Uppgifter om ansökningsförfarandet - återbäring av accis på energiprodukter

Giltighet
Tills vidare

Kontaktuppgifter som ska lämnas i ansökan

I ansökan ska sökandens namn samt personbeteckning eller FO-nummer uppges. Sökanden kan vara vilken som helst skattskyldig eller sammanslutning av skattskyldiga som yrkesmässigt bedriver jordbruk eller växthusodling. Sökanden kan alltså vara en fysisk person (omfattar allmänt och begränsat skattskyldiga), ett dödsbo, ett samfund, en samfälld förmån eller en sammanslutning.

I ansökan uppges sökandens hemkommun i slutet av året före skatteåret, dvs. i den ansökan som avser skatteåret 2015 uppges hemkommunen 31.12.2014.

Adressuppgifter behöver inte antecknas på ansökan. Skatteförvaltningen använder den adress som finns i kundregistret. Skatteförvaltningen får adressuppgifterna ur befolkningsdatasystemet.

  • Fysiska personer ska anmäla adressändringar separat till magistraten eller posten antingen per telefon 0295 535 536 (lna/msa) mån–fre kl. 8–16 (köandet avgiftsbelagt) eller med en blankett som fås på magistrater och postkontor och på nätet via suomi.fi/e-tjänster.
  • Samfund kan anmäla adressändringar via FODS.

Skatteförvaltningen skickar en eventuell begäran om tilläggsutredningar liksom även det slutliga beslutet per post till den adress som finns i Skatteförvaltningens register. Om sökanden har anmält ett befullmäktigat ombud för beskattningen till Skatteförvaltningens register, skickas begäran om tilläggsutredning och det slutliga beslutet till ombudet.

Om ett ombud anlitas i ett ärende som gäller återbäring av energiskatt, krävs en särskild fullmakt som ska bifogas ansökan. Det ombud som har uppgetts förs in i Skatteförvaltningens register som ett befullmäktigat ombud och i fortsättningen skickas begäran om tilläggsutredningar och beslut till ombudet.

Vem har rätt till återbäring, dvs. idkar jordbruk eller växthusodling yrkesmässigt

Yrkesmässiga jordbruksidkare och växthusodlare är berättigade till återbäring av punktskatt på energiprodukter.

Sökanden ska i sin ansökan ange på vilka grunder han eller hon anser sig vara en yrkesmässig jordbruksidkare eller växthusodlare.

Yrkesmässig jordbruksidkare är den, till vilken man under skatteåret har betalat

  • direktstöd från EU
  • kompensationsbidrag
  • miljöstöd för jordbruket
  • nationellt stöd.

De stöd enligt vilka en jordbruksidkare betraktas som yrkesmässig jordbruksidkare är under skatteåret 2015: tabell (pdf)

Jord- och skogsbruksministeriet lämnar årligen uppgifter (årsanmälningsuppgifter) om de skattskyldiga, till vilka stöd som avses i lagen har betalts.

Godkännandet av ansökan förutsätter, att den sökande uttryckligen är den som ovan nämnt stöd har betalts.

Också den som bedriver spannmålstorkning är en yrkesmässig jordbruksidkare, även om ovan nämnda stöd inte hade betalts till honom.

Jordbruk och växthusodling som berättigar till återbäring

I ansökan ska antecknas mängden av lätt och tung brännolja samt biobrännolja som under skatteåret har använts inom jordbruket och växthusodlingen. Lagen om återbäring av punktskatt på energiprodukter (i det följande lagen om återbäring) ger en annan definition av jordbruk än den som tillämpas i beskattningen.

