Förskottsuppbördsfrågor gällande frivilligverksamhet i allmännyttiga samfund och offentliga samfund

I denna anvisning behandlas frivilligverksamhet i allmännyttiga samfund och offentliga samfund med hänsyn till förskottsuppbörden. Anvisningen innehåller Skatteförvaltningens riktlinjer gällande vanliga frågor som allmännyttiga samfund har om förskottsuppbörd.

Kapitel 7.4.5 i anvisningen har ändrats med anledning av den nya 84 a § i inkomstskattelagen (ISkL) som trädde i kraft 1.1.2020 och en ändring i 15 § 8 mom. i lagen om beskattningsförfarande. Från och med 2020 är andra tävlingspriser än de som avses i ISkL 83 eller 84 § inte skattepliktig inkomst, om ett tävlingspris inte kan ses som lön, arbets- eller bruksersättning enligt lagen om förskottsuppbörd och om totalbeloppet för de under ett skatteår emottagna tävlingspriserna är högst 100 euro.

Också prisgivarens deklarationsskyldighet har ändrats från och med 2020, så att tävlingspriser värda högst 100 euro måste anmälas till inkomstregistret endast om överlämnandet av priset hänför sig till ett arbetsavtals- eller anställningsförhållande.

Dessutom har skyldigheten att verkställa förskottsinnehållning på tävlingspriser ändrats från och med 1.1.2020 så att man inte behöver verkställa förskottsinnehållning på tävlingspriser om överlämnandet av priset inte hänför sig till ett arbetsavtals- eller anställningsförhållande, eller om priset inte är sådan annan i lagen om förskottsuppbörd avsedd lön, arbets- eller bruksersättning eller idrottsmans arvode vars värde överstiger 100 euro (Skatteförvaltningens beslut om befrielse från skyldighet att verkställa förskottsinnehållning 1 § 14 punkten).

Kapitel 9.1 i anvisningen har uppdaterats med anledning av ändringar i föreningsregistret.

1 Inledning

1.1 Anvisningens tillämpningsområde och struktur

I denna anvisning behandlas frivilligverksamhet i allmännyttiga samfund och offentliga samfund med hänsyn till förskottsuppbörden. Anvisningen innehåller Skatteförvaltningens riktlinjer gällande vanliga frågor som allmännyttiga samfund har om förskottsuppbörd. Anvisningen innehåller flera exempel vars syfte är att förtydliga de frågor som behandlas och göra dem enklare att förstå.

Allmännyttiga samfund är i allmänhet registrerade föreningar eller stiftelser, men anvisningen tillämpas även på andra samfund ifall de betraktas som allmännyttiga i beskattningen. Aktiebolag som ägs av allmännyttiga samfund och offentliga samfund är självständiga skattskyldiga. Därför tillämpas anvisningen på aktiebolag som ägs av allmännyttiga samfund eller offentliga samfund bara ifall aktiebolaget i fråga är allmännyttigt.

Anvisningen tillämpas inte på icke registrerade föreningar, enskilda näringsidkare, sammanslutningar eller sådana samfund som inte har betraktats som allmännyttiga i beskattningen. Ersättningar och förmåner som ges för arbete som utförs till förmån för sådana organisationer är skattepliktig inkomst för den som utför arbetet. Förskottsuppbörd i fråga om talko-, grannhjälps- och utbytesarbete som en fysisk person utför åt en annan fysisk person behandlas i Skatteförvaltningens anvisning Beskattning av talko-, grannhjälps- och utbytesarbete.

I kapitlen 2–4 i anvisningen behandlas de vanligaste frågorna om skattefritt frivillig- och talkoarbete som utförs utan ersättning åt allmännyttiga samfund och offentliga samfund. I kapitel 5 i anvisningen behandlas å sin sida frågor som anknyter till arbete som utförs mot skattepliktig ersättning åt allmännyttiga samfund och offentliga samfund. I kapitel 6 behandlas beskattningen av ersättningar till frivilliga för resekostnader och andra kostnader. I kapitel 7 i anvisningen behandlas beskattningen av stipendier, bidrag, understöd, pris och gåvor som allmännyttiga samfund ger. I slutet av anvisningen, i kapitlen 8 och 9, behandlas några specialfrågor.

1.2 Allmännyttigt samfund

Enligt 22 § i inkomstskattelagen (1535/1992, ISkL) är ett samfund allmännyttigt då

1. det verkar enbart och omedelbart för allmän fördel i materiell, andlig, sedlig eller samhällelig bemärkelse
2. dess verksamhet inte enbart gäller begränsade personkategorier
3. det inte genom sin verksamhet bereder dem som är delaktiga i samfundet ekonomisk förmån i form av dividend eller vinstandel eller i form av sådan lön eller annan gottgörelse som är större än skäligt.

I 22 § i ISkL ges exempel på hurdana verksamhetsformer som kan betraktas som allmännyttiga samfund. Allmännyttigheten fastställs både utifrån samfundets stadgar och utifrån den faktiska verksamheten. Således ska både stadgarna och den faktiska verksamheten uppfylla förutsättningarna för allmännyttighet. Allmännyttigheten fastställs separat för varje skatteår och gäller det skatteår för vilket beskattningen verkställs i vart och ett fall.

Allmännyttigheten avgörs genom att man granskar samfundets verksamhet som en helhet. Om ett samfund inte har betraktats som allmännyttigt i beskattningen, kan bestämmelserna om allmännyttiga samfund i ISkL inte tillämpas på en enskild och i sig nyttig verksamhet. Till exempel ett statligt affärsverk och den del av dess verksamhet som administrativt skilts åt från affärsverksamheten för ett allmännyttigt ändamål bedöms av denna anledning som en helhet. Bedömningen av allmännyttigheten vid inkomstbeskattningen behandlas närmare i Skatteförvaltningens anvisning Beskattningsanvisning för allmännyttiga samfund.

1.3  Offentligt samfund

Begreppet offentligt samfund har inte definierats i skattelagstiftningen.  Som offentliga samfund ses i denna anvisning bland annat följande delvis skattefria samfund, som nämns i 21 § i ISkL:

• staten och dess inrättningar
• kommuner, samkommuner och landskap samt av pensionsanstalter, pensionsstiftelser eller pensionskassor som har grundats för deras anställda, eller motsvarande pensionsanstalter, pensionsstiftelser eller pensionskassor som får understöd av allmänna medel
• den evangelisk-lutherska kyrkan, det ortodoxa kyrkosamfundet och andra religionssamfund samt deras församlingar liksom även pensionsanstalter, pensionsstiftelser och pensionskassor som har grundats för deras anställda.

1.4 Frivilligverksamhet

Begreppet frivilligverksamhet har inte definierats i skattelagstiftningen. I denna anvisning avses med frivilligverksamhet arbete som utförs frivilligt och utan ersättning till förmån för ett allmännyttigt samfund eller ett offentligt samfund. Det arbete som utförs av frivilliga är till omedelbar nytta för den allmännyttiga eller exempelvis samhälleliga verksamhet som är förenlig med samfundets syfte, och frivilligarbetarna får ingen lön eller annan ersättning för det arbete de utför. Det som också är kännetecknande för frivilligverksamhet är att alla villiga kan delta i verksamheten.

Det är inte fråga om frivilligverksamhet om ersättning ges eller betalas avtalsenligt för det arbete som utförs. Ersättningen utgörs i allmänhet av pengar, men den kan även bestå av något annat, såsom varor eller en förmån som avtalats som ersättning för arbetet. Arbete som utförs mot ersättning medför rätt att kräva en prestation av motparten. Någon sådan rätt gäller inte för frivilligarbete. Tack och hågkomster riktade till frivilligarbetare är inte samma sak som att utföra arbete mot ersättning.

Tack och hågkomster gör alltså inte frivilligarbetet skattepliktigt (se kapitel 4.6 i anvisningen om att tacka och rikta hågkomster till frivilligarbetare). Det att en frivilligarbetare känner till att det eventuellt finns servering i samband med frivilligarbetet gör inte heller frivilligarbetet till skattepliktigt arbete mot ersättning. En frivilligarbetare kan således inta måltider skattefritt i samband med sin arbetsprestation, om det inte har avtalats att måltiden är en ersättning för det arbete som utförs. Transporter och inkvartering som direkt anknyter till frivilligverksamheten samt inträde till tillställningar som samfundet arrangerar gör inte heller frivilligverksamheten till skattepliktigt arbete (se närmare i kapitel 4.5 i anvisningen).

En gåva är en vederlagsfri prestation i donationssyfte som inte är kopplad till arbetsprestationen (se närmare i avsnitt 7.3 i anvisningen). Om man arbetar mot ersättning, blir den ersättning som betalas för arbetet inte skattefri bara för att den kallas exempelvis en gåva.

2 Talko- och frivilligarbete

2.1 Begreppet talko- och frivilligarbete i beskattninge

Verksamheten i ett allmännyttigt samfund bygger ofta på frivilligverksamhet och på medelanskaffning som görs i form av talkoarbete. Frivilligarbetare kan också medverka i offentliga samfunds verksamheter. I denna del av anvisningen behandlas beskattningen av talkoarbete som utförs av frivilliga och annat frivilligarbete i allmännyttiga samfund och offentliga samfund. 

Med talkoarbete avses arbete som utförs till förmån för en annan, frivilligt och utan ersättning. Arbetet är i allmänhet tillfälligt. Talkoarbete är oftast så kallat "allemansarbete" som inte förutsätter någon särskild yrkeskunskap, utbildning eller kompetens. Talkoarbete är således inte så krävande att det skulle utgöra hinder för att vem som helst kan delta i det. Typiskt för talkoarbete är också att det inte fastställs något penningvärde eller annat värde på det. Den som utför talkoarbete har således inte rätt att få ersättning för arbetet.

Förutom tillfälligt talkoarbete kan annat frivilligarbete utföras i allmännyttiga samfund och offentliga samfund. I denna anvisning avses med frivilligarbete till exempel att man ger assistans för utomhusvistelse för personer som bor på seniorhem eller håller en barnklubb en gång per vecka. Frivilligarbete grundar sig på frivilligt deltagande, och ingen ersättning betalas för arbetet. Även exempelvis medlemmar av styrelser, arbetsgrupper eller kommittéer i allmännyttiga samfund utför frivilligarbete om de inte får ett arvode för sitt uppdrag. Om de får ett arvode för sitt arbete, är det fråga om skattepliktig förvärvsinkomst på samma sätt som för andra som får ersättning för sitt arbete.

Begreppen talkoarbete och frivilligarbete har inte definierats i lagstiftningen, och i ISkL finns inga bestämmelser om hur sådant arbete ska beskattas. Därmed behandlas talko- och frivilligarbete vid beskattningen utifrån de allmänna bestämmelserna i ISkL. Skattepliktig förvärvsinkomst är bland annat lön och därmed jämförbar inkomst i arbetsförhållande samt förmån eller ersättning som erhållits i stället för sådan inkomst (61 § i ISkL).

2.2 Talko- och frivilligarbete som utförs till förmån för ett allmännyttigt samfund eller ett offentligt samfund

Det traditionella talkoarbetet utförs utan vederlag och grundar sig på frivillighet. För personer som utför talkoarbete för ett allmännyttigt samfund eller ett offentligt samfund uppkommer ingen skattepliktig förmån, om personerna utför arbetet frivilligt och inte får någon ersättning för det. Ett skattepliktigt vederlag utgörs av en avtalad ersättning för arbetet. Det uppkommer ingen skattepliktig förmån för en måltid som frivilligarbetare intar i samband med frivilligarbetet eller för en sedvanlig måltid som bjuds när frivilligarbetare avtackas och ihågkoms, om det inte har avtalats att måltiderna utgör ersättning för arbetet. Servering i samband med talko- och frivilligarbete behandlas närmare nedan i kapitel 2.3 i anvisningen och tack och hågkomster i kapitel 4.

Samfundet drar omedelbar nytta av talkoarbetet, och inga utomstående uppdragsgivare berörs av arrangemanget. Biljettförsäljning eller servering på ett evenemang som anordnas av samfundet samt att bygga och underhålla samfundets lokaler är exempel på talkoarbete som utförs till omedelbar förmån för samfundet.

Annat frivilligarbete som utförs till omedelbar förmån för ett allmännyttigt samfund eller ett offentligt samfund utgör inte heller någon skattepliktig förmån, om det inte betalas någon ersättning för frivilligarbetet till de personer som utför det. Frivilligarbete ger inte upphov till någon skattepliktig förmån till exempel när en ung person håller en hobby- eller scoutgrupp för barn en gång i veckan och inte får någon ersättning för det. Frivilligarbete handlar det också om till exempel när en person hjälper äldre personer som bor på ett åldringshem eller är med om att ordna en förenings sommarläger.

Talko- och frivilligarbete är vederlagsfritt när någon ersättning för arbetsinsatserna inte har avtalats med dem som deltagit i talko- eller frivilligarbetet. Enligt ISkL är vederlag för ett arbete skattepliktig förvärvsinkomst oberoende av vederlagets art och omfattning.Utöver pengar utgör således också varor, tjänster eller befrielse från till exempel någon betalningsskyldighet vederlag för utfört arbete. Enligt etablerad beskattningspraxis betraktas till exempel ett intyg över frivilligarbete, ett förtjänsttecken eller andra symboliska föremål med obetydligt bytesvärde inte som vederlag (närmare information om hur frivilligarbetare belönas finns i kapitel 4.6).

Den nytta som talkoarbetet ger ska gagna hela samfundet för att arbetet inte ska ge upphov till någon skattepliktig förmån, även om inte alla som berörs av verksamheten har talkoarbetat. Om nyttan inte gagnar hela samfundet, får de som deltagit i talkoarbetet en ekonomisk eller annan förmån för arbetet de utfört. Undantag utgörs av självständiga underavdelningar och lag som tas upp i kapitel 2.4.2 nedan när nyttan kommer den aktuella underavdelningen eller det aktuella laget till godo.

2.3 Servering i anslutning till talko- och frivilligarbete

Sedvanlig och skälig servering i anslutning till talko- och frivilligarbete som anordnas till förmån för ett allmännyttigt eller offentligt samfund betraktas inte som skattepliktig förmån för dem som utför arbetet. Om serveringen däremot uttryckligen har överenskommits som ersättning för utförandet av talkoarbetet, uppkommer en skattepliktig förmån för deltagarna oberoende av serveringens omfattning och värde.

Som skattepliktig förmån betraktas inte heller att en frivilligarbetare under den tid han eller hon utför frivilligarbetet deltar i en gemensam måltid som anordnas av ett allmännyttigt eller offentligt samfund. För skattefrihet förutsätts det också att maten som serveras är sedvanlig i fråga om värdet.

Mer information om andra skattefria och skattepliktiga förmåner i anslutning till talkoarbete och frivilligarbete finns nedan i kapitel 4 i anvisningen.

2.4 Talkoarbete som utförs för tredje parts räkning

2.4.1 Arbete som har utförts i ett allmännyttigt samfunds namn

Detta kapitel berör endast allmännyttiga samfund. Medlemmarna kan utföra talkoarbete i ett allmännyttigt samfunds namn även för en tredje part. I en sådan situation ska det bedömas huruvida den inkomst som erhålls för talkoarbetet är inkomst för det allmännyttiga samfundet eller för de fysiska personer som utför arbetet.

