Arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift och den försäkrades sjukförsäkringspremie

Har getts
3.2.2022
Diarienummer
VH/6138/00.01.00/2021
Giltighet
1.1.2022 - Tills vidare
Bemyndigande
2 § 2 mom. i lagen om Skatteförvaltningen (503/2010)
Ersätter anvisningen
Sjukförsäkringsavgift VH/7622/00.01.00/2020

Denna anvisning behandlar den försäkrades sjukförsäkringspremie och arbetsgivares sjukförsäkringsavgift i beskattningen. Anvisningen är avsedd att användas av såväl de försäkrade som arbetsgivarna. 

Anvisningen har uppdaterats med betalningsprocenten för 2022 och kompletterats med vissa preciseringar av teknisk karaktär. I den uppdaterade anvisningen beaktas de ändringar i sjukförsäkringslagen som börjar gälla den 1 augusti 2022 till följd av reformen av familjeledigheter (RP 129/2021) samt inverkan av bestämmelserna om plats för den verkliga ledningen, som fogades till inkomstskattelagen 2021, på utländska arbetsgivares skyldighet att betala sjukförsäkringsavgift.

Till anvisningen har fogats anvisningar om stipendietagares skyldighet att betala dagpenningspremie (kapitel 3.3.3), och kapitlen om återbäring av arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift och om arbetsgivares skyldighet att betala sjukförsäkringsavgift och försummelse av betalningsskyldigheten (4.5.3 och 4.6) har preciserats. Grunden för fastställande av den försäkrades sjukförsäkringspremie har korrigerats i exempel 3, och grunden för arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift för en FöPL- eller LFöPL-försäkringsskyldig person som arbetar utomlands har preciserats. Andra betydande ändringar har inte gjorts i anvisningens innehåll, och ändringarna påverkar inte rådande beskattningspraxis.

Anvisningens struktur har ändrats så att kapitlen om fastställande, betalning och anmälan av den försäkrades sjukförsäkringspremie, det vill säga kapitel 3.5.1 (Förskottsuppbörd) och 3.5.2 (Betalning), har slagits samman till ett nytt kapitel 3.5.1 (Fastställande och betalning av premien). På motsvarande sätt har kapitlen om anmälan och rättelse av arbetsgivares sjukförsäkringsavgift, nämligen kapitel 4.6 (Fastställande, betalning, anmälan och rättelse av avgiften) och 4.7 (Försummelse av betalning eller anmälan), slagits samman till ett nytt kapitel 4.6 (Betalning, anmälan, fastställande och rättelse av avgiften).

Kapitel 4.1 (Betalningsskyldig arbetsgivare) om arbetsgivarens skyldighet att betala sjukförsäkringsavgift är indelad i tre nya underkapitel enligt typ av betalare. Avsnittet om fondering av idrottsinkomst har flyttats från kapitel 4.6 till kapitel 4.2.1 som behandlar de övriga aspekterna av arbetsgivares sjukförsäkringsavgift som betalas utifrån idrottarlön. Dessutom har strukturen och terminologin i anvisningen justerats för att göra den tydligare och mer läsbar.

Skatteförvaltningens nya anvisning Sjukförsäkringspremier- och avgifter i internationella arbetssituationer redogör för sjukförsäkringspremierna för utsända arbetstagare från Finland och utländska arbetstagare i Finland. Avsnitt om sjukförsäkring i samband med internationellt arbete har strukits från föreliggande anvisning. 

Sjukförsäkringsavgifter för hushåll som arbetsgivare behandlas närmare i anvisningen Hushållen som uppdragsgivare. Sjukförsäkringsavgifter för prestationer som användare av faktureringsföretag erhållit behandlas i Skatteförvaltningens anvisning Beskattningsfrågor som gäller faktureringsföretag och deras användare.

1 Inledning

1.1 Lagstiftning som gäller sjukförsäkring

Om sjukförsäkring föreskrivs i sjukförsäkringslagen (1224/2004, SFL). Med sjukförsäkringslagen tryggas en försäkrads rätt till ersättning för nödvändiga kostnader vid behandling av sjukdom och för inkomstbortfall till följd av kortvarig arbetsoförmåga samt graviditet och vård av barn (SFL 1:1). Sjukförsäkringen utgör en central del av den sociala tryggheten.

Förutom den nationella lagstiftningen påverkar EU-lagstiftningen den sociala tryggheten för personer som rör sig mellan EU-medlemsstaterna eller arbetar i en annan EU-medlemsstat. Bestämmelserna i EU-förordningarna åsidosätter bestämmelserna i de nationella lagarna om dessa står i konflikt med varandra. De viktigaste förordningar som gäller social trygghet är:

  • Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 883/2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen (stadgan) och dess genomförandeförordning (EG) nr 987/2009
  • rådets förordning (EEG) nr 1408/71 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen (förordningen om social trygghet).

Fastställandet av socialförsäkringsavgifter för att finansiera de sociala förmånerna påverkas av såväl den nationella lagstiftningen och unionslagstiftningen som de internationella avtal om social trygghet vilka Finland ingått. Fastställandet av social trygghet i internationella situationer behandlas närmare i Skatteförvaltningens anvisningar Sjukförsäkringspremier- och avgifter i internationella arbetssituationer och Beskattning av pensionsinkomster i internationella situationer.

1.2 Finansiering av sjukförsäkringen

Om finansiering av sjukförsäkringen föreskrivs i 18 kap i sjukförsäkringslagen. Finansieringen av sjukförsäkringen har delats in i följande två delar: finansiering av sjukvårdsförsäkringen och finansiering av arbetsinkomstförsäkringen.

Den som är försäkrad med en sjukvårdsförsäkring är berättigad att få de sjukförsäkringsförmåner som avses i sjukförsäkringslagen och vissa kostnadsersättningar. Såväl de försäkrade som staten deltar i finansieringen av sjukvårdsförsäkringen (se närmare SFL 18:9–10). De försäkrade deltar i finansieringen av sjukvårdsförsäkringen genom att betala sjukförsäkringens sjukvårdspremie utifrån sin i kommunalbeskattningen beskattningsbara förvärvsinkomst (se kapitel 3.1, 3.2.1 och 3.3.2). Staten finansierar ensam de nettoersättningar för sjukvårdskostnader vilka ska betalas till EU-länderna samt de ersättningar som betalas de försäkrade för kostnader som hänför sig till vaccinering med ett vaccin som används för att skydda mot sjukdomen covid-19.

Ur arbetsinkomstförsäkringen finansieras sådana sjukförsäkrings- och rehabiliteringsförmåner som har en fast koppling till ett arbetsförhållande eller företagande och vars belopp fastställs utifrån löneinkomsten och företagarinkomsten. Arbetsgivarna, löntagarna och företagarna samt staten, vad gäller vissa kostnader, deltar i finansieringen av arbetsinkomstförsäkringen (se närmare SFL 18:12–13 och SFL 18:21–22). Arbetsgivarna deltar i finansieringen av arbetsinkomstförsäkringen genom att utifrån lönerna betala arbetsgivares sjukförsäkringsavgift (se kapitel 2.3 och 4). Löntagarna och företagarna deltar i finansieringen av arbetsinkomstförsäkringen genom att betala sjukförsäkringens dagpenningspremie utifrån deras skattepliktiga löneinkomst och företagarinkomst (se kapitel 3.1, 3.2.2 och 3.3.3).

I enlighet med lagen om pension för företagare (1272/2006, FöPL) tas av försäkrade företagare också ut en så kallad tilläggsfinansieringsdel för företagare, med vilken man finansierar vissa ersättningar under självrisktiden, vilka hör till sjukdagpenningen och betalas till dessa FöPL-försäkrade företagare. Företagares sjukförsäkringspremier behandlas närmare i kapitel 3.3.

Skatteförvaltningen uppbär den försäkrades sjukförsäkringspremie och arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift och redovisar de tillgångar som flyter in av betalningarna till Folkpensionsanstalten (FPA). FPA avgör de försäkrades rätt att erhålla förmåner enligt sjukförsäkringslagen självständigt och oberoende av om premierna och avgifterna har betalats till Skatteförvaltningen. Närmare information om sjukförsäkringsförmåner fås från Folkpensionsanstalten.

Med undantag för sjukförsäkringspremier och sjukförsäkringsavgifter saknar Skattestyrelsen behörighet att ge anvisningar om socialförsäkringsavgifter.

1.3 Årlig justering av sjukförsäkringsavgifterna

Sjukförsäkringsavgifterna är avgifter av skattekaraktär och om grunderna för justering av dem föreskrivs i sjukförsäkringslagen. Avgiftsprocentsatsen för sjukförsäkringsavgifterna fastställs i en förordning av statsrådet som utfärdas årligen (SFL 18:23–18:24). Om avgiftsprocentsatserna för år 2022 föreskrivs i statsrådets förordning om avgiftsprocentsatsen för sjukförsäkringsavgifter 2022 (1016/2021, SRF).

Avgiftsprocentsatserna för sjukförsäkringsavgifter behandlas mer ingående i kapitlen 3.2.3, 3.3.4 och 4.4. Tabellen nedan innehåller ett sammandrag över procentsatserna för den försäkrades sjukförsäkringspremie och arbetsgivares sjukförsäkringsavgift under åren 2019–2022.

Ett sammandrag över procentsatserna för den försäkrades sjukförsäkringspremie och arbetsgivares sjukförsäkringsavgift under åren 2019–2022
År Dp-premie % Förhöjning av FöPL-företagarens dp-premie % Sv-premie % Förhöjd sv-premie % Arbetsgivares sf-avgift %
2019 1,54* 0,23 0,00 1,61 0,77
2020 1,18** 0,15 0,68 1,65 1,34
2021 1,36*** 0,19 0,68 1,65 1,53
2022 1,18**** 0,14 0,53 1,50 1,34
  *Om lön- eller arbertsinkomst är 14 282 euro eller mer, i annat fall 0,00 %
  **Om lön-eller företagarinkomst är 14 574 euro eller mer, i annat fall 0,00 %
  ***Om lön-eller företagarinkomst är 14 766 euro eller mer, i annat fall 0,00 %
  ****Om lön-eller företagarinkomst är 15 128 euro eller mer, i annat fall 0,00 %

2 Skyldigheten att betala försäkringsavgifter

2.1 Försäkrade enligt sjukförsäkringslagen

Om tillämpningsområdet för sjukförsäkringslagen föreskrivs i SFL 1 kap. 2 §. Enligt den paragrafen bestäms sjukförsäkring i Finland i stor utsträckning utifrån boendet enligt lagen om bosättningsbaserad social trygghet i gränsöverskridande fall (16/2019).

