Tilläggsavdrag för forsknings- och utvecklingsverksamhet

Har getts
28.6.2013
Diarienummer
A78/200/2013
Giltighet
Tills vidare
Bemyndigande
2 § 2 mom. i lagen om Skatteförvaltningen

1 Allmänt

Enligt lagen om ett tilläggsavdrag för forsknings- och utvecklingsverksamhet (28.12.2012/992/2012) har sådana inhemska aktiebolag och andelslag som bedriver näringsverksamhet samt motsvarande utländska juridiska personers fasta driftställen i Finland rätt att göra ett tilläggsavdrag. Tilläggsavdraget baserar sig på de löner de har utbetalt till sina arbetstagare för forsknings- och utvecklingsverksamhet. Tilläggsavdraget som görs från inkomsten av näringsverksamhet får uppgå till 100 procent av de direkta löner som företaget betalat för ett forsknings- och utvecklingsprojekt i anslutning till företagets egen affärsverksamhet. Tilläggsavdragets maximibelopp per skatteår är 400 000 euro och minimibelopp 15 000 euro. Dessutom innehåller lagen vissa särskilda förutsättningar för tilläggsavdraget. Lagen tillämpas på forsknings- och utvecklingsprojekt som har inletts den 1 januari 2013 eller senare.

2 Definitioner

2.1 Forsknings- och utvecklingsverksamhet

Lagen tillämpas på sådan forsknings- och utvecklingsverksamhet som avses i kommissionens förordning (EG) nr 800/2008 genom vilken vissa kategorier av stöd förklaras förenliga med den gemensamma marknaden enligt artiklarna 87 och 88 i fördraget (allmän gruppundantagsförordning). Definitionen av forsknings- och utvecklingsverksamhet i den allmänna gruppundantagsförordningen inbegriper grundforskning, industriell forskning och experimentell utveckling.

Med grundforskning avses försöksverksamhet eller teoretiskt arbete som i första hand syftar till att förvärva ny kunskap om de grundläggande orsakerna till fenomen och iakttagbara fakta, och som inte syftar till någon direkt praktisk tillämpning.

Med begreppet industriell forskning avses forskning som syftar till att förvärva ny kunskap och nya färdigheter för att utveckla nya produkter, processer eller tjänster, eller för att markant förbättra befintliga produkter, processer eller tjänster.

Med experimentell utveckling avses att förvärva, kombinera, forma och använda befintliga vetenskapliga, tekniska, näringslivsmässiga eller andra relevanta kunskaper och färdigheter, i syfte att utarbeta planer, arrangemang eller design för nya, ändrade eller förbättrade produkter, processer eller tjänster. Experimentell utveckling kan också inbegripa till exempel annan verksamhet som syftar till konceptuell definition, planering och dokumentation av nya produkter, processer eller tjänster. Det kan inbegripa produktion av utkast, ritningar, planer och annan dokumentation, under förutsättning att dessa inte är avsedda för kommersiellt ändamål.

Forsknings- och utvecklingsverksamhet är ett kreativt arbete som kan utföras i de olika enheterna i ett företag. Syftet med forsknings- och utvecklingsverksamheten ur företagets synvinkel är att skapa något väsentligen nytt. Tillämpningen av bestämmelsen förutsätter dock inte att immateriell egendom uppkommer som ett resultat av verksamheten.

Exempel 1: Ett livsmedelsföretag startar ett forskningsprojekt i syfte att hitta ersättande ämnen för nuvarande tillsatsämnen. Meningen är att de nya ämnena på samma sätt som de nuvarande E-numrerade tillsatserna ska garantera produkternas smak, färg och hållbarhet. Undersökningen genomförs i syfte att utreda om det är möjligt att utveckla tillsatsfria produkter. Efter att lämpliga ämnen valts utreds om företaget kan använda dem i sin varuproduktion. Dessa åtgärder anses ingå i forsknings- och utvecklingsverksamheten.

Verksamhetens syfte avgör om verksamheten ska betraktas som forsknings- och utvecklingsverksamhet. Beroende av syftet kan verksamhet i vissa situationer falla under definitionen av forsknings- och utvecklingsverksamhet, medan den i andra situationer betraktas som annan verksamhet.

Exempel 2: Utveckling av ett reningssystem eller en del av det betraktas som forsknings- och utvecklingsverksamhet om det inte är möjligt att utveckla systemet på basis av nuvarande vetande och sakkunskap. Verksamhet där reningssystemet utvecklas på basis av existerande och testad teknologi kan inte betraktas som forsknings- och utvecklingsverksamhet. Arbete i syfte att utveckla nuvarande system kan dock i vissa situationer betraktas som forsknings- och utvecklingsverksamhet.

