Anvisning gällande skattebesvärsförfarandet

Har getts
15.12.2010
Diarienummer
1207/38/2010
Giltighet
1.1.2011 -
Bemyndigande
Lag om Skatteförvaltningen 2 § 2 mom
Ersätter anvisningen
2091/38/2008, 19.12.2008

1. Allmänt

Förvaltningsdomstolen leder skattebesvärsprocessen från och med det då besvären blir anhängigt i de skatteslag, i vilka det finns ett obligatoriskt rättelseyrkandeförfarande som föregår besvärsfasen. Sådana är inkomstbeskattningen, förskottsuppbörden, arvs- och gåvobeskattningen, fastighetsbeskattningen samt återbäringen av jordbrukets energiskatt.  För mervärdesbeskattningens och överlåtelsebeskattningens vidkommande leder Skatteförvaltningen skattebesvärsprocessen i den inledande fasen och kan rätta besvären delvis eller helt i samband med rättelseförfarandet. Högsta förvaltningsdomstolen leder beskattningsprocessen i fråga om samtliga skatteslag.

Förfaranden som ansluter sig till skattebesvär har utvecklats tillsammans med Skatteförvaltningen, justitieministeriet och domstolsväsendet. I denna anvisning behandlas frågor som ansluter sig till förfaranden i samband med skattebesvär till den del som de inverkar på förvaltningsdomstolarnas och Skatteförvaltningens verksamhetsformer samt på dokumenttrafiken mellan dem. Skatteförvaltningen framför, att förvaltningsdomstolarna i tillräcklig omfattning skulle iaktta de synpunkter som framställs i anvisningen. För att säkerställa ett smidigt förfarande, kan Skatteförvaltningens enheter vid behov avtala med förvaltningsdomstolarna närmare om förfarandet som ska tillämpas i samarbetet.  

Om behandling av ärenden som gäller förbud mot verkställighet har givits anvisningar i Skatteförvaltningens anvisning (dnro 1910/550/2007).

2. Hörande av Skatteförvaltningen i skattebesvärsärenden

2.1 Hörande av Skatteförvaltningens enhet som fattat beskattningsbeslutet

Då bevakning av skattetagarnas rätt föreskrevs till Skatteförvaltningens uppgift och förande av talan i samband med ändringssökandet koncentrerades till Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt med iakttagande av principerna för tvåpartsförhållandet, var avsikten att man samtidigt skulle avstå från skattebyråernas utlåtanden i samband med besvär. Skattebyråns utlåtande var i viss mån problematiskt även därför, att föremål för besvären var i flesta fall med anledning av rättelseyrkandet skatterättelsenämndens beslut (och inte skattebyråns) beslut.  En av målsättningarna med reformering av förfarandet var också att undvika flerdubbelt arbete och förkorta hörandetiden så, att behandlingen av skattebesvär blir snabbare.

Den här reformen av förfarandet genomfördes genom att ändra 69 § i lagen om beskattningsförfarande (BeskFL) så, att ur stadgandet slopades omnämnandet om skattebyråns utlåtande. I lagrummet stadgades, att förvaltningsdomstolen ska bereda (endast) Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt tillfälle att med anledning av besvär som den skattskyldige anfört avge bemötande.

Regleringen i 69 § i BeskFL är enligt Skatteförvaltningen ett specialstadgande i relation till stadgandet i 36 § i förvaltningsprocesslagen (FörvPL), enligt vilket förvaltningsdomstolen ska inhämta utlåtande från den förvaltningsmyndighet som fattat beslut i ärendet. I 69 § i BeskFL regleras således uttömmande om förfarandet gällande hörandet av Skatteförvsltningen. Denna avsikt framgår också ur punkt 3.3. i de allmänna motiveringarna i RP 148/2007:

”Skatteverket skall inte på eget initiativ lämna utlåtande på grund av besvären. Förvaltningsdomstolen skall likväl kunna vid behov med stöd av förvaltningsprocesslagen be ett utlåtande från skatteverket.  Skatterättelsenämnden skall i omständigheter som nu finns till handa betraktas såsom sådan rättsmedelsinstans från vilken utlåtande inte inhämtas, om särskilda skäl inte skall föreligga.”