2.4.2 Ett allmännyttigt samfunds inkomst

För att den inkomst som fås för ett talkoarbete ska räknas som inkomst för ett allmännyttigt samfund måste ett avtal ha ingåtts om talkoarbetet mellan samfundet och uppdragsgivaren. Arbetet ska vara ett temporärt arbete som kan utföras av vem som helst och som inte kräver särskild yrkeskunskap. Talkoarbetets uppdragsgivare, dvs. den tredje parten, får inte godkänna eller utse talkoarbetarna. Dessutom ska ersättningen för arbetet användas för allmännyttig verksamhet och inte komma enbart dem till godo som har utfört arbetet.

Ett fortlöpande eller mer långvarigt uppdragsförhållande tyder i allmänhet på att det inte är fråga om inkomst för ett allmännyttigt samfund, utan inkomst för personerna som utfört arbetet. Långvariga eller fortlöpande arbetsprestationer vars resultat direkt tillfaller en uppdragsgivare som driver verksamhet i en konkurrenssituation (till exempel underentreprenader, flyttningsverksamhet, fortlöpande förpacknings-, distributions- och postningsuppgifter samt entreprenader i byggnadsbranschen) kan särskilt betraktas som sådana förhållanden. Enligt rättspraxisen kan dock även ett fortlöpande uppdragsförhållande ge inkomst för ett allmännyttigt samfund när arbetet har nära anknytning till ett allmännyttigt samfunds egen verksamhet (HFD 1991-B-557). Mer information om detta i kapitel 2.4.4.3.

Ibland är en föreningsverksamhet såpass omfattande att verksamheten fördelas på självständiga undersektioner eller lag. I en sådan situation utförs talkoarbetet i allmänhet till exempel på lagnivå och inkomsten riktas till den verksamhet som berör det lag som utförde talkoarbetet. Om nyttan med talkoarbetet kommer hela laget till godo och inte bara dem tillgodo som deltog i arbetet handlar det om inkomst för det allmännyttiga samfundet. En självständig underavdelning eller ett lag kan även vara en grupp som består av idrottare som utövar en individuell gren. Gruppen kan emellertid inte bestå av endast en person.

Om inkomst som en arbetsprestation ger betraktas som inkomst för ett allmännyttigt samfund, kan den vara antingen skattefri eller skattepliktig inkomst för det allmännyttiga samfundet. Beskattningen av ett allmännyttigt samfunds inkomster behandlas i Skatteförvaltningens anvisning Beskattningsanvisning för allmännyttiga samfund.

På ersättningar som betalas till ett allmännyttigt samfund för talkoarbete ska förskottsinnehållning verkställas enligt 13 procent, ifall samfundet vid tidpunkten för betalningen inte är infört i förskottsuppbördsregistret. Om det handlar om samfundets skattepliktiga eller skattefria inkomst har ingen betydelse. Om samfundet vid betalningstidpunkten inte är infört i förskottsuppbördsregistret, ska en arbetsersättning anmälas till inkomstregistret.

Eftersom en oregistrerad förening inte är ett samfund som avses i 3 § i ISkL kan en oregistrerad förening inte heller vara ett allmännyttigt samfund som avses i 22 § i nämnda lag. En oregistrerad förening betraktas i beskattningen som en sammanslutning vars inkomst beskattas som inkomst för delägarna. Därmed är inkomst som en oregistrerad förening får för talkoarbete skattepliktig inkomst för de fysiska personer som utförde arbetet.

2.4.3 Medelanskaffning i skolor

Det är vanligt att elever inom den grundläggande utbildningen tillsammans med vårdnadshavarna samlar in pengar för klassresor, lägerskolor och liknande gemensamma projekt inom ramen för skolans verksamhet. Medelanskaffningen brukar arrangeras så att den inte sker via en registrerad förening eller någon annan juridisk person, utan direkt till förmån för eleverna och deras vårdnadshavare i form av en klasskommitté.

Klasskommittéer samlar vanligtvis in pengar genom att man erbjuder olika produkter som kan köpas av elevernas och vårdnadshavarnas närmaste kretsar. Av priset för en såld produkt redovisar klasskommittén en del till den som sålde en produkt och behåller en avtalad del av priset. Produkter som säljs kan vara till exempel toalettpapper, småkakor eller godis.

Småskalig medelanskaffning som elever driver på det sätt som beskrivits ovan handlar inte om att idka medelanskaffning i ett allmännyttigt samfunds eller någon annan juridisk persons namn. I etablerad beskattningspraxis har medelanskaffning emellertid på vissa villkor ansetts falla utanför beskattningen. Enligt etablerad beskattningspraxis har klasskommittéers medelanskaffning i liten skala ansetts falla utanför beskattningen under förutsättning att

1. medlen samlas in för en lägerskola, en klassresa eller motsvarande skolrelaterad verksamhet som skolan och en grupp elever gemensamt ordnar,
2. intäkterna av medelanskaffningen används inte i förhållande till hur aktivt man deltagit i medelanskaffningen, utan medlen fördelas till hela beloppet jämnt på hela elevgruppen, och
3. medelanskaffningen är småskalig till sin omfattning.

Om den medelanskaffning som idkas av en klasskommitté inte uppfyller ovan nämnda förutsättningar är den vinst som erhållits skattepliktig inkomst för den som skaffade medlen. Vinst från medelanskaffning är skattepliktig inkomst till exempel om medel som skaffats av en viss elev eller elevens vårdnadshavare används för att finansiera den aktuella elevens betalningsandel. Likaså är inkomst från medelanskaffning som inte har samband med undervisningen skattepliktig inkomst. Skatteförvaltningen har gett ett ställningstagande gällande detta, Beskattning av medelanskaffning i klasskommittéer.

2.4.4 Inkomst för fysisk person som utför talkoarbete

En ersättning som betalas för talkoarbete betraktas som inkomst för en fysisk person som utför arbetet, om personen är anställd i ett arbets- eller tjänsteförhållande hos uppdragsgivaren. Om arbetsprestationen är personlig eller om arbetet förutsätter särskild yrkeskunnighet eller kompetens, kan det också leda till att ersättningen för talkoarbetet är inkomst för den fysiska person som utför arbetet, inte inkomst för det allmännyttiga samfundet. Kännetecknen för ett arbetsavtals- eller tjänsteförhållande har behandlats mer ingående i Skatteförvaltningens anvisning Lön och arbetsersättning i beskattningen.

2.4.4.1 Uppdragsgivarens ledning och övervakning

I rättspraxisen har arvoden som betalas för talkoarbete betraktats som lön till den som utför arbetet, om uppdragsgivaren leder och övervakar arbetet. I högsta förvaltningsdomstolens beslut HFD 1983-B-602 handlade det om arbete som en förenings medlemmar utförde i en fabrik. Uppdraget varade fyra månader. Arbetstiden per vecka hade fastställts till 40 timmar och arvodet var timbaserat. Högsta förvaltningsdomstolen ansåg att föreningens medlemmar utförde uppgifter i enlighet med uppdragsavtalet under fabrikens ledning och övervakning. De ersättningar som betalades för arbetet var lön till medlemmarna i föreningarna enligt lagen om förskottsuppbörd, även om de avstod från ersättningarna till förmån för föreningen.

I högsta förvaltningsdomstolens beslut HFD 28.11.1996 liggare 3729 betraktades ersättningar som betalats för rösträkning som lön enligt lagen om förskottsuppbörd till de medlemmar i idrottsföreningen som hade deltagit i rösträkningen, även om ersättningen betalades till idrottsföreningen. Enligt motiveringarna till domen kunde man inte anse att idrottsföreningens medlemmar hade utfört räkningsarbetet för föreningens räkning, utan varje rösträknare arbetade under ämbetsmannaansvar anställd hos centralvalnämnden.

2.4.4.2 Arbetets karaktär och personligt utförande av arbetet

När en uppdragsgivare utser vissa personer för att utföra ett arbete, och dessa personer får ersättning för arbetet kan det vara fråga om personligt arbete, inte om inkomst för ett allmännyttigt samfund. Denna gränsdragning framhävs vid arbetsprestationer som förutsätter särskild yrkeskunnighet eller viss kompetens, eftersom yrkeskunnigheten begränsar deltagandet så att alla intresserade de facto inte kan delta i utförandet av arbetet. Att krav på yrkeskunnighet eller kompetens har ställts på arbetsprestationen kan också vara ett bevis på att arbetet är personligt.

Om det allmännyttiga samfundet kan bestämma vem som ska utföra arbetet, och samfundet inte har avtalat om någon ersättning med den som utför arbetet, är det i princip fråga om inkomst för det allmännyttiga samfundet. En person som har särskild yrkeskunnighet, utbildning eller kompetens för en viss uppgift kan således bidra med sina kunskaper i talkoarbete som utförs tillsammans med andra. Således ska arbetets karaktär i princip inte begränsa någons deltagande i talkoarbete.

Som kompetenskrav som avses här betraktas inte till exempel att en person uppnått myndig ålder eller har hygienpass eller körkort. Ett tillstånd från polisen som förutsätts av ordningsmän är inte heller något särskilt krav på yrkeskunnighet eller kompetens.

2.4.4.3 Fortlöpande eller långvarigt uppdragsförhållande

Enligt rättspraxisen kan även ett fortlöpande uppdragsförhållande vara inkomst för ett allmännyttigt samfund om arbetet hänger nära samman med det allmännyttiga samfundets egen verksamhet och arbetet utförs utan uppdragsgivarens ledning och övervakning. I högsta förvaltningsdomstolens beslut HFD 1991-B-557 betraktades vård, skötsel och övervakning av idrotts- och motionsplatser som utfördes av idrottsföreningar som inkomst för samfundet.

I sitt beslut konstaterade högsta förvaltningsdomstolen att nämnda arbeten till sin karaktär hängde nära samman med idrottsföreningarnas egen verksamhet. Mellan staden som betalade ersättningarna och de olika idrottsföreningarna hade ingåtts ett avtal om skötseln av uppgifter. På basis av detta avtal hade idrottsföreningarna låtit i huvudsak medlemmarna utföra arbeten frivilligt och utan lön. Staden hade ingen kännedom om vem som utförde arbetet och betalade ersättningarna direkt till idrottsföreningarna. De som utförde arbetena kände inte till betalningarnas belopp eller tidpunkterna för betalningarna. Under dessa omständigheter ansåg högsta förvaltningsdomstolen att eftersom det var frågan om idrottsföreningarnas traditionella medelsanskaffning skulle betalningarna inte betraktas som lön.

I samma utslag ansågs däremot inkomst från reklamutdelning som grundade sig på ett långvarigt uppdragsavtal vara lön på samma sätt som ersättningar som utbetalades till ordningsmän, portierer, biljettförsäljare och väktare.

2.4.4.4 Prestationsbetalarens skyldigheter

Om ersättningar som betalas för talkoarbete som utförs för en tredje parts räkning utgör inkomst för en fysisk person som utför arbetet, befrias uppdragsgivaren inte från de skyldigheter som åligger betalaren av ersättningen, även om den betalas till ett allmännyttigt samfund som är infört i förskottsuppbördsregistret. Inkomst som betraktas som inkomst för en fysisk person är skattepliktig förvärvsinkomst. Förvärvsinkomst är enligt lagen om förskottsuppbörd antingen lön eller arbetsersättning (information om gränsdragningen mellan lön och arbetsersättning finns i anvisningen Lön och arbetsersättning i beskattningen).

I situationer där en fysisk person får skattepliktig inkomst för arbete som utförts i ett allmännyttigt samfunds namn, uppkommer i regel en skattepliktig förmån för personen även av den servering som anordnas i anslutning till talkoarbetet och av gåvor som ges för arbetet. Vid verkställandet av förskottsinnehållningen ska beloppet av den skattepliktiga förmånen (till exempel serveringens eller gåvans gängse värde) läggas till det belopp som betalas i pengar. En mer ingående beskrivning av skyldigheterna som åligger utbetalaren av en prestation finns nedan i kapitel 5 i anvisningen.

2.4.4.5 Donation av arvode

Ett arbete som utförts mot ersättning ändras inte till skattefritt talkoarbete på den grunden att den som utför arbetet donerar arvodet till exempel till ett allmännyttigt samfund. Ett arvode som utbetalas som ersättning för utfört arbete är skattepliktig inkomst för den som utför arbetet, och därför kan hen donera endast sitt nettoarvode. Det har ingen betydelse om arvodet till sin karaktär är lön eller arbetsersättning. Om det är möjligt att välja, om arvodet ska tillfalla den som utfört arbetet eller föreningen, är det fråga om ett skattepliktigt arvode för den som utför arbetet.

Undantag till möjligheten att donera arvoden utgörs av vissa insamlingsliknande arrangemang där den som utför arbetet inte har möjlighet att få arvodet själv. Dessa omfattar till exempel skolornas dagsverksinsamlingar där eleven är skyldig att redovisa sitt arvode oavkortat till insamlingen. Uppträdande på en välgörenhetskonsert kan också vara en del av ett dylikt arrangemang. Också arvoden som skogsägarna hade på basis av evenemanget Metsämarssi inbetalt direkt till Krigsinvalidernas Brödraförbund var sådana som inte betraktades som lön till dem som deltagit i Metsämarssi. (Skattestyrelsens utlåtande 28.12.1989).

3 Utbildning av frivilligarbetare

Den allmänna utgångspunkten är att en skattepliktig förmån inte uppkommer för en arbetstagare för sådan utbildning som bekostas av arbetsgivaren, syftar till att upprätthålla eller utveckla arbetstagarens yrkeskompetens och som ligger i arbetsgivarens intresse. Den skattemässiga behandlingen av utbildningskostnader behandlas i Skatteförvaltningens anvisningar Beskattning av utbildning som bekostas av arbetsgivaren och Utbildningsutgifter i personbeskattningen.

Också oavlönade frivilliga behöver ibland utbildning för att kunna utföra frivilligarbete till förmån för ett allmännyttigt samfund eller ett offentligt samfund. Även om det inte är fråga om arbete som utförs i ett arbetsavtalsförhållande, kan man anse att det inte uppstår en skattepliktig förmån för frivilligarbetaren för den utbildning som hen får för frivilligarbetet och som betalas av samfundet, enligt samma principer som gäller för arbetstagare. Sådana utbildningar kan jämställas med utbildning för att upprätthålla eller komplettera yrkeskompetensen i anställningsförhållande eller med yrkesinriktad påbyggnadsutbildning. Som skattefri utbildning som kan jämställas med yrkesinriktad påbyggnadsutbildning kan man till exempel betrakta att en idrottsförening betalar kostnaderna för en sedvanlig tränarexamen när examen hänger samman med frivilligarbetet.

Däremot anses kostnader för utbildning som inte anknyter till ett allmännyttigt samfunds eller offentligt samfunds frivilligarbete, utbildning som ges som belöning eller utbildningar som är dyrare än normalt utgöra skattepliktig förvärvsinkomst för personerna som deltar i utbildningen.

