Naturaförmånen

Har getts
23.2.2009
Diarienummer
1638/31/2008
Giltighet
23.2.2009 - 8.12.2013
Bemyndigande
2 § 2 mom. i L om skatteförvaltningen

Begreppet naturaförmån

I beskattningen avses med naturaförmån en ersättning som arbetsgivaren betalar till arbetstagaren i annan form än i pengar. Förmånerna är i flesta fall bestående och upprepas regelbundet.

Naturaförmånen är en förnödenhet som har ordnats och bekostats av arbetsgivaren och som överlåts till arbetstagaren. Förnödenheten måste ägas eller besittas av arbetsgivaren. Sådana förnödenheter som arbetstagaren själv har skaffat och som arbetsgivaren betalar för, kan inte utgöra sådan naturaförmån som avses i beskattningen, utan de utgör en del av penninglönen. I fråga om naturaförmån får arbetstagaren endast bruksrätt till förnödenheten. Det är således inte frågan om äganderättens övergång till arbetstagaren. Bruksrätten upphör senast då arbetsförhållandet slutar. Sådana arrangemang, där arbetstagaren först överlåter bruksrätten till sin egen egendom till arbetsgivaren som sedan överlåter samma förnödenhet såsom naturaförmån till arbetstagaren, kan inte heller komma i fråga.  En sådan situation uppkommer till exempel då arbetstagaren hyr ut sin egen bostad till arbetsgivaren, som sedan överlåter bostaden vidare såsom naturaförmån till samma arbetstagare (HFD 1976/2462).  Hela hyresbeloppet utgör lön också då arbetstagaren betalar hyran för bostaden som löntagaren hyrt för sig själv (HFD 1973/3039).

Naturaförmån utgör skattepliktig lön på samma sätt som penninglön. Betalning av penninglön är inte en förutsättning för att naturaförmåner kan erhållas, utan lönen kan helt och hållet bestå av naturaförmåner. Naturaförmåner kan ges såsom ”fri” förmån eller arbetsgivaren kan också uppbära ersättning för dem. Om ersättningen som har betalts till arbetsgivaren är minst lika mycket som naturaförmånens värde uppkommer det inte någon beskattningsbar förmån. Förmånen ska ändå antecknas i årsanmälan.

För naturaförmånernas värde ska arbetsgivares socialskyddsavgift alltid betalas. De utgör också grund för arbetstagarens dagpenningspremie. Vissa skattepliktiga personalförmåner har däremot med stöd av 11 kapitel 2.4 § i sjukförsäkringslagen och 4.3 § i lagen om arbetsgivares socialskyddsavgift befriats från dessa avgifter.

Naturaförmånerna beskattas utgående från nyttjandeprincipen. Förmånen utgör inkomst för den tidsperiod, då arbetsgivaren har kunnat utnyttja den. Årsanmälningsanteckningarna och skatteåret bestäms på basis av användningstidpunkten. Till exempel för arbete som utförts i december 2008 betalas lönen i januari 2009. I samband med den här lönebetalningen tillämpas naturaförmånernas värden för 2009, eftersom det är frågan om förmån som fåtts i januari. December månadens naturaförmåner ingick redan i lönebetalningen i december.

Skatteförvaltningens naturaförmånsbeslut

Skatteförvaltningen utfärdar årligen i förväg ett beslut om grunderna för beräkning av naturaförmåner. Samma beslut gäller för såväl förskottsuppbörden och för slutlig beskattning. Beslutet innehåller de vanligaste naturaförmånerna, liksom bostadsförmån, bilförmån, kostförmån och telefonförmån. Såsom värdet på förmåner som inte nämns i beslutet betraktas deras gängse värde. Det gängse värdet kan tillämpas också då det uppenbarligen är lägre än det i naturaförmånsbeslutet fastställda värdet (naturaförmånsbeslutets 26 §).

Naturaförmånsvärden används endast få förmånen utgör en del av arbetstagarens avlöning. De tillämpas också på förmåner till personer som får sådana personliga förmåner som avses i FörskUL 13.1 § 2 punkten. Men om förmånen ges till exempel i form av dividend, värderas den till de verkliga kostnaderna.

De flesta naturaförmånsvärden har beräknats per månad. Förmån som givits för en kortare tidsperiod än en månad kan beräknas per dag genom att dividera det månatliga värdet med 30,33 och multiplicera resultatet med antalet dagar för vilka förmån fåtts. Så här gör man till exempel då en naturaförmånsbil byts mitt under en månad eller då en tillfällig arbetstagare använder bostadsförmånen under en säsong endast under en del av månaden

Naturaförmån eller penninglön

Arbetsgivaren kan i vissa situationer ersätta naturaförmånen som inte har fåtts genom att betala naturaförmånens belopp i pengar (t.ex. kostförmån under semestertiden). Ersättning som har betalts i stället för naturaförmån utgör inte naturaförmån, utan normal penninglön till hela det utbetalda beloppet.