Sjukförsäkring i Finland grundar sig på boende, arbete, bedrivande av företagsverksamhet eller familjemedlemskap. Boende i Finland enligt lagstiftningen om social trygghet kan avvika från boende enligt inkomstskattelagen (1535/1992, ISkL) eller skatteavtalet. Beslut om huruvida en person hör till den finländska sociala tryggheten fattas av Folkpensionsanstalten (FPA) och i vissa situationer av Pensionsskyddscentralen (PSC). Läs mer om tillämpningen av lagstiftningen om social trygghet på Folkpensionsanstaltens webbplats.

I vissa situationer är det möjligt för en person att fortsättningsvis omfattas av den boendebaserade sociala tryggheten, trots att personen vistas utomlands. Skatteförvaltningens anvisning Sjukförsäkringspremier- och avgifter i internationella arbetssituationer innehåller mer detaljerad information om sjukförsäkring då en arbetstagare kommer från utlandet till Finland eller åker från Finland utomlands för att arbeta.

Huruvida man omfattas av sjukförsäkring i Finland spelar en stor roll för såväl erhållandet av sjukförsäkringsförmåner som skyldigheten att betala de sjukförsäkringspremier med vilka förmånerna finansieras. Om en person som får lön, pension, förmån eller annan förvärvsinkomst är sjukförsäkrad i Finland ska hen i regel betala den försäkrades sjukförsäkringspremie på inkomsten. I gengäld är arbetsgivaren skyldig att betala arbetsgivares sjukförsäkringsavgift endast utifrån de löner som omfattas av sjukförsäkringsavgiften och som betalas ut till anställda som är sjukförsäkrade i Finland.

2.2 Pensionstagare som bor utomlands

Skyldigheten att betala försäkringsavgifter för sjukförsäkring grundar sig i utgångspunkten på personens ställning som försäkrad enligt sjukförsäkringslagen. Undantaget till detta utgörs av pensionstagare som bor utomlands i EU-/EES-området, i Schweiz eller i Storbritannien under vissa förutsättningar och i den utsträckning som det handlar om sjukförsäkringens sjukvårdspremie (SFL 18:6). Påförande av sjukvårdspremie utifrån pensioner som betalas ut från Finland till utlandet behandlas närmare i kapitel 3.4.3 och i Skatteförvaltningens anvisning Beskattning av pensionsinkomster i internationella situationer.

2.3 Arbetsgivare

Arbetsgivarna deltar i finansieringen av sjukförsäkringsförmåner från arbetsinkomstförsäkringen genom att betala arbetsgivares sjukförsäkringsavgift (SFL 18:7 och 18:12). Om sjukförsäkringsavgiften för arbetsgivare föreskrivs i lagen om arbetsgivares sjukförsäkringsavgift (771/2016). Arbetsgivares sjukförsäkringsavgift beskrivs närmare i kapitel 4.

3 Den försäkrades sjukförsäkringspremie

3.1 Allmänt om den försäkrades sjukförsäkringspremie

Enligt sjukförsäkringslagen deltar personer som är försäkrade i Finland i finansieringen av de förmåner som nämns i sjukförsäkringslagen genom att utifrån deras skattepliktiga förvärvsinkomst betala den försäkrades sjukförsäkringspremie. I princip är alla som är försäkrade enligt sjukförsäkringslagen i Finland skyldiga att betala den försäkrades sjukförsäkringspremie enligt bestämmelserna i sjukförsäkringslagen (SFL 18:5.1).

Ingen sjukförsäkringspremie fastställs för en försäkrad under hans eller hennes dödsår (SFL 18:5.3). Ingen sjukförsäkringspremie påförs heller om ett för Finland bindande internationellt avtal om social trygghet eller EU-lagstiftningen hindrar att premien påförs.

Den försäkrades sjukförsäkringspremie utgörs av sjukförsäkringens sjukvårdspremie och sjukförsäkringens dagpenningspremie (SFL 18:4). De här premierna har skilda finansieringsbaser (se kapitel 1.2) och olika grunder (se kapitel 3.2–3.3). De särskilda avgiftsgrunderna vid internationella situationer behandlas i kapitel 3.4.

3.2 Sjukförsäkringspremie för löne- och förmånstagare

3.2.1 Grunden för sjukvårdspremien

Sjukförsäkringens sjukvårdspremie debiteras av alla försäkrade, oberoende av den försäkrades ålder. Sjukförsäkringens sjukvårdspremie för en lön- eller förmånstagare påförs i princip utifrån den beskattningsbara inkomsten i den försäkrades kommunalbeskattning (SFL 18:14.1). I regel utgörs avgiftsgrunden för sjukvårdspremien följaktligen av alla inkomster för den försäkrade vilka beskattas i kommunalbeskattningen, det vill säga löne-, pensions-, förmåns- och andra förvärvsinkomster. Utifrån pensions- och förmånsinkomster påförs sjukvårdspremien förhöjd. Beloppet på sjukvårdspremien behandlas närmare i kapitel 3.2.3.

3.2.2 Grunden för dagpenningspremien

3.2.2.1 Löneinkomster

Sjukförsäkringens dagpenningspremie tas ut enbart av löntagare och företagare. Dagpenningspremie debiteras med andra ord inte till exempel från pensionsinkomst. Försäkrads skyldighet att betala sjukförsäkringspremie börjar från början av den kalendermånad som följer efter den månad då hen fyller 16 år och fortsätter till och med utgången av den kalendermånad, då den försäkrade fyller 68 år (SFL 18:5.2). Dagpenningspremie påförs följaktligen inte för en person som är under 16 år eller över 68 år. Någon dagpenningspremie påförs inte heller om beloppet av den försäkrades årliga löne- och företagarinkomst underskrider ett separat fastställt belopp (15 128 euro år 2022; se kapitel 3.2.3).

Sjukförsäkringens dagpenningspremie fastställs i princip utifrån den beskattningsbara löneinkomsten och företagarinkomsten för den försäkrade (SFL 18:15.1). Den skattepliktiga löneinkomst som ligger till grund för dagpenningspremien utgörs av den löneinkomst enligt sjukförsäkringslagen som ingår i den årsinkomst enligt SFL 11 kap. 2 § som ligger till grund för dagpenningsförmåner. 

Om löneinkomst som ligger till grund för dagpenningspremien föreskrivs i SFL 11 kap. 3 § 3–5 mom. (SFL 18:15.2). Löneinkomst är:

  • i 13 § lagen om förskottsuppbörd (1118/1996, FörskUL) avsedd lön, arvode och ersättning på vilka förskottsinnehållning ska verkställas
  • arvode för idrottsman
  • lön enligt 4 § i lagen om beskattning av begränsat skattskyldig för inkomst (627/1978, KällSkL) och personlig ersättning för en artist eller sportutövare enligt 3 § i samma lag
  • förskottsinnehållningspliktig lön enligt FörskUL 13 § för arbete utomlands enligt 77 § i inkomstskattelagen (1535/1992, ISkL)
  • kompletteringsdagpenning som betalas ut av en sjukkassa enligt sjukförsäkringslagen (948/2021)
  • drickspengar som fåtts inom ramen för ett arbetsförhållande
  • från och med 1.1.2021 också sådant vederlag för arbete som betalas i form av i 33 b § 3 mom. i inkomstskattelagen avsedd dividend som grundar sig på en arbetsinsats

Vid beräkningen av den löneinkomst som utgör grunden för dagpenningspremien beaktas som inkomst för en kommunal veterinär utöver lönen även arvoden som veterinären tar ut av husdjurets ägare eller innehavare och som avses i 19 § i veterinärvårdslagen (765/2009), det vill säga ett penningbelopp som årligen fastställs av ett kommunalt organ enligt 7 § i denna lag (SFL 11:3.5). Det är fråga om ett kalkylmässigt arvodesbelopp som det kommunala organet fastställer och inte de verkliga arvoden som veterinären tar ut av sina kunder.

Den årsinkomst som utgör grunden för dagpenningförmånen består alltså i princip av alla löner, naturaförmåner, provisioner, bonusar och tillägg vilka fåtts inom ramen för ett arbets- eller tjänsteförhållande. I sjukförsäkringslagen är definitionen av lön som fås inom ramen för ett arbets- eller tjänsteförhållande dock snävare än i lagen om förskottsuppbörd.

3.2.2.2 Poster som inte hör till löneinkomst

I 11 kap. 3 § 3 mom. i sjukförsäkringslagen föreskrivs separat om poster som inte räknas till löneinkomst som utgör grund för sjukförsäkringens dagpenningspremie och på vilka sjukförsäkringens dagpenningspremie inte betalas. Dessa poster betraktas inte som överenskommet vederlag för arbete som utförts av arbetstagaren, oavsett om de hänför sig till ett arbetsförhållande. Huruvida posterna är skattepliktiga spelar inte heller någon roll vid fastställandet av grunden för dagpenningspremien.

Sjukförsäkringslagens bestämmelse om de poster som inte räknas till grunden för dagpenningspremien (SFL 11:3.3) ska anses vara uttömmande och utgöra en undantagsbestämmelse som ska tolkas snävt. Enligt bestämmelsen räknas till grunden för dagpenningspremien inte:

