp. Om inget nominellt belopp finns, beaktas aktiernas bokföringsmässiga motvärde eller, om bolaget eller dess delägare så yrkar, aktiernas teckningspris, om detta är högre än det nominella beloppet eller det bokföringsmässiga motvärdet (12 § i värderingslagen).

Flera dividender under samma år räknas samman

Om bolaget har för samma räkenskapsperiod fattat flera beslut om dividendutdelning eller ändrat tidpunkten då bolagets räkenskapsperiod slutar, kan delägaren få under kalenderåret flera dividender från samma bolag. Dividendens kapitalinkomstandel beräknas då endast en gång utgående från dividendernas sammanlagda belopp (CSN 1993/187).

Exempel: Bolagets räkenskapsperiod har slutat 31.12.2014. Räkenskapsperioden 2015 har förkortats till 6 månader. För bägge räkenskapsperioder delas ut dividend så, att dividenderna kan lyftas under kalenderåret 2015. Dividenden som delägaren A fått år 2014 är sammanlagt 3 000 euro och 1 500 euro för år 2015. Det sammanräknade matematiska värdet på aktier som A äger är 15 000 euro under år 2015. Aktiens matematiska värde, som tillämpas i delägarens inkomstbeskattning för år 2015, beräknas utgående från balansräkningen för räkenskapsperioden som bolaget avslutat år 2014.

Såsom kapitalinkomst betraktas beloppet som motsvarar 8 %:s avkastning på det sammanlagda matematiska värdet på aktier som delägaren äger. Kapitalinkomsten blir 8 % x 15 000 euro = 1 200 euro och förvärvsinkomsten blir 4 500 euro - 1 200  euro = 3 300 euro. Av kapitalinkomsten utgör 25 procent skattepliktig inkomst och 75 procent skattefri. Av förvärvsinkomsten utgör 75 procent skattepliktig inkomst och 25 procent skattefri.

Dividendutdelning infaller på två olika år

Bolagsstämman kan bestämma, att bolagets dividend kan lyftas i två rater. Om dividendutdelningen infaller på två olika kalenderår, bestäms raternas kapitalinkomstandel separat.

Exempel: Bolagets räkenskapsperiod har slutat 30.6.2014. Bolaget delar ut dividend för den här räkenskapsperioden så, att hälften av dividenderna kan lyftas i december 2014 och resten i mars 2015.

Kapitalinkomstandelen av dividenden som stått att lyfta år 2014 bestäms utgående från det matematiska värdet som beräknats för år 2014. Grunden till den är balansräkningen för räkenskapsperioden som utgått 30.6.2013. Kapitalinkomstandelen av dividenden som kan lyftas år 2015 bestäms på basis av det matematiska värde som beräknats för år 2015. Grunden till denna andel är balansräkningen för den räkenskapsperiod som utgått 30.6.2014.

Räkenskapsperiodens inverkan

Enligt ordalydelsen i ISkL 33b § uträknas 8 procents avkastning på kapitalet såsom årlig avkastning. Eftersom skatteåret för en fysisk person som får dividender är kalenderåret, uträknas avkastningen årsbaserat för en tidsperiod om 12 månader. Längden av aktiebolagets räkenskapsperiod inverkar inte på beloppet som ska betraktas som kapitalinkomst (CSN 1993/142 och HFD 2002:1).

Exempel: Bolagets räkenskapsperiod har varit ett kalenderår. Räkenskapsperioden har ändrats under år 2015 så, att den har varat 1.1–30.6.2014. Dividender har inte delats ut för räkenskapsperioden som utgått 31.12.2014. Dividenden som delas ut för den räkenskapsperiod som utgått under 2015 har kunnat lyftas under kalenderåret 2015.

Av dividenden utgör kapitalinkomst 8 % av det sammanlagda matematiska värdet på aktierna som beräknats för år 2015. (Det matematiska värdet har beräknats utgående från balansräkningen för den räkenskapsperiod som utgått 31.12.2014).