Forsknings- och utvecklingsverksamheten är icke-rutinmässig utveckling av varor, tjänster eller verksamhet. Arbete av allmän administrativ karaktär eller försäljnings- och marknadsföringsarbete faller inte under definitionen av forsknings- och utvecklingsverksamhet. Undervisnings- och utbildningsfunktioner betraktas inte heller som forsknings- och utvecklingsverksamhet. Följande funktioner hör till forsknings- och utvecklingsverksamheten endast då de uteslutande hänför sig till ett forsknings- och utvecklingsprojekt: datainsamling samt registrering och analysering av data, administrativa åtgärder och juridiskt arbete, marknadsundersökningar och andra åtgärder som hänför sig till vetenskapliga, tekniska, kommersiella och finansieringsmässiga åtgärder för att ta i bruk eller släppa ut nya produkter eller tjänster på marknaden. En närmare beskrivning av vad begreppet forsknings- och utvecklingsverksamheten innebär finns i OECD:s Frascatimanual (Proposed Standard Practice for Surveys on Research and Experimental Development, Frascati Manual, OECD 2002, www.oecd-ilibrary.org). I regel anses att verksamhet som enligt Frascatimanualen faller under definitionen av forsknings- och utvecklingsverksamhet anses vara av sådant slag att företaget får göra tilläggsavdrag också i beskattningen.

Ovan beskrivna principer iakttas när man ska fastställa arten av den forsknings- och utvecklingsverksamhet som sker inom serviceaffärsverksamhet. Den forsknings- och utvecklingsverksamheten i samband med företagets serviceaffärsverksamhet kan vara utveckling av nya tjänster men också att utveckla till exempel nya forskningsmetoder och mätinstrument för forskning samt elektroniska tjänster eller att kartlägga okända risker i affärsverksamheten.

Forsknings- och utvecklingsverksamheten kan också gälla själva affärsverksamheten. Sådan forsknings- och utvecklingsverksamhet kan innebära exempelvis utveckling av nya varumärken eller nya produkt- eller servicekoncept.

Exempel 3: Ett företag har utvecklat sin produktionsprocess med tanke på stora beställningar från en viss kund. Företaget har i avsikt att skapa en mer flexibel produktionsprocess som innebär att maskinerna tillverkar tre olika produkttyper per dag i stället för en, att antalet brådskande order som tillverkas per vecka ökar samt att funktionsstörningar under processen minskar. Företaget startar en undersökning som omfattar en analys av tekniska problem i den nuvarande produktionsprocessen och utreder alternativa produktionssätt. Forskningen resulterar i en rapport som beskriver de olika resultaten och deras effekter. Verksamhet av det här slaget betraktas som forsknings- och utvecklingsverksamhet.

2.2 Projekt

För att uppfylla kraven för tilläggsavdrag ska forsknings- och utvecklingsverksamheten genomföras i projektform. Som forsknings- och utvecklingsprojekt anses en tidsmässigt avgränsad och målinriktad helhet av forsknings- och utvecklingsåtgärder.

Kännetecknande för forsknings- och utvecklingsverksamheten är att den är systematisk. Ett projekt ska således ha ett syfte och på förhand bestämda mål. Också projektets villkor, deltagare och deras uppgifter, arbetet som ska utföras i projektet samt kostnadsberäkning ska fastställas på förhand. Ett projekt är alltså en tidsmässigt avgränsad helhet som börjar och slutar vid bestämda tidpunkter.

2.3 Lön

Definitionen av lön i lagen om ett tilläggsavdrag för forsknings- och utvecklingsverksamhet motsvarar definitionen i 13 § i lagen om förskottsuppbörd med undantag av sådana förmåner som avses i 66–68 § i inkomstskattelagen. I beräkningsgrunden för tilläggsavdraget ska beaktas också sådana löner som omfattas av lagen om källskatt för löntagare från utlandet (1551/1995) och lagen om beskattning av begränsat skattskyldig för inkomst (627/1978).

Som lön betraktas enligt 13 § 1 mom. i lagen om förskottsuppbörd varje slag av lön, arvode, förmån och ersättning som fås i arbets- eller tjänsteförhållande. Som lön betraktas även mötesarvode, personligt föreläsnings- och föredragsarvode, arvode för medlemskap i förvaltningsorgan och verkställande direktörs arvode, även om de inte mottagits i arbetsförhållande. Till lön hör enligt 13 § 3 mom. i lagen om förskottsuppbörd även naturaförmåner samt sådana andra än sedvanliga anställningsförmåner som avses i 69 § i inkomstskattelagen.