4 Förmåner till frivilliga och till allmännyttiga samfunds medlemmar

4.1 Allmänt

Enligt 29 § i ISkL är inkomster i pengar eller pengars värde skattepliktig inkomst. Skattelagstiftningen har inga bestämmelser om förmåner som kan ges skattefritt till frivilligarbetare eller till medlemmar i ett allmännyttigt samfund som avses i 22 § i ISkL. I beskattningspraxisen har förmåner av ringa värde, som inte ger några betydande besparingar för en frivilligarbetares eller ett allmännyttigt samfunds medlems levnadskostnader, dock inte betraktats som skattepliktiga förmåner. Dessa förmåner bör inte förväxlas med förmåner som erhålls som ersättning för en arbetsprestation, eftersom ersättningar som ges för utfört arbete alltid är skattepliktiga oavsett deras värde.

4.2 Medlemsförmåner i ett allmännyttigt samfund

Allmännyttiga samfund ger ofta sina medlemmar olika medlemsförmåner. Medlemsförmånerna är skattefria om beviljandet av förmånen har nära samband med det allmännyttiga samfundets verksamhet. Dessutom ska förmånen vara sedvanlig, skälig och tillgänglig i samma form för samtliga medlemmar. Som skattefri medlemsförmån kan man till exempel betrakta en medlemstidning, en rabatt som beviljas av det allmännyttiga samfundets samarbetspartner och ett evenemang som det allmännyttiga samfundet ordnar för sina medlemmar.

Allmännyttiga samfund erbjuder ofta sina medlemmar möjlighet att använda samfundets egendom, såsom stuga, bil eller utflyktsredskap, till nominellt pris eller till och med gratis. Om medlemsförmånen kan utnyttjas på samma sätt av alla medlemmar, ger användningen av det allmännyttiga samfundets egendom i allmänhet inte upphov till någon skattepliktig förmån för medlemmarna. Om möjligheten att utnyttja en förmån däremot bara erbjuds en begränsad skara (till exempel styrelsemedlemmarna i det allmännyttiga samfundet), handlar det om skattepliktig inkomst för den som fått förmånen.

Värdefulla produkter, presentkort och andra förmåner som ges till medlemmarna kan inte betraktas som skattefria medlemsförmåner. Om evenemang som ordnas av allmännyttiga och offentliga samfund samt om utmärkelser för att uttrycka tacksamhet, se kapitlen 4.5 och 4.6 i anvisningen.

4.3 Ett allmännyttigt samfunds kampanj för att värva medlemmar

Allmännyttiga samfund kan ordna kampanjer för att värva nya medlemmar till samfundet. Det är vanligt med kampanjer där så kallade gamla medlemmar i ett allmännyttigt samfund får en belöning när de skaffar en ny medlem. Belöning som ges för medlemsvärvning är ersättning för arbete som utförs till förmån för det allmänna samfundet, och därför utgör det gängse värdet av belöningarna skattepliktig inkomst för medlemsvärvarna.

Exempel 16: De personer som deltar i en kampanj för att värva medlemmar får en biobiljett för varje ny medlem som de har värvat. Biobiljetterna utgör vederlag för medlemsvärvningsarbetet och sålunda skattepliktig inkomst för medlemsvärvaren. Värdet på biljetten eller antalet biljetter har ingen betydelse. Sporadiska och värdemässigt obetydliga produktpriser som kan likställas med reklamgåvor och som medlemsvärvaren inte själv har kunnat välja, kan emellertid ges utan att de betraktas som skattepliktig inkomst.

4.4 Förmåner som ges medlemmar på sociala grunder

Det händer att allmännyttiga samfund och offentliga samfund ger personer som medverkar i verksamheten olika förmåner på sociala grunder. Förmåner som ges på sociala grunder, såsom rabatter på deltagaravgifter, betraktas som skattefria, om alla personer i samma ställning har möjlighet att få förmånen. Som godtagbart betraktas till exempel ett arrangemang där ett allmännyttigt samfund eller ett offentligt samfund i förväg har fastställt vissa förutsättningar för beviljandet av förmånen och förmånen bara beviljas på ansökan.

4.5 Ett allmännyttigt samfunds eller ett offentligt samfunds egna evenemang

Om medlemmarna får gratis inträde till evenemang som är öppna för alla och som ordnas av det allmännyttiga samfundet eller av ett samfund som hör till det allmännyttiga samfundets närmaste krets, ger det inte upphov till någon skattepliktig förmån. Skattefria är även måltider, inkvartering och gratis eller subventionerad samtransport som samfundet ordnar till evenemanget. Även en frivilligarbetare som hjälper till att arrangera ett allmännyttigt samfunds eller ett offentligt samfunds evenemang kan få inträdesbiljetten, måltider, inkvartering och transport till evenemanget skattefritt.

På något annat evenemang kan en frivilligarbetare delta skattefritt bara om evenemanget hänger nära samman med det allmännyttiga samfundets eller det offentliga samfundets egen verksamhet samt med det frivilligarbete som frivilligarbetaren utför. Sådana evenemang kan i praktiken bara vara egna evenemang som hålls av ett samfund som hör till det allmännyttiga samfundets eller det offentliga samfundets närmaste krets. En förutsättning för skattefrihet är dessutom att det inte i förväg avtalats om att inträdet till evenemanget är ersättning för frivilligarbetet.

Av de frivilligarbetare som arbetar under olika evenemang kan det krävas att de klär sig på ett enhetligt sätt (till exempel en t-tröja, joggingdräkt, funktionärsuniform eller dräkter med logotypen för evenemanget) eller också kan de i arbetet behöva utrustning som de ofta får behålla efter evenemanget.  Kläder av ringa värde som har direkt anknytning till ett evenemang ger inte upphov till någon skattepliktig förmån, om man inte kommit överens om att dessa utgör en ersättning för frivilligarbetet. Kläder eller utrustning värda under 100 euro anses ha ett obetydligt värde.

Däremot ger mer värdefulla kläder och tillbehör upphov till en skattepliktig förmån för frivillarbetare. Plaggets eller tillbehörets gängse värde betraktas som den skattepliktiga förmånens värde. I regel är produktens anskaffningspris det gängse värdet. Om erhållandet av produkten förknippas med en så kallad självriskandel, avdras det belopp som frivilligarbetaren har betalat för plagget eller tillbehöret från det skattepliktiga värdet.

4.6 Tack och hågkomster

Inom frivilligverksamheten i allmännyttiga samfund och offentliga samfund är det vanligt att man till exempel en gång om året tackar frivilligarbetarna för det arbete som de gjort utan ersättning för samfundets bästa. Produkter av ringa värde som till frivilligarbetare eller medlemmar i ett allmännyttigt samfund ges som uttryck för hågkomst eller tacksamhet är skattefria för mottagarna i situationer där man inte har kommit överens om att gåvan ska vara ersättning för arbetet.

Som frivilligarbetares skattefria produktgåva av ringa värde kan till exempel en gåva som ges till hen som tack betraktas, om

• personen utfört frivilligarbete för ett allmännyttigt eller offentligt samfund,
• man inte har kommit överens om gåvan som ersättning för frivilligarbete,
• personen inte har fått välja gåva fritt,
• gåvan har mottagits i någon annan form än pengar eller annan därmed jämförbar prestation, och
• dess värde är högst 100 euro.

Karaktären av produktgåvan har ingen betydelse. Till en frivilligarbetare kan man således som tack ge till exempel en munktröja, t-tröja, joggingdräkt, biobiljetter, ett minnesföremål, en blombukett osv. Som en tackgåva betraktas även en gåva av ringa värde som frivilligarbetaren kunnat välja ur ett sortiment som har sammanställts av samfundet. Om frivilliga årligen får flera gåvor kan deras sammanlagda värde uppgå till högst 100 euro per person.

Skattepliktiga är däremot produkter vars värde är mer än ringa samt valbara presentkort och andra prestationer som kan jämställas med pengar (till exempel aktier och fondandelar). Som en skattepliktig förmån betraktas oavsett värdet också ett föremål som en frivilligarbetare fritt kan välja som gåva.

Ett evenemang som ett allmännyttigt samfund eller ett offentligt samfund arrangerar som tack för frivilligarbetarnas arbete är ingen skattepliktig förmån för frivilligarbetarna. Förutsättningen för skattefrihet är dock att dessa evenemang är sporadiska och skäliga i fråga om kostnaderna, och att man inte i förväg kommit överens om att evenemanget är en ersättning för arbetet. Ett evenemang kan även ordnas exempelvis endast för medlemmarna i samfundets styrelse.

En person som länge varit medlem i ett allmännyttigt samfund eller utfört frivilligarbete kan få en gåva på en bemärkelsedag utan att gåvan ger upphov till en skattepliktig förmån. Med bemärkelsedag avses sedvanliga bemärkelsedagar såsom 50- eller 60-årsdag. En produktgåva värd högst 100 euro som gåvomottagaren inte fått välja själv kan betraktas som en skattefri gåva på bemärkelsedagen. Denna bemärkelsedagsgåva kan ges utöver dem som ges som tack för frivilligarbete. Fritt valbara presentkort och andra prestationer som kan likställas med kontanter vilka ges som bemärkelsedagsgåva utgör dock alltid skattepliktig inkomst för mottagaren.

4.7 Personalförmåner

I 69 § i ISkL bestäms om sedvanliga och skäliga personalförmåner som en arbetsgivare kan ge sin personal skattefritt. Enligt 14 § i lagen om förskottsuppbörd avses med arbetsgivare den för vars räkning det arbete utförs för vilket lönen betalas. Enligt 13 § i lagen om förskottsuppbörd avser personal löntagare. De förmåner som avses i 69 § i ISkL är således skattefria bara när arbetsgivaren ger förmånerna till sina arbetstagare.

Frivilligarbetare och medlemmar som utan lön arbetar för ett allmännyttigt eller offentligt samfund är inte löntagare och har inte heller någon arbetsgivare. Därför kan frivilligarbetare och medlemmar i ett samfund inte få sådana skattefria personalförmåner som avses i ISkL, såsom motions- och kultursedlar. I kapitel 6.5.1 i denna anvisning redogörs för frivilligarbetares privata bruk av telekommunikationsförbindelser som ordnats för arbetstagarens yrkesmässiga bruk på det sätt som avses i 69 § 4 mom. ISkL.

Allmännyttiga samfund och offentliga samfund kan emellertid ge skattefria personalförmåner som avses i 69 § i ISkL till de arbetstagare som får lön av samfundet. Skatteförvaltningen har gett en anvisning om skattefria personalförmåner, Personalförmånerna i beskattningen.

4.8 Skyldigheter för den som ger förmånen

De skattefria förmåner som nämns ovan i kapitlen 4.2–4.7 behöver inte anmälas till Skatteförvaltningen eller till inkomstregistret. På skattefria prestationer behöver inte någon förskottsinnehållning verkställas eller arbetsgivares sjukförsäkringsavgift betalas. Arbetsgivares sjukförsäkringsavgift behöver inte heller betalas på skattepliktiga förmåner som ges till talko- eller frivilligarbetare, om det inte är fråga om lön.

När det gäller skattepliktiga prestationer ska det allmännyttiga samfundet eller det offentliga samfundet i egenskap av den som ger förmånen fullgöra de skyldigheter som kommer an på den som betalar prestationen. En mer ingående beskrivning av skyldigheterna som åligger utbetalaren av skattepliktig lön eller arbetsersättning finns i kapitel 5 i anvisningen. Anmälning av skattepliktiga förmåner för frivilliga till inkomstregistret har behandlats i inkomstregistrets anvisning Anmälan av information till inkomstregistret: belöning av arbetstagare, prestationer som ska betalas till företagare och andra specialsituationer.

Enligt 11 § 2 mom. i lagen om förskottsuppbörd verkställs förskottsinnehållning inte så att dess belopp är större än det penningbelopp som ska betalas. Om en talko- eller frivilligarbetare inte alls får någon penningprestation, kan förskottsinnehållning inte verkställas på den skattepliktiga förmån som talko- eller frivilligarbetaren fått på basis av sin arbetsprestation. Om en fysisk person som deltagit i talko- eller frivilligarbete utöver skattepliktiga förmåner även får penningprestationer, lägger man vid verkställandet av förskottsinnehållningen värdet på förmånen till beloppet av penningprestationen, och sedan dras förskottsinnehållningen av från penningprestationen.

5 Skattepliktiga ersättningar som betalas för arbete eller uppdrag

5.1 Prestationer som allmännyttiga och offentliga samfund utbetalar

5.1.1 Allmänt om prestationer som utbetalas för arbete eller uppdrag

Allmännyttiga samfund och offentliga samfund kan utbetala olika skattepliktiga ersättningar till personer som deltar i verksamheten, även om sådana samfunds verksamhet oftast i stor utsträckning baserar sig på frivilligarbete. Ett arvode som betalas för arbete eller uppdrag som utförs ett allmännyttigt samfund eller ett offentligt samfund till godo betraktas i beskattningen som lön enligt 13 § i lagen om förskottsuppbörd eller som ersättning för arbete enligt 25 § i lagen om förskottsuppbörd. Det är viktigt att utreda den skattemässiga karaktären av prestationerna som ska utbetalas för att samfundet ska kunna fullgöra de förpliktelser som åligger betalaren.

Enligt 13 § 1 mom. 1 punkten i lagen om förskottsuppbörd avses med lön varje slag av lön, arvode, förmån och ersättning som fås i arbets- eller tjänsteförhållande. Samfundet ska verkställa förskottsinnehållning på de löner som utbetalas och därtill betala arbetsgivares sjukförsäkringspremie.

Enligt 25 § 1 mom. 1 punkten i lagen om förskottsuppbörd avses med en ersättning för arbete en ersättning som i annan form än lön betalas för ett arbete, ett uppdrag eller en tjänst. På en arbetsersättning ska förskottsinnehållning verkställas om mottagaren av prestationen inte är införd i förskottsuppbördsregistret vid tidpunkten för betalningen. Arbetsgivares sjukförsäkringspremie ska inte betalas för en arbetsersättning.

I vissa situationer kan det vara svårt att tolka gränsen mellan lön och arbetsersättning. Bedömningen grundar sig på avtalet mellan samfundet och den som utför arbetet samt avtalets syfte. Gränsdragningen mellan lön och ersättning för arbete behandlas närmare i Skatteförvaltningens anvisning Lön och arbetsersättning i beskattningen. I oklara situationer kan man ansöka om ett förhandsavgörande om förskottsuppbörden. Besvär kan anföras över avgörandet. För förhandsavgöranden tar Skatteförvaltningen ut en avgift (Prislista över Skatteförvaltningens avgiftsbelagda tjänster).

5.1.2 Betalning av lön och arvode

5.1.2.1 Lön och arvode i ett arbetsavtals- eller tjänsteförhållande

Utmärkande för ett arbetsavtalsförhållande är att arbetstagaren har förbundit sig att mot ersättning utföra sin arbetsuppgift personligen under arbetsgivarens konkreta ledning och övervakning (HFD 16.11.2015 liggare 3293). Arbetstagaren är således själv ansvarig för sina arbetsuppgifter och kan till exempel inte anvisa någon annan att utföra dem.

