Skattegrunden för hotellfrukost och personalmåltid samt expertarvoden vid mervärdesbeskattningen

Har getts
7.2.2000
Diarienummer
322/40/2000
Giltighet
Tills vidare

Momssatserna höjs den 1.1.2013. Denna anvisning innehåller tidigare gällande momssatser. De nya momssatserna är 24 % (allmän momssats) , 14 % och 10 % (reducerade momssatser). Mera information i anvisningen Ändring av mervärdesskattesatserna 1.1.2013.

Obs! Denna del av anvisningen (Skattegrunden för hotellfrukost) ersätts av anvisningen den 23.3.2004 Dnr 356/40/2004 Skattegrunden för hotellfrukost i mervärdesbeskattningen.

Skattegrunden för hotellfrukost

Hotellen säljer till sina övernattande gäster hotellrum till ett totalpris som berättigar kunden till både logi och frukost. Frukosten är inte ett tillägg till login, utan i själva verket säljer hotellet till gästen två skilda produkter, med olika skattesats, till ett totalpris. Hotellet bör dela upp totalpriset på båda dessa skilda tjänster, som beskattas med olika skatteats, i enlighet med vartdera tjänstens gängse värde. Frukostens gängse försäljningspris bör motsvara det försäljningspris som i verkligheten debiteras för frukosten.

Om frukosten är hotellets normala försäljningsprodukt, används som skattegrund för frukosten dess värde enligt försäljningspriset även när den säljs i samband med logitjänsten. Om det inte finns något gängse försäljningspris på frukosten, utreds frukostens försäljningspris genom att räkna de direkta och indirekta kostnaderna för frukosten utökat med på dem räknat vinsttillägg.

För att förenkla förfarandet kan hotellen om de så önskar använda som skattegrund för hotellfrukosten ett fast värde på 25 mark på vilket man räknar ut momsen enligt 22 %. Om det faktiska värdet på frukosten är lägre än detta belopp och man vill använda detta lägre värde som skattegrund, bör skattegrunden utredas med hjälp av en ändamålsenlig kostnadskalkyl. I detta fall bör hotellet förvara skattegrundskalkylerna bland bokföringsmaterialet.

Om hotellet inte har något faktiskt försäljningspris på hotellfrukosten, bör hotellet månatligen räkna skattegrunden på frukosten genom att multiplicera skattegrunden med antalet övernattande gäster.

Det inverkar inte på dagtraktamentets belopp vid inkomstbeskattningen att hotellet enligt bestämmelserna i mervärdesskattelagen ska specificera andelarna av rummet och frukosten (se Handbok i personbeskattning sidan 11:10).

Obs! Denna del av anvisningen (Skattegrunden för personalmåltid) ersätts av anvisningen den 8.3.2004 Dnr 312/40/2004 .

Skattegrunden för personalmåltid

Högsta förvaltningsdomstolen har den 5.2 1999/1985 fattat beslut om mervärdesbeskattningen av personalmåltider. Enligt beslutet var det pris som bolaget debiterade personalen för lunch, som motsvarade det penningvärde för kostförmån som Skattestyrelsen fastställt för inkomstbeskattningen, inte ett betydligt lägre vederlag än det gängse värdet. För lunchserveringen betalades moms enligt bestämmelserna som tillämpas på försäljningen av tjänster och inte enligt bestämmelserna om eget bruk.

I de personalmatsalar som drivs av arbetsgivaren själv är överlåtelser av måltider till personalen alltid momsbelagda. Om måltiderna överlåts gratis eller mot ett vederlag som är betydligt lägre än det gängse värdet, betalas momsen enligt bestämmelserna om eget bruk av tjänster. Om måltiderna överlåts till det gängse värdet, betalas momsen enligt bestämmelserna om försäljning av tjänster.

Då måltider överlåts utan vederlag eller mot ett vederlag vars belopp klart understiger det gängse värdet, utgörs skattegrunden av de direkta och indirekta kostnader som uppkommit i samband med tillredningen av måltiden. Enligt Skattestyrelsens anvisning av den 19.12.1997 (3841/40/97) kan den skattskyldige, om han så önskar, använda som de indirekta kostnadernas andel 22 procent av de direkta kostnaderna. 