Man har i skatteförvaltningen lagt märke till, att de flesta förvaltningsdomstolarna har antagit förfarandet, där man i ett ärende som gäller skattebesvär inhämtar utlåtande på sätt som avses i 69 § i BeskFL i praktiken endast från Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt. Dessa förvaltningsdomstolar inhämtar skattebyråns utlåtande i ärendet endast i sådana enskilda fall, där någon särskild orsak föreligger.

Inhämtandet av skattebyråns utlåtande kräver i praktiken en behandlingstid om cirka 2 – 4 veckor, vilket också för sin del kan förlänga skattebesvärens totala behandlingstid. Behandling av besvären binder också personresurser.

Förfaringssättet som vid reformering av regleringen var som mål är enligt Skatteförvaltningens mening ändamålsenligt. Skatteförvaltningen anser, att det i allmänhet inte föreligger behov att utöver Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt för Skatteförvaltningens övriga enheter bereda tillfälle att bli hörda med anledning av besvär som den skattskyldige har anfört.

2.2 Hörande av Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt i samband med till skatteintresset mindre betydande skattebesvär

Grunden för skattebesvär som en skattskyldig framställt är i regel ett motiverat beslut av skatterättelsenämnden eller skatteverket som utfärdats på grund av rättelseyrkande. Enligt 69,2 § i BeskFL (och vissa andra motsvarande stadganden) förvaltningsdomstolen kan avgöra ärendet utan att höra Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt, om skatteintresset i ärendet som utgör föremål för besvären är mindre än 3 000 euro.

Målet med regleringen var, att rättsbevakningsenheten inte skulle höras i sådana fall, där rättsfrågan som skulle avgöras är tydlig och linjedragningarna för avgöranden är vedertagna, betydande meningsskiljaktighet om bevisning inte föreligger och det ekonomiska intresset är obetydligt. Den omständigheten, huruvida den skattskyldiges besvär ska godkännas eller förkastas, saknar med tanke på tillämpning av stadgandet i och för sig betydelse. Målet var att möjliggöra en lättad och således snabbare behandling av dylika ärenden i förvaltningsdomstolen. Hörande av Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt betyder i praktiken alltid en total behandlingstid om minst två månader, då tiden som den skattskyldiges genmäle tar tas i beaktande.

Samtliga förvaltningsdomstolar har åtminstone i viss mån tagit förfarandet i bruk. Riksomfattande statistiska uppgifter som skulle beskriva förfarandets omfattning står inte ännu till förfogande. Då förvaltningsdomstolarna senast från och med årsskiftet 2010/2011 skickar sina beslut till rättsbevakningsenheten elektroniskt för kännedom, kan praxisen följas upp mera ingående. 

Skatteförvaltningen (Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt) anser, att det inte föreligger skäl att i vanliga ärenden där skatteintresset är mindre än 3 000 euro inhämta utlåtande från enheten. Förvaltningsdomstolen kan således i regel avgöra ärendet utan att höra rättsbevakningsenheten.  

Om förvaltningsdomstolen inte bereder rättsbevakningsenheten tillfälle att avge bemötande, kan man vid punkt ”bemötanden och genmäle”(eller någon annan motsvarande punkt) i förvaltningsdomstolens beslut anteckna, att rättsbevakningsenheten inte har hörts med stöd av 69.2 § i BeskFL eller med stöd av något annat motsvarande stadgande. Det tillämpade stadgandet kan utöver detta antecknas också i beslutets punkt ”tillämpade rättsnormer".

2.3 Bemötanden av Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt i samband med till skatteintresset mindre betydande skattebesvär

Då förvaltningsdomstolen inhämtar från Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt ett bemötande med anledning av skattskyldigs besvär, avger rättsbevakningsenheten det begärda bemötandet. Från och med ingången av 2011 avger rättsbevakningsenheten i allmänhet inte längre bemötande i sedvanliga ärenden med tydlig rättsfråga och obetydligt skatteintresse. Typiska ärenden är de som nämns i punkt 2.2 ovan. Även i det fall att rättsbevakningsenheten avger ett bemötande, är det i dessa fall synnerligen förenklat. Om rättsbevakningsenheten inte avger bemötande, returneras handlingarna med anteckning om att bemötande inte avges.

Även ett ärende vars skatteintresse är obetydligt kan vara juridiskt sett betydande. I dessa fall avger rättsbevakningsenheten bemötandet på normalt sätt.