Förutom lön som fås i ett arbets- eller tjänsteförhållande avses med lön även mötesarvode, personligt föreläsnings- eller föredragsarvode, arvode för medlemskap i förvaltningsorgan, verkställande direktörs arvode, lön som lyfts av en bolagsman i ett öppet bolag eller ett kommanditbolag samt ersättning för förtroendeuppdrag (13 § 1 mom. 2 punkten i FörskUL).

I punkten räknas uttömmande upp de prestationer för personligt arbete som ska betraktas som lön även om inget arbetsförhållande uppkommer mellan betalaren och mottagaren. Dessa arvoden är personliga till sin karaktär, eftersom de betalas till vissa och i allmänhet i förväg utsedda personer för deras personliga arbetsprestationer eller deltagande. Dessutom handlar dessa uppgifter klart och tydligt om arbete för betalarens räkning eller till förmån för betalaren.

5.1.2.2 En stiftelses verkställande direktör eller ombud

Enligt stiftelselagen (487/2015) kan en stiftelse ha en verkställande direktör som har hand om fullgörandet av stiftelsens ändamål och sköter stiftelsens övriga dagliga förvaltning i enlighet med styrelsens riktlinjer och anvisningar. En juridisk person kan inte utses till verkställande direktör för en stiftelse. I en stiftelse har verkställande direktören en likadan ställning som i ett aktiebolag. I stället för en verkställande direktör kan en stiftelse ha ett ombud.

Enligt 13 § 1 mom. 2 punkten avses med lön utöver lön som betalas i ett arbets- eller tjänsteförhållande även verkställande direktörens arvode. I sitt beslut HFD 2013:1 ansåg högsta förvaltningsdomstolen att den ersättning som skulle betalas för ett uppdrag som verkställande direktör var skattepliktig inkomst för den fysiska person som utsetts till verkställande direktör. Beskattningen av verkställande direktörers arvoden behandlas mer ingående i Skatteförvaltningens anvisning Beskattningen av arvoden till medlemmar i förvaltningsorgan och till verkställande direktörer.

I linje med det som sagts ovan betraktas även ett arvode som betalas för uppdraget som verkställande direktör för en stiftelse som skattepliktig lön för den som utsetts till uppdraget. Likaså är arvodet för uppdraget som ombud löneinkomst för den fysiska person som har hand om uppdraget. Hur länge arbetet varar har ingen betydelse i frågan.

5.1.2.3 En förenings verksamhetsledare

Om en förenings verksamhetsledare och verksamhetsledarens ställning har inte bestämts i lag på samma sätt som om en verkställande direktör. Uppgifterna som åligger en förenings verksamhetsledare är dock till sin karaktär sådana att de utförs under det allmännyttiga samfundets styrelses ledning och övervakning. Dessutom är uppgifterna starkt förankrade till en viss person, och kan i allmänhet inte skötas av vem som helst, t.ex. av personalen i ett företag som tillhandahåller tjänsten. Även arvoden som utbetalas för uppgiften som en förenings verksamhetsledare utgör därför lön för den fysiska person som sköter uppgiften. Samma principer tillämpas också på andra personer inom föreningen som inte benämns verksamhetsledare, om deras uppgifter motsvarar verksamhetsledarens uppgifter.

5.1.2.4 Löneutbetalarens skyldigheter

På lön som avses i FörskUL ska förskottsinnehållning verkställas och arbetsgivares sjukförsäkringspremie betalas. På sådana föreläsnings- och föredragsarvoden, mötesarvoden och arvoden för medlemskap i förvaltningsorgan som inte baserar sig på ett arbetsavtals- eller tjänsteförhållande ska arbetsgivares sjukförsäkringsavgift emellertid inte betalas (5 § 3 mom. i lagen om arbetsgivares sjukförsäkringsavgift).

Betalaren ansvarar för att förskottsinnehållningen har verkställts och arbetsgivarens sjukförsäkringspremie betalats på vederbörligt sätt. Det går inte att undvika verkställighet av förskottsinnehållning och betalning av arbetsgivares sjukförsäkringspremie enligt motiveringen att den prestation som betraktas som lön utbetalas till exempel till ett företag som är infört i förskottsuppbördsregistret. Om den som betalat prestationen helt eller delvis försummat att fullgöra sina skyldigheter, har Skatteförvaltningen rätt att påföra förskottsinnehållningen och arbetsgivares sjukförsäkringspremier.

Löner som betalats ut ska anmälas till inkomstregistret. Se närmare information om betalning och anmälan av arbetsgivarprestationer:  Information om arbetsgivarprestationer och inkomstregistret.fi.

5.1.3 Mat som ett allmännyttigt samfund eller ett offentligt samfund bjuder på

Enligt 29 § i ISkL avses med skattepliktig inkomst den skattskyldiges inkomster i pengar eller pengars värde, om de inte har fastställts separat som skattefria. Det finns inga särskilda bestämmelser om skattefriheten för måltider som frivilligarbetare får. I 71 § 3 mom. i inkomstskattelagen om betalning av ersättning för skattefria resekostnader för arbete som utförts för ett allmännyttigt samfund finns inga särskilda bestämmelser om måltidsförmåner. En måltidsförmån som avtalats som ersättning för arbete för ett samfund är därmed skattepliktig inkomst för mottagaren, oberoende av om en ersättning i pengar betalas utöver maten eller inte.

Som skattepliktig måltid betraktas dock inte kaffe och bakverk som ett allmännyttigt samfund eller ett offentligt samfund serverar, inte heller servering av läskedrycker. När kaffeserveringen däremot är så riklig att den ersätter en normal lunch eller middag är det fråga om en skattepliktig måltidsförmån, om den ges som avtalad ersättning för utfört arbete. Skattepliktig kostförmån (måltidsförmån) behandlas närmare i Skatteförvaltningens anvisning Naturaförmåner i beskattningen, punkt 5 kostförmån.En skattepliktig måltidsförmån beskattas på samma sätt som lön och arvode (se ovan kapitel 5.1.2).

I kapitlen 2.3, 4.5, 4.6 och 6.5.2 ovan i denna anvisning behandlas situationer där en måltid inte betraktas som skattepliktig inkomst för frivilligarbetare. I Skatteförvaltningens anvisning Beskattning av talko-, grannhjälps- och utbytesarbete behandlas också fall där en måltid i anslutning till ett talkoarbete inte utgör skattepliktig inkomst.

5.1.4 Arbetsersättning

I ett uppdragsförhållande utförs arbetet av en självständig företagare eller ett företag. Den som fått uppdraget är inte nödvändigtvis skyldig att själv utföra det avtalade arbetet personligen, utan kan till exempel låta en arbetstagare utföra det. Den som fått uppdraget har i allmänhet rätt att utse vem som ska utföra arbetet och eventuella medhjälpare eller vikarier för denne. Ersättning som betalas i ett uppdragsförhållande är arbetsersättning för den som utför arbetet. Som arbetsersättning betraktas till exempel en prestation som ett allmännyttigt samfund betalar till en byggnadsfirma för målning av väggarna. Också exempelvis revisorerna och verksamhetsgranskarna för ett allmännyttigt samfund står inte i något beroendeförhållande till samfundet som revisionen gäller. Ersättningar som utbetalas till dem är arbetsersättningar.

Tävlingsdomare och andra domare får i allmänhet arvoden utifrån utfört arbete. Det är oftast idrottsevenemangets arrangör som betalar arvodet, även om en tredje part, såsom grenförbundet, utser domaren för ett uppdrag. I denna situation uppstår inget arbetsförhållande mellan arrangören av idrottsevenemanget och skiljedomaren. Därför betraktas arvoden för domaruppdrag som arbetsersättningar.

5.1.5 Skyldigheter för den som betalar en arbetsersättning

För en ersättning för ett arbete som betalas till en fysisk person verkställs förskottsinnehållning enligt skattekortet. Om mottagaren av prestationen är införd i förskottsuppbördsregistret vid tidpunkten för betalningen, ska emellertid ingen förskottsinnehållning verkställas. För en arbetsersättning till ett samfund, en samfälld förmån eller en sammanslutning som inte har införts i förskottsuppbördsregistret verkställs förskottsinnehållningen enligt 13 procent. Arbetsgivares sjukförsäkringspremie betalas inte för en arbetsersättning.

Utbetalda arbetsersättningar ska anmälas till inkomstregistret, om mottagaren inte varit införd i förskottsuppbördsregistret vid tidpunkten för betalningen, och man av denna anledning har verkställt förskottsinnehållning på arbetsersättningen.

5.1.6 Bruksavgift

Enligt 25 § 1 mom. 2 punkten i FörskUL avses med en bruksavgift en ersättning som betalas för användning av, nyttjanderätt till eller försäljning av nyttjanderätten till upphovsrätt, rätt som baserar sig på ett fotografi och industriell äganderätt såsom patent eller varumärke, eller för uppgifter om industriella, kommersiella eller vetenskapliga rön.

En bruksavgift är således en ersättning som betalas för användning eller överlåtelse exempelvis av en upphovsrätt (till exempel litterära verk, konstverk, fotografier) eller industriell äganderätt (till exempel patent, modell och varumärke).

5.1.7 Skyldigheter för den som betalar en bruksavgift

För en bruksavgift som betalas till en fysisk person verkställs förskottsinnehållning enligt skattekortet. Om mottagaren är införd i förskottsuppbördsregistret vid tidpunkten för betalningen, ska dock ingen förskottsinnehållning verkställas på bruksersättningen. På en bruksavgift som betalas till ett samfund, en samfälld förmån eller en sammanslutning som inte har införts i förskottsuppbördsregistret är förskottsinnehållningen 13 procent.

På en bruksavgift som grundar sig på en rätt som fåtts som arv eller testamente eller som skaffats mot vederlag är förskottsinnehållningen 30 procent. Arbetsgivares sjukförsäkringspremie betalas inte för en bruksavgift.

Bruksavgifter ska anmälas till inkomstregistret, om förskottsinnehållning verkställts på dessa. Bruksavgifter som betalats till fysiska personer ska alltid anmälas, trots att förskottsinnehållning inte verkställts på dessa eller om deras mottagare införts i förskottsuppbördsregistret.

5.2 När ett allmännyttigt samfund mottar en prestation

Allmännyttiga samfund som avses i 22 § i ISkL är bara skyldiga att betala skatt på näringsinkomster och på inkomster av fastighet som används för andra än allmänna eller allmännyttiga ändamål (23 § i ISkL). Därmed kan ett allmännyttigt samfunds inkomster vara helt eller delvis skattefria inkomster. Skatteförvaltningen har gett en anvisning om beskattningen av allmännyttiga samfunds inkomster, Beskattningsanvisning för allmännyttiga samfund.

Eftersom allmännyttigheten hos ett samfund och skattepliktigheten för inkomsterna från verksamheten avgörs separat för varje skatteår, kan den som betalar prestationen vid tidpunkten för betalningen inte avgöra om prestationen är skattepliktig vid inkomstbeskattningen av det allmännyttiga samfundet. Om skyldigheten att verkställa förskottsinnehållning på arbetsersättningar till ett allmännyttigt samfund har inte heller föreskrivits separat. Därför ska förskottsinnehållning verkställas på arbetsersättningar som betalas till ett allmännyttigt samfund, ifall samfundet inte är infört i förskottsuppbördsregistret vid tidpunkten för betalningen.

Enligt 25 § 2 mom. i FörskUL inför Skatteförvaltningen på ansökan i förskottsuppbördsregistret den som bedriver eller sannolikt kommer att börja bedriva näringsverksamhet, jordbruk eller annan förvärvsverksamhet där den betalning som erhålls inte ska betraktas som lön eller som arvode till idrottsman. Som annan förvärvsverksamhet betraktas till exempel medelanskaffning i ett allmännyttigt samfund. Därmed kan ett allmännyttigt samfund på ansökan införas i förskottsuppbördsregistret, även om inkomsterna från den medelanskaffning som idkas som annan förvärvsverksamhet är skattefria inkomster för samfundet.

Syftet med ett införande i förskottsuppbördsregistret är att påvisa att den som utbetalat prestationen inte behöver verkställa förskottsinnehållning på arbetsersättningen. Ett allmännyttigt samfund som förts in i förskottsuppbördsregistret sköter själv betalningen av eventuella förskottsskatter.

6 Kostnadsersättningar

6.1 Resekostnadsersättningar till frivilliga som arbetar för ett allmännyttigt eller offentligt samfund

6.1.1 Skattefria resekostnadsersättningar

Ett allmännyttigt samfund och ett offentligt samfund bestämmer själv i vilka situationer de ska utbetala ersättningar för resekostnader. Här följer en redogörelse för hur resekostnadsersättningar behandlas i beskattningen när sådana betalas av ett allmännyttigt eller offentligt samfund. Om den som låter utföra frivilligarbetet är någon annan än ett allmännyttigt eller offentligt samfund, till exempel en förening som vid beskattningen inte har betraktas som en allmännyttig organisation, kan den inte betala skattefria ersättningar för resekostnader (se närmare nedan i kapitel 6.2).

I regel kan skattefria resekostnadsersättningar utbetalas endast till en löntagare. Skattefriheten för kostnadsersättningar har i 71 § 3 mom. i ISkL utvidgats att gälla ersättningar som fåtts av ett allmännyttigt samfund och från 1.1.2019 också av allmännyttiga samfund för resekostnader för resor som gjorts på uppdrag av detta, om ersättningsmottagaren inte är anställd av utbetalaren eller får lön för det arbete till vilket resan anknyter. Skattefria resekostnadsersättningar kan endast betalas till personer som utför frivilligarbete för dessa aktörer (se kapitel 1.4 om frivilligarbete). Det enda undantaget till detta utgörs av tävlingsdomare till vilka man enligt ISkL 71 § 3 mom. också kan betala skattefria resekostnadsersättningar (se närmare i kapitel 6.1.3).

För en frivillig som arbetar på uppdrag av och till förmån för ett allmännyttigt eller offentligt samfund är följande prestationer skattefria:

• dagtraktamente för högst tjugo dagar under ett kalenderår,
• logiersättning och
• färdkostnadsersättning: med ett kollektivtrafikmedel utan begränsningar och kilometerersättningar högst upp till 3 000 euro under ett kalenderår.

Sådana resekostnadsersättningar kan betalas enbart av ett allmännyttigt samfund som avses i ISkL 22 § och ett offentligt samfund som avses i denna anvisning (se närmare i punkt 1.3 Offentligt samfund Läs närmare om den allmännyttiga karaktären av ett samfund i anvisningen Beskattningsanvisning för allmännyttiga samfund.

Personer som erhåller lön eller arbetsersättning för sitt arbete utför inte frivilligarbete till förmån av ett allmännyttigt samfund eller ett offentligt samfund. Ersättningsbeloppet har ingen betydelse i saken. Deltagande i olika evenemang som anordnats av ett allmännyttigt samfund eller ett offentligt samfund i samband med det egna arbetet utgör inte heller frivilligarbete (se närmare information om ersättning av resekostnaderna för sådana arbetstagare i kapitel 6.5.)

6.1.2 Förutsättningar för resekostnadsersättningar som betalas till frivilligarbetare

En reseräkning ska upprättas över resorna. Förutsättningarna för skattefrihet är de samma som för löntagare förutom att ett allmännyttigt eller offentligt samfund även kan ersätta färdkostnaderna för resor från frivilligarbetarens bostad till den plats där frivilligarbetet utförs utan hinder av det som föreskrivs i 72 § 4 mom. i ISkL. Mer information om ersättning av resekostnader finns i Skatteförvaltningens beslut om skattefria resekostnadsersättningar (nedan kostnadsbeslutet) och i Skatteförvaltningens anvisning Ersättningar för arbetsresekostnader i beskattningen.