Senare överlåtelser av aktier har ingen inverkan

Dividendens kapitalinkomstandel bestäms utgående från det sammanlagda matematiska värdet på bolagets aktier som delägaren äger. Såsom aktiernas antal tillämpas aktieantalet som ägts vid tidpunkten för dividendutdelningen, på grund av vilket antal aktier delägaren har fått dividenden (CSN 1993/308). Överlåtelse eller anskaffning av aktier senare under skatteåret inverkar inte på det hur den erhållna dividenden indelas i kapital- och förvärvsinkomst.

Om aktierna överlåts så att överlåtaren förbehåller sig rätten till dividenden, bestäms kapitalinkomstandelen av dividenden som överlåtaren får utgående från det sammanlagda matematiska värdet på aktierna som har överlåtits.

Aktier av olika slag tas i beaktande

Alla de aktier som delägaren äger tas i beaktande då dividendens kapitalinkomstandel räknas ut. I uträkningsgrunden räknas även sådana aktier, på vilka dividend inte utdelas (HFD 1999:24). Också de aktier som delägaren äger vid dividendutdelningstidpunkten tas i beaktande.

Rättelse av det matematiska värdet på företagardelägarens aktier

Det matematiska värdet på företagardelägarens aktier rättas innan dividenderna indelas i kapital- och förvärvsinkomstdividender. Från aktiernas värde avdras delägarlån som företagardelägaren eller dennes familjemedlem tagit från bolaget samt värdet på bostad som delägaren eller dennes familjemedlem använt och som hör till bolagets tillgångar (ISkL 33b § 4 och 5 mom.). Räntebelagd skuld som tagits för anskaffning av aktierna dras inte längre av från aktiernas värde. Räntan på skulden i fråga inverkar inte heller på beräkningen av dividendens kapitalinkomstandel.

En företagardelägare definieras på olika sätt beroende på vilkendera rat som ska dras av det är frågan om. Då bostadens värde dras av är det frågan om en företagardelägare då delägaren i enlighet med 1d § i arbetstagarnas pensionslag (395/1961) inte står i anställningsförhållande till bolaget som delar ut dividenden. Delägarlånet dras av från aktiernas värde då delägaren eller dennes familj äger minst 10 % av bolagets aktier eller röstetal.

Inverkan av företagardelägarens delägarlån

Avdragande av delägarlån från aktiens matematiska värde gäller endast för ägarföretagare i bolag som idkar näringsverksamhet. Innan dividenden som fåtts från ett aktiebolag som idkar näringsverksamhet indelas i förvärvs- och kapitalinkomstdividend avdrar man från det matematiska värdet på aktier som dividendtagaren äger penninglånet som hör till bolagets tillgångar och som delägaren eller dennes familjemedlem tagit, om delägaren ensamt eller tillsammans med sina familjemedlemmar äger direkt eller indirekt minst 10 % av bolagets akter eller om de har motsvarande andel av röstetalet som bolaget samtliga aktier ger.

Lånet dras av i första hand från värdet på låntagarens egna aktier och till den överskridande delen från värdet på familjemedlemmarnas aktier i förhållandet till aktieägandet (ISkL 33b § 5 mom.). Som familjemedlem betraktas maken och minderåriga barn. Med minderårigt barn avses ett barn som före skatteårets slut inte har fyllt 17 år (ISkL 8 §). Från aktiernas matematiska värde avdras det lånebelopp som ingår i bolagets nettoförmögenhet för det föregående året och således även i aktiens matematiska värde. Delägarlån avdras från aktiernas värde också då lånet har i beskattningen räknats till delägarens skattepliktiga inkomst.

Delägaren ska ensamt eller tillsammans med sina familjemedlemmar uppfylla kravet på 10 %: s ägarandel eller på röstetalet i slutet av räkenskapsperioden som senast utgått före det år under viket dividenden har stått att lyfta. Delägarlånet avdras i annat fall inte från aktiernas matematiska värde. Frågan om tidpunkten som med tanke på kravet om ägarandelen och röstetalet är bestämmande har varit oklar. Om Den skattskyldige i beskattningarna för år 2005–2009 yrkar på att ägarandelen och röstetalet ska räknas enligt tidpunkten för beslutet om dividendutdelning, ska beskattningen verkställas enligt detta.