2.4 Instruktioner som ingår i begäran om bemötande

I 33 § i FörvPL stadgas om utredning av ett ärende (officialprincipen). Förvaltningsdomstolens övergång till processledning gör det i allt större utsträckning möjligt att tillämpa ett förfarande där domstolen ber i sin begäran om rättsbevakningens utlåtande utredning eller utlåtande om någon omständighet som är av betydelse då ärendet avgörs, om beskattningspraxisen, om utländsk rättspraxis eller endast av en del av ärendet som behandlas. Det är också möjligt att domstolen ber rättsbevakningsenheten att till exempel skaffa utlåtande om ärendet av Skatteförvaltningens centrala ledning eller av någon myndighet utanför Skatteförvaltningen, om detta anses vara behövligt i ärendet. Särskilt högsta förvaltningsdomstolen har börjat utnyttja den här möjligheten.

Skatteförvaltningen anser, att de ovan beskrivna förfarandena främjar uppnåendet av rätt avgörande i ärendet och gör processen snabbare, då man i rättsbevakningsenhetens bemötande kan koncentrera sig på de omständigheter som är betydande med tanke på ärendets avgörande.  Skatteförvaltningen framför, att förvaltningsdomstolarna skulle i enlighet med 33 § i FörvPL vid behov i begäran om bemötande markera de punkter i ärendet, om vilka bemötande eller utredning särskilt ska avges.

Om domstolen ber rättsbevakningsenheten att inhämta utredning i ärendet från en tredje part, torde detta tas i beaktande i tidsfristen som sätts ut för bemötandet.

2.5 Muntliga förhandlingar

I 37 – 41 § i FörvPL stadgas om muntlig förhandling, hörande av vittnen och sakkunniga samt om syn. Förvaltningsdomstolen beslutar om anordnande av sådan förhandling och kallar också en representant för Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt till förhandlingen. Förvaltningsdomstolen skickar kallelsen till det skatteombud som i ärendets tidigare faser har utnyttjat rättsbevakningsenhetens befogenheter.

Skatteförvaltningen anser, att det i allmänhet inte föreligger behov att utöver Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt till den muntliga förhandlingen kalla Skatteförvaltningens andra enheter. Om förvaltningsdomstolen likväl kallar till förhandlingen även representanter för Skatteförvaltningens annan enhet, ska också denna kallelse skickas till rättsbevakningsenheten (till ovan nämnt ombud), som sörjer för att kallelsen förmedlas Skatteförvaltningens annan enhet för kännedom.

För att rättsbevakningsenheten ska kunna förbereda sig ändamålsenligt till förhandlingen, borde tidpunkten för muntlig förhandling anmälas till rättsbevakningsenheten omedelbart efter att beslutet tagits och i mån av möjlighet minst cirka fyra veckor före tidpunkten för den muntliga förhandlingen. Då tidpunkten för den muntliga förhandlingen utreds, kunde förvaltningsdomstolen i  mån av möjlighet vara i kontakt med ovan nämnt skatteombud. 

Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt anmäler till förvaltningsdomstolen snarast möjligt efter det att kallelsen tagits emot till exempel med e-post de skatteombud som ska delta i förhandlingen, deras biträden och vittnen som rättsbevakningsenheten har kallat. Om förvaltningsdomstolen har till förhandlingen kallat en representant för någon annan enhet från Skatteförvaltningen till förhandlingen, ska rättsbevakningsenheten även anmäla denna person i fråga.

2.6 Rättegångskostnader

Om ersättningar för rättegångskostnader stadgas i 74 – 75 § i FörvPL. Om förvaltningsdomstolen med stöd av dessa stadganden dömer skattetagaren att ersätta den skatt- eller betalningsskyldiges rättegångskostnader, så döms Skatteförvaltningen till att vara den ersättningsskyldige.

Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt anmäler denna ersättningsskyldighet till Skatteuppbördsenheten genast då den får förvaltningsdomstolens beslut till sin kännedom. Rättsbevakningsenheten skickar en kopia av beslutet till Skatteuppbördsenheten som tar hand om betalningen av ersättningen för rättegångskostnaderna.

I 49 och 50 § i FörvPL stadgas om ersättningar för vittneskostnader och om övriga bevisningskostnader.

3. Dokumenttrafiken som ansluter sig till besvär

3.1 Inlämnande av besvärsskrift till Skatteförvaltningen

Enligt 66.2 § i BeskFL, vilken trädde i kraft vid ingången av september 2010, kan besvär till förvaltningsdomstolen lämnas in till antingen Skatteförvaltningen eller till förvaltningsdomstolen. Stadgandet gäller såväl för skattskyldiga som för Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt.