Man har kunnat ingå ett s.k. avtal om total lön med arbetstagaren Detta betyder till exempel att den totala kostnaden som förorsakas arbetsgivaren ska förbli oförändrad, om man senare ger naturaförmåner till arbetstagaren. Minskning av penninglönen (bruttolönen) med beloppet som av naturaförmåner förorsakas arbetsgivaren utgör då inte ersättning som för naturaförmån betalts till arbetsgivaren. Arbetstagarens inkomst är då en lägre penninglön till vilken man lägger värdet av natura förmånen (HFD 1986/2652).

Bostadsförmån

Det är frågan om bostadsförmån då arbetstagaren får på grund av sitt arbets- eller tjänsteförhållande till sitt förfogande en bostad som arbetsgivaren äger eller hyr. Med stöd av 12 kap. 91 § i lagen om hyra av bostadslägenhet (481/1995) får arbetsgivaren säga upp hyresavtalet för en arbetsbostad med anledning av att arbetsförhållandet upphör. Bostadsförmån kan likväl fortsätta som pension. Man ska också då tillämpa naturaförmånsbeslutets värden. I årsanmälan anmäls förmånen med kod B, pension som arbetsgivaren har betalt.

Det var frågan om bostadsförmån också då hyreskontrakt hade formellt ingåtts med ett sådant självständigt fastighetsaktiebolag, i vilket arbetsgivaren var delägare. Arbetsgivaren stödde fastighetsbolaget ekonomiskt så, att från arbetstagarna uppbars lägre hyra än från de övriga invånarna (HFD 1982/4802).

På bostadsförmånens penningvärde inverkar bostadens belägenhetsort, ålder och areal. Faktorerna som inverkar på värderingen justeras årligen och förändringarna i värden motsvarar de allmänna förändringarna i hyresnivån. Om bostadens gängse hyra är lägre än värdet enligt naturaförmånsbeslutet, ska man tillämpa det gängse värdet. Gängse värde är den hyra som man skulle på den fria marknaden betala för bostaden.

Uthyrningsverksamhet som arbetsgivaren betalar

Vissa arbetsgivare, liksom städer och försäkringsbolag, bedriver uthyrning av bostäder. Om löntagaren har fått en bostad som arbetsgivaren äger till sitt förfogande med samma grunder som de övriga hyresgästerna och hyran som uppbärs från honom bestäms på samma sätt, är det inte frågan om en naturaförmånsbostad. Förutsättningen är dessutom att hyreskontraktet inte kan sägas upp på grund av att arbetsförhållandet slutar.

Bostadens yta

Bostadsförmånens värde består av grundvärdet och av värdet som beräknas per kvadratmeter. Grundvärdet höjer förmånens värde proportionellt sett mera i små än si större bostäder.

I vånings- och radhus framgår ytan ur disponentintyget. Lagerbyggnader utomhus, vinds- och källarskrubbar behöver inte tas i beaktande. Då ytan av par- och egnahemshus räknas ut är det däremot skäl att lägga märke till följande saker.

I bostadens golvyta räknas egentliga bostadsrum och andra utrymmen som ansluter sig till löntagarens och dennes familjs boende, liksom klädkammare och garderober, bastu, simbassäng och hobbyrum. I golvytan på basis av vilken förmånens värde bestäms, räknas området som begränsas av väggarnas inre sidor, likväl inte till den del som utrymmets höjd är mindre än 160 cm.

Ytan av kanalgrupper, bärande pelare och bärande väggar inräknas inte i ytan. I den inräknas inte heller balkongen eller annat öppet utrymme eller kalla förvaringsutrymmen såsom källare och vinden. Garage hör inte till bostadens areal, utan för den har man fastställt separat naturaförmånsvärde.

Ytan av bostäder som blivit färdiga före år 1961 beräknas så, att av kvadratmeter med vilka ytan överskrider 150 m² beaktas endast hälften (naturaförmånsbeslutets 2.3 §). Avsikten med den här lättnaden är att ”spillkvadrat” i gamla bostäder blir gottskrivna.

Flera löntagare i samma bostad

Grundvärdet är lägenhetsbaserat.  Om två eller flera löntagare bor i samma lägenhet och de alla har sitt eget rum, räknar man först hela lägenhetens naturaförmånsvärde och fördelar det sedan på löntagarna i förhållandet till antalet kvadratmeter som de förvaltar över. Det egna rummets areal beaktas i sin helhet och av gemensamma utrymmen andelen som motsvarar invånarantalet. Lättnadsbestämmelserna för gamla bostäder tas då inte i beaktande.