För frivilliga kan kostnader för resor med kollektiva trafikmedel och inkvartering utan begränsningar ersättas mot verifikat. Samfundet ska följa upp när maximibeloppet av skattefria dagtraktamenten och kilometerersättningar uppnås. Vid beräkningen av maximibeloppet av dagtraktamenten (20 dagar) anses en dag ha utnyttjats, även om det utbetalda dagtraktamentet är lägre än maximibeloppet enligt kostnadsbeslutet. Vid beräkningen av maximibeloppet av dagtraktamentena har det heller ingen betydelse huruvida dagtraktamentena har utbetalats till beloppet av ett inrikes dagtraktamente, utrikes dagtraktamente eller ett partiellt dagtraktamente.  

Vid beräkningen av maximibeloppet av kilometerersättningar (3 000 euro) inkluderas alla kilometerersättningar som utbetalats till en person. Det har således ingen betydelse om ersättning har utbetalats för olika resor till olika belopp exempelvis på basis av att andra personer eller varor transporterats samtidigt.

De maximala beloppen av dagtraktamenten och kilometerersättningar är skattskyldigspecifika (71 § 3 mom. i ISkL). Samma person kan få dagtraktamenten och kilometerersättningar från flera allmännyttiga samfund och offentliga samfund. Om de sammanlagda ersättningarna från allmännyttiga samfund och offentliga samfund överskrider de maximala antalen som fastställts i nämnda paragraf, är den överstigande delen skattepliktig förvärvsinkomst för personen. Ersättningarna räknas ihop i samband med verkställandet av mottagarens beskattning. Utbetalaren av resekostnadsersättningar behöver således inte känna till eller reda ut hur mycket resekostnadsersättningar personen har fått av andra betalare.

6.1.3 Frivilliga till vilka skattefria ersättningar för resekostnader kan betalas

En reseersättning är skattefri inkomst för en person som arbetar frivilligt och utan ersättning i ett samfund. Resan ska företas på uppdrag av det allmännyttiga eller offentliga samfundet. Resan ska anknyta till det allmännyttiga eller offentliga samfundets verksamhet och beslut om resan ska fattas i förväg på tillbörligt sätt.Ett exempel är idrottsföreningar där det är vanligt att man reser till träningar enligt träningsprogrammet och till tävlingar. Att höra till ett lag eller representera föreningen i en tävling är ett uppdrag som avses i detta sammanhang. Kostnader för mötesresor kan ersättas, om en person har utsetts att representera samfundet vid det aktuella mötet. Däremot kan till exempel kostnaderna för en resa som en person företar på eget initiativ till ett medlemsmöte inte ersättas skattefritt.

Enligt motiveringarna till regeringens proposition (RP 83/2000) är avsikten att skattefrihetsbestämmelsen i 71 § 3 mom. ska gälla personer som utan lön eller som hobby medverkar i ett allmännyttigt samfunds verksamhet. Enligt propositionen kan skattefria kostnadsersättningar betalas enligt 71 § 3 mom. i ISkL också till tävlingsdomare eftersom de företar resor till tävlingar på uppdrag av samfundet, inte på eget initiativ.

Föräldrar eller andra vårdnadshavare kan anses handla till förmån för ett allmännyttigt eller offentligt samfund i situationer där de på uppdrag av det allmännyttiga eller offentliga samfundet med egen bil kör personer eller varor till ett evenemang som omfattas av samfundets verksamhet. Då kan skattefria kilometerersättningar betalas till den som utför transporten enligt 71 § 3 mom. i ISkL. En skattefri ersättning kan inte betalas enbart med motiveringen att en person på eget initiativ har skjutsat till exempel sitt eget barn och barnets kamrater till ett evenemang, till exempel en träning.

Om en person gör frivilligarbete för flera samfund eller offentliga samfund samtidigt, till exempel vid ett evenemang som är gemensamt för flera föreningar, kan vilket som helst av de samfund som är med om att arrangera evenemanget ersätta resekostnaderna för frivilligarbetaren. Resekostnadsersättningar kan emellertid bara betalas en gång skattefritt för samma resa.

6.1.4 Skyldigheter för den som betalar ersättningar för resekostnader

Ett allmännyttigt samfund och offentligt samfund behöver inte verkställa förskottsinnehållning på skattefria ersättningar av resekostnader eller den del av dagtraktamentena eller kilometerersättningarna som överskrider det skattefria maximibeloppet (dagtraktamente för högst 20 dagar och kilometerersättningar på högst 3 000 euro per år). Förskottsinnehållning behöver inte verkställas på resekostnadsersättningar som utbetalats till en fysisk person enligt grunderna och beloppen i Skatteförvaltningens kostnadsbeslut, även om de utbetalas utan att personen får någon annan ersättning eller har ett arbetsförhållande (1 § 17 punkten i Skatteförvaltningens beslut om befrielse från skyldighet att verkställa förskottsinnehållning).

Allmännyttiga samfund och offentligasamfund ska från 2019 anmäla övriga resekostnadsersättningar till frivilliga till inkomstregistret. Skattefria ersättningar för färdkostnader som betalats på basis av trafikidkarens verifikat (till exempel en tågbiljett) behöver inte redovisas anmälas till inkomstregistret.

6.1.5 Ersättningar för resekostnader i samband med andra prestationer

Skattefrihetsbestämmelsen i 71 § 3 mom. i ISkL tillämpas inte på andra ersättningar än ersättningar för resor i anslutning till det allmännyttiga och offentliga samfundets verksamhet. När ett allmännyttigt eller offentligt samfund till en rörelseidkare eller yrkesutövare betalar ersättningar för en uppgift som ansluter sig till dennes inkomstförvärv, ska samfundet göra på samma sätt som vilken utbetalare av arbetsersättning som helst och resekostnadsersättningar är en del av arbetsersättningen. Exempelvis har en ersättning som betalas till en rörfirma för installation av en dusch inget nära samband med det allmännyttiga samfundets verksamhet utan det handlar om rörfirmans normala affärsverksamhet. Därför kan bestämmelsen i 71 § 3 mom. inte tillämpas. Se kapitel 6.4 nedan för närmare information.

När ett allmännyttigt eller offentligt samfund betalar mötesarvoden eller andra löner, tillämpas de allmänna bestämmelserna om ersättning för löntagares resekostnader. Se kapitel 6.3 nedan för närmare information.

En frivilligarbetare betraktas inte som löntagare enbart på grund av att hen av den som låter utföra arbetet får en sådan enskild eller sporadisk ersättning för till exempel telefonkostnader som ska betraktas som skattepliktig inkomst (mer information om telefonkostnader i kapitel 6.5.1.). I en sådan situation kan personen alltjämt betraktas som en frivilligarbetare och skattefria ersättningar för resekostnader kan betalas till honom enligt 71 § 3 mom. i ISkL, om han inte får någon ersättning i pengar eller annan avtalad ersättning, till exempel produkter, för det utförda arbetet.

6.2 Ersättningar för resekostnader som någon annan än ett allmännyttigt samfund eller ett offentligt samfund betalat ut till frivilligarbetare

Sådana samfund som inte har betraktats som allmännyttiga eller offentliga i beskattningen kan inte betala skattefria ersättningar för resekostnader till frivilligarbetare. Resekostnadsersättningar som betalas av samfund av den här typen är skattepliktig inkomst för frivilligarbetarna oberoende av beloppet, eftersom ingen skattefrihetsbestämmelse kan tillämpas på dem.

Trots att de ersättningar som utbetalas till frivilliga är skattepliktiga, behöver förskottsinnehållning dock inte verkställas på resekostnadsersättningar som utbetalats till en fysisk person enligt villkoren i kostnadsbeslutet, även om de utbetalas utan att personen får någon annan ersättning eller har ett arbetsförhållande (1 § 17 punkten i Skatteförvaltningens beslut om befrielse från skyldighet att verkställa förskottsinnehållning).

Utbetalaren är skyldig att anmäla skattepliktiga resekostnadsersättningar till inkomstregistret. Ersättningar som betalats på basis av resekostnadsverifikat (till exempel en tågbiljett eller ett hotellkvitto) är också skattepliktiga och ska anmälas till inkomstregistret. När beskattningen verkställs syns dessa ersättningar på basis av inkomstregisteranmälningar som skattepliktiga kostnadsersättningar för den skattskyldige som i sin beskattning mot en utredning får avdra de kostnader som hänför sig till dem. Läs mer om hur kosntanderna får dras av i Skatteförvaltningens harmoniseringsanvisning.

6.3 Ersättningar för resekostnader till den som får skattepliktiga arvoden eller löner

Ingen nedre gräns har fastställts för lönebeloppet, och därför tillämpas bestämmelserna om ersättning av resekostnader också på löntagare som får endast en liten lön. Dessa omfattas följaktligen inte av ovan nämnda bestämmelser i 71 § 3 mom. i ISkL, vilka gäller för personer som verkar för ett allmännyttigt samfund eller offentligt samfund. Kostnadsersättningen ska anknyta direkt till det arbete som resorna relaterar till. Över resorna ska en reseräkning upprättas och förutsättningarna för skattefrihet är desamma som för andra löntagare.

Mer information om ersättningar till löntagare för arbetsresekostnader finns i Skatteförvaltningens anvisningar Ersättningar för arbetsresekostnader i beskattningen och Skatteförvaltningens beslut om skattefria resekostnadsersättningar.

Om en arbetstagare har en egentlig arbetsplats kan resekostnadsersättningar inte betalas skattefritt för resor till den egentliga arbetsplatsen. Till arbetstagaren kan emellertid betalas skattefria kostnadsersättningar för resor till ett särskilt arbetsställe (71 § 1 mom. i ISkL) och också för sådana resor som gjorts till den egentliga arbetsplatsen till förmån för det allmännyttiga samfundet eller det offentliga samfundet men som inte hör till den befattning som arbetstagaren får lön för (71 § 3 mom. i ISkL).

En löntagare kan samtidigt arbeta för två eller flera arbetsgivare. Arbetsplatsernas karaktär bedöms separat för varje arbetsgivare. Arbete på någon annan arbetsgivares verksamhetsställe tas således inte i beaktande när man avgör huruvida det är fråga om ett egentligt, sekundärt eller ett särskilt arbetsställe.

Endast resekostnadsersättningar som arbetsgivaren betalar till sina egna arbetstagare kan vara skattefria (71 § i ISkL). Således kan till exempel en förening som arrangerar ett evenemang som är gemensamt för flera föreningar inte betala skattefria resekostnadsersättningar till en person som är anställd av en annan förening.

Om till exempel en styrelsemedlem, en förtroendevald eller en tränare inte alls får lön eller annan ersättning för sitt uppdrag, handlar det om frivilligarbete. På frivilligarbetare tillämpas det som tagits upp ovan i kapitlen 6.1 eller 6.2 beroende på om arbetet utförs för ett allmännyttigt samfund, ett offentligt samfund eller ett icke-allmännyttigt samfund.

Om ersättningar för resekostnader hänger samman med lönearbete, ska resekostnadsersättningarna anmälas till inkomstregistret på samma sätt som ersättningar som utbetalats till andra löntagare. Se närmare anvisningar i inkomstregistret.fi.

6.4 Ersättning för resekostnader till den som får skattepliktig arbetsersättning

Skattefria resekostnadsersättningar kan inte betalas till den som får arbetsersättning, eftersom ersättningarna är en del av arbetsersättningen. Om mottagaren av en arbetsersättning inte är införd i förskottsuppbördsregistret, anmäler det allmännyttiga samfundet det totala beloppet på arbetsersättningen och resekostnadsersättningen till inkomstregistret.

Förskottsinnehållning behöver inte verkställas på resekostnadsersättningar som utbetalats till en fysisk person enligt villkoren i Skatteförvaltningen kostnadsbeslut, även om de utbetalas utan att personen får någon annan ersättning eller har ett arbetsförhållande (1 § 17 punkten i Skatteförvaltningens beslut om befrielse från skyldighet att verkställa förskottsinnehållning). Därmed behöver förskottsinnehållning inte verkställas på resekostnadsersättningar i anslutning till arbetsersättningar som en fysisk person fakturerar för. Om däremot ett bolag som inte är infört i förskottsuppbördsregistret fakturerar för resekostnader, ska förskottsinnehållning verkställas på dem på samma sätt som på arbetsersättningen.

Undantag till det ovan nämnda utgörs av arvoden till tävlingsdomare och anknytande resekostnadsersättningar. Dessa kan betalas skattefritt inom de gränser som anges i 71 § 3 mom. i ISkL. Arbetsreseersättningar och resekostnadsersättninga, som betalas av ett allmännyttigt samfund, till en tävlingsdomare ska anmälas till inkomstregistret. Om en tävlingsdomares förälder eller annan vårdnadshavare kör tävlingsdomaren till en tävling, ska ersättningar för resekostnaderna som betalats i förälderns namn enligt 71 § 3 mom. i ISkL anmälas till inkomstregistret.

6.5 Resekostnadssersättningar till personer som deltar i ett evenemang anordnat av ett offentligt samfund på grund av sitt eget arbete

Ett offentligt samfund, till exempel ett ministerium, kan ha arbetsgrupper till vilka experter inom en viss bransch kallas som medlemmar eller för hörande. En person väljs vanligtvis till medlem som en representant av sitt eget yrke eller sin egen arbetsgemenskap. Även om det offentliga samfund som grundat arbetsgruppen inte skulle betala separata arvoden för medlemskapet i arbetsgruppen eller för mötesdeltagandet, erhåller dessa personer ofta lön av sin egen arbetsgivare för den tid som arbetet i arbetsgruppen pågår.

Med arbete som utförs till förmån för ett samfund avses på basis av regeringens proposition traditionellt frivilligarbete som är till allmännytta, vilket det inte är fråga om i dessa situationer. I dessa fall är det inte fråga om frivilligarbetare som avses i ISL 71 § 3 mom., utan om personer som deltar i arbetsgruppens arbete som en del av sina egna arbetsuppgifter. Därför kan inte det offentliga samfund som anordnar arbetsgruppen betala arbetsgruppens externa medlemmar och andra personer som deltar i arbetsgruppernas arbete skattefria resekostnadsersättningar med stöd av ISL 71 § 3 mom. Ett offentligt samfund kan därmed inte i dessa situationer betala skattefria dagtraktamenten eller kilometerersättning enligt Skatteförvaltningens beslut om skattefria resekostnadsersättningar (se Skatteförvaltningens beslut om skattefria resekostnadsersättningar).

Personens egen arbetsgivare kan betala skattefria resekostnadsersättningar till en arbetstagare som på grund av sitt eget arbete deltar i ett evenemang anordnat av ett offentligt samfund då de allmänna förutsättningarna uppfylls (se kapitel 13 i anvisningen Ersättningar för arbetsresekostnader i beskattningen).