Begreppet lön har behandlats närmare i Skatteförvaltningens anvisning Lön eller arbetsersättning (Dnr 2118/31/2004).

Om en person som är anställd i ett finskt företag arbetar utomlands så att lönen i första hand beskattas i tjänstgöringsstaten men dras av till hela beloppet från det finska bolagets resultat räknas lönen till beräkningsgrunden för tilläggsavdraget, under förutsättning att de övriga kraven för tilläggsavdrag uppfylls.

I lönebeloppet beaktas bruttobeloppet av löner som betalats till arbetstagarna exklusive arbetsgivarens socialskyddsavgift, arbetsgivarens pensionsavgift och försäkringspremier. Lönen beaktas i beräkningsgrunden till hela penningvärdet. En lön som mottagits i naturaförmån beaktas till förmånens i 64.1 § i inkomstskattelagen avsett gängse värde.

3 Tilläggsavdragets grund och belopp

3.1 Beräkningsgrund för tilläggsavdraget

Till beräkningsgrunden för tilläggsavdraget hör de löner som företaget betalat till sina anställda för forsknings- och utvecklingsverksamhet. Tilläggsavdrag beviljas på basis av de löner som direkt baserar sig på företagets forsknings- och utvecklingsprojekt i samband med den egna affärsverksamheten. Av lönerna får under skatteåret beaktas de löner som är avdragsgilla enligt näringsskattelagen och för vilka skyldigheten att erlägga har enligt näringsskattelagen uppstått under skatteåret i fråga.

Tilläggsavdrag beviljas också utländska samfund som har fast driftställe i Finland. Rätten att göra tilläggsavdrag förutsätter dock att företaget bedriver sin forsknings- och utvecklingsverksamhet här på det fasta driftstället. De löner för forsknings- och utvecklingsverksamhet som utgör grunden för tilläggsavdraget ska hänföra sig till det fasta driftstället.

Begreppet fast driftställe och när ett sådant anses komma till har behandlats närmare i Skatteförvaltningens anvisning Inkomstbeskattning av utländska samfund i Finland (Dnr 129/37/2010).

3.1.1 Egen affärsverksamhet

Tilläggsavdrag kan beviljas endast sådana företag som bedriver näringsverksamhet. Lagen tillämpas således inte på verksamhet som ska beskattas enligt inkomstskattelagen eller inkomstskattelagen för gårdsbruk. Företagets storlek eller bransch har ingen betydelse för beviljandet av avdraget. Tilläggsavdrag kan beviljas såväl för företagets egna forsknings- och utvecklingsprojekt som sådana projekt som företaget exempelvis genomfört tillsammans med ett annat företag eller med en forskningsorganisation.

Forsknings- och utvecklingsverksamheten som utgör grunden för tilläggsavdraget ska ha ett samband med företagets egen affärsverksamhet. Forsknings- och utvecklingsverksamhet som företaget bedriver i samband med sin egen rörelseverksamhet kan vara t.ex. att företaget utvecklar en ny produkt eller tjänst för försäljning eller undersöker sätt att utveckla en sådan. Forskningen och utvecklingen kan också ha ett samband med till exempel processerna inom företaget.

Eftersom tilläggsavdragets syfte är att stödja den forsknings- och utvecklingsverksamhet som företaget bedriver för sin egen affärsverksamhet kan tilläggsavdrag beviljas endast på basis av de löner som hänför sig till den egna affärsverksamheten. Av den anledningen kan tilläggsavdrag inte beviljas för sådant forsknings- och utvecklingsarbete som utförts för ett annat företag. Också i sådana fall då företaget genomfört ett projekt till exempel i samarbete med ett annat företag eller en forskningsorganisation kan tilläggsavdrag beviljas endast på basis av sådana löner företaget betalat till sina egna arbetstagare inom den egna affärsverksamheten. Om en koncern har centraliserat sin gemensamma forsknings- och utvecklingsarbete i ett eller flera separata bolag kan verksamheten enligt Skatteförvaltningens uppfattning betraktas som sådan egen forsknings- och utvecklingsverksamhet som berättigar dessa bolag till tilläggsavdrag. Med koncern avses koncern enligt 8 kap. 12 § i aktiebolagslagen.

Kostnader för köpta underleverantörstjänster eller inhyrd arbetskraft räknas inte med i beräkningsgrunden för tilläggsavdraget, eftersom dessa kostnader inte utgör lön i den bemärkelse som avses i 13 § i lagen om förskottsuppbörd. Om i kostnaderna för företagets forsknings- och utvecklingsverksamhet ingår kostnader för inhyrd arbetskraft eller köpta underleverantörstjänster och även löner till företagets egna anställda kan tilläggsavdrag beviljas till lönernas del, förutsatt att de övriga kraven för tilläggsavdrag uppfylls.