Exempel I en lägenhet, vars yta är 120 m², bor fyra löntagare. A har ett eget rum, vars areal är 18 m²  Den sammanräknade arealen av tamburen, köket, badrummet och vardagsrummet vilka är i gemensamt bruk är 40 m². A:s bostadsförmån räknas enligt 28 m².

Naturaförmånsvärdet som fastställts för gemensamt rum tillämpas då det bor flera löntagare i samma rum, t.ex. i barackinkvartering (naturaförmånsbeslutets 7 §).

Bostadsförmån uppkommer då den ovan beskrivna bostaden har ordnats i närheten av den egentliga arbetsplatsen, Av inkvartering på en sekundär eller särskild ort för arbetets utförande uppkommer inte beskattningsbar förmån.

Uppvärmning och vattenavgift

Bostadsförmånens värde innehåller både kallt och varmt vatten. Värden som fastställts för bostäder med centralvärme innehåller likaså uppvärmning. En bostad med eluppvärmning likställs med bostad med centralvärme. Om löntagaren svarar själv för uppvärmningskostnaderna, minskas förmånens värde med beloppet som har fastställts i naturaförmånsbeslutet.

Hyra för bostaden

Från bostadsförmånens värde avdras hyran och eventuell vattenavgift som arbetsgivaren uppburit av löntagaren. Om naturaförmånsbostaden finns i ett fastighetsaktiebolag, vars medlem arbetsgivaren är, betraktas även hyran som betalts till fastighetssammanslutningen som ersättning som arbetsgivaren uppburit. Från bostadsförmånens värde får man inte dra av andra avgifter som uppbärs i samband med hyran, liksom avgifter för bastu, tvättstuga och parkeringsplats.

Sänkning av bostadsförmånens värde

Bostadsförmånens värde kan i vissa fall sänkas från värden som bestämts i naturaförmånsbeslutet. Om hyresnivån på orten där bostaden finns är lägre än naturaförmånernas värden, kan förmånens värde sänkas med högst 20 procent. Värden kan sänkas med högst 20 procent också på grund av bostadens belägenhet. Grunder som ansluter sig till belägenheten är bl.a. avlägsen belägenhet och miljöolägenheter, liksom boende på anstalts-, gruv- eller industriområde. Om de båda sänkningsgrunderna tillämpas, räknas sänkningen som baserar sig på belägenheten av värdet som sänkts utgående från hyresnivån (naturaförmånsbeslutet 9 §).

Om gårdskarlen/fastighetsskötaren bor i fastigheten som han eller hon sköter och måste ta emot invånare i sin bostad, får förmånens värde sänkas med 15 %. Bostadsförmåner hos fastighetsskötare som inte bor i fastigheten som sköts får däremot inte sänkas med den här grunden. Installering av alarmanordningar i bostaden utgör inte grund för sänkning av bostadsförmånens värde. Olägenheten som beror på anordningarna ansluter sig i första hand till löntagarens arbetsuppgifter, inte till boendet.

Arbetstagaren arbetar i vissa fall också hemma. Om en del av naturaförmånsbostaden används enbart i arbetet, bildas naturaförmån till dessa delar inte (HFD 1991/810).

En grund för sänkning kan också vara användning av bostaden för representation. Naturaförmånens värde kan sänkas om det finns rikligt med representationstillfällen, till exempel varje vecka.  Då bostadsförmånens värde räknas ut, kan sänkningen kan göras antingen i procent eller genom att lämna utrymmen som används enbart för representation obeaktade. Såsom bostadsförmå ska likväl betraktas tillräckliga utrymmen i förhållandet till familjens storlek. Man ska också lägga märke till, att till exempel bostadens enda kök kan inte vara enbart i representationsbruk.

Normal vård av gårdsplan och snöskottning som ansluter sig till boende i egnahemshus och radhus berättigar inte till sänkning av förmånens värde.

Om arbetsgivaren inte är säker på grunderna för sänkning av förmånens värde, kan han få skatteverkets förhandsavgörande om ärendet (FörskUL 45 §). Beslutet kostar 77 euro år 2009.

Tjänstebostäder

Bostad som fåtts från staten eller från annat offentligrättsligt samfund utgör också naturaförmån. På bostäder som finns i normal stadsmiljö och uppfyller moderna krav tillämpas allmänna värderingsgrunder.

Uppburen hyra kan likväl betraktas som gängse hyra, då ersättningen för varmt vatten tas i beaktande. Detta gäller till exempel för bostäder som finns på kaserner, befästningar, fängelse, skolhem eller inom annat anstaltsområde eller på landsbygden på långt avstånd från tätorter (HFD 1979/4651).