Rätten till återbäring av punktskatt omfattar inte privathushåll, skogsbruk, renskötsel, maskinentreprenad, gårdsbruksturism, uthyrning på brukningsenheten eller annan verksamhet som inte är sådant jordbruk som avses i lagen om återbäring. Sågning och annan vidareförädling av virke (bl.a. framställning av flis eller brännved) berättigar inte heller till återbäring. Det samma gäller upptagning av marksubstanser för försäljning utanför brukningsenheten. Försäljning av jordbruksprodukter på torg eller utanför brukningsenheten berättigar inte till återbäring. Det gör inte heller pälsdjursuppfödning eller fiske. Annan användning än sådant jordbruk som avses i lagen om återbäring ska således inte till någon del antecknas i ansökan. Punktskatt återbärs inte heller på brännolja som i samband med yrkesmässig växthusodling har använts för privat bruk.

I lagen om återbäring syftar jordbruk på följande verksamheter som utövas på sökandens gårdsbruksenhet: odling av jordbruks- och trädgårdsväxter, framställning av husdjursprodukter och hållande av animalieproduktionsdjur, biodling, hästhushållning och obligatoriskt arealuttag, skötsel av icke odlad åker i enlighet med rådets förordning (EG) om gårdsstöd samt lagring, förberedelse för saluföring och packning av egenproducerade jordbruks- och trädgårdsprodukter.

Enbart jordbruk som idkas på sökandens eget gårdsbruk berättigar till återbäring. Arbete (dikning, plöjning o.d.) som utförs på någon annan odlares gårdsbruk berättigar således inte till återbäring, även om båda odlarna får stöd som avses i lagen. Spannmålstorkning berättigar dock till återbäring oavsett var verksamheten bedrivs eller vems spannmål som torkas. Till exempel spannmålstorkning som utövas av lantmannagillen utgör därmed användning av energi som berättigar till återbäring.

Odling av jordbruks- och trädgårdsväxter omfattar odling på friland och i växthus samt anknytande odlingsåtgärder och plantproduktion. De viktigaste jordbruksgrödorna är spannmål, olje-, protein-, fiber- och energiväxter, sockerbeta, potatis samt vall- och vallbaljväxter. Trädgårdsväxterna omfattar bland annat grönsaker, krydd- och medicinalörter samt bär-, frukt- och dekorationsväxter.

Produktion som inom husdjursproduktionen berättigar till punktskatteåterbäring är mjölkproduktion, nötköttsproduktion, annan nötkreatursskötsel, svinuppfödning och fjäderfäskötsel (ägg- och fjäderfäköttproduktion inklusive produktion av moderdjur och ungar), får- och getskötsel, hållande av animalieproduktionsdjur samt hästhushållning, dock inte verksamhet av hobbykaraktär. Verksamhet av hobbykaraktär har bland annat inget inkomstsyfte. Då man bedömer om en verksamhet har karaktär av hobby kan man stödja sig på tidigare eller aktuella beskattningsavgöranden.

Förberedelse för saluföring är åtgärder som vidtas på gårdsbruksenheten för att göra jordbruks- och trädgårdsprodukterna möjliga att sälja eller förädla. Som förberedelse för saluföring räknas till exempel stämpling av ägg, avlägsnande av produkter som inte lämpar sig för försäljning och sortering av produkter.

Hämtande av olika produktionsinsatser som behövs i jordbruket (till exempel frön, gödselmedel, bekämpningsmedel) berättigar till sådan återbäring som avses i lagen. Transport av försäljnings- och förädlingsdugliga produkter utanför gårdsbruket exempelvis till en partiaffär är inte sådan verksamhet som berättigar till återbäring.

Lagring som sker på gårdsbruket berättigar till återbäring. Lagring, förberedelse för saluföring och packning berättigar till återbäring endast i fråga om produkter som producerats på sökandens gårdsbruksenhet.

Med växthusodling avses odling av trädgårdsväxter i en byggnad av bestående karaktär som används för odling av trädgårdsväxter, är täckt med ljusgenomsläppligt material och har en värmeanläggning.

Sökanden ska uppge i sin ansökan separat mängden av lätt och tung brännolja respektive biobrännolja som har använts för annat jordbruk än växthusodling samt mängden av lätt och tung brännolja respektive biobrännolja som har använts för växthusodling.