Exempel: Delägaren K har en skuld om 10 000 euro till O Ab då bolagets räkenskapsperiod slutar 31.12.2014. Då man räknar ut den kapitalinkomstandel av dividenden som K fått från O Ab år 2015, avdrar man från det sammanlagda matematiska värdet på hans aktier 10 000 euro.

Lånet dras av i första hand frånvärdet på låntagarens egna aktier. Om hela lånet inte kan dras av så här, avdras den resterande delen från värdet på aktier som familjemedlemmarna äger i förhållandet till aktieägandet.

Exempel: Far i familjen har fått år 2014 ett lån om 50 000 euro från bolaget. Familjebolagets aktieägande fördelas på följande sätt:

  • Far äger 10 % av aktierna, aktiernas matematiska värde är 10 000 euro
  • Mor äger 40 % av aktierna, aktiernas matematiska värde är 40 000 euro
  • Sonen (14 år) äger 25 %, aktiernas matematiska värde är 25 000 euro
  • Dottern (16 år) äger 25 %, aktiernas matematiska värde är 25 000 euro.

Från värdet på aktier som far äger avdras 10 000 euro, av vilken anledning dividenden som far fått år 2015 utgör i sin helhet förvärvsinkomst. Resterande delen av delägarlånet (40 000 €) dras av från värdet på övriga familjemedlemmars aktier i förhållandet till ägarandelarna som följer:

  • Mor 40/90 x 40 000 € = 17 778 euro
  • Sonen 25/90 x 40 000 € = 11 111 euro
  • Dottern 25/90 x 40 000 € = 11 111 euro.

Av dividender som modern, sonen och dottern har fått utgör kapitalinkomst det belopp som fås genom att räkna 8 %: s avkastning på envars andel. Av moderns dividend är kapitalinkomst 8 % x (40 000 - 17 778) = 1 777,76 euro. Av 1 777,76 utgör 25 procent skattepliktig kapitalinkomst och 75 procent skattefri.

Exempel på lån till bolaget

I rättspraxisen har såsom lån som avses i 33b § 4 mom. i inkomstskattelagen (tidigare 42.4 §) betraktats lån som i samband med upplösning av ett kommanditbolag gått över till ansvarig bolagsman, då samma person ägde också aktiestocket i bolaget som beviljat lånet till kommanditbolaget (HFD 2000/1827).

Delägarens bostad tas i beaktande

Värdet av en till bolagets tillgångar hörande bostad som företagardelägaren använt under skatteåret såsom sin egen eller sin familjs bostad avdras från det matematiska värdet på hans eller hennes aktier innan dividenden indelas i kapitalinkomst- och förvärvsinkomstdividend (ISkL 33b § 3 mom.). Med bostad avses också andra bostäder än stadigvarande bostad. Användning av bostaden har inte separat justerats i lagstiftningen och det har inte heller stadgats någon tidsfrist för användningen.

Vem betraktas som företagardelägare?

Enligt 7 § i lagen om pension för arbetstagare betraktas som företagardelägare en delägare, som är i en ledande ställning i bolaget och som ensamt eller tillsammans med sina familjemedlemmar har mera än hälften av bolagets aktiekapital eller röstetal. Såsom familjemedlem betraktas maken och i samma hushåll bosatta egna eller makens släktingar i rakt uppgående eller nedgående led oavsett ålder. 

Definitionen enligt pensionslagen har ändrats 1.1.2011. Från och med 1.1.2011 betraktas enligt lagen om pension för arbetstagare såsom företagardelägare även en sådan delägare som har ledande ställning i bolaget och som ensamt äger mera än 30 % av bolagets aktiestock eller röstetal. Före 1.1.2011 var gränsen för företagardelägare 50 % i stället för det nuvarande 30 %. Enligt övergångsstadganden är aktiebolagets sådana delägare som vid ikraftträdandet av FöPL varit försäkrade enligt ArPL eller SjPL, så länge samma arbete fortgår och som fr.o.m. 1.1.2011 omfattas av FöPL skyldiga att försäkra sig enligt FöPL. Försäkringen måste ha tecknats så att den börjar 1.1.2014. Den omständigheten huruvida personen är ArPL-försäkrad med stöd av övergångsstadgandet till och med 30.12.2013 eller inte har ingen betydelse i beskattningen.