  1. En personalförmån som erhållits av arbetsgivaren (se Skatteförvaltningens anvisning Personalförmånerna i beskattningen).
  2. En ränteförmån för ett lån som erhållits på basis av ett anställningsförhållande.
  3. En förmån som innefattar rätten att på basis av ett anställningsförhållande teckna aktier eller andelar i en sammanslutning till ett lägre pris än det verkliga priset (förmån baserad på personalemission), om förmånen kan utnyttjas av en majoritet av de anställda (se Skatteförvaltningens anvisning Beskattning av aktieemission som grundar sig på arbetsförhållande).
  4. En i ISkL 66 § 3 mom. avsedd förmån som uppkommer genom användning av en anställningsoption eller en prestation som är baserad på ett anställningsförhållande och som fastställs enligt förändringen av värdet på bolagets aktier. Därtill får det avtalade teckningspriset för en aktie som tecknas med en anställningsoption inte väsentligt understiga aktiens gängse värde då anställningsoptionen ges, och en sådan anställningsoption får inte användas inom ett år från det att anställningsoptionen gavs. Det får inte heller vara fråga om en sådan premie som enligt 5 punkten betraktas som vederlag för arbete. (Se Skatteförvaltningens anvisning Beskattning av anställningsoptioner.)
  5. En premie som ges i form av aktier i arbetsgivarbolaget eller i ett annat bolag som hör till samma koncern som arbetsgivarbolaget eller till samma ekonomiska sammanslutning av motsvarande slag, och förutsatt att aktierna noteras på en av myndigheterna övervakad reglerad marknad eller en av myndigheterna övervakad multilateral handelsplattform, eller ges i form av en placeringsdeposition eller på något annat motsvarande sätt, eller ges helt eller delvis i form av pengar i stället för aktier. Värdet på den förmån som fås i form av en premie ska bero på hur värdet på aktierna utvecklas under en period på minst ett år från det att premien utlovas till det att den ges. (Se Skatteförvaltningens anvisning Beskattning av anställningsoptioner.)
  6. Lön för väntetid enligt 2 kap. 14 § 1 mom. i arbetsavtalslagen (55/2001) (se Skatteförvaltningens anvisning Beskattning av prestation som anknyter till ett avslutat anställningsförhållande).
  7. Ersättning eller något annat skadestånd som betalas med anledning av att ett arbetsavtal eller ett tjänsteförhållande upphävts (se Skatteförvaltningens anvisning Beskattning av prestation som anknyter till ett avslutat anställningsförhållande),
  8. Föreläsnings- och föredragsarvoden, mötesarvoden och arvoden för medlemskap i förvaltningsorgan som inte grundar sig på ett anställnings- eller tjänsteförhållande, om arbetstagares arbetspensionsavgift inte enligt de arbetspensionslagar som ska tillämpas på personen behöver betalas på basis av arvodet (se Skatteförvaltningens anvisning Beskattningen av arvoden till medlemmar i förvaltningsorgan och till verkställande direktörer). På basis av föreläsnings-, föredrags- och mötesarvoden behöver man således inte betala dagpenningspremie, om det inte finns något arbets- eller tjänsteförhållande och om det enligt pensionslagstiftningen är frivilligt att betala pensionsförsäkringsavgift.
    Dagpenningspremie ska alltid betalas på basis av föreläsnings-, föredrags- och mötesarvoden till en person som står i arbets- eller tjänsteförhållande till den som betalar arvodet. I så fall saknar det betydelse om det ska betalas pensionsförsäkringsavgift på arvodet.
  9. I personalfondslagen (934/2010, PFL) avsedda personalfondsavsättningar till en personalfond och tilläggsdelar till dem eller en fondandel som har tagits ut ur personalfonden (se Skatteförvaltningens anvisning Beskattning av inkomster från personalfonder).
  10. Sådana i personalfondslagen avsedda personalfondsavsättningar och tilläggsdelar till dem, som med stöd av PFL 37 § har tagits ut kontant i form av en premie som bestäms enligt fondens stadgar. Dessutom förutsätts att det avsatta beloppet har bestämts på basis av faktorer som mäter företagets lönsamhet och verksamhetens effektivitet i övrigt eller i enlighet med det resultatpremiesystem som ämbetsverket eller kommunen tillämpar. (Se Skatteförvaltningens anvisning Beskattning av inkomster från personalfonder.)
  11. Poster som med stöd av bolagsstämmans beslut betalas till en anställd i form av vinstutdelning eller som kontant vinstpremie, förutsatt att
    • den kontanta vinstpremien betalas till hela personalen och att syftet inte är att med hjälp av den ersätta det lönesystem som förutsätts i ett kollektivavtal eller arbetsavtal
    • grunderna för bestämmande av den kontanta premien överensstämmer med 10 punkten och med PFL 2 § 2 och 3 punkten (se Skatteförvaltningens anvisning Beskattning av inkomster från personalfonder)
    • bolagets fria kapital är större än det sammanlagda beloppet av den kontanta vinstpremie och den utdelning som ska betalas till aktieägarna och vilka bestäms vid bolagsstämman
    • inget avtal som är bindande för arbetsgivaren har ingåtts om betalning av vinstpremie
    • ägarna vid bolagsstämman efter räkenskapsperiodens utgång fattar ett bindande beslut om utbetalning av kontant vinstpremie
    • ärendet behandlas i enlighet med lagen om samarbete inom företag (1333/2021) eller på något annat motsvarande sätt.
  12. En vinstandel eller utdelning som en delägare i ett bolag har lyft, om det inte är fråga om dividend som grundar sig på arbetsinsats enligt ISkL 33 b § 3 mom.

3.2.3 Premiebeloppet

Procentsatserna för sjukförsäkringspremierna år 2022 har fastställts genom statsrådets årliga förordning (1016/2021, SRF). Den sjukförsäkringens sjukvårdspremie som tas ut av försäkrade år 2022 är 0,53 procent av den i kommunalbeskattningen beskattningsbara förvärvsinkomsten och andra avgiftsgrunder enligt sjukförsäkringslagen (SRF 1 § 1 mom.).

Sjukvårdspremien påförs förhöjd utifrån sådan inkomst utifrån vilken sjukförsäkringens dagpenningspremie inte betalas (SFL 18:20.3). Förhöjd sjukvårdspremie betalas bland annat på pensionsinkomst och förmånsinkomst, vilka inte räknas till löne- eller företagarinkomst som utgör grund för dagpenningspremie. Också personer under 16 år och över 68 år betalar förhöjd sjukvårdspremie, eftersom de inte är skyldiga att betala dagpenningspremie på sin inkomst.

År 2022 är den förhöjda sjukvårdspremien 1,50 procent (SRF 1 § 2 mom.). Förhöjd sjukvårdspremie påförs på differensen mellan den skattepliktiga förvärvsinkomsten i kommunalbeskattningen och den inkomst som ligger till grund för dagpenningspremien (SFL 18:20.4). Om avgiftsgrunden för dagpenningspremien är lika stor eller större än grunden för sjukvårdspremien, debiteras inte förhöjd sjukvårdspremie.

Exempel 1: Pensionsinkomsten för en pensionstagare uppgår till 18 000 euro. Hen har inte annan inkomst under skatteåret. Den beskattningsbara inkomsten vid kommunalbeskattningen efter pensionsinkomstavdraget och grundavdraget är 10 732,10 euro år 2022.

Sjukvårdspremien för en mottagare av pensionsinkomster är 1,50 % år 2022, det vill säga att beloppet på sjukvårdspremien är 160,98 euro (1,50 % x 10 732,10 euro). Dagpenningspremie fastställs inte på pensionsinkomst.

Den dagpenningspremie för sjukförsäkringen vilken ska tas ut år 2022 av löntagare och företagare är 1,18 procent av löneinkomst, företagarinkomst och annan avgiftsgrund för dagpenningspremien enligt sjukförsäkringslagen. Dagpenningspremie tas dock inte alls ut av sådana löntagare och företagare vars årliga löne- och företagarinkomst totalt understiger 15 128 euro (SFL 18:15.3; SRF 2 § 1 mom.). Om det sammanlagda beloppet på löne- och företagarinkomsten är 15 128 euro per år eller mer, tas dagpenningspremie ut också utifrån den inkomstdel som understiger gränsen.

Exempel 2: Löntagarens lön för skatteåret uppgår till 30 000 euro. Hen har inga andra inkomster under skatteåret. Hens beskattningsbara förvärvsinkomst vid kommunalbeskattningen efter avdrag uppgår i detta exempel till 24 000 euro.

Löntagarens sjukvårdspremie för 2022 är 0,53 % av den beskattningsbara förvärvsinkomsten i kommunalbeskattningen, det vill säga sjukvårdspremiens belopp är 127,20 euro (0,53 % x 24 000 euro).

Eftersom beloppet på löntagarens årliga löneinkomst överskrider gränsen på 15 128 euro, debiteras dagpenningspremien utifrån hela skattepliktiga löneinkomsten. Beloppet på dagpenningspremien år 2022 är 354 euro (1,18 % x 30 000 euro).

Exempel 3: En pensionstagare som inte har fyllt 68 år har förutom pensionsinkomst under skatteåret fått 5 000 euro i arvoden, som beskattas som lön. Den beskattningsbara förvärvsinkomsten vid kommunalbeskattningen efter avdrag uppgår i detta exempel till 24 000 euro.

Sjukvårdspremien på pensionsinkomsten påförs förhöjd (1,50 %) eftersom pensionen inte utgör grund för dagpenningspremien. Den förhöjda sjukvårdspremien beräknas utifrån differensen mellan den beskattningsbara inkomsten i kommunalbeskattningen och den inkomst som ligger till grund för dagpenningspremien, det vill säga utifrån 19 000 euro (24 000 euro – 5 000 euro). Normal sjukvårdspremie (0,53 %) påförs på den del av den beskattningsbara förvärvsinkomsten vid kommunalbeskattningen som inte omfattas av den förhöjda sjukvårdspremien (24 000 euro – 19 000 euro = 5 000 euro).

Därmed är beloppet på den förhöjda sjukvårdspremien 285 euro (1,50 % x 19 000 euro) och på den normala premien 26,50 euro (0,53 % x 5 000 euro). Beloppet på sjukvårdspremien uppgår totalt till 311,50 euro (285 euro + 26,50 euro).

Dagpenningspremie tas inte ut, eftersom det sammanlagda beloppet på löne- och företagarinkomsten understiger 15 128 euro.

På utlandsarbetsinkomst verkställs så kallad miniinnehållning för uttag av den försäkrades sjukförsäkringspremie. Om utlandsarbetsinkomsten eller försäkringslönen år 2022 för en i Finland försäkrad person är minst 15 128 euro per år, verkställs miniinnehållningen enligt 1,71 procent. Om utlandsarbetsinkomsten eller försäkringslönen underskrider 15 128 euro om året verkställs miniinnehållningen enligt 0,53 procent. (Skatteförvaltningens beslut om sättet för och storleken av förskottsinnehållning 3 a §, SF/5443/00.01.00/2021).

3.3 Sjukvårdspremie för företagare och stipendiater

3.3.1 Allmänt om försäkring av företagare och stipendiater

I enlighet med lagen om pension för företagare (1272/2006, FöPL) är företagare under vissa kriterier skyldiga att försäkra sig i ett arbetspensionsbolag eller en pensionskassa. I enlighet med lagen om pension för lantbruksföretagare (1280/2006, LFöPL) kan lantbruksföretagare på motsvarande sätt vara skyldiga att försäkra sig i Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt. Dessutom är stipendiater som bor i Finland och arbetar med stipendium som beviljats i Finland under vissa omständigheter skyldiga att försäkra sig i enlighet med lagen om pension för lantbruksföretagare.

När en företagare försäkrar sig enligt lagen om pension för företagare fastställer pensionsanstalten en årlig FöPL-arbetsinkomst som motsvarar företagarens arbetsinsats. Pensionsanstalten fastställer FöPL-arbetsinkomsten enligt Pensionsskyddscentralens anvisningar (Handbok om företagarens arbetsinkomst) samt med hänsyn till de uppgifter som företagaren gett i sin ansökan och företagarens verksamhetsförhållanden.

Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt fastställer en lantbruksföretagares årliga LFöPL-arbetsinkomst, som beskriver företagarens arbetsinsats på sin gård. Dessutom fastställer Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt den årliga LFöPL-arbetsinkomsten för stipendiater som är försäkrade enligt LFöPL, för den tid som de arbetar utifrån stipendiet. Sjukvårdspremien och dagpenningspremien för stipendiater som är försäkrade enligt pensionslagen för lantbruksföretagare fastställs på samma sätt som för lantbruksföretagare som försäkrats enligt den lagen.