Till den del som personens egen arbetsgivare inte betalar dylika resekostnadsersättningar, kan ett offentligt samfund skattefritt ersätta de faktiska rese- och logikostnaderna som orsakats av deltagandet i det offentliga samfundets evenemang som det offentliga samfundets kostnader. Det har ingen betydelse för skattefriheten huruvida det offentliga samfundet betalar kostnaderna till personen själv eller direkt till tjänsteleverantören. Om personen har använt sin egen bil för resorna till arbetsgruppens möten, kan man i avsaknad av annan utredning betrakta beloppet enligt Skatteförvaltningens beslut om storleken av resekostnadsavdrag som beloppet av de faktiska kostnaderna (se Skatteförvaltningens beslut om storleken av resekostnadsavdrag). Det offentliga samfundet ska även anmäla det belopp som betalats till personen till inkomstregistret.

Om ett offentligt samfund utbetalar mötesarvode eller annan lön till en medlem i en arbetsgrupp eller en expert som hörs i arbetsgruppen, kan samfundet till medlemmen och experten utbetala skattefria resekostnadsersättningar enligt samma grunder som en arbetsgivare kan göra det till en löntagare. Se 6.7 nedan för närmare information.

6.6 Övriga kostnadsersättningar till frivilliga som arbetar för ett allmännyttigt eller offentligt samfund

6.6.1 Frivilliga

Ett allmännyttigt samfund och ett offentligt samfund kan betala skattefria ersättningar till medlemmar och frivilliga som har betalat utgifter för samfundets räkning. Sådana utgifter är till exempel utgifter för anskaffning av utrustning och material som behövs för samfundets verksamhet. Ersättningarna är inte skattepliktiga och de behöver inte anmälas till inkomstregistret eller till Skatteförvaltningen ifall samfundet ersätter de utgifter som betalats för samfundets räkning mot verifikat till samma belopp som de faktiska kostnaderna.

Däremot kan personens egna kostnader inte ersättas skattefritt. Undantag utgörs av oumbärliga vaccinationer som behövs för frivilligarbete. Kostnaderna för dessa kan ersättas skattefritt av ett allmännyttigt eller offentligt samfund.

Skattepliktiga ersättningar för kostnader som ett allmännyttigt eller offentligt samfund betalar till frivilliga (exempelvis ersättningar i pengar för anskaffning av personlig utrustning) ska anmälas till inkomstregistret. Ersättningar som ges i annan form än pengar värderas till gängse värde.

För ett allmännyttigt eller offentligt samfunds frivilligarbetare kan en internetanslutning som bekostas av samfundet och står i dess namn installeras i frivilligarbetarens hem. Av den privata användningen av internetförbindelsen uppkommer ingen skattepliktig inkomst för frivilligarbetaren under förutsättning att förbindelsen används för att arbeta för samfundet och att beviljandet av förmånen inte ersätter lönebetalning.

När det gäller internet- och TV-underhållningspaket är det inte fråga om en datakommunikationsförbindelse som det allmännyttiga eller offentliga samfundet bekostat för att användas för samfundet, även om priset för underhållningspaketet inkluderar en internetanslutning. Således är värdet på ett underhållningspaket som bekostas av ett samfund i sin helhet en skattepliktig förmån för den som får underhållningspaketet. Ett allmännyttigt eller offentligt samfund kan inte heller skattefritt utbetala en ersättning för arbetstagarens användning av egen dator eller internetanslutning, utan dessa ersättningar utgör skattepliktig förvärvsinkomst på vilken förskottsinnehållning ska verkställas. I detta fall får frivilligarbetaren i sin egen beskattning dra av de kostnader som arbetet för samfundet orsakat hen.

Om ett samfund eller ett offentligt samfund skaffar en frivilligarbetare en telefon som även får användas för privata samtal, betraktas andelen privatsamtal som skattepliktig förvärvsinkomst för frivilligarbetaren. Om det för en frivilligarbetare har uppkommit extra samtalskostnader när hen har skött samfundets ärenden med sin egen telefon, är den ersättning som samfundet eller det offentliga samfundet betalar för telefonkostnaderna skattepliktig inkomst som förskottsinnehållning ska verkställas på. I detta fall får frivilligarbetaren i sin egen beskattning dra av de telefonkostnader som arbetet för samfundet orsakat hen.

6.6.2 Frivilliga stödpersoner

Frivilliga kan arbeta som stödpersoner i vardagen till exempel för äldre människor, personer som riskerar bli marginaliserade eller utvecklingsstörda personer. Typiskt för sådan verksamhet är att man besöker olika avgiftsbelagda evenemang, såsom teaterföreställningar eller idrottsplatser. En stödpersons inträdesavgift till ett sådant evenemang eller en måltid som ingår i evenemanget kan ersättas utan att skattepliktig inkomst uppkommer för stödpersonen. Om ersättningen betalas av den person som får stöd för deltagandet i evenemanget eller av det samfund som tillhandahåller stödverksamheten har ingen betydelse.

Ersättningar för resekostnader som uppkommit för en person som arbetar som stödperson betalas på det sätt som beskrivits ovan i kapitlen 6.1 eller 6.2 beroende på om betalaren är ett allmännyttigt eller offentligt samfund eller någon annan aktör. Avdrag i beskattningen av de kostnader som orsakats en stödperson behandlas i Skatteförvaltningens ställningstagande Stödpersonverksamhet vid beskattningen.

6.7 Övriga kostnadsersättningar till den som får skattepliktig lön eller skattepliktigt arvode

6.7.1Direkta kostnader för arbetet

Arbetsgivaren kan på yrkande av löntagaren ersätta löntagaren för direkta kostnader som åsamkas honom på grund av arbetet eller dra av kostnadsandelen innan förskottsinnehållningen verkställs. Som dylika kostnader kan vid verkställandet av förskottsinnehållning beaktas utgifter för arbetsredskap samt för material och förnödenheter, representationsutgifter samt andra direkta utgifter som åsamkats en löntagare för arbetets utförande. (15 § i FörskUL) Kostnader av den här typen utgörs också av utgifter för arbetsresor, ifall arbetsgivaren inte betalar skattefria ersättningar för dem utöver lönen.

Sådan ersättning för direkta kostnader som betalts till löntagaren betraktas inte som lön, om ersättningen inte överstiger det utredda eller uppskattade beloppet av kostnaderna (15 § 3 mom. i FörskUL). På denna ersättning ska arbetsgivaren varken verkställa förskottsinnehållning eller betala arbetsgivares sjukförsäkringspremie. Ersättningarna är dock skattepliktig inkomst för löntagaren. Löntagaren ska tillställa arbetsgivaren en utredning över de ovan avsedda kostnaderna (15 § 2 mom. i FörskUL). Bestämmelserna i denna punkt tillämpas även på betalare och mottagare av arvoden till idrottsmän (15 § 5 mom. i FörskUL).

Om arbetsgivaren betalar ersättningarna separat och inte drar av kostnadsandelen innan förskottsinnehållningen verkställs, ska de skattepliktiga kostnadsersättningarna anmälas till inkomstregistret med inkomstslag 353 (Skattepliktiga kostnadsersättningar).  Dessa kostnadsersättningar betraktas inte som lön vid verkställandet av förskottsinnehållningen och arbetsgivaren ska inte lägga till dem till bruttobeloppet av lönen. Löntagaren bör i sin skattedeklaration yrka på avdrag för de faktiska kostnaderna.

Om arbetsgivaren före verkställandet av förskottsinnehållningen drar av de omedelbara kostnaderna för arbetets utförande som löntagaren har betalat själv, ska arbetsgivaren anmäla dessa kostnader till inkomstregistret med inkosmtslag 419. Med inkomstslaget anmäls det avdrag som gjorts innan verkställandet av förskottsinnehållningen. Avdragens andel ska även ingå i lönen som anmälts till inkomstregistret. Löntagaren bör i sin skattedeklaration yrka på avdrag för de faktiska kostnaderna.

15 § i FörskUL tillämpas även på styrelsemedlemmar och förtroendevalda om de får lön för sina uppdrag. Bestämmelsen har begränsats så att den bara gäller löntagare och mottagare av arvoden till idrottsmän, och kan därför inte tillämpas till exempel på dem som får arbetsersättning.

Om en arbetstagare har skaffat arbetsredskap och material för arbetsgivarens räkning ska kostnaderna för dem inte anmälas till inkomstregistret eller Skatteförvaltningen, om arbetsgivaren har ersatt dem till arbetstagaren mot verifikat.

6.7.2 Internetförbindelse och telefon

En internetanslutning som bekostas av arbetsgivaren för löntagaren är en skattefri förmån på vissa villkor. Skattepliktig inkomst uppkommer inte av privat bruk av telekommunikationsförbindelser som ordnats för arbetstagarens yrkesmässiga bruk (69 § 4 mom. i ISkL). En förmån som uppkommer av privat bruk av en internetförbindelse kan vara skattefri även för personer som får regelbundna mötesarvoden, till exempel kommunala förtroendevalda eller styrelsemedlemmar.

Av en fast telefonanslutning som arbetsgivaren bekostat i löntagarens hem och för en mobiltelefon som används för privat bruk uppkommer en telefonförmån. Läs mer om telefonförmånen och privat bruk av datakommunikationsförbindelser i Skatteförvaltningens anvisning Naturaförmåner i beskattningen.

7 Stipendier, understöd, bidrag, pris och gåvor

7.1 Allmänt

Vid beskattningen har det ingen avgörande betydelse enligt vilken benämning en prestation betalas. Den betalda prestationens verkliga natur avgör hurdan prestation det handlar om och hur den behandlas i beskattningen. Nedan behandlas skattebehandlingen av stipendier, bidrag, understöd och gåvor som ges av allmännyttiga samfund.

7.2 Stipendier och bidrag  

Skyldigheten att betala skatt på stipendier och understöd påverkas av många omständigheter, till exempel vem som betalar, till vem, på viken grund och för vilket ändamål stipendiet eller under stödet betalas. Prestationerna behandlas i beskattningen på basis av sin natur oberoende av under vilken benämning de har betalats.

Endast understöd eller stipendier som har erhållits för studier, vetenskaplig forskning eller konstutövande kan vara skattefria. Understöd och stipendier som har beviljats för andra ändamål utgör alltid skattepliktig förvärvsinkomst oavsett vem som har tilldelat dessa. Stipendiernas och understödens skattepliktighet avgörs från fall till fall.

Ur betalarens perspektiv ska understödet eller stipendiet vara en vederlagsfri prestation, dvs. beviljandet får inte leda till ekonomiska eller andra fördelar för betalaren. Om understödet beviljas av mottagarens arbetsgivare, utgör prestationen i allmänhet ett vederlag för utfört arbete. Om det är fråga om ett arbete som utförs för någon annan, utgör understödet lön. Det gäller även situationer där arbetsgivaren och den som beviljar understödet är ett allmännyttigt samfund.

Högsta förvaltningsdomstolen har i ett avgörande ansett att stipendier för studier som en idrottsförening beviljar egna spelare kan jämställas med arvode till idrottsmän (HFD 1980-B-II 565). På domen inverkade bland annat att idrottsföreningens egentliga syfte inte var att stöda studier. I ett annat avgörande ansågs beviljandet av studiestipendier till en spelare, till vilken ingen annan ersättning än ersättning för kostnader i anslutning till landskapsmatcher hade betalats, vara arvode för deltagandet i matcherna och träningarna och därmed skattepliktig inkomst för idrottaren (HFD 1986-B-II-550). Om det till den ordinarie verksamheten i en idrottsorganisation eller ett annat samfund i branschen hör att stöda studerande kan organisationen bevilja idrottare skattefria stipendier för studier. Sådana är till exempel stipendier som beviljas av Urheilijoiden Ammatinedistämissäätiö.

Stipendier och andra understöd som allmännyttiga samfund beviljar för studier eller vetenskaplig forskning eller för konstnärlig verksamhet är skattefria till den del det sammanlagda beloppet av en mottagares stipendier, understöd och pris efter avdrag för kostnader för inkomstens förvärvande inte överstiger det årliga beloppet av ett statligt konstnärsstipendium (82 § i ISkL). Enligt 82 § är understöd och stipendier som beviljas av offentliga samfund (t.ex. en kommun, staten och Finlands Akademi) eller Nordiska rådet för studier, vetenskaplig forskning eller för konstnärlig verksamhet skattefria i sin helhet. Övriga stipendier är skattepliktig inkomst för mottagarna.

Förskottsinnehållning behöver inte verkställas på stipendier och understöd som beviljas för studier, vetenskaplig forskning eller konstnärlig verksamhet i enlighet med 82 § i ISkL (1 § 14 punkten i Skatteförvaltningens beslut om befrielse från skyldighet att verkställa förskottsinnehållning). På alla andra stipendier och understöd ska förskottsinnehållning verkställas och deklareras i skattedeklarationen av skatter på eget initiativ.

Den som betalar ett understöd eller ett stipendium ska anmäla prestationerna till Skatteförvaltningen på blanketten Anmälan om understöd (3927). Uppgifter ska lämnas både om skattepliktiga och om skattefria prestationer på minst 1 000 euro. Uppgifter lämnas bara över prestationer till fysiska personer. Den som får ett understöd eller ett stipendium ska anmäla alla erhållna skattepliktiga understöd och stipendier i sin egen skattedeklaration.

Beskattningen av stipendier och understöd behandlas närmare i Skatteförvaltningens anvisning Beskattning av understöd, stipendier och hederspris.

7.3 Bidrag och gåvor

I det föregående behandlades stipendier och understöd för studier, vetenskaplig forskning eller konstnärlig verksamhet. I 92 § i ISkL finns en förteckning över skattefria sociala förmåner, bland annat understöd för reparation av bostad som en fysisk person får från staten eller kommunen.

Andra bidrag och gåvor är i allmänhet skattepliktig inkomst i inkomst- eller gåvobeskattningen. Sådana andra bidrag är till exempel babypenning som kommunerna betalar till sina invånare och bidrag som delas ut av föreningar. Vad en betald prestation kallas är inte det viktigaste, utan den betalda prestationens verkliga karaktär avgör vilken typ av prestation det är fråga om och hur den behandlas i beskattningen.

På basis av prestationens karaktär avgörs huruvida prestationen ska beskattas i gåvo- eller inkomstbeskattningen. Vid bedömningen beaktas bland annat i vems intresse bidraget ges, till vem det ges och för vilket ändamål. Dessutom granskas bland annat om bidraget har getts i donationssyfte och om donationen är frivillig och utan villkor om motprestation.

En gåva som omfattas av gåvoskatt är en frivillig och vederlagsfri prestation där den som ger gåvan inte har något eget intresse att värna om, utan syftet är klart en donation. Exempelvis betraktas donationer som allmännyttiga föreningar helt oberoende av egna intressen, vederlagsfritt och i donationssyfte ger till hjälpbehövande som gåvor som omfattas av gåvobeskattningen. Även medel som samlats in via medborgarinsamlingar betraktas i allmänhet som gåvor som omfattas av gåvobeskattningen. Som en gåvoskattepliktig donation har man till exempel behandlat medel som samlats in med hjälp av en medborgarinsamling åt en toppidrottare (CSN 1984/17).