Exempel: A äger 33 % av X Ab:s aktier. A arbetar som verkställande direktör i X Ab och får lön för arbetet. A är ArPL-försäkrad. A använder en bostad som X Ab äger som sin egen bostad. A har fått vara ArPL-försäkrad åren  2011–2013. Bostadens värde dras likväl av från aktiernas värde då kapitalinkomstdividendernas maximibelopp beräknas.

Företagardelägarens ställning kan uppstå genom  indirekt ägande

Företagardelägarens ställning kan uppstå även då personen äger aktierna indirekt via ett annat bolag. Bostaden behöver inte höra till tillgångarna i aktiebolagets näringsverksamhet, utan även värdet av en bostad som hör till bolagets personliga förvärvskälla eller en bostad som bolaget äger endast indirekt via ett fastighetsaktiebolag dras av, om bostaden används som företagardelägarens bostad (HFD 2003:55).

Från aktiernas matematiska värde dras av det belopp, som har använts som bostadens värde då bolagets nettoförmögenhet och aktiernas matematiska värde beräknades.

Förutsättningen för avdragande av bostadens värde är, att företagardelägarens position ska uppfyllas före utgången av den senaste räkenskapsperioden före det år då dividenden stått att lyfta.

Om delägarna är makar i ledande ställning och båda bor i sin egen eller i familjens bostad, drar man från värdet på bägge aktielägenheter av hälften av bostadens värde oavsett hur aktieägandet konkret fördelats mellan makarna.

Exempel: Makarnas ägarandelar är 80 % och 20 % och båda makarna arbetar i ledande ställning. Makarna använder bostaden tillsammans. Från det matematiska värdet på båda makarnas aktier dras av 50 %.

Exempel om delägaravdrag: Aktiestocken i X Oy är 100 aktier. A äger 80 st. av X Ab:s 100 aktier och får från X Ab 80 000 euro i dividend under år 2014. Det matematiska värdet på X Ab:s aktie är 10 000 euro/aktie. A äger dessutom 40 st. av Y Ab:s 200 aktier och får från Y Ab 10 000 euro i dividend. Det matematiska värdet på Y Ab:s aktie är 2 500 euro/aktie. Ingetdera bolagets aktier är offentligt noterade. A har under skatteåret använt en bostad som hör till X Ab:s tillgångar, vilken bostad har räknats till bolagets nettoförmögenhet för det föregående året till ett värde om 300 000 euro. A har tidigare tagit från Y Ab ett penninglån om 200 000 euro, vilket lån har intagits i bolagets nettoförmögenhet för det föregående året.

  X Ab Y Ab
Dividend 80 000 10 000
Aktiens mat. värde sammanlagt  800 000 100 000
./. bostadens värde - 300 000  
./. penninglån   - 200 000
Rättat matematiskt värde 500 000 0
A:s kapitalinkomstdividend 40 000  
A:s förvärvsinkomstdividend 40 000 10 000
Dividend som ska beskattas som A:s kapitalinkomst 10 000 0
Dividend som ska beskattas som A:s förvärvsinkomst 30 000 7 500

Av dividenden som A fått från X Ab utgör kapitalinkomstdividenden 8 %:s avkastning på det sammanlagda matematiska värdet, från vilket belopp man dragit av bostadens värde: 8 % x (80 st. x 10 000 euro/st. - 300 000 euro) = 40 000 euro. Dividend som fåtts från Y Ab utgör i sin helhet förvärvsinkomstdividend, eftersom det rättade matematiska värdet på A:s aktier är noll (40 st. x 2 500 euro/st. - penninglån 200 000 euro = -100 000 euro).

