Köp av natura- och personalförmåner med riktade betalmedel

Skattemässiga förmåner anknyter ofta till natura- och personalförmåner som en arbetsgivare tillhandahåller arbetstagarna. En fördelaktig beskattning kan ordnas exempelvis med så kallade riktade betalmedel.

I denna anvisning behandlas de förutsättningar som betalmedlet ska uppfylla för att man ska få skatteförmånerna. Denna anvisning ersätter Skatteförvaltningens anvisning med samma namn av 21.12.2017. Anvisningen har komprimerats och preciserats.

1 Inledning

Arbetsgivare kan erbjuda natura- och personalförmåner till sin personal med riktade betalmedel. Med ett riktat betalmedel avses ett betalmedel vars användning har begränsats till enbart på förhand bestämda användningsändamål. De riktade betalmedlen kan vara till exempel pappersvärdesedlar och elektroniska värdesedlar, betalkort, internet- och mobiltjänster samt -applikationer.

I denna anvisning behandlas de förutsättningar som betalmedlet ska uppfylla för att beräkningsgrunderna och bestämmelserna om skattefrihet för natura- och personalförmåner som arbetsgivaren erbjuder med riktade betalmedel ska kunna tillämpas. Natura- och personalförmåner har behandlats mer ingående i Skatteförvaltningens anvisningar Naturaförmåner i beskattningen och Personalförmånerna i beskattningen.

Om betalmedlet inte uppfyller de förutsättningar som beskrivits i denna anvisning, utgör den förmån som arbetstagaren fått i form av ett betalmedel skattepliktig löneinkomst till sitt fulla gängse värde. Till exempel en värdesedel som en arbetstagare fått värderas till sitt nominella värde på samma sätt som saldo som laddats på ett betalkort. I fråga om lön gäller arbetsgivares normala arbetsgivarskyldigheter.

2 Allmänt om förutsättningarna för att använda ett betalmedel

Arbetsgivare kan erbjuda helt eller delvis skattefria natura- och personalförmåner till sin personal med riktade betalmedel. För att få skatteförmånerna ska vissa förutsättningar i anslutning till användningen av betalmedlet uppfyllas. Leverantören av betalmedel ska se till att alla följande förutsättningar uppfylls:

1. Betalmedlet är personligt och dess användare ska kunna identifieras (se kapitel 3).
2. Betalmedlet kan användas enbart för användningsändamål som föreskrivs i lagen (se kapitel 4).
3. Säkerställande av förutsättningar som gäller serviceleverantören (se kapitel 5).
4. Betalmedlet får inte bytas mot pengar och ingen växel får ges vid betalning med betalmedlet.

3 Personbundenhet och identifiering av användaren

Bestämmelserna om natura- och personalförmåner som erhållits av arbetsgivaren tillämpas endast på förmåner som getts till personer i arbets- eller tjänsteförhållande som avses i lagen om förskottsuppbörd (1118/1996, FörskUL). FörskUL). Bestämmelserna kan dessutom enligt vissa förutsättningar tillämpas på en förmån till en person som äger och arbetar på det företag som gett förmånen samt en mottagare av ett personligt arvode som avses i 13 § 1 mom. 2 punkten i FörskUL. Vissa personalförmåner kan dessutom ges till personer som får pension för tidigare anställning hos arbetsgivaren.

Personal- och naturaförmåner som betalas med riktade betalmedel är avsedda endast för arbetstagarens personliga bruk. Av denna orsak ska det riktade betalmedlet vara personligt och arbetstagaren identifierbar då han eller hon använder betalmedlet.

Det finns många sätt att säkerställa betalmedlets personbundenhet. Arbetsgivaren, arbetstagaren eller leverantören av betalmedel kan t.ex. anteckna arbetstagarens namn på pappersvärdesedeln eller sedlarna kan specificeras med hjälp av en nummerserie. När ett betalkort används kan arbetstagaren för identifieringen ha en personlig kod som matas in i betalterminalen i samband med betalningshändelsen. Det kan även betraktas som tillräckligt för säkerställandet av betalmedlets personbundenhet att det verifikat som serviceleverantören behåller har undertecknats av arbetstagaren eller är försett med arbetstagarens namn samt fingeravtrycksidentifiering eller ansiktsigenkänning. Också andra typer av lösningar är möjliga.

Värdet av den förmån som arbetstagaren fått utgör till sitt fulla belopp skattepliktig löneinkomst för arbetstagaren, om förmånen kan användas av någon annan person än arbetstagaren själv, till exempel en av arbetstagarens familjemedlemmar. Om arbetsgivaren ger arbetstagaren namnlösa betalmedel som omöjliggör en identifiering av arbetstagaren, betraktas förmånen som skattepliktig löneinkomst för arbetstagaren.