Besvären som lämnas in till Skatteförvaltningen torde i praktiken lämnas in till den skattebyrå som har verkställt beskattningen. Besvären kan likväl inom den i lagen utsatta tiden lämnas in till vilken enhet som helst inom Skatteförvaltningen, eftersom Skatteförvaltningen är en enda riksomfattande myndighet.

Då besvären har lämnats in till Skatteförvaltningen, ska skattebyrån som har tagit emot besvären omedelbart registrera uppgifterna om dokumentets anländande i respektive datasystem eller i registratorskontorets något annat system.

3.2 Den skattskyldiges besvär

3.2.1 Den skattskyldige har lämnat besvären in till förvaltningsdomstolen

Förvaltningsdomstolen ber Skatteförvaltningen om handlingarna i fråga genom att som bilaga till begäran om handlingar använda det diarieblad om ärendet i fråga, som utskrivits från förvaltningsdomstolens diarium eller annan handling som innehåller motsvarande identifieringsuppgifter. Av diariebladet framgår de uppgifter som Skatteförvaltningen behöver. Förvaltningsdomstolen bifogar vid behov en kopia av besvärsskriften till begäran om handlingar. Beställningen av handlingarna registreras in i Skatteförvaltningens ifrågavarande datasystem (t.ex. datasystemet för ändringsbeskattningen) eller i registratorskontorets system.

Skattebyrån skickar handlingarna omedelbart till förvaltningsdomstolen. Sändandet av handlingarna till förvaltningsdomstolen registreras in i Skatteförvaltningens ifrågavarande datasystem eller i registratorskontorets system och ett bokmärke sätts i arkivet beträffande utlåningen av handlingarna. Om den dag då besvären blivit anhängigt är inte känd, kan man som dag då ärendet blivit anhängigt registrera dagen för beställningen av handlingarna.

Handlingar som behövs vid behandlingen av besvären finns ibland spridda i olika skattebyråer. Så här är fallet till exempel då besvären gäller flera skatteår och den skattskyldiges hemort har bytts. I dessa situationer kan förvaltningsdomstolen be om handlingarna från skattebyrån enligt det senaste skatteåret, som sedan skaffar handlingarna för de övriga skatteåren från respektive skattebyrå.

Om det inte är klart för förvaltningsdomstolen till vilken skattebyrå domstolen ska skicka begäran om handlingarna, kan förvaltningsdomstolen kontakta vilken skattebyrå som helst. Skattebyrån anmäler för förvaltningsdomstolen den skattebyrå, från vilken handlingarna kan fås.

3.2.2 Den skattskyldige har lämnat besvären in till Skatteförvaltningen

Skattebyrån förser besvären med en ankomststämpel som visar den dag då ärendet blivit anhängigt hos förvaltningsdomstolen. Besvären och de tillhörande handlingarna ska förvaras som en helhet (t.ex. med nitar). Besvären och de tillhörande handlingarna samt beskattningshandlingarna (även makens/makans handlingar) ska postas omedelbart till den behöriga förvaltningsdomstolen och ett bokmärke ska sättas i arkivet beträffande utlåningen av handlingarna. Om det till handlingarna har bifogats en ansökan om avbrytande av verkställigheten av skatter, ska handlingarna postas som 1 klassens brev till förvaltningsdomstol. Uppgiften om att besvären har lämnats in och om att handlingarna skickats till förvaltningsdomstolen ska registreras in i Skatteförvaltningens ifrågavarande datasystem eller in i registratorskontorets system.

Om besvärsskriften har lämnats in till någon annan skattebyrå än den byrå där beskattningen har verkställts, förser den skattebyrå som tagit emot handlingarna besvären med en ankomststämpel som visar att ärendet blivit anhängigt och skickar besvären direkt till den behöriga förvaltningsdomstolen. Det av Skatteförvaltningens kontor som tagit emot besvärsskriften ber den skattebyrå där handlingarna finns att skicka handlingarna till förvaltningsdomstolen samt informerar förvaltningsdomstolen om denna begäran.  Uppgiften om att besvären har lämnats in och om att handlingarna skickats till förvaltningsdomstolen ska registreras in i Skatteförvaltningens ifrågavarande datasystem eller in i registratorskontorets system.