Den kapitalinkomstdividend som A fått från X Ab överskrider inte skattefrihetsgränsen om 150 000 euro, delas kapitalinkomstdividenden så att 25 % utgör A:s skattepliktiga kapitalinkomst och 75 % skattefri inkomst. Till den del som A:s dividend överskrider kapitalinkomstdividenden utgör den förvärvsinkomst på sätt som tabellen visar. Av kapitalinkomstdividenden är 75 % beskattningsbar förvärvsinkomst och 25 % utgör skattefri inkomst.

Dividend från ett utländskt bolag

Skatteplikten av dividend som fåtts från ett utländskt bolag bestäms på samma sätt som skatteplikten för dividend som fåtts från ett finskt bolag, då det utländska bolagets i beskattningen avsedda hemort finns i en annan EU/EES -stat eller i en sådan stat med vilken Finland ingått ett skatteavtal som ska tillämpas på dividender (ISkL 33c § 1 mom.). Dessutom ska annat bolag än sådant som avses i moder-dotterbolagsdirektivet ha varit skyldigt att på den inkomst som dividend har delats ut fr.o.m. 1.1.2014 betala minst 10 % i skatt utan valmöjlighet och undantagande.

Från ett listat bolag erhållen dividend som fåtts från en EU/EES -stat eller en skatteavtalsstat utgör kapitalinkomstdividend, av vilken 85 procent utgör skattepliktig kapitalinkomst och 25 procent utgör skattefri inkomst. Dividend som fåtts från ett icke listat bolag som har sin hemvist i en EU/EES -stat eller skatteavtalsstat indelas i kapitalinkomst- och förvärvsinkomstdividend men kapitalinkomstandelen uträknas  i stället för aktiernas matematiska värde genom att tillämpa bestämmelserna om beräkning av aktiens matematiska värde under skatteåret i lagen om värdering av tillgångar i beskattningen. Med gängse värde avses egendomens sannolika överlåtelsepris (ISkL 33c § 3 mom.). Med skatteår avses dividendtagarens skatteår. Kapitalinkomstandelen av dividend som fåtts år 2014 bestäms således enligt aktiens gängse värde per 31.12.2013. I brist på annan utredning kan såsom aktiens gängse värde betraktas dess anskaffningspris och såsom värdet på en ny utländsk aktie dess nominella värde.

Exempel: A får under skatteåret 2014 i dividend 100 000 euro från ett icke listat bolag som har sin hemvist i ett EU -land. Aktiernas gängse värde per 31.12.2013 är 600 000 euro. A har under skatteåret inte fått dividender från andra icke listade bolag.
 EU Ab
Dividend100 000
Dividendernas gängse värde600 000
A:s kapitalinkomstdividend48 000
A:s förvärvsinkomstdividend52 000
Dividendinkomst som ska beskattas som kapitalinkomst12 000
Dividendinkomst som ska beskattas som förvärvsinkomst44 200
A:s kapitalinkomstdividend är 8 %:s avkastning på aktiernas gängse värde (600 000 x 8 % = 48 000). AV kapitalinkomstdividenden utgör 25 % (12 000) skattepliktig kapitalinkomst och 75 % (36 000) skattefri inkomst (A har inte några andra dividender från icke listade bolag). Resterande delen av dividenden 100 000 - 48 000 = 52 000 euro utgör förvärvsinkomstdividend. Av förvärvsinkomstdividenden utgör skattepliktig förvärvsinkomst 44 200 euro (85 % x 52 000) och skattefri inkomst 7 800 (15 % x 52 000).

Dividend som fåtts från bolag med hemvist i en annan stat än en EU/EES -stat eller en skatteavtalsstat utgör i sin helhet skattepliktig förvärvsinkomst oberoende av det matematiska eller gängse värdet på bolagets aktier ((ISkL 33c § 2 mom.).

REIT-dividend är helt skattepliktig

Den dividend som de s.k. REIT-bolagen delar ut för sin skattefrihetstid (REIT-dividend) har föreskrivits som helt skattepliktig inkomst (lagen om skattelättnader för vissa aktiebolag som hyr ut bostäder). Bestämmelsen om REIT-dividender  tillämpas från och med beskattningen för 2010.

