Beskattning av dividendinkomster – då mottagaren är ägarföretagare

Har getts
1.1.2014
Giltighet
Tills vidare

Med ägarföretagare avses i detta meddelande en person som ensam eller tillsammans med sina familjemedlemmar äger minst 10 % av aktierna i bolaget eller de har en motsvarande andel av det röstetal som samtliga aktier i bolaget medför.

Enligt lagen om pension för arbetstagare betraktas en delägare som företagardelägare om han är i ledande ställning i bolaget och ensamt äger över 30 procent av bolagets aktier eller röstetal. Som företagardelägare betraktas även en delägare som arbetar i ledande ställning och som tillsammans med sina familjemedlemmar äger över 50 procent av aktierna även om delägarens egen ägarandel är högst 30 procent.

Beskattning av dividend från ett icke listat bolag är beroende av om bolaget delar ut i dividend mera eller mindre än 8 % av det matematiska värdet på aktien. Om bolaget delar ut som dividend högst 8 %, utgör 25 % av dividenden skattepliktig kapitalinkomst och 75 % skattefri inkomst. Om dividendtagarens sammanlagda belopp av sådana dividender under skatteåret överskrider 150 000 euro ska 85 procent av det överskridande beloppet utgöra skattepliktig kapitalinkomst och 15 procent skattefri inkomst. Om bolaget delar ut i dividend mera än 8 % av det matematiska värdet på aktien, utgör 75 % av dividenden som överskrider 8 % skattepliktig förvärvsinkomst och 25 % skattefri inkomst.

Från ingången av 2014 ska förskottsinnehållning verkställas inte bara på dividender som ett offentligt noterat bolag delar ut utan också på dividender som annat än ett offentligt noterat bolag delar ut till fysiska personer eller dödsbon. Med dividend jämställs också utdelning från en fond som hänförs till det fria egna kapitalet som beskattas som dividend. Förskottsinnehållningen på dividender som annat än ett offentligt noterat bolag delar ut är 7,5 procent upp till 150 000 euro. Förskottinnehållningen på den del som överskrider 150 000 euro är 27 procent. Bolaget som delar ut dividend följer upp att de dividender som bolaget delar ut till en och samma mottagare inte överstiger beloppsgränsen på 150 000 euro. Förskottsinnehållningen verkställs enligt ovan nämnda skattesatser om dividendtagaren inte uppvisar ett ändringsskattekort som har räknats för dividend.

Indelning av dividend i skattefri inkomst, kapitalinkomst och förvärvsinkomst förklaras mera ingående på sidan Aktier och dividender.

Rättelser i ägarföretagarens beskattning

Dividend från ett icke listat bolag indelas i skattefri inkomst, kapitalinkomst och förvärvsinkomst. Om dividendtagaren är en ägarföretagare, ska från det sammanlagda matematiska värdet på aktier som han äger subtraheras innan indelningen görs:

delägarlån, dvs. ett penninglån som delägaren eller dennes familjemedlem fått från bolaget. Om dividendtagaren är företagardelägare, ska från det matematiska värdet på hans aktier subtraheras även värdet på en bostad som hör till bolagets tillgångar, om bostaden används av delägaren eller av dennes familjemedlemmar.

Delägarlån

Delägarlånet dras av från värdet på aktierna om delägaren ensam eller tillsammans med sina familjemedlemmar äger minst 10 % av aktierna eller röstetalet i bolaget som idkar näringsverksamhet. Som familjemedlemmar betraktas make och minderåriga barn. Som delägarlån dras av samma belopp som ingår i balansräkningen för den räkenskapsperiod enligt vilken bolagets nettoförmögenhet och det matematiska värdet på aktien har räknats ut. Även delägarens och familjemedlemmarnas ägarandel bestäms enligt samma tidpunkt. Delägarlånet dras av från aktiernas värde även då lånet i beskattningen har räknats till delägarens skattepliktiga inkomst.

Exempel: Delägarens skuld till bolaget var 20 000 euro i slutet av räkenskapsperioden 2013. Vid räkenskapsperiodens utgång ägde han 15 % av bolagets aktier. Delägaren får 10 000 euro i dividend från bolaget år 2014. Aktiernas sammanräknade matematiska värde är 50 000 euro.

Innan man räknar ut vilken andel av dividenden utgör skattefri inkomst, kapitalinkomst eller förvärvsinkomst, dras delägarlånet av från det sammanräknade matematiska värdet på aktierna som delägaren äger.

Aktiernas matematiska värde    50 000 e
– delägarlån    20 000 e
Återstod = 30 000 e

8 % x 30 000 e = 2 400 euro, av vilket 25 % utgör skattepliktig inkomst och 75 % skattefri inkomst.

Av den överskridande delen av dividenden, dvs. av 7 600 euro:

är skattepliktig inkomst 75 % x 7 600 e = 5 700 e
och resten är skattefri inkomst  25 % x 7 600 e = 1 900 e

Förvärvsinkomster beskattas enligt den progressiva skatteskalan, dvs. skatteprocenten på förvärvsinkomsten stiger i takt med inkomsterna.   Delägaren betalar skatt på förvärvsinkomstdividenden, dvs. på 5 700 euro, enligt sin egen skatteprocent, till exempel 37 % x 5 700 e = 2 109 e.

Delägarlånet dras av i första hand från värdet på låntagarens egna aktier. Om hela lånebeloppet inte kan dras av på det här sättet, dras den återstående delen av från värdet på de aktier som familjemedlemmarna äger i förhållande till respektive familjemedlems aktieinnehav.