Reseledarnas bostäder

Löntagare som arbetar som reseledare på utlandet måste ofta byta reseorten och samtidigt bostaden minst en gång om året från sommarorten till vinterorten. Vikariat och andra förflyttningar ökar antalet byten. På de största orterna arbetar flera reseledare och deras inkvartering har ordnats så, att resebyrån eller researrangören hyr en lägenhet där man inkvarterar flera reseledare.  På de mindre orterna finns endast en reseledare, för vilken man i allmänhet skaffar en enrummare.  I sådana situationer, där naturaförmånsbostad byts eventuellt flera gånger om året skulle det vara orimligt svårt att följa upp dt verkliga värdet. Därför kan man i dylika fall räkna värdet på reseledarens bostad enligt 25 m2.

 Till vissa orter, närmast till städer, görs resor året om. Om reseledaren arbetar på samma ort hela året, räknas naturaförmånens värde på normalt sätt. Resemålet kan vara mycket krävande så, att av reseledaren förutsätts förtrogenhet med historia, så att reseledaren inte byts allt för ofta. Om reseledaren arbetar på samma resemål hela året, beräknas naturaförmånens värde enligt den verkliga arealen.

Möblerad bostad

Bostadsförmånens värden tillämpas på omöblerade bostäder. Om arbetsgivaren bjuder ut till löntagaren en möblerad naturaförmånsbostad, utgör även möblerna en skattepliktig förmån. Dess värde är förmånens gängse pris.

Hotellinkvartering, om löntagaren inte är på arbetsresa

Arbetsgivaren kan bekosta löntagarens hotellinkvartering på annan tid än arbetsresa, till exempel i början av arbetsförhållandet åt en ny arbetstagare som arbetar på sin egentliga arbetsplats. För löntagaren uppkommer då naturaförmån, vars värde är samma som beloppet som arbetsgivaren betalt till hotellet. Värdet täcker även frukosten och hotellets andra tjänster. 

Då arbetstagaren är på arbetsresa, uppkommer det inte beskattningsbar förmån av inkvarteringen. Förmån uppkommer inte heller då löntagaren övernattar på hotell då han arbetar på en sekundär arbetsplats.

Rätt att använda elström och alarmanordningar

Värdet av rätten till bruk av elström kan fastställas till värdet som avses i beslutet om naturaförmåner endast om förmånen ansluter sig till en bostadsförmån. Betalar arbetsgivaren elräkningarna för en bostad som löntagaren ägt eller hyrt, utgör beloppet av räkningarna arbetstagarens lön. (HFD 1982/1781).

Om bostaden är försedd med gasspis (stadsgas), täcker förmånen att använda elström även kostnaderna som förorsakats av gas.

Då arbetsgivaren bekostar lägenhetsvisa alarmanordningar i en naturaförmånsbostad, uppkommer det inte skattepliktig förmån av anordningens pris och installation. Brukskostnaderna ingår däremot inte i bostadsförmånens värde. Om arbetsgivaren betalar också dessa kostnader, uppkommer det skattepliktig förmån för löntagaren. Alla avgifter som förorsakas av alarmanordningar som arbetsgivaren bekostat i bostaden som arbetstagaren äger eller hyr utgör lön.

Garageförmån

Garaget areal räknas inte till bostadens areal vid beräkning av bostadsförmånens värde. Kostnader för förvaring av bil ingår inte heller bilförmånens värde.  Således, om arbetsgivaren till löntagarens förfogande överlåter ett garage eller en hallplats i närheten av bostaden (bilens nattförvaring), uppkommer för löntagaren en garageförmån. Av möjligheten att i närheten av arbetsplatsen förvara bilen uppkommer det i allmänhet inte beskattningsbar förmån.

Naturaförmånsbeslutets värden tillämpas på garage och på hallplats. För varma och kalla parkeringsplatser har man fastställt olika värden. Om arbetsgivaren bekostar en täckt parkeringsplats eller betalar elräkningen av värmestolpen, uppskattas förmånen till det gängse värdet. Härvid är det gängse värdet storleken av räkningen som arbetsgivaren har betalt, likväl högs garageförmånens värde.

Kostförmån

Värdet av kostförmånen bestäms på olika sätt beroende på, om det är frågan om

  • sedvanlig arbetsplatsmåltid (arbetsplatsrestaurang eller avtalsmåltid),
  • anstaltsmåltid,
  • förmån i anslutning till övervakning av måltid,
  • personalmåltid inom hotell- och restaurangbranschen och kostförmån som flygpersonalen fått under en flygtur eller
  • lunchsedel eller annan måltidskupong/chipkort, som inte ansluter sig till avtalsmåltid.

Sedvanlig kostförmån

Med sedvanlig kostförmån avses förmån, som har anordnats

  • i arbetsgivarens egen arbetsrestaurang,
  • i en arbetsrestaurang som annan kosthållsföreståndare upprätthållit i arbetsgivarens utrymmen eller
  • som s.k. avtalsmåltid.