Dividend som ett REIT-bolag har delat ut utgör i sin helhet skattepliktig kapitalinkomst då den fås från ett listat bolag. Dividend från ett olistat REIT-bolag indelas i sin helhet i skattepliktiga kapital- och förvärvsinkomstandelar på basis av det matematiska värdet av bolagets aktie. Dividend som har fåtts från ett sådant bolag (som indelats både i förvärvsinkomst och i kapitalinkomst) utgör likväl i sin helhet skattepliktig.

Förtäckt dividend

Av förtäckt dividend som en fysisk person och ett dödsbo har fått är 75 procent skattepliktig förvärvsinkomst och 25 procent är skattefri inkomst oberoende av bolagstypen (listat/icke listat) och bolagets hemstat. Förtäckt dividend utgör inte kapitalinkomst till någon del (ISkL 33d § 1 mom.).

Läs mer om förtäckt dividend.

Vems inkomst

Dividendinkomst utgör i allmänhet inkomst för aktieägaren. I praktiken förekommer ibland situationer där dividendinkomsten anses som en inkomst för någon annan skattskyldig än aktieägaren. Äganderätten till aktier kan t.ex. genom testamente överföras på en annan person varvid man samtidigt kan bestämma att rätten till aktiernas avkastning för en viss tid eller för livstid tillhör en annan person. Dividendtagaren beskattas härvid för dividenden. I samband med en gåva kan gåvogivaren förbehålla dividendinkomsten för sin livstid men skänka aktierna till någon annan. Gåvogivaren beskattas härvid för dividenden.

Att enbart ge dividendkupongerna som en gåva har inte ansetts tillräckligt för att beskattningen av dividendinkomsterna skall överföras på någon annan, om äganderätten till aktierna inte har överförts. HFD 1986 II 547 gällde ett fall där den skattskyldige hade skänkt sina dividendkuponger till sina släktingar och de hade lyft dividenderna. Trots detta beskattades den skattskyldige själv för den dividend som betalats mot dessa dividendkuponger.

I ISkL 33 b. 3 § i avsedd dividend som har delats ut på basis av arbetsinsatsen utgör inkomst för den person, vars arbetsinsats det är frågan om, även om han inte skulle vara dividendens mottagare. Regleringen av arbetsinsatsdividender tillämpas på dividender som stått att lyfta 1.1.2010 eller senare (469/2009).

Läs mer om beskattning av dividend som baserar sig på arbetsinsatsen.

Dividendens skatteår

På dividendinkomst tillämpas såsom ett allmänt stadgande den på betalningsprincipen baserande periodiseringsbestämmelsen i ISkL 110 §. Dividend utgör inkomst för det skatteår under vilket det enligt bolagsstämmans beslut stått att lyfta. Dividenden anses stå att lyftas den dag då bolagsstämman hållits, om man inte i bolagsstämman har bestämt något annat om när dividenden kan lyftas. Periodiseringsbestämmelser gäller förutom fysiska personer och dödsbon även yrkesutövare vilkas bokföring baserar sig på betalningsprincipen samt anteckningsskyldiga jordbrukare.

I beskattningen av affärsidkare och yrkesutövare som har dubbel bokföring tillämpar man prestationsprincipen. Dividenden utgör enligt prestationsprincipen inkomst för det skatteår, under vilket beslut om dividendutdelning har fattats och rätt till dividend har uppkommit. Den tidpunkt då dividenden ståt att lyfta har ingen betydelse. Såsom inkomst av näringsverksamhet under skatteåret betraktas de dividender, till vilka man fått rätt under de räkenskapsperioder som utgick under skatteåret.

Inkomster som jämställs med dividend

Med dividend jämställs dividendersättning som fåtts i stället för dividenden (ISkL 33d § 3 mom.).

Med dividend jämställs i regel poster som delats ut från fonden för fritt eget kapital (ISkL 33 b § 6 mom.). Detta har behandlats närmare under rubriken Dividend utgör kapitalinkomstdividend eller förvärvsinkomstdividend.