3.1.2 Direkta löner för forsknings- och utvecklingsverksamhet

Löner på basis av vilka tilläggsavdraget beräknas ska vara direkt anknutna till arbete som utförs för ett forsknings- och utvecklingsprojekt. När man avgör om arbetet hänför sig till forsknings- och utvecklingsverksamhet är avgörande det huvudsakliga innehållet i arbetsuppgifterna. Arbetstagarens tjänstebeteckning eller motsvarande har inte betydelse när man uppskattar arbetsuppgifternas huvudsakliga innehåll. Forsknings- och utvecklingsverksamhet kan bedrivas vid vilken enhet eller avdelning som helst inom företaget, oberoende av vad enheten eller avdelningen heter. Att ett arbete ska betraktas som forsknings- och utvecklingsverksamhet förutsätter inte till exempel att företaget måste ha en särskild forsknings- och utvecklingsenhet eller avdelning eller att arbetstagarens titel ändras.

Löner för arbete av allmän administrativ karaktär anses i allmänhet inte vara direkt anknutna till arbete som utförs för ett forsknings- och utvecklingsprojekt. Exempelvis lönerna till företagets verkställande direktör räknas i regel inte till beräkningsgrunden för tilläggsavdraget. Om en arbetstagares arbetsinsats består av andra uppgifter men också av arbete för ett forsknings- och utvecklingsprojekt får tilläggsavdrag göras till den del av lönen som motsvarar forsknings- och utvecklingsverksamhetens andel. Då ska forsknings- och utvecklingsverksamhetens andel av lönen beräknas separat för att kunna räkna ut grunden för tilläggsavdraget.

3.1.3 Prestationsprincipen

Till beräkningsgrunderna för avdraget hör sådana enligt näringsskattelagen avdragbara löner för vilka skyldigheten att erlägga har uppstått under skatteåret.

Ett företag har enligt 25 § i näringsskattelagen två alternativa sätt att periodisera sina utgifter för forskningsverksamhet som företaget bedriver i syfte att främja affärsverksamheten. Enligt näringsskattelagens allmänna principer utgör utgifter för forskningsverksamheten kostnad för det skatteår under vilket skyldigheten att erlägga har uppstått. Den skattskyldige har dock möjligheten att välja en sådan periodisering att de löner för ett forsknings- och utvecklingsprojekt som enligt prestationsprincipen hänför sig till skatteåret ska dras av i form av avskrivningar under två eller flera skatteår, i stället för att till hela beloppet dra av dem såsom kostnad under samma skatteår.

Eftersom beräkningsgrunden för tilläggsavdrag under varje skatteår inbegriper de löner som enligt prestationsprincipen hänför sig till skatteåret anser man att det sätt som företaget valt för att periodisera lönerna för sitt forsknings- och utvecklingsprojekt inte påverkar beräkningsgrunden för tilläggsavdraget. I avdragsgrunden ska således beaktas också sådana löneutgifter som uppstått enligt prestationsprincipen men som dras av i beskattningen först senare.

3.2 Tilläggsavdragets belopp och avdragande

3.2.1 Maximi- och minimibelopp

Beloppet av tilläggsavdrag som görs spä inkomsten av näringsverksamhet är 100 procent av de direkta löner som företaget nämnt som avdragsgrund. Tilläggsavdragets maximibelopp är 400 000 euro och minimibeloppet 15 000 euro per skatteår. Tilläggsavdrag beviljas således inte överhuvudtaget om det avdragbara beloppet under skatteåret är mindre än 15 000 euro. Om de löner som utgör grunden för tilläggsavdraget överskrider minimigränsen om 15 000 euro räknas de till beräkningsgrunden till hela beloppet. Om beloppet av sådana löner som utgör grunden för tilläggsavdragsyrkandet överskrider 400 000 euro per skatteår får företaget göra ett tilläggsavdrag upp till 400 000 euro.

3.2.2 Avdragande

Tilläggsavdraget görs från den inkomsten av näringsverksamheten som räknats ut enligt näringsskattelagen, oavsett om näringsverksamhetens resultat före avdraget uppvisar vinst eller förlust. Genom tilläggsavdraget kan näringsresultatet ändra från att ha uppvisat vinst till att uppvisa förlust eller så kan förlusten bli större än vad den skulle bli på basis av bestämmelserna i näringsskattelagen. Med avvikelse från 119 § 2 mom. i inkomstskattelagen räknas tilläggsavdraget som en del av förlustresultat av näringsverksamheten när bestämmelserna om förlustutjämning ska tillämpas. En förlust som eventuellt fastställas till följd av tilläggsavdraget överförs till kommande skatteår och dras av som näringsförlust enligt inkomstskattelagens bestämmelser om förlustutjämning.

