Barnavdrag

Har getts
21.12.2015
Diarienummer
A194/200/2015
Giltighet
- 31.12.2017
Bemyndigande
Lag om Skatteförvaltningen (503/2010) 2 § 2 mom.
Ersätter anvisningen
Barnavdrag A25/200/2015

Denna anvisning behandlar barnavdrag. Den har uppdaterats genom att precisera definitionen av nettoinkomst i avsnitt 2.4.

1 Allmänt

Inkomstskattelagens (ISkL 1535/1992) 126 a § innehåller bestämmelser om barnavdrag. Bestämmelsen gäller tillfälligt under skatteåren 2015−2017. Enligt bestämmelsen görs ett barnavdrag från skatten, om en skattskyldig haft vårdnaden om ett minderårigt barn vid utgången av skatteåret.

Avdraget beviljas till en skattskyldig som har vårdnaden om ett eller flera minderåriga barn. Avdraget är inkomstrelaterat och minskar då inkomsterna stiger. När totalbeloppet på nettoförvärvs- och kapitalinkomsten överskrider en viss inkomstgräns beviljas inte avdraget, inte ens partiellt. Avdragsbeloppet påverkas av antalet barn och av om barnet står under gemensam eller ensam vårdnad. Om den skattskyldige har ensam vårdnad, påverkas avdragsbeloppet också av om inkomstskattelagens bestämmelser om makar tillämpas på den skattskyldige. Om de bestämmelser som gäller makar tillämpas, är det inte av betydelse för avdragsbeloppet att maken/makan inte är förälder till barnet.

Ett barnavdrag är ett avdrag som ska göras från skatten. Enligt bestämmelsen görs avdraget från skatt på förvärvsinkomst och skatt på kapitalinkomst enligt förhållandet mellan dessa skattebelopp. Avdraget från skatt på förvärvsinkomst görs efter arbetsinkomstavdraget och före hushållsavdraget från skatt på kapitalinkomst. Till den del som avdragsbeloppet överstiger beloppet på inkomstskatten till staten, dras den av från kommunalskatten, sjukvårdspremien för sjukförsäkring och kyrkoskatten enligt förhållandet mellan dessa skatter. Avdraget kan inte göras om den skattskyldiges skatter t.ex. på grund av låga inkomster inte är tillräckligt höga för att göra avdraget.

Skatteförvaltningen beviljar barnavdrag automatiskt utifrån de uppgifter om vårdnadsförhållandet som antecknats i befolkningsdatasystemet. Rätten till avdrag fastställs enligt vårdnadsförhållandet på den sista dagen av skatteåret.

2 Definitioner

2.1 Minderårigt barn

Med minderårigt barn avses ett barn som före skatteårets ingång inte fyllt 17 år (ISkL 8 § 1 mom.). Till exempel i beskattningen för år 2015 är barn som fötts 1998−2015 minderåriga. Avdrag beviljas till vårdnadshavare till barn för första gången för det år då barnet föddes och den sista gången för det skatteår då barnet fyller 17 år. 

2.2 Make/maka

Enligt 7 § i ISkL avses med makar personer som ingått äktenskap med varandra före skatteårets utgång. Därtill tillämpas bestämmelserna om makar även på personer som under skatteåret fortgående levt i äktenskapsliknande förhållanden i gemensamt hushåll utan att ingå äktenskap med varandra. Då är förutsättningen att de tidigare varit gifta med varandra eller att de har eller haft ett gemensamt barn. Bestämmelserna om makar inkomstskattelagen tillämpas dock inte på makar som i syfte att avsluta samlivet bott separerade under hela skatteåret eller flyttat isär permanent under skatteåret.

