Falska meddelanden har skickats ut i Skatteförvaltningens namn. Läs mer om falska meddelanden

Värdering av produktionsbyggnader och deras byggplatser inom jord- och skogsbruket vid fastighetsbeskattningen

Har getts
2.1.2014
Diarienummer
A183/200/2013
Giltighet
2.1.2014–28.12.2015
Bemyndigande
2 § 2 mom. i L om Skatteförvaltningen (503/2010)

Vid fastighetsbeskattningen avviker värderingen av produktionsbyggnader som hör till jord- och skogsbruket från värderingen av byggnader i annat bruk. Denna anvisning redogör för värderingsgrunderna för produktionsbyggnader och deras byggplatser inom jord- och skogsbruket. Anvisningen redogör dessutom för hur fastighetsbeskattningen ändras då en produktionsbyggnad inom jord- och skogsbruket tas i annat bruk.

1 Beskattningsvärdet för byggnader inom jord- och skogsbruk

1.1 Produktionsbyggnad inom jord- och skogsbruk

De vanligaste byggnaderna inom jordbruket är djurskydd och olika produktions- och lagerbyggnader/-konstruktioner som används för att idka jordbruk. Som jordbruk anses utöver egentligt jordbruk även annan sådan verksamhet på gårdsbruksenheten i anslutning till jord- och skogsbruket som inte anses vara en separat rörelse.

Verksamheter som hänför sig till eller bedrivs i anslutning till gårdsbruk anses som separata rörelser i beskattningen då det är fråga om handelsträdgårdar, fiskodlingar i stor skala och anläggningar för pälsdjursuppfödning. Även kvarnar, sågverk och andra sådana anläggningar som i betydande skala förädlar produkter som införskaffats från andra för försäljning ska anses som separata rörelser vid beskattningen. På gårdsbruksenheten belägna byggnader som är avsedda för hobbyverksamhet (t.ex. hästsport) är inte produktionsbyggnader.

Som byggnader inom skogsbruk anses bl.a. skydd för maskiner som används vid skogsbruket samt byggnader som behövs för torkning och lagring av brännved som ska säljas. Lagerbyggnader för brännved som är avsedda för uppvärmning av privathushållets byggnader hör inte till byggnader inom skogsbruk.

1.2 Värdering

Beskattningsvärdet på en fastighet fastställs separat för marken och byggnaderna. Beskattningsvärdet bestäms enligt kap. 5 i lagen om värdering av tillgångar vid beskattningen (22.12.2005/1142, nedan värderingslagen) samt bestämmelser och beslut som utfärdats med stöd av den. Som beskattningsvärde betraktas beskattningsvärdet för kalenderåret som föregick året då fastighetsskatten ska fastställas, och bestäms enligt situationen den 31 december.

Som beskattningsvärdet för en produktionsbyggnad inom jord- och skogsbruket betraktas den del av anskaffningsutgiften för byggnaden eller konstruktionen som vid skatteårets utgång inte har avskrivits vid inkomstbeskattningen (31 § 2 mom. 1 punkten i värderingslagen). På samma sätt beräknas även värdet på produktionsbyggnader inom jordbruket för ett aktiebolag som idkar jordbruk.

Den oavskrivna anskaffningsutgiften för produktionsbyggnader inom jord- och skogsbruk (utgiftsresten) överförs årligen till fastighetsbeskattningen från blankett 2 och/eller 2C som kunden har returnerat. Om den skattskyldige inte lämnar uppgiften om utgiftsrestens belopp på dessa blanketter (t.ex. aktiebolag som idkar jordbruk), avskriver Skatteförvaltningen 10 procent från den oavskrivna anskaffningsutgiften på produktionsbyggnader som redan angetts i fastighetsbeskattningen.  Det beräknade värdet används som grund för fastställandet av fastighetsskatt på produktionsbyggnaderna.

2 Byggplats för byggnader inom jord- och skogsbruket

Byggplatserna för produktionsbyggnader inom jord- och skogsbruket omfattas också av fastighetsbeskattningen. Byggplatsen för en produktionsbyggnad inom jord- och skogsbruket omfattar marken under byggnaden samt gårdsplanen i dess omedelbara närhet.

Om indelningen av byggnadsmarkens areal mellan bostadsbyggnadens tomt och jordbruksbyggnadernas byggplats inte har utretts på annat sätt, anses bostadsbyggnadens tomt utgöra hälften av området, dock högst 10 000 m². Övriga delar anses vara byggplatser för jordbruksbyggnader. Om arealen av byggplatsen för jord- och skogsbruksbyggnader inte har utretts på annat sätt, bestäms arealen enligt anvisningen för harmonisering av beskattningen, som Skatteförvaltningen ger ut årligen.

Värdet på en byggplats för en produktionsbyggnad inom jord- och skogsbruket beräknas genom att den skatt som har fastställts för jordbruksmark av motsvarande storlek i enlighet med 20 § i värderingslagen multipliceras med fyra.

3 Värdering av jordbruksbyggnader när verksamheten upphör eller ändras

När jordbruksverksamheten upphör eller ändras föranleder detta vanligen också ändringar i hur produktionsbyggnaderna används och värderas vid fastighetsbeskattningen.

Produktionsbyggnader som är rivningsfärdiga eller har tagits ur bruk anses som värdelösa och ingen fastighetsskatt fastställs på grund av dem. Kunden ska framställa en utredning om byggnadernas skick och tagande ur bruk.
Om produktionsbyggnaderna inom jordbruket i fortsättningen ska användas som produktionsbyggnader inom skogsbruket, överförs utgiftsresten på byggnaderna från blankett 2 till skogsbrukets blankett 2C. Byggnadernas värde inom skogsbruket räknas på ovan angivet sätt utgående från den oavskrivna utgiftsresten.

Om en produktionsbyggnad inom jordbruket överförs till en annan näringsverksamhets förvärvskälla ska kunden lämna in en redogörelse av byggnadens egenskaper och användningsändamål. Byggnaden värderas utgående från dessa i enlighet med finansministeriets förordning om grunderna för återanskaffningsvärdet för byggnader. I anslutning till detta ska kunden lämna en utredning om eventuella ändringar och grundrenoveringsåtgärder som gjorts på byggnaden och som påverkar värderingen av den.

Om byggnaden är i användbart skick och den övergår till det privata hushållets bruk som lager eller t.ex. för användning i hobbyverksamhet med djur, ska kunden lämna uppgifter om byggnadens egenskaper och användningsändamål. Byggnaden värderas utgående från dessa i enlighet med finansministeriets förordning om grunderna för återanskaffningsvärdet för byggnader. Även i dessa situationer ska kunden lämna en utredning om eventuella ändringar och grundrenoveringsåtgärder som gjorts på byggnaden och som påverkar värderingen av den.

Om byggnaderna fortfarande har värde men de inte har överförts till annat bruk, påförs fastighetsskatt på den sista oavskrivna utgiftsresten från vilken det årliga åldersavdraget görs.  Sådana byggnader är t.ex. tämligen nya, till sin areal stora byggnader för boskapsskötsel, som blir tomma sedan verksamheten har lagts ned och som det privata hushållet inte har användning för.


Helsingfors den 2 januari 2014


ledande skattesakkunnig Tero Määttä

skattesekreterare Vuokko Kukkola



Sidan har senast uppdaterats 13.1.2014