Exempel 1
Resultat av näringsverksamheten +50 000 euro
Tilläggsavdrag -25 000 euro
Näringsverksamhetens beskattningsbara inkomst +25 000 euro
Exempel 2
Resultat av näringsverksamheten +50 000 euro
Tilläggsavdrag -300 000 euro
Näringsförlust som ska fastställas för skatteåret -250 000 euro
Exempel 3
Förlust av näringsverksamheten -100 000 euro
Tilläggsavdrag -300 000 euro
Näringsförlust som ska fastställas för skatteåret -400 000 euro

3.2.3 Begränsning för koncernbidrag

Tilläggsavdrag får inte göras på sådant koncernbidrag som har betraktats som inkomst av näringsverksamhet. Av den anledningen är det möjligt att företaget har skattepliktig inkomst genom koncernbidraget, även om på grund av tilläggsavdraget för samma skatteår fastställs förlust av näringsverksamheten.

Exempel 1
Resultat av näringsverksamheten före koncernbidraget +50 000 euro
Mottaget koncernbidrag +200 000 euro
Resultat av näringsverksamheten före tilläggsavdraget +250 000 euro
Tilläggsavdrag 200 000 euro, från vilket det kan dras av -50 000 euro
Näringsverksamhetens beskattningsbara inkomst +200 000 euro
   
Näringsförlust som ska fastställas för skatteåret -150 000 euro
   
Av företagets resultat av näringsverksamheten 250 000 euro utgör 200 000 euro mottaget koncernbidrag. På basis av de löner som företaget betalat för forsknings- och utvecklingsverksamheten har företaget rätt att göra ett tilläggsavdrag om 200 000 euro. Eftersom tilläggsavdraget inte får göras från ett koncernbidrag som betraktats som inkomst av näringsverksamhet, får företaget under det aktuella skatteåret använda endast 50 000 euro av tilläggsavdraget om 200 000 euro. Företagets beskattningsbara inkomst av näringsverksamheten blir således 200 000 euro och av tilläggsavdraget kan 150 000 euro inte dras av under skatteåret. På basis av den del av tilläggsavdraget som företaget inte kan använda fastställs det en näringsförlust om 150 000 euro för företaget. Företaget kan dra av denna näringsförlust från resultatet av näringsverksamheten under de tio följande skatteåren.
Exempel 2
Mottaget koncernbidrag +200 000 euro
Resultat av näringsverksamheten före tilläggsavdraget +200 000 euro
Tilläggsavdrag -100 000 euro
Gamla förluster -100 000 euro
Näringsverksamhetens beskattningsbara inkomst +100 000 euro
   
Näringsförlust som ska fastställas för skatteåret -100 000 euro
   
Företagets resultat av näringsverksamheten 200 000 euro utgörs i sin helhet av ett mottaget koncernbidrag. Företaget har 100 000 euro i oanvända näringsförluster. På basis av de löner som företaget betalat för forsknings- och utvecklingsverksamheten har företaget rätt att göra ett tilläggsavdrag om 100 000 euro. Eftersom tilläggsavdraget inte till några delar får göras från ett koncernbidrag, fastställs det för företaget en näringsförlust om 100 000 euro på basis av tilläggsavdraget. Till den del de näringsförluster som fastställts för tidigare skatteår inte räcker till att täcka beloppet på det mottagna koncernbidraget, uppstår det skattepliktig inkomst för företaget.
Exempel 3
Resultat av näringsverksamheten före koncernbidraget +200 000 euro
Mottaget koncernbidrag +200 000 euro
Resultat av näringsverksamheten före tilläggsavdraget +400 000 euro
Gamla förluster -100 000 euro
Tilläggsavdrag 400 000 euro, från vilket det kan dras av -200 000 euro
Näringsverksamhetens beskattningsbara inkomst +100 000 euro
   
Näringsförlust som ska fastställas för skatteåret -200 000 euro
   
Av företagets resultat av näringsverksamheten 400 000 euro utgör 200 000 euro mottaget koncernbidrag. Företaget har 100 000 euro i oanvända näringsförluster. På basis av de löner som företaget betalat för forsknings- och utvecklingsverksamheten har företaget rätt att göra ett tilläggsavdrag om 400 000 euro. Eftersom tilläggsavdraget inte får göras från ett koncernbidrag, får företaget under det aktuella skatteåret använda endast 200 000 euro av tilläggsavdraget om 400 000 euro. Eftersom de näringsförluster som för tidigare skatteår fastställts för företaget inte räcker till att täcka beloppet på det mottagna koncernbidraget, blir företagets beskattningsbara inkomst av näringsverksamheten 100 000 euro. På basis av den del av tilläggsavdraget som företaget inte kan använda fastställs det en näringsförlust om 200 000 euro för företaget.