Pensionsförsäkringsanstalterna förmedlar årligen till Skatteförvaltningen de fastställda beloppen på FöPL- och LFöPL-arbetsinkomsterna för företagare, lantbruksföretagare och stipendiater. Mer information om skyldigheter vid pensionsförsäkring samt fastställande av arbetsinkomsten i olika situationer fås vid behov av pensionsförsäkringsbolagen, Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt (LPA) och Pensionsskyddscentralen (PSC)

3.3.2 Grunden för sjukvårdspremien

Sjukförsäkringens sjukvårdspremie debiteras av alla försäkrade, oberoende av den försäkrades ålder. Sjukförsäkringens sjukvårdspremie för en lön- eller förmånstagare påförs i princip utifrån den i kommunalbeskattningen beskattningsbara inkomsten för den försäkrade (SFL 18:14.1). Den fastställda FöPL- eller LFöPL-arbetsinkomsten ersätter dock förvärvsinkomsten av företagsverksamhet då sjukvårdspremien fastställs.

Enligt 18 kap. 14 § 2 mom. i sjukförsäkringslagen används den FöPL- eller LFöPL-arbetsinkomst som fastställts för respektive år som grund för sjukförsäkringens sjukvårdspremie för dem som är försäkrade enligt FöPL eller LFöPL, till den del denna arbetsinkomst ersätter:

  • en beskattningssammanslutnings eller näringssammanslutnings delägares eller dennes familjemedlems lön från sammanslutningen
  • en familjemedlems eller en dödsbodelägares lön av företagsverksamhet eller jordbruk
  • lön från ett aktiebolag eller något annat bolag i fråga om en sådan arbetstagare som inte anses stå i anställningsförhållande till bolaget i fråga
  • arbetsersättning och bruksavgift från eget företag
  • förvärvsinkomstandelen av näringsverksamhet eller jordbruk
  • förvärvsinkomstandelen för en beskattningssammanslutnings eller näringssammanslutnings delägare
  • förvärvsinkomst av renskötsel
  • värdet av leveransarbete
  • förvärvsinkomstandelen av vinstutdelning som en delägare fått från ett bolag eller av överskott en andelslagsmedlem eller en aktieägare fått från andelslag samt förtäckt vinstutdelning i fråga om en sådan arbetstagare som inte anses stå i anställningsförhållande till bolaget eller anslaget i fråga
  • stipendium.

När sjukvårdspremien för företagare, lantbruksföretagare och stipendiater fastställs iakttas i tillämpliga delar bestämmelserna om beräkning av den beskattningsbara inkomsten i kommunalbeskattningen. Följaktligen räknas till exempel det avdrag för förvärvsinkomster vilket ska göras i kommunalbeskattningen utifrån den arbetsinkomst som ersätter förvärvsinkomsten. Slutresultatet är en inkomst som räknats på samma sätt som den beskattningsbara inkomsten i kommunalbeskattningen, där den fastställda arbetsinkomsten använts som inkomst i stället för de ersatta inkomsterna. När sjukvårdspremien fastställs görs dock inte ett avdrag av pensionsförsäkringspremier som betalats med stöd av FöPL eller LFöPL (SFL 18:14.3).

3.3.3 Grunden för dagpenningspremien

Sjukförsäkringens dagpenningspremie tas också ut av företagare. Försäkrads skyldighet att betala sjukförsäkringspremie börjar från början av den kalendermånad som följer efter den månad då hen fyller 16 år och fortsätter till och med utgången av den kalendermånad, då den försäkrade fyller 68 år (SFL 18:5.2). Dagpenningspremie påförs följaktligen inte för en person som är under 16 år eller över 68 år.

Sjukförsäkringens dagpenningspremie fastställs i princip utifrån den beskattningsbara löneinkomsten och företagarinkomsten för den försäkrade. Från och med början av 2020 utgör endast fastställd FöPL- eller LFöPL-arbetsinkomst sådan företagarinkomst som utgör grund för dagpenningspremien (SFL 18:15 och SFL 11:4.1). Om företagaren har inkomster från företagarverksamhet men inte har tecknat FöPL- eller LFöPL-försäkring har hen ingen fastställd arbetsinkomst som utgör grund för dagpenningspremien.  

Om företagaren är försäkrad enligt lagen om pension för företagare tas av hen utöver dagpenningspremien även ut så kallad företagares tilläggsfinansieringsdel, det vill säga för FöPL-arbetsinkomsten påförs förhöjd dagpenningspremie (SFL 18:13.6). Eftersom självrisktiden enligt sjukförsäkringslagen är kortare för företagare som försäkrats enligt FöPL än för löntagare uttas av dem förhöjd sjukförsäkringens dagpenningspremie för finansiering av vissa sjukdagpenningsersättningar som betalas under självrisktiden (SFL 8:10). Förhöjd dagpenningspremie påförs däremot inte utifrån LFöPL-arbetsinkomsten.

En stipendiat som är pensionsförsäkrad enligt LFöPL påförs sjukförsäkringens dagpenningspremie på samma sätt som lantbruksföretagare, genom att fastställd LFöPL-arbetsinkomst som ersätter stipendiet räknas till grunden för dagpenningspremie. Av stipendiater som inte är försäkrade enligt LFöPL tas inte ut någon dagpenningspremie, eftersom stipendiet inte i sig utgör sådan löne- eller företagarinkomst som utgör grund för dagpenningspremien.

3.3.4 Premiebeloppet

Procentsatserna för försäkrades sjukförsäkringspremier som tas ut av företagare och stipendiater är desamma som för löntagare. Procentsatserna för år 2022 har fastställts genom statsrådets årliga förordning (1016/2021, SRF).

Den sjukförsäkringens sjukvårdspremie som tas ut av försäkrade år 2022 är 0,53 procent av den i kommunalbeskattningen beskattningsbara förvärvsinkomsten och andra avgiftsgrunder enligt sjukförsäkringslagen (SRF 1 § 1 mom.).

Procentsatsen för den förhöjda sjukvårdspremien är 1,50 procent (SRF 1 § 2 mom.). I likhet med löntagare påförs företagare och stipendiater förhöjd sjukvårdspremie för sådan inkomst utifrån vilken sjukförsäkringens dagpenningspremie inte betalas (se kapitel 3.2.3 och SFL 18:20.3). För de i kapitel 3.3.2 uppräknade förvärvsinkomsterna av företagsverksamhet som avses i 18 kap. 14 § 2 mom. i sjukförsäkringslagen uttas dock inte denna tilläggsandel av sjukvårdspremien, även om ingen dagpenningspremie betalas för dem.

Den dagpenningspremie för sjukförsäkringen vilken ska tas ut år 2022 av företagare och LFöPL-försäkrade stipendiater är 1,18 procent av löneinkomst, företagarinkomst och annan avgiftsgrund för dagpenningspremien enligt sjukförsäkringslagen. Dagpenningspremie tas dock inte ut hos personer vars årliga löne- och företagarinkomst totalt understiger 15 128 euro (SFL 18:15.3; SRF 2 § 1 mom.). Om det sammanlagda beloppet på löne- och företagarinkomsten är 15 128 euro per år eller mer, tas dagpenningspremien ut också utifrån den inkomstdel som understiger gränsen.

År 2022 är den förhöjda dagpenningspremie som ska tas ut av FöPL-försäkrade företagare (företagares tilläggsfinansieringsdel) 0,14 procent av den fastställda arbetsinkomsten enligt lagen om pension för företagare (SRF 2 § 2 mom.). Förhöjd dagpenningspremie tas inte ut från arbetsinkomsten av en LFöPL-försäkrad person.

Exempel 4: En företagare får en lön på 22 000 euro från företagsverksamhet. Dessutom har företagaren 5 000 euro i annan lön. FöPL-arbetsinkomsten enligt FöPL är 20 000 euro. Företagaren har inte pensions- eller förmånsinkomster eller andra inkomster som inte hör till grunden för dagpenningspremien.

Grunden för sjukvårdspremien utgörs av FöPL-arbetsinkomsten (20 000 euro) och den övriga löneinkomsten (5 000 euro), från vilken man gör samma avdrag som då den i kommunalbeskattningen beskattningsbara inkomsten räknas. Den beskattningsbara inkomsten efter avdrag uppgår i detta exempel till 21 000 euro. Sjukvårdspremien år 2022 är 111,30 euro (0,53 % x 21 000 euro).

Dagpenningspremien räknas utifrån den fastställda FöPL-arbetsinkomsten och det totala beloppet på den övriga lönen (20 000 euro + 5 000 euro), det vill säga 25 000 euro. Dagpenningspremien år 2022 är 1,18 %, det vill säga 295 euro (1,18 % x 25 000 euro). Till detta belopp tilläggs vad gäller FöPL-arbetsinkomsten den förhöjda dagpenningspremien på 0,14 %, det vill säga 28 euro (0,14 % x 20 000 euro). Beloppet på dagpenningspremien uppgår till 323 euro (295 euro + 28 euro).

Exempel 5: En forskare får ett stipendium på 25 000 euro för sin forskning från ett offentligt samfund. Stipendiet utgör skattefri inkomst (ISkL 82 §). Hen har inga andra inkomster. Hens fastställda LFöPL-arbetsinkomst är 25 000 euro.

Sjukvårdspremien fastställs på basis av LFöPL-arbetsinkomsten efter de avdrag som görs i kommunalbeskattningen. I detta exempel är den inkomst som utgör premiegrunden 21 692,50 euro. Sjukvårdspremien år 2022 är 114,97 euro (0,53 % x 21 692,50 euro). Beloppet på dagpenningspremien beräknas på basis av den fastställda LFöPL-arbetsinkomsten och lönen. Dagpenningspremien år 2022 är 1,18 %, det vill säga 295 euro (1,18 % x 25 000 euro). Premierna tas ut även om stipendiaten inte alls har beskattningsbara inkomster. Ingen tilläggsfinansieringsandel för företagare tas ut, eftersom stipendiaten inte är FöPL-försäkrad.

Exempel 6: En forskare får ett stipendium på 12 000 euro för sin forskning från ett offentligt samfund. Stipendiet utgör skattefri inkomst (ISkL 82 §). Dessutom har hen löneinkomster på 30 000 euro från ett annat arbete. Hens fastställda LFöPL-arbetsinkomst är 12 000 euro. Vid beräkningen av sjukvårdspremier beaktas även LFöPL-arbetsinkomsten, även om det stipendium som motsvarar den är skattefritt.

Grunden för sjukvårdspremien utgörs av den beskattningsbara förvärvsinkomsten i kommunalbeskattningen med tillägg för LFöPL-arbetsinkomsten. Den beskattningsbara förvärvsinkomsten vid kommunalbeskattningen efter avdrag från den skattepliktiga inkomsten uppgår till 24 644,79 euro, och grunden för sjukvårdspremien är 36 644,79. Sjukvårdspremien år 2022 är 0,53 %, det vill säga 194,22 euro (0,53 % x 36 644,79 euro).