Bostad

Bostadens värde dras av från aktiernas sammanräknade matematiska värde om delägaren inte står i arbetsförhållande till bolaget (se närmare ArPL 7 §). Det är då fråga om en företagardelägare, med andra ord en person i ledande ställning som ensam eller tillsammans med sina familjemedlemmar äger över 50 % av aktierna i bolaget eller de har en motsvarande andel av det röstetal som samtliga aktier i bolaget medför. Person i ledande ställning är till exempel verkställande direktör eller annan direktör samt medlemmar i bolagets styrelse eller förvaltningsråd. Företagardelägarens ställning kan uppkomma också om personen äger aktier indirekt via ett annat bolag. Som företagardelägare betraktas även en delägare som är i ledande ställning i bolaget och som ensam äger över 30 % av bolagets aktier eller röstetal.

Bostadens värde dras av om delägaren under skatteåret har använt bostaden som hör till bolagets tillgångar som sin egen eller sin familjs bostad. Bostaden kan vara också någon annan än stadigvarande bostad. Med skatteår avses det år under vilket delägaren får dividenden. Såsom bostadens värde dras av samma belopp som ingår i balansräkningen för den räkenskapsperiod enligt vilken bolagets nettoförmögenhet och det matematiska värdet på aktien har räknats ut.

Det matematiska värdet på en aktie

Man räknar ut det matematiska värdet på en aktie så att bolagets granskade nettoförmögenhet divideras med antalet bolagets aktier ute i marknaden. Nettoförmögenheten får man genom att subtrahera bolagets skulder från bolagets tillgångar.

Grunden för uträkningen av nettoförmögenheten är alltid balansräkningen för den räkenskapsperiod som gått ut under det år som föregått året då dividenden har kunnat tas ut.

Exempel: Bolagets räkenskapsperiod gick ut 31.3.2014. Bolagsstämman fattade beslut om dividendutdelning 30.6.2014.  Dividenden kunde lyftas med detsamma. Det matematiska värdet på aktien räknas ut på grundval av balansräkningen för det föregående året, dvs. för räkenskapsperioden som gick ut 31.3.2013.

Såsom matematiskt värde för en aktie i ett nytt bolag och för en ny aktie som tecknats i samband med höjningen av aktiekapitalet betraktas det nominella värdet på aktien. Som matematiskt värde betraktas emellertid teckningspriset på aktien om bolaget eller delägaren yrkar det.

Bolagets nettoförmögenhet

Ingående anvisningar om hur bolagets nettoförmögenhet ska räknas ut finns i lagen om värdering av tillgångar vid beskattningen (1142/2005).

Tillgångar och deras värde

Utgångspunkten är att tillgångar är alla de poster som ingår i balansräkningens aktiva: immateriella och materiella tillgångar och placeringar bland bestående aktiva samt omsättningstillgångar, fordringar, finansiella värdepapper samt kassa och banktillgodohavanden bland rörliga aktiva.

Till tillgångarna räknas inte latenta skattefordringar som avses i 5:18 § i bokföringslagen eller sådana utgifter med lång verkningstid som inte har förmögenhetsvärde. Grundläggningsutgifter samt forsknings- och utvecklingsutgifter får dras av i beskattningen också som årliga kostnader, varför dessa utgifter inte har förmögenhetsvärde.

Vid uträkningen av nettoförmögenhet betraktas såsom värde på tillgångarna i allmänhet den rest av anskaffningsutgiften vid inkomstbeskattningen som bolaget har kvar i beskattningen vid räkenskapsperiodens utgång efter att alla avskrivningar och nedskrivningar har gjorts. De värden som används vid uträkningen av nettoförmögenhet kan således avvika från balansvärdena.

Denna huvudregel gäller inte för fastigheter, byggnader och konstruktioner som hör till anläggningstillgångarna. Som värdet på dessa betraktas beskattningsvärdet, förutsatt att beskattningsvärdet är högre än den oavskrivna anskaffningsutgiften. Förfarandet är likadant för värdepapper som hör till bolagets anläggnings- eller finansieringstillgångar. Som värde på värdepapper betraktas emellertid det sammanlagda jämförelsevärdet eller den sammanräknade oavskrivna anskaffningsutgiften, beroende på vilket värde som är högre. Som värde på lägenhetsaktier som anskaffats år 2006 eller senare används anskaffningsutgiften. Som jämförelsevärde på lägenhetsaktier som anskaffats före 1.1.2006 används beskattningsvärdet år 2005.

Skulder och värdet på dem

Skulder är de poster som tagits upp i balansräkningen under främmande kapital. Sådana kapitallån som en ägarföretagare har placerat i bolaget betraktas i allmänhet som skuld. En inkomstskatteskuld som bolaget bokfört under främmande kapital utgör skuld även om skatten ännu inte har debiterats.

Bolagets eget kapital, ackumulerade bokslutsdispositioner och avsättningar utgör inte skuld. Som skuld betraktas inte heller latenta skatteskulder enligt 5:18 § i bokföringslagen. Som värde på en skuld betraktas dess nominella värde. Som värde på en skuld i utländsk valuta betraktas i allmänhet värdet enligt kursen på bokslutsdagen.

Dividender som man beslutat att ska delas ut för räkenskapsperioden dras inte av från tillgångarna då man räknar ut det matematiska värdet på en aktie. När man räknar ut jämförelsevärdet, ska dividenden däremot dras av från tillgångarna.