4 Särskilda förutsättningar för tilläggsavdrag

4.1 Forskningsorganisation

Tilläggsavdrag beviljas inte en forskningsorganisation som avses i den allmänna gruppundantagsförordningen. Med forskningsorganisation avses en enhet, såsom ett universitet eller ett forskningsinstitut, oavsett rättslig status (offentligrättslig eller privaträttslig organisationsform) eller finansiering, vars främsta syfte är att bedriva grundforskning, industriell forskning eller experimentell utveckling och att sprida sina resultat genom undervisning, publikationer eller tekniköverföring. En forskningsorganisation ska återinvestera all vinst i verksamheten, i spridning av resultaten eller i undervisning. Forskningsorganisationer som i Finland motsvarar definitionen är exempelvis universitet, yrkeshögskolor samt privata aktörer vars verksamhet faller in under definitionen, till exempel UKK-institutet.

4.2 Tilläggsavdrag i förhållande till andra offentliga stöd

En kumulering av skattelättnaden med övriga statliga stöd har förhindrats genom att föreskriva att lättnaden är ett stöd som utgör ett alternativ till andra stöd. Tilläggsavdrag beviljas inte om företaget samtidigt för samma forsknings- och utvecklingsprojekt tar emot annat inhemskt eller utländskt statligt stöd som helt eller delvis grundar sig på samma lönekostnader som tilläggsavdraget. Tilläggsavdrag beviljas inte om forsknings- och utvecklingsprojektet har genomförts i samarbete med en forskningsorganisation och forskningsorganisationen får i artikel 31.3 i allmänna gruppundantagsförordningen avsett finansiellt bidrag som betraktas som statligt stöd för projektet.

4.3 Företag i ekonomiska svårigheter

Tilläggsavdrag beviljas inte företag i sådana ekonomiska svårigheter som avses i artikel 1.6 c i den allmänna gruppundantagsförordningen (kommissionens förordning 800/2008, publicerad i EUT 2008/L 214). Definitionen av begreppet företag i svårigheter grundar sig på artikel 1 punkt 7 i den allmänna gruppundantagsförordningen.

Med företag i svårigheter avses ett företag som förlorat över hälften av det tecknade kapitalet och mer än en fjärdedel av detta kapital har förlorats under de senaste tolv månaderna. Kriterierna utvärderas i allmänhet på basis av ett bokslut som företaget bifogat till skattedeklarationen. Om företaget emellertid hamnar i ekonomiska svårigheter efter att det lämnat in skattedeklarationen men före beskattningen slutförts, ska företaget anmäla detta till Skatteförvaltningen.

Nystartade företag uppskattas på lindrigare grunder. Om företaget har existerat under en kortare tid än tre år anses företaget inte vara i svårigheter vad avser den perioden, även om det har förlorat över hälften av det tecknade kapitalet och mer än en fjärdedel av detta kapital under de senaste tolv månaderna.

Ett företag anses vara i ekonomiska svårigheter oberoende av när det har grundats också då företaget uppfyller de nationella lagstadgade kraven för generalexekution till följd av företagets insolvens (konkurs eller företagssanering). Förutsättningarna för försättande av företag i konkurs ingår i 2 kapitlet i konkurslagen (120/2004) och förutsättningarna för företagssanering i 2 kapitlet 6 § i lagen om företagssanering (47/1993).

4.4 Obetalt återbetalningskrav

Tilläggsavdrag beviljas inte företag som har oreglerade återbetalningskrav som baserar sig på ett tidigare kommissionsbeslut. Ett företag kan ha återbetalningskrav om det mottagit stöd som kommissionen senare förklarat olagligt och oförenligt med den gemensamma marknaden. Tillsvidare har sådana återbetalningsåtgärder riktats mot endast tre finska företag.