Beloppet på dagpenningspremien räknas utifrån det sammanlagda beloppet på LFöPL-arbetsinkomsten och lönen, vilket uppgår till 42 000 euro (12 000 euro + 30 000 euro). Dagpenningspremien år 2022 är 1,18 %, det vill säga 495,60 euro (1,18 % x 42 000 euro). Ingen tilläggsfinansieringsandel för företagare tas ut, eftersom forskaren inte är FöPL-försäkrad.

3.4 Särskilda avgiftsgrunder

3.4.1 Förvärvsinkomst för försäkrade som är begränsat skattskyldiga

Om en person är begränsat skattskyldig i Finland enligt inkomstskattelagen, är hen skyldig att betala skatt till Finland enbart för inkomster härifrån. Begränsat skattskyldiga och beskattningen av dem behandlas närmare i Skatteförvaltningens anvisningar Allmän och begränsad skattskyldighet samt boende enligt skatteavtal – fysiska personer, Beskattning av arbetstagare som kommer till Finland från utlandet och Beskattning av utlandsarbete.

En person som är begränsat skattskyldig ska betala försäkrades sjukförsäkringspremie för sin inkomst om hen är sjukförsäkrad i Finland enligt sjukförsäkringslagen. Avgiftsgrunden för den försäkrades sjukförsäkringspremie som tas ut av en begränsat skattskyldig avviker dock i vissa situationer från den premiegrund som tillämpas på allmänt skattskyldiga.

Om en begränsat skattskyldig arbetstagare är försäkrad enligt sjukförsäkringslagen och bestämmelserna om källskatt i lagen om källskatt tillämpas på beskattningen av hens förvärvsinkomst, ska enligt 18 kap. 16 § 1 mom. i sjukförsäkringslagen som grund för sjukvårdspremie och dagpenningspremie användas den källskattepliktiga lönen när det gäller löneinkomster (KällSkL 4 §) och den källskattepliktiga personliga ersättningen när det gäller ersättning för en artist eller idrottsutövare (KällSkL 3 §). Ifall det är fråga om en från Finland utsänd person som är och sjuk- och pensionsförsäkrad i Finland och som blivit begränsat skattskyldig, utgår den försäkrades sjukförsäkringspremie dock från den försäkringslön som avses i arbetspensionslagarna (SFL 18:18.2).

För att begränsat skattskyldiga ska behandlas lika som allmänt skattskyldiga räknas inte de poster som avses i 11 kap. 3 § 3 mom. i sjukförsäkringslagen (se kapitel 3.2.2.2) till grunden för sjukförsäkringspremien. Avdraget enligt 6 § i källskattelagen dras inte heller av från den lön för en begränsat skattskyldig vilken utgör grund för premierna.

Om en begränsat skattskyldig person är försäkrad enligt sjukförsäkringslagen och bestämmelserna i lagen om beskattningsförfarande tillämpas vid beskattningen av hens förvärvsinkomst i Finland, påförs den försäkrades sjukvårdspremie och dagpenningspremie på samma sätt som för allmänt skattskyldiga i enlighet med 18 kap. 16 § 3 mom. (se kapitel 3.2–3.3). På pensionsinkomst tillämpas andra bestämmelser.

Den försäkrades sjukförsäkringspremie som tas ut på en begränsat skattskyldigs löneinkomst behandlas också i Skatteförvaltningens anvisning Sjukförsäkringspremier- och avgifter i internationella arbetssituationer.

3.4.2 Utlandsarbete

En person som bor i Finland är i allmänhet skyldig att betala den försäkrades sjukförsäkringspremie också utifrån utlandsarbetsinkomst, även om inkomsten inte beskattas i Finland enligt 77 § i inkomstskattelagen. I Skatteförvaltningens anvisning Sjukförsäkringspremier- och avgifter i internationella arbetssituationer redogörs för fastställande av sjukförsäkringspremierna för löntagare och företagare som arbetar utomlands samt för kriterierna för situationer i vilka grunden för sjukförsäkringspremier inte utgörs av utlandsarbetsinkomsten utan av den försäkringslön som avses i arbetspensionslagarna (se även SFL 18:17–18). I anvisningen beskrivs också så kallad miniinnehållning som verkställs för uttag av den försäkrades sjukförsäkringspremie utifrån utlandsarbetsinkomst. Beloppet på miniinnehållningen behandlas i kapitel 3.2.3 i denna anvisning.

3.4.3 Pensioner som betalas till utlandet

En pensionstagare som bor utomlands ska i vissa fall betala sjukförsäkringens sjukvårdspremie också efter att han eller hon inte längre är försäkrad i Finland enligt sjukförsäkringslagen. Om en pensionstagare som bor utomlands är begränsat skattskyldig, används som grund för fastställande och betalning av sjukförsäkringens sjukvårdspremie vad gäller pensionsinkomsten den pension som betalas från Finland till utlandet och från vilken gjorts de i inkomstskattelagen avsedda avdragen i kommunalbeskattningen (SFL 18:19).

Det ovan nämnda leder till att sjukvårdspremien för en begränsat skattskyldig pensionstagare fastställts utifrån samma avgiftsgrund som premien för en allmänt skattskyldig pensionstagare. Påförande av sjukvårdspremie utifrån pensioner som betalas ut från Finland till utlandet behandlas närmare i Skatteförvaltningens anvisning Beskattning av pensionsinkomster i internationella situationer.

3.4.4 Pension som betalats ut från utlandet

En person som bor i Finland och får pension från utlandet är i princip skyldig att betala sjukförsäkringens sjukvårdspremie också utifrån pensionsinkomst från utlandet. I vissa situationer har dock skyldigheten att betala sjukvårdspremie eller dess maximibelopp dock begränsats på grund Europeiska unionens lagstiftning. Dessa situationer gäller utlandspension enligt förordningen om social trygghet eller grundförordningen, vilken betalas ut från ett annat EU- eller EES-land till en pensionstagare som bor i Finland (SFL 18:19 a). Detta behandlas närmare i Skatteförvaltningens anvisning Beskattning av pensionsinkomster i internationella situationer.

3.5 Fastställande, betalning och anmälan av premien

3.5.1 Fastställande och betalning av premien

Bestämmelserna i lagen om förskottsuppbörd tillämpas på förskottsinnehållning av den försäkrades sjukförsäkringspremie (SFL 18:29.1). Den försäkrades sjukförsäkringspremie för en allmänt skattskyldig försäkrad tas följaktligen i princip ut i samband med förskottsuppbörden antingen som förskottsinnehållning eller som förskottsuppbörd.

Hos allmänt skattskyldiga inkomsttagare ingår sjukförsäkringspremien för försäkrade i förskottsinnehållningsprocenten på skattekortet. Då tar prestationsbetalaren ut sjukförsäkringspremien som en del av förskottsinnehållningen och redovisar den till Skatteförvaltningen. Om den försäkrade har sådan skattefri utlandsarbetsinkomst som avses i kapitel 3.4.2 ska betalaren ta ut den försäkrades sjukförsäkringspremie som en så kallad miniinnehållning. Dagpenningspremie som påförs för företagare tas ut i samband med förskottsuppbörd, varför inte heller en företagare behöver betala den separat. Verkställande av förskottsinnehållning samt förskottsuppbörd behandlas närmare i Skatteförvaltningens anvisning Verkställande av förskottsinnehållning.

Arbetsgivaren ska utöver källskatt separat ta ut sjukförsäkringspremien av den prestation som betalas begränsat skattskyldiga försäkrade (SFL 18:32). Om förskottsinnehållning däremot verkställs på förvärvsinkomsten för en begränsat skattskyldig utifrån ett progressivt skattekort för en begränsat skattskyldig, ingår den försäkrades sjukförsäkringspremie i förskottsinnehållningsprocenten, på samma sätt som hos en allmänt skattskyldig. Förvärvsinkomst för en begränsat skattskyldig som avgiftsgrund för den försäkrades sjukförsäkringspremie behandlas närmare i kapitel 3.4.1 och i Skatteförvaltningens anvisning Sjukförsäkringspremier- och avgifter i internationella arbetssituationer.

Den försäkrades sjukförsäkringspremie betalas till Skatteförvaltningen i samband med förskottsinnehållning, källskatt och förskottsskatt. Mer information om att betala prestationer finns bland annat i anvisningarna Deklaration och betalning av skatter på eget initiativ och Betalning av skatter - privatperson.

Då beskattningen verkställs, tillämpas lagen om beskattningsförfarande på sjukförsäkringspremierna. Härvid räknas ut beloppet av de försäkrades sjukförsäkringspremier som tagits ut med skatten, och eventuella premier som tagits till ett för högt belopp återbärs. Om den försäkrades sjukförsäkringspremier tagits ut till ett för lågt belopp påförs den försäkrade att betala underskottet. Då den försäkrades sjukförsäkringspremie betalas, återbetalas och tas ut tillämpas bestämmelserna i lagen om skatteuppbörd.

För stipendiater är det möjligt att den försäkrades sjukförsäkringspremie påförs som kvarskatt, även om det skattepliktiga stipendiet inte skulle utgöra beskattningsbar inkomst i inkomstbeskattningen. Det beror på att stipendiebetalaren inte behöver verkställa förskottsinnehållning på skattepliktiga stipendier (Skatteförvaltningens beslut om befrielse från skyldighet att verkställa förskottsinnehållning, VH/2593/00.01.00/2019, 1 § 13 punkten), varigenom den försäkrades sjukförsäkringspremie inte heller tas ut.

3.5.2 Anmälan

I beskattningen grundar sig fastställandet av dagpenningspremien och sjukvårdspremien i princip på uppgifter som fåtts av utomstående uppgiftsskyldiga. Arbetsgivare och andra anmälningsskyldiga ska lämna en anmälan till inkomstregistret om betalda löner och arbetsgivarprestationer elektroniskt för varje utbetalning (lagen om inkomstdatasystemet, 53/2018). Detaljerade anvisningar om anmälningar till inkomstregistret finns på inkomstregistrets webbplats.

Från och med 1 januari 2021 anmäls också pensions- och förmånsinkomster till inkomstregistret. Om pensions- och förmånsinkomster som betalats före 1 januari 2021 ska utbetalaren ha lämnat både en deklaration av skatter på eget initiativ och en årsanmälan.

Betalda dividender ska årsanmälas till Skatteförvaltningen.  En utdelare av dividend ska anmäla med en årsanmälan, om dividendmottagaren vid den tidpunkt då dividenden stått att lyfta varit försäkrad enligt FöPL eller LFöPL för verksamheten hos det bolag som delar ut dividend (se anvisningen Anmälan om dividend som mottagits av försäkrade enligt LFöPL eller FöPL). Arbetsinsatsdividender anmäls dock till inkomstregistret.