2.3 Vårdnadsförhållande

Med vårdnadshavare till ett barn avses vårdnadshavare enligt lagen angående vårdnad om barn och umgängesrätt (361/1983). Enligt denna lag är båda föräldrar till ett barn vårdnadshavare om de är gifta med varandra då barnet föds. Är föräldrarna inte gifta med varandra när barnet föds, är modern vårdnadshavare till barnet. Efter barnets födsel är det möjligt att en annan vårdnadshavare fastställs för barnet efter fastställande av faderskap eller adoption inom familjen enligt bestämmelserna i lagen angående vårdnad om barn och umgängesrätt. Enligt faderkapslagen (11/2015), som träder i kraft 1.1.2016, kan faderskap erkännas och fastställas redan innan ett barn föds.

Därtill kan en domstol i specialfall besluta att vårdnaden om barnet vid sidan av eller i stället för föräldrarna anförtros till en eller flera personer som gett sitt samtycke till detta.

Den vårdnadsuppgift som antecknats i befolkningsdatasystemet är i princip avgörande då det avgörs av om avdrag ska beviljas. Om två vårdnadshavare antecknats för ett barn i befolkningsdatasystemet, får bägge vårdnadshavare avdraget. Vid t.ex. separationer beviljas avdraget också till den s.k. frånvarande föräldern, om föräldrarna har gemensam vårdnad.

Vid ett omhändertagande har vårdnadshavaren eller vårdnadshavarna till barnet fortfarande vårdnad om barnet. Också i dessa situationer beviljas barnavdrag till barnets vårdnadshavare, så länge som de antecknats som vårdnadshavare till barnet i befolkningsdatasystemet. Omhändertagande av ett barn är inte ett hinder för att få barnavdrag.

Enligt lagen angående vårdnad om barn och umgängesrätt kan en domstol i specialfall besluta att vårdnaden om barnet vid sidan av eller i stället för föräldrarna anförtros till en eller flera personer som gett sitt samtycke till detta. Om sådan vårdnad antecknats i befolkningsdatasystemet får de berörda personerna barnavdrag.

Inkomstskattelagens 126 a § innehåller inte separata bestämmelser om beviljande av barnavdrag för ett år de ett barn eller en vårdnadshavare avlidit. Enligt inkomstskattelagens 17 § tillämpas de bestämmelser i inkomstskattelagen som hade tillämpats på den avlidne på ett dödsbo efter en avliden person. Enligt Skatteförvaltningens uppfattning ska barnavdrag beviljas till vårdnadshavaren till ett barn för barnets dödsår, om vårdnaden varit i kraft då barnet avlidit. Skatteförvaltningens anser också att barnavdrag ska beviljas till dödsboet efter en vårdnadshavare för vårdnadshavarens dödsår, om vårdnaden varit i kraft då barnet avlidit.

2.4 Nettoinkomst

Enligt 30 § i inkomstskattelagen räknas nettoförvärvsinkomsten genom att från förvärvsinkomsten göra de naturliga avdragen, dvs. utgifter för att skaffa och bevara inkomsten. På motsvarande sätt räknas nettokapitalinkomsten genom att från kapitalinkomsten göra de naturliga avdragen, dvs. utgifter för att skaffa och bevara inkomsten.

Vid beräkningen av den nettoinkomst som utgör grunden för avdraget beaktas inte kostnaderna för förvärvande av inkomst till den del de överskrider kapitalinkomsterna.  Om de kostnader som hänför sig till förvärvande av kapitalinkomst överstiger kapitalinkomsternas belopp, utgör enbart nettoförvärvsinkomsterna grunden för avdraget.

3 Avdragsbelopp

Enligt bestämmelsen uppgår beloppet på barnavdraget till 50 euro för varje minderårigt barn som står under den skattskyldiges vårdnad. Om den skattskyldige inte omfattas av bestämmelserna om makar i inkomstskattelagen och inte har en make/maka utomlands, beviljas avdraget till det dubbla beloppet för de barn han eller hon är ensamförsörjare för. Beloppet på avdraget räknas dock utifrån högst fyra barn.