5 Forsknings- och utvecklingsverksamhet som överlåts vid omstrukturering av företag

Tilläggsavdragets maximibelopp i en situation då företaget överlåter sitt forsknings- och utvecklingsprojekt till ett annat företag genom företagsomstrukturering har begränsats genom en specialbestämmelse. Enligt den får parterna av omstruktureringen sammanlagt dra av i tilläggsavdrag för den överförda forsknings- och utvecklingsverksamheten högst 400 000 euro per skatteår. Bestämmelsen tillämpas vid sådana fusioner, fissioner och verksamhetsöverlåtelser som avses i näringsskattelagen. Bestämmelsen tillämpas också vid köp av affärsverksamhet, vilket betyder att omstruktureringens form inte påverkar tilläggsavdragsbeloppet. Bestämmelsen tillämpas oberoende av om parterna av omstruktureringen hör till samma koncern.

Om det överlåtande företag som fusioneras uppfyller kraven för tilläggsavdrag får företaget göra tilläggsavdrag under det skatteår som går ut vid fusionen. Å andra sidan har också det företag som övertar eller förvärvar affärsverksamheten rätt att göra tilläggsavdrag på basis av de löner som hänför sig till den överförda forsknings- och utvecklingsverksamheten. När man räknar ut beloppet av tilläggsavdrag för forsknings- och utvecklingsverksamhet hos det företag som tar över eller förvärvar affärsverksamheten ska man dock beakta det tilläggsavdrag som den andra parten i omstruktureringen gjort i sin beskattning. Eftersom parternas sammanlagda tilläggsavdrag som gjorts på basis av den överlåtna verksamheten inte får överskrida maximibeloppet om 400 000 euro får det övertagande eller förvärvande företaget i sin beskattning dra av högst det belopp som det överlåtande bolaget hade kunnat dra av i sin beskattning om inte fusionen, fissionen eller överlåtelse av verksamheten ägt rum. Det övertagande bolaget beviljas tilläggsavdrag för den överlåtna verksamheten endast på basis av de löner för forsknings- och utvecklingsverksamhet som bolaget med beaktande av periodiseringsbestämmelsen i 22 § 1 mom. i näringsskattelagen får dra av i sin beskattning. Också de övriga kraven för tilläggsavdrag måste vara uppfyllda i det övertagande eller förvärvande bolagets beskattning.

Om det företag som övertagit eller förvärvat affärsverksamheten under samma skatteår har rätt att göra tilläggsavdrag både på basis av löner för den övertagna forsknings- och utvecklingsverksamheten och även på basis av löner för annan forsknings- och utvecklingsverksamhet får tilläggsavdragsbeloppet inte då heller överskrida maximibeloppet om 400 000 euro.

Exempel 1 Fusion
A Ab fusioneras 30.10.2013 till B Ab. A Ab har bedrivit forsknings- och utvecklingsverksamhet under den räkenskapsperiod som utgår i fusionen. De löner som hänför sig till forsknings- och utvecklingsprojekt som A Ab startat och som i fusionen övergår till B Ab har varit sammanlagt 900 000 euro under perioden 1.8.2013–30.3.2014. Av dessa löner periodiseras 400 000 euro till tiden före fusionen och 500 000 euro till tiden efter fusionen. Det övertagande bolagets (B Ab) räkenskapsperiod är 1.4.2013–30.3.2014. A Ab har rätt att göra ett tilläggsavdrag om 400 000 euro i sin beskattning för det skatteår som utgår i fusionen. På basis av den forsknings- och utvecklingsverksamhet som i fusionen har övergått till B Ab har B Ab rätt att göra ett tilläggsavdrag om 400 000 euro skatteår 2014.
Exempel 2 Fission
Både A Ab:s och B Ab:s räkenskapsperiod är ett kalenderår. A Ab överlåts mitt under skatteåret genom en partiell fission till det existerande aktiebolaget B så att A Ab överför till B Ab en verksamhetsgren som omfattar bl.a. ett av A Ab:s många forsknings- och utvecklingsprojekt. A Ab har under skatteåret bedrivit forsknings- och utvecklingsverksamhet och de löner som hänför sig till denna verksamhet har varit sammanlagt 800 000 euro. Av lönerna hänför sig 500 000 euro till det forsknings- och utvecklingsprojekt som A Ab överfört till B Ab. Av detta belopp periodiseras 100 000 euro till tiden före fissionen och 400 000 euro till tiden efterfissionen. I sin beskattning har A Ab rätt att göra ett tilläggsavdrag om sammanlagt högst 400 000 euro på basis av både de forsknings- och utvecklingsprojekt som stannar i A Ab efter den partiella fissionen och den forsknings- och utvecklingsverksamhet som övergår till B Ab. B Ab har rätt till ett tilläggsavdrag om 300 000 euro på basis av det forsknings- och utvecklingsprojekt som övergår till bolaget från A Ab (400 000 euro – 100 000 euro, som A Ab dragit av för samma projekt).
Exempel 3 Verksamhetsöverlåtelse
Både A Ab:s och B Ab:s räkenskapsperiod är ett kalenderår. Mitt under skatteåret överför A Ab en verksamhetsgren till B Ab genom en verksamhetsöverlåtelse enligt NärSkL 52d §. Verksamhetsgrenen omfattar bl.a. ett forsknings- och utvecklingsprojekt. De löner som hänför sig till projektet har varit sammanlagt 600 000 euro under skatteåret. Av lönerna periodiseras 300 000 euro till tiden före verksamhetsöverlåtelsen och 300 000 euro till tiden efter verksamhetsöverlåtelsen. Som grund för sitt yrkande på tilläggsavdrag har A Ab angett 100 000 euro i lönekostnader. På basis av den forsknings- och utvecklingsverksamhet som övergår till B Ab har B Ab således rätt att göra ett tilläggsavdrag om 300 000 euro om de övriga villkoren för tilläggsavdraget uppfylls.
Exempel 4 Förvärv av affärsverksamhet
A Ab säljer 30.6. en av sina många affärsverksamheter till B Ab. Denna verksamhetsgren omfattar bl.a. ett forsknings- och utvecklingsprojekt. Bägge bolagens räkenskapsperiod är ett kalenderår, varför forsknings- och utvecklingsverksamheten övergår från A Ab till B Ab mitt under skatteåret. Av de löner som hänför sig till detta forsknings- och utvecklingsprojekt periodiseras 400 000 euro till tiden före förvärvet av affärsverksamheten och 100 000 till tiden efter förvärvet av affärsverksamheten. B Ab har inte bedrivit någon forsknings- och utvecklingsverksamhet före förvärvet av affärsverksamheten. A Ab har rätt till att göra ett tilläggsavdrag om 400 000 euro. Om A Ab i sin beskattning gör tilläggsavdraget om 400 000 euro, får B Ab inte göra något tilläggsavdrag på basis av forsknings- och utvecklingsverksamheten i sin beskattning.