Enligt ovan nämnda HFD:s utslag är det alltid fråga om försäljning av måltid och inte om eget bruk, när det pris som uppbärs för måltiden motsvarar kostförmånens fastställda penningvärde vid inkomstbeskattningen.Enligt 11 § Skattestyrelsens beslut om de grunder som skall iakttas vid beräkningen av naturaförmåner i samband med beskattningen för år 2000 är kostförmånens värde 25 mark per måltid om summan av de direkta kostnader som för anskaffning av förmånen åsamkats arbetsgivaren och momsen uppgår till minst 25 mark och högst 42 mark. Om beloppet av de direkta kostnaderna och momsen understiger 25 mark eller överstiger 42 mark, anses förmånens värde vara detsamma som summan av de direkta kostnaderna och momsen.

Med moms i naturaförmånsbeslutet avses momsen på de direkta och indirekta kostnaderna. När man som belopp av de indirekta kostnaderna använder 22 procent av de direkta kostnaderna, kan de direkta kostnaderna för en måltid uppgå till högst 33,11 mark för att man ska kunna sälja måltiden för 25 mark.

Exempel:

Direkta kostnader

20,00 mk

Indirekta kostnader 22% av 20 mk

  4,40 mk

Momsen på de direkta och indirekta kostnaderna 22%(20mk + 4,40 mk)

  5,36 mk

Direkta kostnader och moms

25,36 mk

Om de direkta kostnaderna för en måltid överstiger det ovan nämnda beloppet 33,11 mark, anses som kostförmånens värde summan av de direkta kostnaderna och momsen.

Enligt 13 § 1 mom. i det ovan nämnda naturaförmånsbeslutet anses som penningvärdet av kostförmån för personalen på sjukhus, skola, daghem eller annan motsvarande anstalt i samband med anstaltsmåltid vara 18,80 mark per måltid. Värdet av kostförmån som personalen i en skola, daghem eller motsvarande inrättning får i samband med övervakning av elevernas eller vårdtagarnas bespisning är 15 mark per måltid. Enligt stadgandets 2 moment ska som penningvärdet av den kostförmån som personalen på hotell- och restaurangbranschen erhållit anses vara 21,30 mark per måltid.

Enligt Skattestyrelsens uppfattning ska skatten betalas enligt bestämmelserna om försäljning i de fall som avses i naturaförmånsbeslutets 13 § när måltider säljs till det pris som nämns i beslutet.

Expertarvoden

I momspraxisen har det visat sig vara oklart huruvida lärare vid universitet, t.ex. professorer, då de vid sidan av sin fasta tjänst, avger expertutlåtanden mot vederlag, är momsskyldiga.

I mervärdesbeskattningen anses verksamheten vara rörelsemässig om den sker i förvärvssyfte, är fortlöpande, utåtriktad och självständig och samtidigt förknippad med en sedvanlig företagarrisk. Enligt Skattestyrelsens uppfattning sker avgivandet av expertutlåtanden mot vederlag i form av rörelsemässig verksamhet. Den som avger utlåtanden är således momsskyldig om markgränsen för verksamhet i liten skala överskrids.

Enligt mervärdesskattelagens 1 § 4 moment avses inte som momsbelagd verksamhet sådan verksamhet för vilken vederlaget är lön med stöd av 13 § lagen om förskottsuppbörd. Den som ber om ett expertutlåtande och den som avger det, kan sinsemellan komma överens om att den som ger expertutlåtandet är i löneförhållande. Om parterna har avtalat sålunda och man på denna lön har verkställt förskottsinnehållningen och betalt socialskyddsavgiften, kan man anse att momsskyldighet inte föreligger.

Enligt en utredning, gällande EG-ländernas praxis, som Skattestyrelsen fått, betraktas det ovan beskrivna avgivandet av utlåtanden som momsbelagd verksamhet i Belgien, Danmark, Tyskland, Irland, Luxemburg, Spanien, Storbritannien, Nederländerna, Grekland och Sverige. I Italien betraktas avgivandet av utlåtanden inte som momsbelagd verksamhet om det är av tillfällig natur. Skattestyrelsen har inte upplysningar om praxisen i Frankrike, Portugal och Österrike.

Skattestyrelsen konstaterar, att detta ställningstagande inte ändrar på den vedertagna beskattningspraxis som tillämpas på arvoden vid inkomstbeskattningen. Avgivande av expertutlåtanden anses utgöra annan förvärvsverksamhet med stöd av inkomstskattelagen.

Mervärdesbeskattningsförfarandet på expertarvoden tillämpas från och med den 1.1.2000.

 

Biträdande direktör Anneli Kukkonen

Överinspektör Iris Kavonius