Med avtalsmåltid avses arrangemang, där arbetsgivaren med en restaurang som anlitas allmänt slutit ett avtal om ordnande av arbetstagarnas arbetsplatsmåltid. Antalet matställen har inte längre begränsats.

År 2009 är värdet av sedvanlig kostförmån 5,50 € då beloppet av direkta kostnader och moms som förorsakas arbetsgivaren för anskaffning av förmånen är minst 5,50 € och högst 9,20 €. Om de direkta kostnaderna och moms är mindre än 5,50 € eller över 9,20 €, är förmånens beskattningsvärde måltidens verkliga pris.

Då arbetsgivaren har med ett måltidsställe slutit ett avtal om ordnande av arbetstagarnas arbetsplatsmåltid (avtalsmåltid), betraktas beloppet som arbetsgivaren betalt till måltidsstället som direkta kostnader.

Om måltiden tillreds i arbetsplatsrestaurang, måste förmånens värde räknas ut. Sådana direkta kostnader som inverkar på förmånens värde är de kostnader som förorsakas av måltidens råämnen samt av tillrednings- och serveringskostnader och sociala utgifter på dem. Hyres-, utrymmes-, redskaps- eller andra fasta kostnader är indirekta kostnader som inte ska tas i beaktande. Indirekta kostnader är likaså energikostnader och kostnader för måltidens transport till måltidsstället.

Arbetsgivaren kan ge kostförmånen såsom skattepliktig förmån eller ta ut ersättning från löntagaren. Ersättningen som tagits ut från löntagaren subtraheras inte från de direkta kostnaderna då kostförmånens värde räknas ut. Ersättningen minskar storleken av den beskattningsbara förmånen. T.ex. de direkta kostnaderna är 8,50 euro.  Arbetsgivare tar ut från arbetstagaren en ersättning om 5 euro.  Kostförmånens värde är 5,50 euro. Det blir kvar 0,50 euro per måltid att beskatta.

Subvention som arbetsgivaren betalar

Arbetsgivarna kan subventionera verksamheten av utomstående upprätthållare av personalrestaurang som är avsedda för arbetstagarna.  Avsikten är att priset som uppbärs från arbetstagarna ska minskas. Om de sammanlagda subventionerna inte överskrider restaurangens direkta kostnader, uppstår det inte någon beskattningsbar förmån för personalen, även om priset som de betalt för måltiden skulle vara mindre än kostförmånens värde.

Exempel på värdering av sedvanlig kostförmån år 2009
direkta kostnader +moms € uttagen ersättning € beskattningsbart belopp €
9,20 - 5,50
9,20 5,50 -
9,50 5,50 4,00
4,90 - 4,90

Anstaltsmåltid

Med anstaltsmåltid avses en måltid som anordnats i form av måltid för patienter, skolelever eller i form av annan motsvarande måltid, som inte i första hand är avsedd för personalen. Värdet tillämpas på kostförmån som personalen på sjukhus, skola, daghem, åldringshem eller motsvarande anstalt erhållit. Förmånens värde är 75 % av värdet på sedvanlig kostförmån (naturaförmånsbeslutets 13.1 §). Ett familjehem är inte sådan anstalt som avses här, så att på kostförmån som dess personal har erhållit tillämpas värdet på sedvanlig kostförmån som inte minskats.

Värdet på anstaltsmåltid kan tillämpas också då maten levereras från anstaltens kök till arbetsgivarens annat verksamhetsställe (HFD 1993/3165).

Kostförmån som fåtts i samband med övervakning av elevernas eller vårdtagarnas måltider värderas till 80 procent av värdet på den ovan nämnda anstaltsmåltiden.

Kostförmån på hotell- och restaurangbranschen och för flygpersonalen

I beslutet om naturaförmåner ingår även värdet av kostförmån för dem, som arbetar på hotell- och restaurangbranschen.  Detta värde tillämpas även på personalen på personalmatsal och trafikstationernas barer, vilkas huvudsakliga uppgift är att tillreda och servera mat. Förmånens värde är 85 % av värdet på sedvanlig kostförmån. Detta värde tillämpas också på måltider som flygpersonalen får under flygresorna (naturaförmånsbeslutets 13.2 §.

Måltidskuponger

Beskattningsvärdet av måltidskupong som ansluter sig till lunchsedel eller till annan än avtalsmåltid är 75 % av kupongens värde inom ramen för eurobelopp som nämns i naturaförmånsbeslutet. År 2009 dessa gränser är 5,50 € och 9,20 €. Kuponger vilkas nominella värde är mindre än 5,50 euro och över 9,20 euro värderas till det nominella värdet. Dessutom ska man lägga märke till, att då värdering enligt 75 % tillämpas, är förmånens värde likväl minst värdet på sedvanlig kostförmån, alltså 5,50 € under år 2009.