3.2.3 Bemötande från Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt

Från och med början av 2011 övergår Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt till ett förfarande, där bemötanden som ges i samband med skattebesvärsärenden som omfattas av på förvaltningsdomstolens processledning fördelas till skatteombud enligt den så kallade riksomfattande arbetskömodellen. Detta betyder, att då förvaltningsdomstolen begär rättsbevakningsenhetens utlåtande, avges utlåtandet i regel av skatteombudet som är den följande i arbetsskiftslistan. Skatteombudens arbetsfördelning är således inte mera bunden till skattebyråernas eller förvaltningsdomstolarnas regionala uppgifts- eller befogenhetsfördelning. Detta betyder i praktiken, att alla skatteombud avger bemötanden till alla förvaltningsdomstolar med undantag av svenskspråkiga besvär.

Detta arrangemang förverkligas så, att alla förvaltningsdomstolar, bortsett från Ålands förvaltningsdomstol, skickar begäran om bemötande från och med 1.1.2011 till Norra Österbottens skattebyrå i Uleåborg, där de registreras i Skatteförvaltningens datasystem och varifrån de vidarebefordras till skatteombuden. Förvaltningsdomstolarna skickar begäran om bemötande till adressen PB 57, 90101 Uleåborg. Förfarandena vid Åland förvaltningsdomstol förblir oförändrade.

Förfarandet gäller för sådana skattebesvärsärenden där besvärsfasen föregå av ett obligatoriskt rättelseyrkandeförfarande. Förfarandet gäller också för andra sådana skattebesvärsärenden, där förvaltningsdomstolen leder skattebesvärsprocessen från och med dess början, liksom i fråga om besvär som anförts över förhandsavgöranden samt över skattekvittningar.

Namnet på det skatteombud som i fortsättningen sköter ärendet i fråga samt ombudets processadress framgår ur bemötandet som rättsbevakningsenheten har gett. Förvaltningsdomstolen kan från detta ombud be eventuellt tilläggsbemötande eller annan utredning genom att använda den processadress som har antecknats i bemötandet.  

Förfarandet som beskrivits ovan gäller inte för dokumenttrafiken mellan högsta förvaltningsdomstolen och Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt, där den gällande praxisen ska iakttas. Högsta förvaltningsdomstolen skickar alla till rättsbevakningsenheten riktade dokument med adressen PB 90, 00052 SKATT.

Skatteförvaltningen framför, att alla förvaltningsdomstolar ska utsätta en 30 dagars fatalietid för bemötandet. Rättsbevakningsenheten ber vid behov av motiverade skäl förlängd tid för avgivande av bemötandet.

3.2.4 Den skattskyldiges genmäle

Då rättsbevakningsenheten har avgett sitt bemötande och handlingarna jämte bemötandet har skickats till förvaltningsdomstolen, skickar förvaltningsdomstolen rättsbevakningsenhetens bemötande vid behov till den skattskyldige för avgivande av genmäle. Förvaltningsdomstolen sätter en frist för genmälet och ber den skattskyldige sända sitt genmäle direkt till förvaltningsdomstolen. 

Förvaltningsdomstolen kan anlita skattebyrån vid detta hörande. Förvaltningsdomstolen informerar då den skattskyldige om att om han eller hon för avgivandet av sitt genmäle vill bekanta sig med handlingarna, kommer de att skickas till skattebyrån som den skattskyldige önskar. Då förvaltningsdomstolen skickar handlingarna till skattebyrån, ska förvaltningsdomstolen på följebrevet anteckna att det är fråga om hörande av den skattskyldige och uppgiften om vem som sköter ärendet hos förvaltningsdomstolen. Efter det att fristen för hörandet gått ut sänder skattebyrån handlingarna tillbaka till förvaltningsdomstolen. Uppgiften om att handlingarna kommit till skattebyrån för hörandet av kunden och också om att handlingarna skickats tillbaka till förvaltningsdomstolen registreras in i Skatteförvaltningens ifrågavarande datasystem eller in i registratorskontorets system.

Eftersom det är förvaltningsdomstolen som leder processen, kan skattebyrån inte förlänga fristen för genmälet.  Om den skattskyldige ber om mer tid för avgivandet av sitt genmäle, ska man råda honom eller henne att be om den hos förvaltningsdomstolen.  Om den skattskyldige lämnar in sitt genmäle till skattebyrån, ska skattebyrån omedelbart skicka det till förvaltningsdomstolen. Uppgiften om att genmälet skickats till förvaltningsdomstolen registreras in i Skatteförvaltningens ifrågavarande datasystem eller in i registratorskontorets system.