Överskott från andelslag

Med överskott från andelslag avses den utdelning av ränta på andelskapital och annat överskott som avses i 16 kap. 1 § 1 punkten i lagen om andelslag (421/2013).

Av överskottet från offentligt noterade andelslag utgör 85 procent skattepliktig kapitalinkomst och 15 procent skattefri inkomst. Ett andelslag är offentligt noterat när dess andel eller aktie vid beslut om utdelning av överskott är föremål för handel på det sätt som avses i 33 a § 2 mom. i inkomstskattelagen.

Överskott som andra än offentligt noterade andelslag betalar ut till privatpersoner utgör till 25 procent skattepliktig kapitalinkomst och till 75 procent skattefri inkomst upp till ett sammanlagt belopp på 5 000 euro per år. Överskrider överskotten 5 000 euro är 85 procent av den överstigande delen skattepliktig kapitalinkomst och 15 procent skattefri inkomst.

Om överskottet är inkomst i mottagarens näringsverksamhet eller jordbruk utgör det till 25 % skattepliktig närings- respektive jordbruksinkomst och till 75 % skattefri inkomst upp till det ovan nämnda sammanlagda beloppet på 5 000 euro. Överskrider överskotten 5 000 euro är 75 procent av den överskridande delen skattepliktig närings- respektive jordbruksinkomst och 25 procent skattefri inkomst. Andelslags avdragbara överskottsåterbäringar är dock i sin helhet skattepliktig inkomst för den som mottagit överskottet.

Lindringen upp till 5 000 euro gäller en enda gång per skattskyldig och år. Om en skattskyldig får överskott i flera förvärvskällor tillämpas lindringen för överskotten i följande ordning: 1) överskott i den personliga förvärvskällan 2) överskott i jordbrukets förvärvskälla 3) överskott i förvärvskällan för näringsverksamhet.

Om ett andelslag

  • vid utgången av den räkenskapsperiod som föregick beslutet om utdelning av överskottet hade färre än 500 medlemmar som betalat andelsavgiften och
  • överskottet överskrider ett belopp som motsvarar en beräknad årlig avkastning på 8 procent på det belopp som vid utgången av räkenskapsperioden som föregår beslutet om utdelning av överskottet har tagits upp på andelslagets eget kapital för de samtliga andelar eller aktier som den skattskyldige innehar

utgör överskottet till 75 procent skattepliktig förvärvsinkomst och till 25 procent skattefri inkomst hos privatpersoner och dödsbon. Beloppet som tagits upp på andelslagets eget kapital är ofta detsamma som den andelsavgift som betalats för andelen.

Den ovan nämnda lindringen upp till 5 000 euro gäller inte överskott som beskattas som förvärvsinkomst. Överskott som ingår i närings- eller jordbruksinkomst är företagsinkomst som delas upp i kapital- respektive förvärvsinkomst enligt olika regler. Den skattefria delen dras av innan företagsinkomsten indelas i förvärvs- och kapitalinkomst på basis av nettoförmögenheten.

Beskattningsreglerna för överskott tillämpas i princip även då medel betalas ut från en fond som hänförs till andelslagets fria egna kapital. Återbetalning av kapitalplaceringar till placerare inom tio år från att placeringen gjorts beskattas dock under vissa betingelser som överlåtelse. Från det återbetalda kapitalet drar man i detta fall av anskaffningsutgiften för placeringen, dock inte mer än beloppet för det återbetalda kapitalet. Anskaffningsutgift är exempelvis det belopp som betalats i andelsavgift. Som överlåtelse beskattas även den utdelning av medel som en medlem vid utträde ur andelslaget får från en fond som hänförs till det fria egna kapitalet i den utsträckning prestationen motsvarar den betalda andelsavgiften.

På överskott tillämpas vad som föreskrivs om dividendinkomst i 16 § 3 och 4 mom., 22 § 1 mom. 3 punkten, 31 § 4 och 5 mom., 32 §, 33 b § 3 mom., 33 d § 1 och 3 mom., 34 a § 6 mom., 58 § och 62 § i inkomstskattelagen.