En måltidskupong kan värderas till 75 procent av dess nominella värde förutsatt att den endast kan användas för måltid. Man får inte köpa livsmedel, tobaksvaror eller alkohol med den. Pengar får inte ges tillbaka mot kupongens värde.

Kupongen kan också användas för betalning av Take-Away –portioner som köpes och portioneras på servicepunkter i livsmedelsbutiker samt till exempel för betalning av sallad och fyllda batonger. Andra livsmedel, liksom färdigt packat färdigmat får däremot inte betalas med kupongen. Om lunchens pris är mindre än kupongens nominella värde, får den överskridande delen inte användas för betalning av andra varor.

Kupongerna är endast avsedda för måltider för personer som är står i arbetsförhållande till den som givit kupongen. Man kan till löntagaren ge endast en kupong per arbetsdag i hemlandet (odelbar helhet), som värderats på sätt som avses i naturaförmånsbeslutet. Således ska måltidskupongers värde som getts för t.ex. semester, föräldraledighet och tjänstledighet värderas till det nominella värdet. Också tillfälliga frånvaron ska tas i beaktande.

Motsvarande arrangemang kan ordnas förutom med papperskuponger även på annat sätt, liksom med ett chipförsett kort.

Exempel på beskattning av en måltidskupong år 2009
kupongens nominella värde €  uttagen ersättning € beskattningsbart belopp €
9,20 - 6,90
9,20 6,90 -
10,00 - 10,00
6,00 - 5,50

Kostförmån under arbetsresa

Också en matkupong som fåtts för arbetsresa kan värderas till 75 % av det nominella värdet, om arbetsgivaren inte annars har ordnat måltiden. T.ex. lunch som ingår i priset på en kurs som arbetsgivaren har betalt och lunch som man i egenskap av arbetsgivarens representant bjudit till kunden är sådana ovan avsedda måltidskostnader som arbetsgivaren har betalt. Om löntagaren får en lunchsedel för samma dag, värderas den till kupongens nominella värde. Å andra sidan är måltidskupongen inte en sådan gratis måltid, på grund av vilken dagtraktamentet borde halveras.

Måltid under arbetspraktik

Studerandens eller skolelevens studier kan omfatta arbetspraktik i företag. Vissa praktikplatser bjuder praktikanten måltiderna under arbetsdagarna. Om praktikanten får gratis måltid under skoldagarna i läroanstalten, uppkommer det beskattningsbar förmån inte heller av måltider som fåtts under praktiseringen. Om läroanstalten däremot inte bjuder gratis måltid, utgör måltiden som fåtts i praktikplatsen en skattepliktig förmån som ska beskattas som lön. Om penninglön inte betalas, kan förskottsinnehållning inte verkställas på förmånens värde. Förmånen ska ändå anmälas i årsanmälan och arbetsgivarens socialskyddsavgift ska betalas för den.

Bilförmån

Ifall den skattskyldige eller hans familj för sina privata körningar använder arbetsgivarens person- eller paketbil, anses förmånen som löntagaren fått utgöra bilförmån.  Privata körningar är också resorna från bostaden eller arbetsbostaden (ISL 95a §) till egentlig arbetsplats och åter. Eftersom förmån uppkommer även av att familjemedlemmarna använder bilen som arbetsgivaren äger/besitter, kan man med stöd av samma arbetsförhållande ge flera bilförmåner. De beskattas som lön till den familjemedlem som står i arbetsförhållande till den som givit förmånen. Det är frågan om fri bilförmån då arbetsgivaren betalar alla kostnader som förorsakas av bilen. Det är frågan om bruksförmån av bil då den skattskyldige själv erlägger åtminstone bilens bränslekostnader.  Kostnaderna ska betalas till någon annan än arbetsgivaren.

Naturaförmån kan även uppkomma av privat användning av bilar av olika slag. Begränsning av beslutet betyder, att däri fastställda värden tillämpas endast på person- och paketbilar.  Till exempel naturaförmånsvärdet av en lastbil som man fått låna för flyttning beräknas enligt de verkliga kostnaderna.

Gränsdragning mellan arbetskörningar och privata körningar

Resor mellan bostaden och den egentliga arbetsplatsen är privata körningar. Å andra sidan uppkommer det inte skattepliktig förmån av en arbetsresa (=resa till en särskild plats för arbetets utförande). En arbetsresa kan börja från löntagarens egentliga arbetsplats, från bostaden, arbetsbostaden eller från inkvarteringsstället på en sekundär arbetsort. Således, i sådana situationer där löntagaren ämnar göra ett kundbesök hemifrån på morgonen med arbetsgivarens bil, är resan som efter arbetsdagens slut gjorts från den egentliga arbetsplatsen till hemmet hans privata körning. Av resan som på följande morgon görs till kundbesöket uppkommer det inte någon förmån. 