Bidraget utgör skattepliktig inkomst i det fall att den som ger bidraget drar eller förväntar sig att också själv dra någon nytta av att ge bidraget. Detta bidrag har inte getts i rent donationssyfte, och det är inte helt frivilligt eller vederlagsfritt. Bidrag och gåvor är inkomstskattepliktiga också i situationer där de utgör en förmån som baserar sig på ett anställningsförhållande eller kapitalplacering eller kapitalavkastning.

På gåvoskattepliktiga donationer tillämpas lagen om skatt på arv och gåva. Enligt lagen ska gåvoskatt betalas, om värdet av en gåva från samma givare är minst 5 000 euro. Om gåvotagaren inom tre år av samma givare får flera gåvor, ska gåvornas värde räknas ihop. Ringa gåvor av allmännyttiga samfund stannar således under beskattningsgränsen. På gåvoskattepliktiga gåvor behöver ingen förskottsinnehållning verkställas. Om det sammanlagda värdet av gåvan eller gåvorna stannar under beskattningsgränsen behöver ingen gåvoskattedeklaration lämnas in, om inte Skatteförvaltningen förutsätter det separat. Närmare information om gåvobeskattningen finns i anvisningen Skattepliktig eller skattefri gåva.

På inkomstskattepliktiga bidrag tillämpas de allmänna bestämmelserna i ISkL. I ISkL bestäms om skattefria förmåner endast i 69 § (personalförmåner), 82 § (stipendier, understöd och hederspris) och 92 § (sociala förmåner). De övriga förmånerna är skattepliktig förvärvsinkomst såsom avses i 29 § och 61 § och på vilka den som ger bidraget ska verkställa förskottsinnehållning. Förskottsinnehållning kan inte verkställas på bidrag som ges i form av produkter, om inte pengar också betalas till samma mottagare.

Alla inkomstskattepliktiga bidrag ska anmälas till inkomstregistret oavsett om förskottsinnehållning har verkställts eller inte. Arbetsgivares sjukförsäkringspremie ska betalas endast om bidraget har getts till en arbetstagare på basis av ett arbetsförhållande, varvid bidraget betraktas som lön.

69 § i ISkL handlar om sedvanliga personalförmåner som arbetsgivare ger sina anställda. Bestämmelsen kan inte tillämpas på andra än i fråga varande arbetsgivares egna arbetstagare. De stipendier, understöd och hederspris som tas upp i 82 § i ISkL har behandlats ovan i kapitel 7.2 (Stipendier och understöd) i denna anvisning samt nedan i kapitel 7.4.4 (Hederspris). I 92 § i ISkL finns en förteckning över skattefria sociala förmåner, bl.a. understöd för reparation av bostad som en fysisk person får från staten eller kommunen.

Skattepliktig inkomst är enligt 92 § 23 punkten i ISkL inte heller verksamhets- eller andra bidrag på i genomsnitt högst 12 euro per dag som betalas för arbets- eller dagverksamhet som kommunen eller andra offentliga samfund som bedriver social- eller hälsovård eller allmännyttiga samfund ordnar för utvecklingshämmade, psykiatriska patienter, klienter inom missbrukarvården eller andra klienter inom socialvården, när bidraget stöder klientens vård, rehabilitering eller anpassning till samhället. Denna paragraf kan endast tillämpas i situationer som uttryckligen avses i den.

7.4 Pris

7.4.1 Pris i konsttävling

Enligt 83 § ISkL är inte pris i sådana nationella eller internationella, i konstnärligt hänseende betydelsefulla tävlingar på konstens område som finansministeriet har bestämt skattepliktig inkomst. Finansministeriet bestämmer årligen på förhand, på framställning av undervisningsministeriet, vilka tävlingar som är sådana att där erhållna pris är skattefria (FMF om skattefrihet för priser vid konsttävlingar).

Pris som erhållits vid andra tävlingar inom konst utgör skattepliktig förvärvsinkomst för mottagaren. Om priset har fåtts i en inhemsk eller utländsk tävling har ingen betydelse.

7.4.2 Elevpris

Skattepliktig inkomst är inte pris i annan form än pengar eller någon därmed jämförbar prestation som en elev i grundskola, gymnasium, kvällsgymnasium, yrkesskola, eller någon annan därmed jämförbar läroinrättning har fått vid en tävling i ett läs- eller övningsämne som har anordnats för eleverna (84 § i ISkL). Tävlingen ska rikta sig till sådana elever som avses i bestämmelsen, men den kan arrangeras av någon annan än läroinrättningen.

De läroinrättningar som avses i nämnda paragraf har utifrån exempelförteckningen avgränsats till läroinrättningar som tillhandahåller studier på lägre stadiet. Enligt 2 § i yrkeshögskolelagen (932/2014) är yrkeshögskolorna en del av högskolesystemet. Eftersom yrkeshögskolorna och universiteten tillsammans bildar högskoleväsendet kan de inte betraktas som läroinrättningar som kan jämföras med de läroinrättningar som finns uppräknade i paragrafen.

Ett pris som ges i en skolelevstävling är alltid skattepliktig inkomst om det ges direkt i pengar eller som en därmed jämförbar prestation, såsom ett valbart presentkort eller en andel i en placeringsfond. De pris som avses i bestämmelsen har i allmänhet ett lågt värde, men ett pris anses inte vara skattepliktigt även om det i vissa fall kan vara högre. Till exempel ett pris i form av en bil som ställts till en skolelevs förfogande för ett år kan således vara ett skattefritt pris i en skolelevstävling. I en sådan situation ställer en utomstående part (bilaffären) en bil till elevens förfogande på basis av hur eleven klarat sig i tävlingen. Eleven får inte priset på basis av arbete, utan på basis av en tävlingsprestation.

7.4.3 Lotteripris

Skattepliktig inkomst enligt 85 § i ISkL är inte vinster från lotterier som avses i 2 § i lotteriskattelagen eller från lotterier som i en stat som hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet anordnats i enlighet med dess lagstiftning. Sådan inkomst är dock vinster som kan anses som skälig ersättning för någon prestation eller som kan betraktas som lön enligt lagen om förskottsuppbörd.

Inkomster som omfattas av lotteriskattelagens tillämpningsområde är befriade från inkomstskatt. På dessa inkomster betalar lotterianordnaren lotteriskatt. Skatteförvaltningen har utfärdat en separat anvisning om tillämpningen av lotteriskattelagen, Beskattning av lotterier.

Tillämpning av lotteriskattelagen förutsätter att vinsten eller priset är helt eller delvis beroende av slumpen. Ett lotteri enligt lotteriskattelagen ska också uppfylla kravet på offentlighet. Om i princip vem som helst kan delta i lotteriet och antalet deltagare inte har begränsats i förväg eller ett stort antal deltagare deltar i ett lotteri som riktats till en begränsad målgrupp (minst flera hundratals personer) uppfyller förfarandet kravet på offentlighet.

En skenbar prestation, såsom att lösa ett korsord, besvara en opinionsundersökning, betala en liten deltagaravgift eller medverka på en mässa befriar inte vinsten från lotteriskatt, om förfarandet för övrigt delvis eller helt grundar sig på slumpen. Om det för att få vinsten förutsätts en verklig arbetsinsats, är det fråga om skattepliktig inkomst. Om en vinst fås i ett anställningsförhållande betraktas den som lön.

7.4.4 Hederspris

Förutsättningen för att ett hederspris ska vara skattefritt är att det har utdelats som erkänsla för vetenskaplig, konstnärlig eller allmännyttig verksamhet i efterhand (82 § 1 mom. 2 punkten i ISkL). Hederspris får i allmänhet publicitet. Det får inte existera något beroendeförhållande mellan den som ger och den som får ett hederspris, såsom till exempel ett anställningsförhållande, eftersom alla priser som en arbetsgivare ger är lön. Ett pris som delas ut i en tävling är inte ett hederspris utan ett tävlingspris.

Malmletningspris kan nämnas som ett hederspris som ges som erkänsla för allmännyttig verksamhet (CSN 243/1976). Ett pris i form av pengar eller föremål som en hemkommun gett en olympisk vinnare har också betraktats som ett skattefritt hederspris. Att en olympiasegrares handlingar ska betraktas som allmännyttiga har motiverats med att en framgångsrik idrottare är ett föredöme när man främjar motion och idrott i Finland. Det har förutsatts att den enskilda handlingen eller prestationen gått utöver det som kan betraktats som normalt och att beviljandet av priset fått publicitet.

Penningpriser för mindre betydande idrottsprestationer är idrottarens lön och därmed skattepliktig inkomst för idrottaren. I ett fall där banken gav årets nyckelspelare i mästerskapsserien i boboll ett hederspris på 10 000 mark ansåg Högsta förvaltningsdomstolen att det handlade om skattepliktig inkomst för idrottaren, inte om pris som ges som erkänsla för allmännyttig verksamhet (HFD 1986-B-II 549).

Ett hederspris är skattefritt till den del det sammanlagda beloppet av personens stipendier, bidrag och priser efter avdrag för kostnader för inkomstens förvärvande inte överstiger det årliga beloppet av ett statligt konstnärsstipendium (82 § i ISkL). Beskattningen av hederspris behandlas närmare i Skatteförvaltningens anvisning Beskattning av understöd, stipendier och hederspris. Däremot är ett pris som beviljas av ett offentligt samfund (till exempel en kommun, staten och Finlands Akademi) eller Nordiska rådet helt skattefritt enligt 82 § i ISkL.

Finansministeriet kan på ansökan besluta att ett pris som erhållits som erkänsla för vetenskaplig, konstnärlig eller allmännyttig verksamhet från någon annan part än ett offentligrättsligt samfund eller Nordiska rådet är skattefri inkomst i sin helhet (82 § 3 mom. i ISkL).

Den som betalar ett hederspris ska årsanmäla prestationen till Skatteförvaltningen på blanketten Anmälan om understöd (3927). Uppgifter ska lämnas både om skattepliktiga och om skattefria prestationer på minst 1 000 euro. Uppgifter lämnas bara över prestationer till fysiska personer.

7.4.5 Andra pris (exempelvis i idrotts- och konsttävlingar samt frågesporter)

7.4.5.1 Allmänt

Priser som fåtts av andra än arbetsgivaren eller en samarbetspartner till denna är skattepliktig förvärvsinkomst, om de inte omfattas av lotteriskattelagen eller inte fåtts från lotterier som genomförts i en stat tillhörande Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och enligt lagstiftningen för staten i fråga.

Från och med 2020 är andra tävlingspriser än de som avses i 83 eller 84 § i inkomstskattelagen inte skattepliktig inkomst, om priset inte kan betraktas som lön eller arbets- eller bruksersättning enligt lagen om förskottsuppbörd och värdet på de tävlingspriser en inkomsttagare tar emot under ett skatteår är högst 100 euro (ISkL 84 a §). Om de tävlingspriser en inkomsttagare har tagit emot under ett år har ett totalt värde på över 100 euro utgör de skattepliktig förvärvsinkomst i sin helhet.

I regeringens proposition 78/2019 rd konstateras att tävling som allmänspråkligt uttryck avser ett evenemang eller ett arrangemang där flera deltagare försöker klara av någon uppgift eller något mål bättre än de andra deltagarna, vanligtvis i enlighet med tävlingsregler som tävlingsarrangören fastställt och meddelat på förhand. Syftet med tävlingen är att placera tävlingsdeltagarna i rangordning utifrån angivna kriterier. Ett sådant kriterium kan förutom tävlingsprestationen vara till exempel någon egenskap hos den tävlande. I olika djurtävlingar kan priset basera sig enbart på djurets prestation eller egenskaper. 

Som en i bestämmelsen avsedd tävling ska betraktas även sådana aktiviteter och spel i till exempel nöjesparker där man inte tävlar mot andra deltagare utan belöningen baserar sig på deltagarens prestation för att uppnå ett på förhand angivet resultat. Det är till exempel vanligt med olika precisions- eller skicklighetsspel samt aktiviteter där det resultat som ligger till grund för belöning i till exempel olika styrkespel mäts med en för ändamålet tillverkad anordning. 

Priser som omfattas av tillämpningsområdet för lotteriskattelagen är undantagna inkomstskatt, eftersom genomföraren av lotterier betalar lotteriskatt på sådana priser. Följaktligen är inte vinst som fåtts av lotterier, som genomförts enligt lotteriskattelagen, skattepliktig inkomst i prismottagarens inkomstbeskattning. Sådan inkomst är dock lotterivinster som kan anses som skälig ersättning för någon prestation eller som kan betraktas som lön enligt lagen om förskottsuppbörd. (ISkL 85 §)

Ett annat pris än ett som omfattas av tillämpningsområdet för lotteriskattelagen är annan skattepliktig förvärvsinkomst för mottagaren i inkomstbeskattningen, om

• vinsten inte beror på slumpen
• det inte är fråga om en så kallad offentlig utlottning
• priset har fåtts till följd av en tävlingsprestation
• eller vinsten har erhållits från ett lotteri som anordnats i en stat utanför det europeiska ekonomiska samarbetsområdet.

Till exempel pris som har fåtts i fråge- och pilkfisketävlingar samt andra tävlingar utgör skattepliktig förvärvsinkomst för mottagaren, då priset har fåtts på basis av en placering eller en prestation. På samma sätt är olika priser som fåtts från andra än offentliga lotterier skattepliktig förvärvsinkomst för prismottagaren. Tävlingspriser av detta slag som en inkomsttagare tagit emot är ändå skattefria, om totalbeloppet för priserna inte överstiger 100 euro under ett år. Prisföremål och varupriser med obetydligt värde såsom pokaler, medaljer, kepsar, godispåsar, kaffepaket o.d. är inte heller annars skattepliktig inkomst.

Enligt 1 § 14 punkten i Skatteförvaltningens beslut om befrielse från skyldighet att verkställa förskottsinnehållning verkställs inte förskottsinnehållning på tävlingspris, om överlämnandet av priset inte hänför sig till ett arbetsavtals- eller anställningsförhållande, eller om priset inte är sådan annan i lagen om förskottsuppbörd avsedd lön, arbets- eller bruksersättning eller idrottsmans arvode vars värde överstiger 100 euro.

Arbetsgivares sjukförsäkringsavgift betalas inte på priser som ses som annan förvärvsinkomst. Från och med början av 2020 ska tävlingsarrangörer lämna uppgifter om både penningpris och varupriser endast om värdet på tävlingspriset i fråga överstiger 100 euro (BFL 15 § 8 mom.). Beskattningen, förskottsinnehållningen och anmälan vad gäller dylika priser har behandlats mer ingående i anvisningen Beskattning av priser.

Tävlingspriser för idrottsprestationer utgör arvode för idrottaren oberoende av om det är fråga om en amatör eller en yrkesmässig idrottare. Närmare information om idrottares inkomster finns i anvisningen Beskattning av inkomster av idrott.

7.4.5.2 Skriv-, pjäs- och konsttävlingar överlag

Vid skriv- och pjästävlingar och liknande tävlingar som man deltar i med ett konstnärligt bidrag ska man säkerställa om tävlingspriset är en bruksavgift (dvs. en ersättning för upphovsrätt) eller inkomst av något annat slag. Priset omfattar en ersättning för upphovsrätt bara om upphovsrätten överlåts helt eller delvis enligt tävlingsreglerna etc. till den som arrangerar tävlingen, till exempel för publiceringen av ett verk. Om upphovsrätten överlåts till tävlingsarrangören är priset en bruksavgift som förskottsinnehållning ska verkställas på, om mottagaren inte har införts i förskottsuppbördsregistret. Bruksavgifter som betalats till fysiska personer ska anmälas till inkomstregistret oberoende av om förskottsinnehållning har verkställts på bruksavgifterna eller inte.