3.3 Besvär från Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt

3.3.1 Inlämnande av besvär från Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt

Då rättsbevakningsenheten anför besvär hos förvaltningsdomstolen, ber behörigt skatteombud handlingarna från skattebyrån för den skattskyldiges hemkommun. Hemkommunens skattebyrå skickar handlingarna till skatteombudet och ett bokmärke om utlåningen av handlingarna sätts i arkivet. Uppgiften om att handlingarna skickats till rättsbevakningsenheten registreras in i Skatteförvaltningens ifrågavarande datasystem eller in i registratorskontorets system. Rättsbevakningsenheten skickar besvären jämte handlingarna direkt till vederbörande förvaltningsdomstol. Rättsbevakningsenheten befordrar uppgifterna om besvären till Norra Österbottens skattebyrå, som registrerar uppgifterna om avsändandet av besvären och handlingarna in i ifrågavarande datasystem eller in i registratorskontorets system.

Ur rättsbevakningsenhetens besvärsskrift framgår alltid rättsbevakningsenhetens processadress i respektive ärende.

3.3.2 Den skattskyldiges bemötande

Förvaltningsdomstolen skickar rättsbevakningsenhetens besvär till den skattskyldige för avgivande av ett bemötande.  Förvaltningsdomstolen sätter en frist för bemötandet och ber den skattskyldige sända sitt bemötande direkt till förvaltningsdomstolen. 

Förvaltningsdomstolen kan anlita skattebyrån vid detta hörande. Förvaltningsdomstolen informerar då den skattskyldige om att om han eller hon för avgivandet av sitt genmäle vill bekanta sig med handlingarna, kommer de att skickas till skattebyrån som den skattskyldige önskar. Då förvaltningsdomstolen skickar handlingarna till skattebyrån, ska förvaltningsdomstolen på följebrevet anteckna att det är fråga om hörande av den skattskyldige och uppgiften om vem som sköter ärendet hos förvaltningsdomstolen. Efter det att fristen för hörandet gått ut sänder skattebyrån handlingarna tillbaka till förvaltningsdomstolen. Uppgiften om att handlingarna kommit till skattebyrån för hörandet av den skattskyldige och också om att handlingarna skickats tillbaka till förvaltningsdomstolen registreras in i Skatteförvaltningens ifrågavarande datasystem eller in i registratorskontorets system.

Eftersom det är förvaltningsdomstolen som leder processen, kan skattebyrån inte förlänga fristen för genmälet. Om den skattskyldige ber om mer tid för avgivandet av sitt genmäle, ska man råda honom eller henne att be om den hos förvaltningsdomstolen.  Om den skattskyldige lämnar in sitt genmäle till skattebyrån, ska skattebyrån omedelbart skicka det till förvaltningsdomstolen. Uppgiften om att handlingarna skickats till rättsbevakningsenheten registreras in i Skatteförvaltningens ifrågavarande datasystem eller in i registratorskontorets system.

3.3.3 Genmäle från Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt

Ur rättsbevakningsenhetens besvär framgår namnet och processadressen för det skatteombud som handhar ärendet. Förvaltningsdomstolen skickar vid behov den skattskyldiges bemötande till rättsbevakningsenheten med den angivna processadressen för avgivande av genmäle. Rättsbevakningsenheten skickar genmälet direkt till den behöriga förvaltningsdomstolen. Norra Österbottens skattebyrå registrerar uppgiften om att handlingarna har anlänt och skickats till Skatteförvaltningens ifrågavarande datasystem eller till registratorskontorets system.

4. Beslutets delgivning och inlämnande av handlingarna till Skatteförvaltningen

4.1 Inlämnande av handlingar till skatteförvaltningen

Från och med 1.9.2010 har 10 § i förordningen om beskattningsförfarandet ändrats. Förvaltningsdomstolen skickar enligt det gällande stadgandet handlingarna, som ansluter sig till besvärsärendet, till Skatteförvaltningen (skattebyrån som fattat beskattningsbeslutet) omedelbart efter det att förvaltningsdomstolen fattat sitt beslut i besvärsärendet. Fastän stadgandet formellt endast gäller ärendensom hör till tillämpningsområdet för BeskFL, anser Skatteförvaltningen, att förfarandet kan tillämpas på samtliga skatteslag, 