Resor som görs till sekundär arbetsplats är arbetskörningar. Privat körning är likväl resorna mellan inkvarteringsstället på den sekundära arbetsorten och den sekundära arbetsplatsen. Exempel: Löntagaren ska arbeta på tisdag på sin sekundära arbetsplats i Jyväskylä.  Han reser från hemmet i Åbo till Jyväskylä på måndagskväll och övernattar på ett hotell i Jyväskylä.  Resan görs med naturaförmånsbil. På tisdagsmorgon kör han från hotellet till sin sekundära arbetsplats och efter arbetsdagens slut till sitt hem till Åbo. Resorna från Åbo till hotellet i Jyväskylä och från den sekundära arbetsplatsen till hemmet är arbetskörningar. Resan från hotellet till den sekundära arbetsplatsen är däremot privat körning.

Privata körningar är också resor som under en kommendering gjorts från hemmet till den särskilda arbetsplatsen.

Om löntagaren har fri bilförmån, vars värde arbetsgivaren räknar med användande av det månatliga värdet på brukskostnaderna, torde det inte uppkomma problem i de beskrivna situationerna. Men om löntagaren har bruksförmån eller då arbetsgivaren räknar brukskostnaderna kilometerbaserat, ska även de ovan nämnda resorna betraktas som privata körningar.

Då det är frågan om en bil (servicebil, veterinärens bil m.m.), vars privata användning i övrigt är förbjuden, uppkommer det inte beskattningsbar förmån av sådana resor mellan hemmet och den egentliga arbetsplatsen som ansluter sig till arbetskörningarna. En sådan situation uppkommer det t.ex. då bilen behövs i jouruppgifterna (HFD 1982/444) eller då arbetstagaren beger sig följande morgon från hemmet till ett kundbesök.

Körningar i bisyssla

Då löntagaren kör resor som ansluter sig till bisysslan med en naturaförmånsbil som hör till huvudsysslans avlöning, är dessa körningar privatkörningar ur den arbetsgivares synvinkel som givit förmånen.

Tre åldersklasser

I Skattestyrelsens naturaförmånsbeslut har bilarna indelats i tre åldersgrupper utgående från det år som i bilens registerutdrag antecknas som året för ibruktagandet. Bilen hör till åldersklass A under de tre första bruksåren, till åldersklass B under tre därpå följande år och därefter till åldersgrupp C. Exempel:  Dagen för ibruktagande som antecknats i bilens registerutdrag är 10.10.2007. Bilen hör år 2007 – 2009 till åldersklass A och från början av år 2010 till åldersklass B.

Under 2009 är åldersklasserna:

  • A: bilar, som tagits i bruk åren 2007 - 2009
  • B: bilar, som tagits i bruk åren 2004 - 2006
  • C: bilar, som tagits i bruk före året 2004

Bestämmandet av bilförmånens värde

Bilförmånens månatliga värde består av två delar, ett grundvärde (procentandel) och brukskostnaderna (eurobelopp).  Grundvärdet som beräknas utgående från nyanskaffningspriset motsvarar närmast bilens kapitalkostnader. Däri ingår också avskrivningen, räntan, försäkringspremierna och bilens bruksavgift. I brukskostnaderna ingår däck-, reparations- och servicekostnaderna samt i fråga om fri bilförmån även bränslekostnaderna.

Grundvärdet är mindre för äldre bilar än för nyare bilar. Brukskostnaderna är däremot större för de äldre bilarna. Orsaken är till exempel att garantin har gått ut och reparationskostnaderna är större.

Priset som tillämpas som grund för bilförmånens värde

Såsom nyanskaffningspris, som utgör grunden för beräkningen av en procentandel, används under bilens hela användningstid samma, bilmodellens allmänna riktpris utan leveranskostnader, som varit gällande i början av den månad då bilen tagits i bruk och som bilimportören eller, då denna saknas, partihandeln uppgett.  Priser av bilaffärernas kampanjrabatter används inte i samband med beräkning av bilförmånens värde. Senare prisförändringar inverkar inte på naturaförmånsvärdet på en anskaffad bil.   Leveransavgiften tas inte i beaktande. Om ovan nämnt riktpris inte finns (t.ex. importerad begagnad bil), tillämpas som pris priset på närmast motsvarande bil.

Om samma bilmodell har flera importörer, använder man det värde som införts i statistiken över priser på personbilar, som Tullen upprätthåller.

Bilaffärerna utfärdar intyg över riktpriserna på bilar som de sålt som företagsbilar. Arbetsgivaren ska foga intyget till sin lönebokföring.