3.6 Premieavdragbarheten

Sjukförsäkringens dagpenningspremie är avdragbar i inkomstbeskattningen (ISkL 96 § 1 mom.). Skatteförvaltningen fastställer det slutliga beloppet på dagpenningspremien när den verkställer beskattningen och gör motsvarande avdrag i inkomsttagarens beskattning på tjänstens vägnar. Avdraget görs från den skattskyldiges nettoförvärvsinkomst, varför det inte inverkar på beloppet på förlust under skatteåret.

För att löntagaren ska kunna kontrollera uppgifterna om dagpenningspremierna på sin förhandsifyllda skattedeklaration, ska arbetsgivaren i samband med utbetalningen av lön underrätta löntagaren om beloppet av den dagpenningspremie som tagits ut som förskottsinnehållning (SFL 18:30). I praktiken sker detta genom att specificera dagpenningspremiens andel på löneintyget. 

Sjukförsäkringens sjukvårdspremie är inte avdragbar i inkomstbeskattningen.

4 Arbetsgivares sjukförsäkringsavgift

4.1 Betalningsskyldig arbetsgivare

4.1.1 Arbetsgivare som betalar lön

En arbetsgivare är i princip skyldig att betala arbetsgivares sjukförsäkringsavgift utifrån de löner som den betalat ut (SFL 18:7; L om arbetsgivares sjukförsäkringsavgift 4 § 1 mom.). Lagen om arbetsgivares sjukförsäkringsavgift har samma definition av arbetsgivare som i 14 § i lagen om förskottsuppbörd, det vill säga den för vars räkning det arbete utförs för vilket lönen betalas. Om arbetsgivarna är flera, ansvarar de solidariskt för betalningen av arbetsgivares sjukförsäkringsavgift.

Instanser som i egenskap av arbetsgivare är skyldiga att betala arbetsgivares sjukförsäkringsavgift (L om arbetsgivares sjukförsäkringsavgift 3 § 1 mom.) är också:

  • Nordiska Investeringsbanken, Nordiska utvecklingsfonden och Nordiska miljöfinansieringsbolaget
  • den som enligt källskattelagen och lagen om källskatt för löntagare från utlandet (1551/1995, den så kallade nyckelpersonslagen) är skyldig att uppbära källskatt
  • en finsk arbetsgivare som sänder en arbetstagare utomlands till ett utländskt moder-, dotter- eller systerföretag inom samma ekonomiska enhet eller till ett sådant utländskt företag där den finska arbetsgivaren har bestämmande inflytande.

I en situation med intressegemenskap enligt den sista punkten ovan är den finländska arbetsgivaren skyldig att betala arbetsgivares sjukförsäkringsavgift för den utländska arbetsgivarens räkning, även om arbetet utförs för det utländska företaget och lönen betalas utomlands (L om arbetsgivares sjukförsäkringsavgift 4 § 4 mom.).

I vissa situationer (till exempel på grund av att arbetsgivaren är insolvent) kan lön betalas av en ställföreträdande betalare i stället för av arbetsgivaren, till exempel en arbetskraftsmyndighet. I så fall verkställer den ställföreträdande betalaren förskottsinnehållningen på lönen (FörskUL 9 § 2 mom.; se också Skatteförvaltningens anvisning Verkställande av förskottsinnehållning). Skyldigheten att betala arbetsgivares sjukförsäkringsavgift ligger dock alltid på den egentliga arbetsgivaren (L om arbetsgivares sjukförsäkringsavgift 4 § 5 mom.). Även i detta fall beror uppkomsten av arbetsgivarens skyldighet att betala sjukförsäkringsavgift på tidpunkten för löneutbetalningen, det vill säga när den ställföreträdande betalaren betalat prestationen till löntagaren.   

4.1.2 Sjukkassa

Kompletteringsdagpenning som betalas av en sjukkassa enligt lagen om försäkringskassor (948/2021) utgör löneinkomst som ligger till grund för dagpenningspremien (SFL 11:3.2). En sådan sjukkassa är en arbetsgivare enligt lagen om arbetsgivares sjukförsäkringsavgift, då den betalar kompletterande dagpenning (L om arbetsgivares sjukförsäkringsavgift 3 § 2 mom.).

4.1.3 Utländsk arbetsgivare

Också en utländsk arbetsgivare är skyldig att betala arbetsgivares sjukförsäkringsavgift enligt de grunder som nämns nedan, om den i inkomstbeskattningen har ett fast driftställe i Finland (ISkL 13 a §) för vilket arbetet utförs. Utländska företags arbetsgivarskyldigheter beskrivs närmare i Skatteförvaltningens anvisning Företags arbetsgivarskyldigheter.

Från och med början av 2021 ska utländska samfund vars verkliga ledning utövas i Finland betraktas som allmänt skattskyldiga i Finland (ISkL 9 § 1 mom. 1 punkten). Allmänt skattskyldiga utländska arbetsgivare omfattas av motsvarande arbetsgivarskyldigheter och skyldighet att betala sjukförsäkringsavgift som inhemska arbetsgivare. Uppkomsten av platsen för den verkliga ledningen och dess konsekvenser behandlas närmare i anvisningen Utländska samfund som är allmänt skattskyldiga i Finland.

4.2 Avgiftsgrund

4.2.1 Löner

Arbetsgivaren är skyldig att betala arbetsgivares sjukförsäkringsavgift om arbetstagaren är försäkrad i Finland enligt sjukförsäkringslagen (SFL 18:7; L om arbetsgivares sjukförsäkringsavgift 4 § 1 mom.).

Arbetsgivares sjukförsäkringsavgift är en avgift som ålagts arbetsgivaren och som arbetsgivaren betalar ur sina egna medel på grundval av det sammanlagda beloppet av de löner som omfattas av sjukförsäkringsavgiften (L om arbetsgivares sjukförsäkringsavgift 5 § 1 mom.). De löner som företagare erhåller hör till grunden för arbetsgivarens sjukförsäkringspremie liksom övriga löntagares lön, om företagaren är försäkringsskyldig enligt FöPL eller LFöPL (se kapitel 4.3.4).

Lön som utgör grund för arbetsgivares sjukförsäkringsavgift utgörs av följande prestationer till försäkrade i Finland (L om arbetsgivares sjukförsäkringsavgift 5 § 2 mom.):

  • förskottsinnehållningspliktiga löner, arvoden och ersättningar som avses i 13 § i lagen om förskottsuppbörd
  • kompletteringsdagpenning som betalas ut av en sjukkassa enligt sjukförsäkringslagen (948/2021)
  • drickspengar som fåtts inom ramen för ett arbetsförhållande
  • den lön för utlandsarbete enligt 77 § i inkomstskattelagen på vilken förskottsinnehållning ska verkställas i enlighet med FörskUL 13 §
  • lön enligt 4 § i källskattelagen och ersättning enligt 3 § som grundar sig på en artists personliga verksamhet
  • lön enligt 10 § i lagen om källskatt för löntagare från utlandet
  • lön enligt 2 § i lagen om beskattning av anställda vid Nordiska Investeringsbanken, Nordiska projektexportfonden, Nordiska utvecklingsfonden och Nordiska miljöfinansieringsbolaget (562/1976).

Om en försäkrad arbetar utomlands och får skattefri utlandsarbetsinkomst enligt ISkL 77 § eller är begränsat skattskyldig, ska som grund för arbetsgivares sjukförsäkringsavgift dock användas försäkringslönen, i stället för utlandsarbetsinkomst samt den lön och ersättning som avses i källskattelagen. Detta förutsätter att den försäkrades pensionsskydd ordnats antingen obligatoriskt eller frivilligt i enlighet med arbetspensionslagarna (L om arbetsgivares sjukförsäkringsavgift 5 § 4 mom.).

Om en arbetstagare som arbetar utomlands är försäkringsskyldig enligt FöPL eller LFöPL betalas arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift utifrån sådan förskottsinnehållningspliktig lön som betalts till arbetstagaren och som avses 13 § i lagen om förskottsuppbörd. Det beror på att det inte finns någon försäkringslön för personer som är försäkrade enligt FöPL eller LFöPL.

I princip räknas alla löner, naturaförmåner, provisioner, bonusar och tillägg som fåtts inom ramen för ett arbets- eller tjänsteförhållande in i grunden för arbetsgivares sjukförsäkringsavgift. Vissa prestationer som anknyter till ett arbetsförhållande räknas inte in i de löner som utgör grund för arbetsgivares sjukförsäkringsavgift (se kapitel 4.2.2) och vissa löner har separat befriats från arbetsgivares sjukförsäkringsavgift (se kapitel 4.3).

Skyldigheten att betala arbetsgivares sjukförsäkringsavgift beror inte på huruvida förskottsinnehållning verkställs på den förskottsinnehållningspliktiga lönen eller inte. Arbetsgivarens skyldighet att betala sjukförsäkringsavgift uppkommer när lönen betalas till inkomsttagaren eller hen på annat sätt får prestationen i sin besittning. Även om arbetsgivaren inte kan verkställa förskottsinnehållning på den betalda lönen ska den ändå betala arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift. Till exempel ska arbetsgivares sjukförsäkringsavgift betalas utifrån lön som enbart betalas som naturaförmåner, trots att förskottsinnehållning inte kan verkställas på grund av bristen av penninglön (HFD 1982-B-II-582). Naturaförmåner beaktas i avgiftsgrunden till samma belopp som då förskottsinnehållningen verkställs (se Skatteförvaltningens anvisning Naturaförmåner i beskattningen).

Arbetsgivares sjukförsäkringsavgift betalas inte utifrån vinstandelar, ersättningar eller arvoden som inte är ovan avsedd lön. Följaktligen betalas inte arbetsgivares sjukförsäkringsavgift till exempel utifrån arvoden till idrottare, eftersom arvodena inte betalas utifrån ett arbetsförhållande. Däremot betalas normal arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift utifrån idrottsutövarens lön.

Arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift ska också betalas utifrån idrottarlön som inbetalts som idrottsinkomst till en idrottsutövarfond som avses i inkomstskattelagen. Sjukförsäkringsavgiften ska betalas utifrån den fonderade inkomsten när lönen överförs till idrottsutövarfonden (L om arbetsgivares sjukförsäkringsavgift 7 §), trots att lönen i det skedet ännu inte utgör skattepliktig inkomst för idrottsutövaren. När tillgångar senare betalas till idrottaren från idrottsutövarfonden, betalas inkomstskatt och den försäkrades sjukförsäkringspremie utifrån dessa, men inte arbetsgivares sjukförsäkringsavgift.

Arbetsgivares sjukförsäkringsavgift betalas inte heller på skattefria kostnadsersättningar. Däremot ska arbetsgivares sjukförsäkringsavgift betalas på kostnadsersättningar som betraktas som lön. Detta behandlas närmare i Skatteförvaltningens anvisning Ersättningar för arbetsresekostnader i beskattningen.