Elström som använts inom jordbruk

I ansökan antecknas den elström enligt skatteklass I som har använts inom jordbruket. Elström som har använts i växthusodling respektive annat jordbruk antecknas inte separat i ansökan, utan man antecknar den mängd elström enligt skatteklass I som sammanlagt använts inom jordbruket. Sökanden ska inte heller för elströmmens vidkommande anteckna privat bruk eller annan sådan användning som inte berättigar till återbäring av punktskatt.

Elström som saluförs allmänt och levereras normalt är elström enligt skatteklass I.

Växthusodlare är inte berättigade till återbäring för elström, om den elström som använts i växthuset är elström enligt skatteklass II. För den elström som används i växthuset använder växthusodlaren i sådana fall en separat elmätare på basis av vilken elbolaget betalar elskatt enligt skatteklass II. I dessa fall beviljas ingen ytterligare återbäring utifrån en separat ansökan.

Om växthusodlaren anskaffar elströmmen enligt skatteklass I (utan separat elmätare) och får ovan nämnda stöd, återbär skatteförvaltningen på ansökan punktskatt på energiprodukter för elströmmen på samma sätt som till övriga yrkesmässiga jordbruksidkare.

Hur anmäls den energi som använts inom jordbruket?

Sökanden ska ordna sin bokföring och sina anteckningar på ett sådant sätt att det utgående från dem går att konstatera rätten till återbäringen. I ansökningsblanketten uppges alltid den energimängd som har använts under skatteåret. Enligt lagen om återbäring saknar det betydelse när energin anskaffats eller betalats. Energiförbrukningen är den avgörande faktorn.

Hur frånräknas energi som använts inom privathushållet från den totala energimängden?

Sökandens kan basera sin uppskattning på den kostnadsuppdelning som godkänts i beskattningen. Om det jordbruk som sökanden bedriver består enbart av sådant jordbruk som i sin helhet berättigar till återbäring av punktskatt (sökanden bedriver inte gårdsturism eller annan verksamhet som inte berättigar till återbäring av punktskatt), kan sökanden från den totala förbrukningen dra av den energimängd som på grund av privat bruk inte har betraktats såsom avdragbar i beskattningen.

Exempel: En jordbrukare har uppskattat att den energiförbrukning som orsakas av en bostad som jordbrukaren eller dennes familj använder utgör 20 % av hela gårdsbrukets energiförbrukning. Jordbrukaren anmäler 80 % av den energi som har förbrukats under hela skatteåret i ansökan. Notera även att det är förbrukningen som anmäls i ansökan. Förbrukningen kan uppskattas på det sätt som beskrivs i exempel 1.

Sökanden i exemplet skulle således anmäla såsom förbrukning inom jordbruket 80 % × 7 000 liter = 5 600 liter. Som privat förbrukning drar man således av den i beskattningen konstaterade proportionella andelen, men den mängd som ska dras av subtraheras från den energi som har använts under skatteåret, inte från den mängd som har anskaffats eller betalts. Eftersom beskattningen är baserad på betalningar och prestationer kan därför den mängd som deklareras i beskattningen under ett enskilt år avvika från den mängd förbrukad energi som i enlighet med reglerna uppgetts i ansökan. Grunderna är dock de samma från år till år och uppskattningen därför konsekvent.

När en växthusodlare använder brännolja inte bara för yrkesmässig växthusodling utan även för andra ändamål som exempelvis uppvärmning av bostadsbyggnader uppges i ansökan enbart den energimängd som under skatteåret använts för växthusodling. Om sökanden inte har ett separat mätsystem som kan mäta den energimängd som gått åt till att värma upp bostadsbyggnaderna ska dessas förbrukning per 100 kvadratmeter våningsyta uppskattas till 3 000 liter lätt brännolja respektive 2 600 kg tung brännolja.