För att distributionen av högsta förvaltningsdomstolens och förvaltningsdomstolarnas beslut ska göras enhetligt, framför Skatteförvaltningen att distributionen av beslutet ska i förvaltningsdomstolarnas beslut antecknas på följande sätt:

  • skattebyrån (eller annan motsvarande verksamhetsenhet) som fattat beskattningsbeslutet (1 st)
  • Skatterättelsenämnden (om ärendet har behandlats i nämnden, 1 st)
  • Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt (se punkt 4.2 nedan)

Om högsta förvaltningsdomstolen eller förvaltningsdomstolen tidigare har förordnat om avbrytande av verkställighet, skickar förvaltningsdomstolen sitt beslut om skattebesvär även till Skatteuppbördsenhetens regionala indrivningsenhet, som bestäms enligt den skattskyldiges hemkommun, för kännedom. Indrivningsenheternas kontaktuppgifter finns på sidan Skatteuppbördsenheten och indrivningsenheterna.

Skattebyråns och skatterättelsenämndens exemplar returneras med handlingarna til skattebyrån och skattebyrån tar hand om befordran av skatterättelsenämndens exemplar till behörig ordförande för skatterättelsenämnden.  

Då högsta förvaltningsdomstolen eller förvaltningsdomstolen utfärdar ett beslut om avbrytande av verkställighet, skickas beslutet endast till Skatteuppbördsenhetens regionala indrivningsenhet för kännedom. Indrivningsenheten sparar beslutet i indrivningssystemet, varifrån det vidarebefordras till utsökningen.

Skattebyrån gör i Skatteförvaltningens berörda datasystem eller i registratorskontorets system de nödvändiga registreringar som ansluter sig till att handlingarna har anlänt.

4.2 Beslutets tillkännagivande till Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt

Förvaltningsdomstolar:

Alla förvaltningsdomstolar övergår före utgången av 2010 till ett förfarande, där de ger sina beslut om beskattningen Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt för kännedom med användande av ett elektroniskt dataöverföringssystem. Rättsbevakningsenhetens besvärstid börjar löpa från och med elektronisk kvittning om mottagning.

Skatteförvaltningens framför, att man i beslutets distribution för rättsbevakningsenhetens vidkommande antecknar följande uppgifter i en situation där rättsbevakningsenheten har lämnat bemötande:

Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt /skatteombud XX.

Såsom skatteombud antecknas det skatteombud, som har avgett bemötandet.

Om rättsbevakningsenhetens utlåtande inte alls har begärts på grund av ett obetydligt ärende eller på grund av någon annan orsak, framför Skatteförvaltningen, att man i distributionen endast antecknar:

Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt

I dessa situationer skulle det ur beslutets punkter ”bemötanden och genmälen” och ”tillämpade rättsnormer” framgå, att man med stöd av 69.2 § i BeskFL inte alls begärt rättsbevakningsenhetens bemötande.

Högsta förvaltningsdomstolen:

Högsta förvaltningsdomstolen lämnar alla sina avgöranden om beskattningen rättsbevakningsenheten till kännedom per post (PB 90, 00052 SKATT), på samma sätt som för närvarande. Om besvärstillstånd inte har meddelats i ärendet, framför Skatteförvaltningen, att till beslutet skulle bifogas även en kopia av förvaltningsdomstolens ifrågavarande beslut. 

Beslut som gäller avbrytande av verkställighet behöver inte alls ges rättsbevakningsenheten till kännedom.

5. Anteckning om publicering av beslut

Om förvaltningsdomstolen publicerar sitt beslut i Finlex, har beslutet i fråga en särskild instruktionsinverkan för praxisen som ska tillämpas i Skatteförvaltningens avgöranden. I dessa fall även Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt prövar noggrannare än vanligt, huruvida det i ärendet föreligger skäl att ansöka om besvärstillstånd hos högsta förvaltningsdomstolen.

Man har inom skatteförvaltningen konstaterat, att alla förvaltningsdomstolar inte antecknar publiceringen i sitt egentliga beslut. Då publiceringen i Finlex kan å sin sida ta en viss tid, har en del av besvärstiden redan förflutit då beslutets publicering konstateras.

Skatteförvaltningen framför, att alla förvaltningsdomstolar skulle i sina beslut anteckna till exempel ”Finlex” för att visa att beslutet i fråga ska publiceras.

Generaldirektör  Mirjami Laitinen

Skatteöverombudsman  Timo Räbinä