På sidan för anvisningar om Arbetsgivarprestationer finns en tabell i vilken man enligt inkomsttyp kan kontrollera för vilka prestationer arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift ska betalas och om en specifik prestation omfattas av sjukförsäkringsavgiften eller inte. 

4.2.2 Poster som inte hör till löneinkomst

Definitionen av lön som fås inom ramen för ett arbets- eller tjänsteförhållande är snävare i sjukförsäkringslagen än i lagen om förskottsuppbörd. Sjukförsäkringslagen innehåller separata bestämmelser om vissa poster som inte ses som lön, trots att de skulle vara skattepliktiga. Dessa poster utgör inte grund för betalning av dagpenning ur en sjukförsäkring och de räknas inte som grund för dagpenningspremien som vederlag för det arbete som arbetstagaren utfört, trots att de anknyter till ett anställningsförhållande.

De poster som med stöd av 11 kap. 3 § 3 mom. i sjukförsäkringslagen inte räknas in i löneinkomst som utgör grunden för dagpenningspremien har räknats upp i kapitel 3.2.2.2. Dessa poster räknas inte heller som löner som ligger till grund för arbetsgivares sjukförsäkringsavgift, trots att de utgör lön som är underkastad förskottsinnehållning (L om arbetsgivares sjukförsäkringsavgift 5 § 3 mom.).

4.3 Löner som är befriade från arbetsgivares sjukförsäkringsavgift

4.3.1 Löner till under 16-åringar och över 68-åringar

En arbetsgivare är inte skyldig att betala arbetsgivares sjukförsäkringsavgift för en tid innan den kalendermånad som följer den månad då arbetstagaren fyller 16 år. Ingen skyldighet att betala arbetsgivares sjukförsäkringsavgift föreligger heller efter den kalendermånad då arbetstagaren fyller 68 år (L om arbetsgivares sjukförsäkringsavgift 4 § 2 mom. 1 och 2 punkterna).

Exempel 7: En arbetstagare fyller 16 år i april 2022. Det är inte nödvändigt att betala arbetsgivares sjukförsäkringsavgift utifrån lönerna till denna arbetstagare i april 2022 och tidigare.

Exempel 8: En arbetstagare fyller 68 år i april 2022. Det är inte nödvändigt att betala arbetsgivares sjukförsäkringsavgift utifrån lönerna till denna arbetstagare i maj 2022 och senare.

4.3.2 Ringa löner som betalas ut av hushåll

Också hushåll kan fungera som arbetsgivare. En lättnad som gäller sjukförsäkringsavgiften för arbetsgivare har föreskrivits för fysiska personer och dödsbon då den lön som betalats ut inte hänför sig till näringsverksamhet eller annan verksamhet för att förvärva inkomst vilken de bedriver (till exempel uthyrningsverksamhet). Hushållslättnad behandlas i Skatteförvaltningens anvisning Hushållen som uppdragsgivare.

Lättnaden gäller alltså enbart lön som ska betalas ut för arbetet för hushållets räkning. Om den lön som betalas ut för ett arbete till samma mottagare inte överstiger 1 500 euro i kalenderåret, är hushållet inte skyldigt att betala arbetsgivares sjukförsäkringsavgift (L om arbetsgivares sjukförsäkringsavgift 4 § 2 mom. 3 punkten och 4 § 3 mom.; 13 § i förordningen om förskottsuppbörd).

Om lön som överstiger 1 500 euro betalas ut till en 16–67-årig arbetstagare under året, ska arbetsgivares sjukförsäkringsavgift dock betalas utifrån hela årets lönesumma. Rättelse av arbetsgivares sjukförsäkringsavgift behandlas i kapitel 4.6.

4.3.3 Sporadiska och ringa prestationer

En arbetsgivare är inte skyldig att betala arbetsgivares sjukförsäkringsavgift om beloppet på en enskild prestation som betalas ut sporadiskt är ringa (L om arbetsgivares sjukförsäkringsavgift 4 § 2 mom. 4 punkten). En prestation är ringa om dess belopp uppgår till högst 20 euro per kalendermånad (L om arbetsgivares sjukförsäkringsavgift 4 § 3 mom.; 14 § i förordningen om förskottsuppbörd). Sporadiska och ringa prestationer behandlas närmare i Skatteförvaltningens anvisning Verkställande av förskottsinnehållning.

4.3.4 Lön till vissa företagare

Enbart den fastställda FöPL- eller LFöPL-arbetsinkomsten ligger till grund för företagarens dagpenningspremie vad gäller företagarinkomsterna. Därför betalas inte heller arbetsgivarens sjukförsäkringspremie från företagarens lön, om företagaren saknar FöPL- eller LFöPL-arbetsinkomst som grund för dagpenningförmånen.

Arbetsgivaren är inte skyldig att betala arbetsgivarens sjukförsäkringspremie för lön som är förenlig med 13 § FörskUL och som betalas till en företagare eller lantbruksföretagare för arbete om mottagaren av lönen inte är försäkringsskyldig enligt FöPL eller LFöPL (L om arbetsgivares sjukförsäkringsavgift 4 § 2 mom. 5 punkten). Om företagaren eller lantbruksföretagaren är pensionsförsäkringsskyldig och dennes dagpenningförmån fastställs utifrån den fastställda FöPL- eller LFöPL-arbetsinkomsten, ska arbetsgivarens sjukförsäkringspremie betalas för löner som eventuellt utbetalats från företaget. På motsvarande sätt ska ett faktureringstjänstföretag betala arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift utifrån de löner som företaget betalat till FöPL- eller LFöPL-försäkringsskyldiga fysiska personer (se anvisningen Beskattningsfrågor som gäller faktureringstjänstföretag och deras användare).

4.4 Avgiftsbeloppet

Beloppet på arbetsgivares sjukförsäkringsavgift räknas i procent utifrån summan av bruttolönerna som ligger till grund för avgiften. Avgiften räknas ut genom att multiplicera det sammanlagda beloppet av de utbetalda löner som omfattas av sjukförsäkringsavgiften under hela skatteperioden med procentsatsen för arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift; slutresultatet avrundas till närmaste cent enligt normala avrundningsregler.

Procentsatserna för sjukförsäkringspremierna år 2022 har fastställts genom statsrådets årliga förordning (1016/2021, SRF). År 2022 är arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift 1,34 procent av avgiftsgrunden (SRF 3 §). Avgiftsprocenten för respektive år tillämpas på de löner som betalas ut under det aktuella året. Det är inte av betydelse under vilken tid lönen förvärvats.

Exempel 9: En arbetsgivare betalar lön för arbete som utförts i december 2021 till en arbetstagares konto 10.1.2022. Beloppet på arbetsgivares sjukförsäkringsavgift fastställs utifrån tidpunkten för löneutbetalningen, det vill säga enligt procentsatsen för år 2022.

Naturaförmån utgör inkomst för den tidsperiod, då löntagaren har kunnat utnyttja den (nyttjandeprincipen). Procentsatsen för arbetsgivares sjukförsäkringsavgift fastställs också utifrån det år då förmånen utnyttjats.

Exempel 10: En arbetstagare har fått en bostadsförmån av en arbetsgivare. Arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift för bostadsförmånen i december 2021 betalas enligt procentsatsen för år 2021, även om förmånen anmäls till inkomstregistret i januari 2022.

4.5 Återbäring av betalning med stöd av 9 § i lagen om arbetsgivares sjukförsäkringsavgift

4.5.1 Semesterkostnadsersättning som betalas till en arbetsgivare

Enligt sjukförsäkringslagen har en arbetsgivare i vissa situationer rätt till ersättning för semesterkostnader. Med denna ersättning ersätts arbetsgivaren för kostnader av lagstadgad semester som intjänas av en arbetstagare under familjeledighet. Mer information om semesterkostnadsersättningen finns på Folkpensionsanstaltens webbplats.

Rätt till ersättning för semesterkostnader uppkommer om arbetsgivaren enligt lag är skyldig att till arbetstagaren under tiden för semester betala semesterlön eller semesterersättning för den tid som arbetstagaren, utan att vara i arbete, fått sådan föräldradagpenning som avses i 1 kap. 4 § 7 mom. i sjukförsäkringslagen (se närmare SFL 14:1). Med stöd av 9 § 1 mom. i lagen om arbetsgivares sjukförsäkringsavgift har en arbetsgivare rätt att från Skatteförvaltningen få tillbaka en sjukförsäkringsavgift som har betalts på grundval av sådan semesterlön eller semesterersättning som avses ovan.

Den ersättning för familjeledigheter som avses i 14 kap. 4 § i sjukförsäkringslagen är inte en semesterkostnadsersättning utan den är avsedd för utjämning av de kostnader som orsakas arbetsgivare av föräldraskap.

4.5.2 Vissa andra förmåner som betalas till arbetsgivaren

Arbetsgivares sjukförsäkringsavgift betalas tillbaka också i vissa andra situationer där arbetsgivaren betalat lön till arbetstagaren för en period då arbetstagaren varit frånvarande från arbetet. En arbetsgivares skyldighet att betala ut lön till en frånvarande arbetstagare kan vara lagstadgad eller utgå från till exempel ett kollektivavtal.

En arbetstagare har till exempel under en sjukskrivning rätt till en sjukförsäkringsförmån eller -ersättning med stöd av lagstiftningen om social trygghet. En arbetsgivare har å sin sida en skyldighet att betala lön för sjuktid för en bestämd tid, om arbetstagaren på grund av en sjukdom eller ett olycksfall är förhindrad att utföra arbete. I dessa fall betalas den förmån eller ersättning som beviljats arbetstagaren i enlighet med socialförsäkringslagstiftningen direkt till arbetsgivaren för den tid under vilken arbetsgivaren har betalat lön till arbetstagaren.

Till den del som den förmån eller ersättning som beviljats arbetstagaren betalas till arbetsgivaren, är den sjukförsäkringsavgift som arbetsgivaren betalat utifrån den motsvarande lönen obefogad. Om en löntagare har beviljats pension eller dagpenning som baserar sig på lag eller någon annan förmån som ersättning för inkomstbortfall och förmånen har betalats till arbetsgivaren för den tid under vilken arbetsgivaren har betalat lön, har arbetsgivaren rätt att från Skatteförvaltningen få tillbaka arbetsgivares sjukförsäkringsavgift som arbetsgivaren har betalat till den del sjukförsäkringsavgiften motsvarar det belopp som har betalats till arbetsgivaren (L om arbetsgivares sjukförsäkringsavgift 9 § 2 mom.).