Ett riktat betalmedel byts eventuellt mot tjänsteleverantörens seriebiljetter före användningen. Om ett riktat betalmedel används för att köpa en seriebiljett, ska den vara försedd med arbetstagarens namn. På motsvarande sätt ska ett seriekort vara försett med arbetstagarens namn eller kod som möjliggör en identifiering av arbetstagaren.

4 Betalmedlets användningsändamål och -begränsningar

4.1 Begränsning av användningen till bestämda ändamål

Bestämmelser om natura- och personalförmåner finns i inkomstskattelagen (1535/1992, ISkL). Arbetsgivaren kan anordna följande förmåner med ett riktat betalmedel:

• rekreations- eller hobbyverksamhet som arbetsgivaren ordnar (ISkL 69 § 1 mom. 4 punkten)
• frivillig motions- och kulturverksamhet för arbetstagaren som arbetsgivaren erbjuder (ISkL 69 § 5 mom.)
• hälsovård som arbetsgivaren ordnar om den i övrigt uppfyller de lagstadgade förutsättningarna (ISkL 69 § 1 mom. 1 punkten, se närmare Skatteförvaltningens anvisning Personalförmånerna i beskattningen)
• kostförmån (ISkL 64 § 1 mom.)
• personalbiljett (ISkL 64 § 3 mom.).

Det riktade betalmedlet ska endast kunna användas för köp av de ovannämnda förmånerna.  Detta kan säkerställas till exempel genom tekniska arrangemang (se kapitel 4.2) eller kontroll i samband med köphändelsen (se kapitel 4.3).

4.2 Tekniska användningsbegränsningar

Begränsning av användningen av betalmedlet endast till tjänster som omfattas av skatteförmånen kan genomföras t.ex. genom att kortbetalningen görs med en separat betalterminal med vilken man endast kan köpa tjänster som berättigar till skatteförmånen.

Tekniskt kan användningen av ett betalmedel även begränsas genom att använda samma betalterminal som för andra betalningar, men så att betalterminalen eller kassasystemet automatiskt begränsar betalningen med kortet till det tillåtna användningsändamålet. Det är viktigt att observera att den tekniska begränsningen ska grunda sig på en produktspecifik begränsning. Enbart en branschspecifik begränsning räcker inte, eftersom samma serviceleverantör kan sälja både en tjänst som berättigar till skatteförmåner och andra tjänster.

Användningen av ett betalmedel som fungerar genom nättjänster eller med en mobiltelefon kan till exempel begränsas så att ett arbetstagarspecifikt saldo som bekostas av arbetsgivaren kan användas enbart för bestämda ändamål.

4.3 Kontroll i samband med betalningshändelsen

I samband med betalningshändelsen räcker det att kassasystemet ger personen som arbetar i kassan ett meddelande om att betalningen görs med ett riktat betalmedel som är avsett endast för köp av en viss tjänst. Innehållet i meddelandet har ingen entydig form, utan det väsentliga är att den person som arbetar i kassan hos serviceleverantören förstår att ett riktat betalmedel används.

Endast ett meddelande om betalning med riktat betalmedel som skrivs ut på kvittot räcker inte, eftersom det väsentliga uttryckligen är att kassapersonen vid betalningen förstår att ett riktat betalmedel används.

En begränsning av användningen av betalmedlet kan även förverkligas så att arbetstagaren i samband med betalningshändelsen alltid måste lämna över betalningsmedlet till kassapersonen. På detta sätt får personen i serviceleverantörens tjänst veta att betalningen sker med ett riktat betalmedel. I detta fall ska det av betalmedlet klart framgå att det är fråga om ett betalmedel som är avsett endast för ett visst ändamål och inte om till exempel ett allmänt betalmedel som bank- eller kreditkort.

Endast arbetstagarens anvisningar och skyldighet enligt avtalet att informera kassapersonen att hen betalar med ett riktat betalmedel uppfyller inte förutsättningarna för att betalmedlet ska betraktas som riktat. Inte heller den skyldighet som för kassapersonalen satts upp att fråga vilket betalmedel som används är tillräckligt.