6 Avdragsyrkande och ändringssökande

Företaget ska själv begära tilläggsavdrag i skattedeklarationen. Begäran om tilläggsavdrag för forsknings- och utvecklingsverksamhet framställs på blankett 67 (Begäran om tilläggsavdrag för forsknings- och utvecklingsverksamhet). Företaget ska dessutom lämna en fritt formulerad redogörelse för den forsknings- och utvecklingsverksamhet som berättigar företaget till avdrag. Av redogörelsen ska framgå forsknings- och utvecklingsverksamhetens innehåll, den innovation företaget ämnar att skapa samt datumet då projektet börjar. Dessutom ska företaget utreda på vilket sätt verksamheten hänför sig till näringsverksamheten. Företaget ska begära tilläggsavdrag innan beskattningen för skatteåret i fråga har slutförts.  

Företag som vill göra tilläggsavdrag ska på ett tillförlitligt sätt verifiera de löner som beaktats i beräkningsgrunden för tilläggsavdraget, exempelvis på basis av en uppföljningsrapport som visar hur den faktiska arbetstiden har använts. Företaget ska också vid behov lägga fram en projektplan.

Eftersom skattelättnaden för forsknings- och utvecklingsverksamhet är ett avdrag som görs på de skattepliktiga inkomsterna omfattas den av de allmänna bestämmelserna om ändringssökande i beskattningen. Enligt kapitlet 5 i lagen om beskattningsförfarande får ändring i beskattningen sökas av företaget själv och Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt.

7 Lagens giltighetstid

Lagen om ett tilläggsavdrag för forsknings- och utvecklingsverksamhet trädde i kraft 1.1.2013 och den gäller t.o.m. 31.12.2015. Statsrådet fastställde genom sitt beslut den 27 mars 2013 om ramar för statsfinanserna 2014–2017 att lagens giltighetsperiod förkortas så att den går ut 31.12.2014. Lagen kommer således att tillämpas endast på beskattningen för åren 2013 och 2014.  

Tilläggsavdrag får göras på basis av forsknings- och utvecklingsprojekt som har startats efter lagens ikraftträdande. Tilläggsavdrag kan beviljas ett företag som före lagens ikraftträdande hunnit utarbeta endast en projektplan.

Tilläggsavdraget beviljas i beskattningen skilt för varje skatteår. Om företagets räkenskapsperiod inte sammanfaller med kalenderåret kan avdrag inte beviljas för en sådan räkenskapsperiod som går ut efter att lagens giltighetsperiod har gått ut.


Jari Salokoski
ledande skattesakkunnig

Nina Salakka
skattesakkunnig