Avdraget räknas enligt barn utifrån vårdnadsförhållandet. En skattskyldig, som inte omfattas av bestämmelserna om makar i inkomstskattelagen, kan ha ensam vårdnad om en del barn och samtidigt ha gemensam vårdnad om andra barn. Vad gäller barn som står under gemensam vårdnad uppgår avdragsbeloppet till 50 euro per år, medan beloppet uppgår till 100 euro per år för barn som står under ensam vårdnad. Om antalet barn som berättigar till avdrag är färre än fyra och vårdnadsförhållandena avviker från varandra, räknas avdraget utifrån de barn som berättigar till det större avdraget.

Exempel: Anders har fem barn. Han har ensam vårdnad om två barn och gemensam vårdnad om tre barn. Bestämmelserna om makar tillämpas inte på Anders. Beloppet på barnavdraget räknas utifrån de två barn som omfattas av ensam vårdnad och två barn som omfattas av gemensam vårdnad. Beloppet på avdraget uppgår till 300 euro (100 euro + 100 euro + 50 euro + 50 euro).

Om den skattskyldiges nettoförvärvsinkomst och nettokapitalinkomst sammanlagt överstiger 36 000 euro, minskas avdraget med 1 procent av den del med vilken nettoförvärvsinkomsten och nettokapitalinkomsten sammanlagt överstiger 36 000 euro.

Exempel: Berthas nettoförvärvsinkomster och nettokapitalinkomster uppgår till 40 000 euro och hon har gemensam vårdnad om två barn. Ett barnavdrag till fullt belopp skulle uppgå till 100 euro. Avdragsbeloppet minskar dock, eftersom beloppet på nettoinkomsterna överstiger 36 000 euro. Avdraget minskar med 1 procent vad gäller den andel som överstiger 36 000 euro (40 000 euro – 36 000 euro) * 1 % = 40 euro. Beloppet på avdraget uppgår till 100 euro – 40 euro = 60 euro).

Med anledning av att avdraget sänks beviljas inget avdrag alls då det sammanlagda beloppet på nettoförvärvsinkomsten och nettokapitalinkomsten överstiger ett visst belopp i euro. Följande tabeller visar de sammanräknade belopp på nettoförvärvs- och kapitalinkomster som utgör gränser för att inte alls få barnavdrag. Inkomstgränsen beror på antalet barn och på om det handlar om gemensam vårdnad eller ensam vårdnad (inkomstgränserna är riktgivande).

Skattskyldig med gemensam vårdnad:

skattskyldig med gemensam vårdnad om ett barn 41 000 euro
skattskyldig med gemensam vårdnad om två barn 46 000 euro
skattskyldig med gemensam vårdnad om tre barn 51 000 euro
skattskyldig med gemensam vårdnad om fyra eller fler barn 56 000 euro

Skattskyldig med ensam vårdnad:

skattskyldig med ensam vårdnad om ett barn 46 000 euro
skattskyldig med ensam vårdnad om två barn 56 000 euro
skattskyldig med ensam vårdnad om tre barn 66 000 euro
skattskyldig med ensam vårdnad om fyra eller fler barn 76 000 euro

4 Barn som bor utomlands

Det är möjligt att det inte finns anteckningar om vårdnadsförhållandet för utländska barn i befolkningsdatasystemet. I sådana situationer kan avdrag beviljas utifrån ett intyg om vårdnadsförhållandet av en utländsk myndighet.

Den skattskyldige ska ge Skatteförvaltningen ett bevis som redogör för barnens födelsedagar. Intyget kan vara t.ex. ett pass som innehåller en anteckning om barnen. Intyget kan också vara ett registerutdrag av folkbokföringsmyndigheten. Det är inte nödvändigt att få uppgifter om maken/makan för att få avdrag. Om beviset inte innehåller information om maken/makan, beviljas avdraget med den utgångspunkten att barnet eller barnen står under gemensam vårdnad.


ledande skattesakkunnig Tero Määttä

ledande skattesakkunnig Mervi Hakkarainen