Om upphovsrätten överlåts till tävlingsarrangören är priset en bruksersättning som förskottsinnehållning ska verkställas på, om mottagaren inte har införts i förskottsuppbördsregistret och värdet på tävlingspriset överstiger 100 euro. Tävlingsarrangören ska anmäla sådana bruksersättningar på över 100 euro som betalats som tävlingspriser till en fysisk person till inkomstregistret, oberoende av om förskottsinnehållning har verkställts på dem eller inte. Priset är skattepliktig inkomst för prismottagaren oberoende av dess storlek, eftersom det är fråga om en bruksersättning.

En person som deltar i en tävling anses inte överlåta upphovsrätten till tävlingsarrangören utan ett uttryckligt omnämnande om detta till exempel i tävlingsreglerna. Om upphovsrätten inte överlåts till tävlingsarrangören, är priset enligt ISkL annan beskattningsbar inkomst på vilken förskottsinnehållning inte behöver verkställas (1 § 14 punkten i Skatteförvaltningens beslut om befrielse från skyldighet att verkställa förskottsinnehållning). Prisen ska dock anmälas till inkomstregistret oavsett deras värde. Tävlingsarrangören ska anmäla tävlingspriser värda över 100 euro till inkomstregistret.

Om ett pris ges av en arbetsgivare är priset dock alltid förskottsinnehållningspliktig lön och ska anmälas till inkomstregistret som lön, oberoende prisets värde.

Beskattningen av bruksavgifter och andra inkomster av immateriella rättigheter har behandlats i anvisningen Beskattning av inkomst av immateriella rättigheter.

7.4.5.3 Pris som erhållits av arbetsgivaren

Ett pris som ges för väl utfört arbete eller i övrigt utifrån arbete är vederlag för arbete, det vill säga lön. Priser som fåtts av den egna arbetsgivaren är lön, oberoende av om det handlar om sporadiska eller regelbundna priser.

Också ett pris med penningvärde som lottats ut bland arbetsgivarens personal är lön som arbetstagaren fått utifrån arbetsförhållandet. Pris som utdelats i försäljnings- och kundvärvningstävlingar och andra motsvarande tävlingar som ordnats av arbetsgivaren utgör likaså lön för arbetstagarna.

Föremålspriser av ringa värde vilka fåtts utifrån olika former av tävlingar eller lotterier som ordnats av arbetsgivaren i samband med rekreations- eller fritidsaktiviteter har dock i beskattningspraxis setts som en skattefri förmån enligt ISkL 69 § 1 mom. 4 punkten. Denna typ av skattefritt prisföremål kan ha ett värde om högst 100 euro.

Beskattningen, förskottsinnehållningen och anmälan vad gäller priser som erhållits av arbetsgivaren har behandlats mer ingående i anvisningen Beskattning av priser.

8 Europeiska solidaritetskåren

Europeiska solidaritetskåren är ett program finansierat av Europeiska unionen med stöd av vilket 18–30-åriga personer kan vara verksamma som frivilliga eller delta i tränings- och arbetsverksamhet i olika delar av och utanför Europa. Europeiska solidaritetskåren är fortsättning på Europeisk volontärtjänstgöring (EVS, European Voluntary Service), som avslutades 2018. Om Europeiska solidaritetskåren finns Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1475. I denna anvisning behandlas en situation där en person som är bosatt i utlandet kommer till Finland för att delta i volontärtjänstgöring hos en arbetsgivare i Finland.

En person som deltar i tränings- och arbetsverksamheten arbetar för den mottagande organisationen under en period mellan två månader och ett år. Personen utför volontärtjänstgöring under ledning av den mottagande organisationen (nedan kallad arbetsgivaren), det vill säga till exempel en kommun eller ett annat samfund i Finland. Arbetsgivaren erhåller en ersättning med vilken hen ska anordna logi, mat och tillräckligt stöd till den person som deltar i volontärtjänstgöringen. Arbetsgivaren ska betala lön till personen enligt den nationella lagstiftningen. Därtill betalar man personens resekostnader från hemlandet till det mottagande langet och en liten fickpenning (i Finland t.ex. 5 euro/dag).

Det vederlag som fås för frivilligarbetet har inte stadgats som skattefri inkomst i Finland. Därmed utgör fickpenningen samt den naturaförmån som består av logi, mat och övrigt uppehälle skattepliktig förvärvsinkomst för den som deltar i volontärtjänstgöringen. Detta gäller även personer som deltar i tränings- och arbetsverksamheten.

Förmån som ges till programdeltagare i annan form än i pengas värderas enligt naturaförmånsbeslutet. Exempelvis inverkar en bostads storlek och läge på bostadsförmånens belopp. I beslutet fastställs bland annat beloppet av förmånen för helpension. Förmånen för helpension innehåller bostad, kost, belysning och uppvärmning. Förmåner som betalas ut i form av pengar utgör penninglön, inte en naturaförmån. Mer om naturaförmåner kan läsas i Skatteförvaltningens anvisning Naturaförmåner i beskattningen.

En person som deltar i programmet är allmänt skattskyldig i Finland om hen har en stadigvarande bostad och hemvist här eller om hen vistas i Finland i över sex månader. En allmänt skattskyldig beskattas på samma sätt som personer som är stadigvarande bosatta i Finland.

En person är begränsat skattskyldig om hen har en stadigvarande bostad och hemvist i utlandet och hen vistas i Finland i högst sex månader. En begränsat skattskyldig person beskattas endast för inkomst från Finland. Lön som erhållits för arbete och volontärtjänstgöring i Finland utgör inkomst från Finland. Den mottagande organisationen ska debitera en slutlig källskatt på 35 procent på inkomsten. Den mottagande organisationen får göra ett källskatteavdrag (510 euro/mån eller 17 euro/dag) utifrån det sammanlagda beloppet på penninglönen och naturaförmånerna innan källskatten tas ut, om avdraget har nämnts på källskattekortet.

En begränsat skattskyldig kan yrka på progressiv beskattning av sina förvärvsinkomster i stället för källbeskattning. I detta fall beskattas en begränsat skattskyldig på samma sätt som allmänt skattskyldiga i Finland.

En arbetsgivare i Finland har arbetsgivarskyldigheter i Finland på den lön som betalats till en person som deltar i volontärtjänstgöring. Arbetsgivaren ska verkställa förskottsinnehållning antingen enligt ett vanligt skattekort eller ett skattekort för begränsat skattskyldig eller ta ut källskatt på lönen. Dessutom ska den lön som betalats till en person som deltar i volontärtjänstgöring anmälas till inkomstregistret.

När en person som deltar i volontärtjänstgöring ansöker om ett skattekort, ett källskattekort eller ett skattekort för begränsat skattskyldiga ska hen med hjälp av sin arbetsgivare ta reda på beloppet av sin penninglön och naturaförmåner.

Enligt principerna för volontärtjänstgöringen får det inte uppkomma några kostnader för deltagarna av volontärtjänstgöringen, varmed arbetsgvaren ansvarar även för den frivilligas eventuella inkomstskatter. Penninglönen och naturaförmånerna utgör frivilligarbetarens nettolön till vilken en kalkylmässig inkomstskatt ska läggas till. Tillsammans utgör dessa personens skattepliktiga inkomst på basis av vilken skattekortet ska upprättas. Vid beräkningen av bruttobeloppet av en allmänt skattskyldigs lön kan man ha hjälp av skatteprocenträknaren.

En frivilligarbetare som kommer till Finland via Europeiska volontärtjänsten blir med anledning av arbetet i allmänhet inte sjukförsäkrad i Finland under arbetsperioden. Därför behöver varken arbetsgivares sjukförsäkringspremie eller den försäkrades sjukförsäkringspremie (sjukvårdspremie och sjukförsäkringens dagpenningspremie) betalas.

Utreselandet är i allmänhet alltjämt frivilligarbetarens hemviststat enligt skatteavtalet, om frivilligarbetet i Finland är tillfälligt, och därför kan det hända att inkomsten från Finland är skattepliktig även där. Hemviststaten enligt frivilligarbetarens skatteavtal är skyldig att undanröja den eventuella dubbelbeskattningen.

9 Annan nyttig information om beskattningen

9.1 Deklarationsskyldighet

Allmännyttiga samfund och offentliga samfund ska lämna anmälan över betalda prestationer och beviljade skattepliktiga förmåner till inkomstregistret. Anmälningsplikten bestäms utifrån prestationens natur. Prestationernas skattemässiga natur och skattepliktiga förmåner har behandlats mer ingående i tidigare kapitel i denna anvisning. Anmälning behandlas närmare på adressen inkomstregistret.fi.

Samfundet ska ha ett FO-nummer för att det ska kunna betala lön och arbetsersättningar och lämna tillbörliga anmälningar över dem till inkomstregistret. Samfundet behöver ett FO-nummer även för att anmäla skattefria ersättningar för resekostnader samt skattepliktiga förmåner till frivilligarbetare och medlemmar. Patent- och registerstyrelsens (PRS) föreningsregister förnyades 18.9.2019. I samband med detta fick alla föreningar och religionssamfund ett FO-nummer. Nya föreningar får FO-nummer i samband med registreringen.

FO-numret är ett specifikationsnummer i deklarationer, vilket inte automatiskt innebär att samfundet vore skattskyldigt för sina inkomster. Bedömningen av allmännyttigheten vid inkomstbeskattningen behandlas närmare i Skatteförvaltningens anvisning Beskattningsanvisning för allmännyttiga samfund.

Samfundet kan också ordna sin verksamhet så att den delas upp på självständiga enheter (till exempel sektioner och lag). Hos Skatteförvaltningen betraktas dock ett samfund som en helhet som verkar med ett enda FO-nummer. Ett samfund ska med detta FO-nummer anmäla prestationerna som utbetalats av alla enheter som ingår i dess verksamhet till inkomstregistret.

9.2 Prestationer som betalas till ett allmännyttigt samfund     

En registrerad förening ska ha ett FO-nummer också om föreningen i eget namn utför arbeten och får arbetsersättningar för dem. En arbetsersättning är till exempel ett arvode som det allmännyttiga samfundet får utifrån ett talkoarbete som utförs för en tredje parts räkning. Förskottsinnehållning ska verkställas på en arbetsersättning som betalas till ett allmännyttigt samfund, om samfundet inte är infört i förskottsuppbördsregistret vid tidpunkten för betalningen. Mer information om arbetsersättningar som utbetalas till allmännyttiga samfund och om förskottsuppbördsregistreringen finns ovan i kapitel 5.2 i denna anvisning.

9.3 Tillfälliga och små betalningar

På en skattepliktig förmån som ges till en person som deltar i talko- eller frivilligarbete och någon annan person ska förskottsinnehållning inte verkställas och inte heller arbetsgivares sjukförsäkringspremie betalas, om beloppet av en enskild prestation som utbetalas sporadiskt uppgår till högst 20 euro per kalendermånad (14 § i förordningen om förskottsuppbörd). Förmånen ska dock anmälas till inkomstregistret oberoende av beloppet i euro.

9.4 Förskottsinnehållning på någon annan prestation än en kontant utbetalning

Enligt 11 § 2 mom. i lagen om förskottsuppbörd verkställs förskottsinnehållning inte så att dess belopp är större än det penningbelopp som ska betalas. Om en talko- eller frivilligarbetare inte alls får någon penningsprestation, kan förskottsinnehållning inte verkställas på den skattepliktiga förmån som talko- eller frivilligarbetaren fått på basis av sin arbetsprestation. Om en person även får penningprestationer utöver produkter eller tjänster som betraktas som skattepliktig förmån, läggs värdet på förmånen till beloppet av penningprestationen och sedan dras förskottsinnehållningen av från penningersättningen när förskottsinnehållning verkställs.

9.5 Avdrag för utgifter för inkomstens förvärvande

Om ett allmännyttigt samfund eller ett offentligt samfund betalar prestationer eller ger sina medlemmar eller frivilligarbetare skattepliktiga förmåner, har mottagarna rätt att från sin inkomst dra av utgifterna för inkomstens förvärvande eller bibehållande (29 § 1 mom. i ISkL). Den skattskyldiges och dennes familjs levnadskostnader kan inte avdras som utgifter för inkomstens förvärvande (31 § 4 mom. i ISkL).

Frivilligverksamhet är av hobbynatur, eftersom den inte bedrivs i avsiktligt förvärvssyfte. I regel får levnadskostnader i anslutning till en fysisk persons hobbyverksamhet inte dras av i beskattningen. Utgifter för en hobbyverksamhet kan emellertid avdras i den egna beskattningen, ifall hobbyverksamheten i fråga har gett skattepliktiga inkomster under skatteåret. Exempelvis har den som får en skattepliktig ersättning för resekostnader i anslutning till ett frivilligarbete rätt att i sin egen beskattning yrka på avdrag för utgifterna för inkomstens förvärvande. Förluster från hobbyverksamhet kan inte fastställas, utan eventuella förluster anses ha karaktären av levnadskostnader.

Mer information om avdrag för utgifter för inkomstens förvärvande finns i Skatteförvaltningens harmoniseringsanvisningar och i anvisningen Kostnader för förvärv av inkomst vilka dras av från förvärvsinkomsten.

9.6 Förhandsavgöranden

I tvetydiga situationer kan den skattskyldige skriftligen ansöka om ett avgiftsbelagt förhandsavgörande från Skatteförvaltningen. Ett förhandsavgörande om förskottsupbörd kan ansökas om det uppkommer oklarheter kring huruvida förskottsinnehållning ska verkställas och vad som för övrigt ska iakttas vid verkställandet. Mer information om ansökan om förhandsavgörande ges i Skatteförvaltningens anvisning Att göra en ansökan om förhandsavgörande och att meddela beslut i ärendet. För förhandsavgöranden tar Skatteförvaltningen ut en avgift (Prislista över Skatteförvaltningens avgiftsbelagda tjänster).

9.7 Andra nyttiga anvisningar

Nedan finns en samling länkar till andra nyttiga anvisningar från Skatteförvaltningen:

• Förskottsuppbördsregistreringens inverkan på företagsverksamheten
• Kontroll av förskottsuppbördsregistreringens giltighet
• Verkställande av förskottsinnehållning
• Ersättningar för arbetsresekostnader i beskattningen
• Lön och arbetsersättning i beskattningen
• Naturaförmåner i beskattningen
• Skatteförvaltningens beslut om skattefria resekostnadsersättningar under 2019
• Anmälan om understöd, stipendier och hederspris
• Beskattningsanvisning för allmännyttiga samfund
• Deklaration och betalning av skatter på eget initiativ 
• Beskattning av medelanskaffning i klasskommittéer
• Inkomstregistret.fi
• Beskattning av inkomster av idrott
• Beskattning av priser

 

Ledande skattesakkunnig                          Tero Määttä                                           

Skattesakkunnig                                        Tinja Lahtinen