5 Säkerställande av förutsättningarna som gäller serviceleverantören

För att få skatteförmånerna krävs det att det riktade betalmedlet kan användas enbart för användningsändamål som uppfyller de föreskrivna förutsättningarna. Av denna orsak ska leverantören av betalmedel se till att följande förutsättningar uppfylls innan betalmedlet kan användas för att köpa en tjänst som tillhandahålls av en enskild serviceleverantör:

1. Leverantören av betalmedel ska på förhand försäkra sig om att en enskild tjänsteleverantör uppfyller de lagstadgade förutsättningarna. Om det till exempel är fråga om arbetstagarens frivilliga motions- och kulturverksamhet, ska leverantören av betalmedel försäkra sig om att serviceleverantören tillhandahåller en motions- eller kulturtjänst som kan betraktas som en skattefri förmån.
2. Den som tillhandahåller ett betalmedel ska på förhand ge en enskild tjänsteleverantör anvisningar om vilka tjänster som kan och inte kan betalas med betalmedlet. Likaså ska leverantören av betalmedel ge serviceleverantören anvisningar om hur användarens identitet ska säkerställas.
3. Leverantören av betalmedel ska försäkra sig om att en enskild tjänsteleverantör förbinder sig att iaktta anvisningarna från leverantören av betalmedel. Detta kan nämnas till exempel i avtalet mellan leverantören av betalmedel och serviceleverantören.

Genomförandet av åtgärderna förutsätter i praktiken att leverantören av betalmedel har ingått ett avtal med serviceleverantören innan arbetstagaren använder ett riktat betalmedel för betalning hos serviceleverantören.

6 Exempel på riktade betalmedel

6.1 Värdesedel

Med värdesedel avses ett betalmedel som arbetsgivaren köpt av en leverantör av betalmedel och överlämnar till arbetstagaren. I samband med köp av en tjänst överlämnar arbetstagaren i sin tur värdesedeln till serviceleverantören som vidarebefordrar den till leverantören av betalmedel mot en ersättning.

Vanligtvis är värdesedlarna pappersbetalmedel eller elektroniska betalmedel för engångsanvändning.

6.2 Betalkort

Arbetsgivaren kan ställa ett betalkort till arbetstagarens förfogande för betalning av den personal- eller naturaförmån som arbetstagaren skaffar. Vanligtvis är det fråga om ett kort. Det saldo som har laddats i kortet kan arbetstagaren endast använda för att skaffa vissa tjänster.

Om ett betalkort har valts som betalmedel, är det viktigt att användningen av kortet har begränsats enbart till tjänster som har fastställts på förhand. Till exempel ett kreditkort eller något annat motsvarande allmänt giltigt betalmedelskort som en arbetstagare fått kan således aldrig betraktas som ett riktat betalmedel.

6.3 Nättjänst

En serviceleverantör som godkänts som avtalspartner av leverantören av betalmedel kan sälja sina tjänster via den senares webbplats. Från leverantören av betalmedel kan arbetsgivaren köpa arbetstagarspecifikt saldo med vilket arbetstagaren själv kan köpa en bestämd natura- eller personalförmån från serviceleverantören som tillhandahåller tjänsten på webbplatsen.

6.4 Mobiltjänster och -applikationer

Ett riktat betalmedel kan även användas med en mobilapp. Arbetsgivaren köper arbetstagarspecifikt saldo från leverantören av betalmedel med vilket arbetstagaren kan köpa en bestämd natura- eller personalförmån.

I samband med betalningshändelsen använder arbetstagaren tjänsteleverantörens mobilapp som hen laddat ned på sin telefon eller skickar t.ex. ett SMS till tjänsteleverantörens nummer och får då en biljett eller ett annat betalningsverifikat med sitt namn till sin telefon. Den som tillhandahåller betalmedlet debiterar på motsvarande sätt det arbetstagarspecifika saldot.

7 Prestation som betalas i pengar

De tjänster som skaffas med ett riktat betalmedel är vanligtvis sådana att ersättningen, om den betalas av arbetstagaren själv, utgör sådan icke-avdragbar levnadskostnad som avses i 31 § 4 mom. i ISkL. Den ersättning som arbetsgivaren betalar för dessa kostnader utgör inte skattefri kostnadsersättning, utan skattepliktig löneinkomst.

På grund av det ovan nämnda är det inte fråga om ett riktat betalmedel i de fall då arbetsgivaren mot kvitton betalar ersättning för tjänster som arbetstagaren köpt till arbetstagaren. Den ersättning som betalas av arbetsgivaren utgör i denna situation i sin helhet skattepliktig löneinkomst för arbetstagaren.

Kostnadsersättningen utgör skattepliktig löneinkomst för arbetstagaren, även om arbetstagaren får ersättning för denna från någon annan part än arbetsgivaren, till exempel leverantören av betalmedel. Inga arrangemang som inkluderar betalningar i pengar till arbetstagaren utgör således riktade betalmedel. Det belopp som betalas till arbetstagaren i pengar utgör lön på vilken arbetsgivaren ska verkställa förskottsinnehållning och betala arbetsgivares sjukförsäkringsavgift. Lön ska anmälas till inkomstregistret.

ledande skattesakkunnig Tero Määttä

överinspektör Minna Palomäki