Arbetsgivarens rätt till återbäring av sjukförsäkringspremier omfattar för närvarande till exempel följande förmåner och ersättningar som betalas till arbetsgivaren enligt socialförsäkringslagstiftningen:

  • dagpenningspremie enligt sjukförsäkringslagen
  • rehabiliteringspenning enligt lagen om Folkpensionsanstaltens rehabiliteringsförmåner och rehabiliteringspenningförmåner (566/2005)
  • ersättning för inkomstbortfall enligt lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar (459/2015)
  • ersättning för inkomstbortfall enligt lagen om lantbruksföretagares olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar (873/2015),
  • ersättning för inkomstbortfall enligt lagen om ersättning för olycksfall i militärtjänst och tjänstgöringsrelaterad sjukdom (1521/2016)
  • ersättning för inkomstbortfall enligt lagen om ersättning för olycksfall och tjänstgöringsrelaterad sjukdom i krishanteringsuppdrag (1521/2016)
  • olycksfallspension enligt lagen om olycksfalls- och pensionsskydd för idrottsutövare (276/2009)
  • ersättning för inkomstbortfall enligt trafikförsäkringslagen (460/2016)
  • ersättning för inkomstbortfall enligt lagen om rehabilitering som ersätts enligt trafikförsäkringslagen (626/1991)
  • ersättning för inkomstbortfall enligt patientskadelagen (585/1986) eller patientförsäkringslagen (948/2019)
  • pension, rehabiliteringspenning och rehabiliteringsförhöjning enligt arbetspensionslagarna
  • ersättning för inkomstbortfall enligt brottsskadelagen (1204/2005).

Med tanke på återbäring av arbetsgivares sjukförsäkringsavgift är det inte av betydelse vem som tecknat försäkringen. Likaså saknar det betydelse om försäkringen i sig är obligatorisk eller frivillig, förutsatt att förmånen som erhålls från den är lagstadgad. Arbetsgivares sjukförsäkringsavgift ska betalas på den lön som överstiger förmånen eller ersättningen.

En arbetsgivare kan ansöka om så kallad familjeledighetsersättning (SFL 14:4) för kostnader som arbetsgivaren orsakas av en kvinnlig anställds föräldraskap. Familjeledighetsersättning är inte en till löntagaren beviljad lagbaserad pension eller dagpenning eller annan förmån som ersätter inkomstbortfall och avses i 9 § 2 mom. i lagen om arbetsgivares sjukförsäkringsavgift. Följaktligen har en arbetsgivare inte rätt till återbäring av arbetsgivares sjukförsäkringsavgift utifrån en familjeledighetsersättning som betalats ut till arbetsgivaren.

4.5.3 Återbäringsförfarandet

Om en arbetsgivare har rätt till en återbäring av arbetsgivares sjukförsäkringsavgift enligt 9 § 1–2 mom. i lagen om arbetsgivares sjukförsäkringsavgift, kan den på eget initiativ ansöka om återbäring. Ansökan lämnas genom att uppge återbäringsbeloppet som ett avdrag av arbetsgivares sjukförsäkringsavgift på arbetsgivarens separata anmälan. Någon ansökan eller annan skriftlig begäran om återbäring behövs med andra ord inte. Arbetsgivaren ska ändå på anmodan kunna påvisa sin rätt att ansöka om återbäring av arbetsgivares sjukförsäkringsavgift.

På återbäring av arbetsgivares sjukförsäkringsavgifter tillämpas bestämmelserna om rättelse av fel i 25 a § i lagen om beskattningsförfarandet beträffande skatter som betalas på eget initiativ (768/2016, EgenBeskL). Minskning av sjukförsäkringsavgiften ska därmed i regel anmälas för den period till vilken motsvarande arbetsgivares sjukförsäkringsavgift hänför sig till.

En arbetsgivare kan dock rätta överbetalda arbetsgivares sjukförsäkringsavgifter även med en separat anmälan för samma kalenderår (L om arbetsgivares sjukförsäkringsavgift 9 § 3 mom.), till exempel då den tagit del av ett ersättningsbeslut som ger rätt till återbäring. Då kan arbetsgivaren dra av återbäringsbeloppet från arbetsgivares sjukförsäkringsavgift som ska anmälas (eller har anmälts) för samma kalenderår. Rättelse av uppgifter om sjukförsäkringsavgifter behandlas närmare i inkomstregistrets anvisningar Korrigering av uppgifter i inkomstregistret och Anmälan av information till inkomstregistret: arbetsgivarens separata anmälan.

Beloppet av arbetsgivares sjukförsäkringsavgift som ska återbäras (minskning av sjukförsäkringsavgift) räknas ut genom att beloppet av ersättningen som ger arbetsgivaren rätt till återbäring multipliceras med procentsatsen för arbetsgivares sjukförsäkringsavgift vid den ursprungliga utbetalningstidpunkten för den motsvarande lönen. Arbetsgivaren kan få återbäring av sjukförsäkringsavgiften endast för den del av ersättningen som hänför sig till lön som vid utbetalningstidpunkten varit underkastad sjukförsäkringsavgiften.

Arbetsgivaren kan korrigera sjukförsäkringsavgift som den betalat ut efter att den fått ett beslut om förmånen eller ersättningen. Arbetsgivares sjukförsäkringsavgift ska dock vara betald till Skatteförvaltningen, för att arbetsgivaren ska vara berättigad till återbäring av arbetsgivares sjukförsäkringsavgift.

I vissa situationer är det möjligt att FPA betalar ut ovan i punkt 4.5.1 avsedd semesterkostnadsersättning innan arbetsgivaren betalat motsvarande semesterlön till arbetstagaren. Det är ändå inte möjligt att rätta arbetsgivares sjukförsäkringsavgift förrän den semesterlön som berättigar till ersättning har betalats ut. Då anmäler arbetsgivaren samtidigt både beloppet av sjukförsäkringsavgiften för semesterlönen och avdraget från den.

4.6 Betalning, anmälan, fastställande och rättelse av avgiften

Arbetsgivares sjukförsäkringsavgift är en arbetsgivarprestation som jämställs med de så kallade skatterna på eget initiativ. Detta innebär att arbetsgivaren på eget initiativ ska beräkna beloppet på sjukförsäkringsavgiften som ska betalas, anmäla uppgifterna om avgiften till inkomstregistret och betala avgiften till Skatteförvaltningen. Enligt 2 § i lagen om arbetsgivares sjukförsäkringsavgift finns bestämmelser om anmälan, fastställande, ändringssökande och andra beskattningsförfaranden gällande arbetsgivares sjukförsäkringsavgift i lagen om beskattningsförfarandet beträffande skatter som betalas på eget initiativ (EgenBeskL).

Arbetsgivaren ska lämna uppgifter som löner och andra arbetsgivarprestationer som den betalt till inkomstregistret med stöd av lagen om inkomstdatasystemet (53/2018) (EgenBeskL 16 §). Beloppet av arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift ska anmälas till inkomstregistret per löneutbetalningsmånad på arbetsgivarens separata anmälan. Detaljerade anvisningar om anmälningar till inkomstregistret finns på inkomstregistrets webbplats. Arbetsgivares sjukförsäkringsavgift hänförs till den kalendermånad under vilken förskottsinnehållning har verkställts eller källskatt tagits ut på den lön som ligger till grund för sjukförsäkringsavgiften (L om arbetsgivares sjukförsäkringsavgift 6 §).

Om en arbetsgivare upptäcker att den har anmält arbetsgivares sjukförsäkringsavgift felaktigt till ett för högt eller lågt belopp, ska misstaget rättas omedelbart och utan oskäligt dröjsmål. Det kan vara nödvändigt att justera beloppet på arbetsgivares sjukförsäkringsavgift till exempel då arbetsgivaren av arbetstagaren återkräver lön som betalats ut utan grunder, eller vid fel i beräkningarna, anteckningarna, lagtolkningen eller motsvarande.

Ett fel i uppgifter om arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift ska rättas med iakttagande av bestämmelserna i lagen om inkomstdatasystemet (EgenBeskL 25 a §). Enligt bestämmelserna ska fel i regel rättas genom en ersättande anmälan för den ursprungliga betalningsperioden. En rättelse av överbetald arbetsgivares sjukförsäkringsavgift kan dock göras genom att dra av det överbetalda beloppet från arbetsgivares sjukförsäkringsavgift som anmäls för en annan period under samma kalenderår (L om arbetsgivares sjukförsäkringsavgift 9 § 3 mom.).

Om arbetsgivares sjukförsäkringsavgift felaktigt har anmälts till ett för lågt belopp och arbetsgivaren rättar uppgifterna i inkomstregistret, kan arbetsgivaren påföras en förseningsavgift för att anmälan lämnats in för sent. Påföljdsavgifter för försummelse vid anmälan beskrivs närmare i Anvisningarna om påföljdsavgifter i inkomstregistret.

I lagen om beskattningsförfarandet beträffande skatter som betalas på eget initiativ föreskrivs om rättelse, fastställande och uppskattning av arbetsgivares sjukförsäkringsavgift om arbetsgivaren har försummat sina skyldigheter att betala och anmäla arbetsgivares sjukförsäkringsavgift. Om en arbetsgivare försummar att betala hela eller en del av arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift, kan Skatteförvaltningen ålägga arbetsgivaren att betala den utestående avgiften samt påföra en skatteförhöjning som sanktion för försummelse av skyldigheten att betala sjukförsäkringsavgiften. Beloppet av arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift kan också uppskattas, om arbetsgivaren inte ger nödvändiga uppgifter för att påföra avgiften.

Enligt 8 § i lagen om lagen om arbetsgivares sjukförsäkringsavgift är arbetsgivaren ansvarig för att arbetsgivares sjukförsäkringsavgift betalas. Arbetsgivares sjukförsäkringsavgift betalas i regel till Skatteförvaltningen i samband med förskottsinnehållningen och källskatterna. Bestämmelserna i lagen om skatteuppbörd tillämpas på skatteuppbörd av arbetsgivares sjukförsäkringsavgift (L om arbetsgivares sjukförsäkringsavgift 2 §). Om en arbetsgivare betalar arbetsgivares sjukförsäkringsavgift till Skatteförvaltningen efter den lagstadgade sista inlämningsdagen, ska dröjsmålsränta betalas på det belopp som betalats för sent (lagen om skattetillägg och förseningsränta 5 a och 5 b §).

4.7 Avdragbarheten för en avgift

Arbetsgivares sjukförsäkringsavgifter vilka betalats på basis av avdragbara löner är i arbetsgivarens beskattning avdragbara på samma sätt som andra lönebikostnader (lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet 8 § 1 mom. 4 punkten).

En hushållsarbetsgivare kan dra av arbetsgivares sjukförsäkringsavgifter som den betalat som hushållsavdrag, om det utförda arbetet berättigar till hushållsavdrag (se närmare i Skatteförvaltningens anvisning Hushållsavdrag i beskattningen).

ledande skattesakkunnig Tero Määttä

specialsakkunnig Marita Mäkeläinen