Då grundvärdet beräknas, gör man från bilens pris ett grundavdrag i eurobelopp, som är lika stor för alla bilar (3 400 €) och vars avsikt är att jämna ut skillnaderna i bruks- och kapitalkostnader mellan billigare och dyrare bilar. Grundvärdet avrundas nedåt till närmaste 10 euro.

Importerade begagnade bilar

Behandling i beskattningen av en naturaförmånsbil som importerats som begagnad skiljer sig inte från behandling av en bil som köpts i hemlandet. Bilens ålder bestäms enligt det då den verkligen tagits första gången i bruk oberoende av, i vilket land detta har skett. Priset bestäms alltid enligt det inhemska priset på samma sätt som priset på en bil som köpts i hemlandet. Om bilmodellen i fråga inte säljs i Finland, använder man priset på närmast motsvarande modell. Man kan också från skatteverket få ett förhandsavgörande om det nyanskaffningspris som ska tillämpas.

Tilläggsutrustning

Då man köper en bil, kan man i den utöver eller i stället för standardutrustningen skaffa tilläggsutrustning. Sådana är t.ex. metallfärg, läderbeläggning, back radar, dragkrok, taklucka och farthållare. Anskaffningspriserna för denna tilläggsutrustning läggs till bilens nyanskaffningspris till den del som deras sammanräknade värde överskrider 850,00 euro. Även monteringskostnaderna tas i beaktande. Sedvanliga vinterdäck och biltelefonen ökar inte värdet av förmånen, vinterdäcken ingår i driftskostnaderna och privatbruket av biltelefonen är en skild förmån.

Värdet av tilläggsutrustningen bestäms på basis av priset, som arbetsgivaren erlagt för den, likväl så, att om rabatten som arbetsgivaren erhållit överskrider den sedvanliga kassa- e.dyl. rabatten, används dess allmänna riktminutpris som värde av tilläggsutrustningen. Prissättningen av tilläggsutrustningspaket av kampanjnatur som importörer och återförsäljare riktat till allmänheten kan betraktas som sedvanlig rabatt.

Hands-free – utrustning och navigator

Såsom tilläggsutrustning behandlas även priset och monteringskostnaderna för hands-free –utrustning som arbetsgivaren har skaffat (HFD 2003/2755). Om arbetsgivaren skaffar utrustningen i en bil som löntagaren äger, utgör anskaffningspriset och monteringskostnaderna i sin helhet lön och inte naturaförmån.

Om arbetsgivaren skaffar headset för en naturaförmånstelefon, kan den betraktas som telefonens tilläggsutrustning och dess värde inverkar således inte på bilförmånens värde. Då stiger inte heller mobiltelefonens värde.

Även en navigator är i allmänhet tilläggsutrustning som ansluter sig till användning av bilen. Om den finns i bilen som standardutrustning ingår dess värde i bilens anskaffningsutgift och ingår automatiskt i bilförmånens grundvärde. Om navigatorn skaffas separat behandlas dess pris såsom priset på tilläggsutrustning.

Om arbetsgivaren skaffar en navigator i löntagarens bil och anordningen går över till löntagarens ägo, utgör dess värde lön.  Av en navigator som monterats i löntagarens bil endast för att användas i arbetet och som blir kvar i arbetsgivarens ägo, uppkommer det inte någon skattepliktig förmån därav.

Brukskostnader

Bilens brukskostnader har fastställts både såsom ett månatligt värde även som ett kilometerbaserande värde som grundar sig på privata körningar.

Värdet på de månatliga brukskostnaderna av bilförmån har beräknats utgående från att de privata körningarna uppgår till 1 500 km per månad och 18 000 km per år. Om privata körningar fortsättningsvis är mindre än detta, kan löntagaren nå ett förmånligare beskattningsvärde genom att föra körjournal. Om arbetsgivaren inte vill kontrollera körjournalen månatligen, kan man även göra så, att arbetsgivaren tillämpar det månatliga värdet i förskottsuppbörden och löntagaren antecknar i tilläggsuppgifterna i den förhandsifyllda skattedeklarationen antalet körda kilometer och yrkar nedsättning av förmånens värde i sin beskattning. Han ska då behålla körjournalen, som lämnas in till skatteförvaltningen endast på begäran.

Om man väljer det på antalet körda kilometer baserande sättet för beräkning av bilförmånens värde, ska man lägga märke till att valet ska tillämpas systematiskt. Det månatliga värdet är i detta fall inte det maximala värdet. Om löntagaren har till exempel under sin semesterresa kört privata körningar 3 000 km per månad, beräknas bilförmånens värde utgående från detta antal körda kilometer. Även arbetsgivares socialskyddsavgift betalas på basis av dessa verkliga värden.

Exempel på beräkning av bilförmånens värde (2009 års värden)

Åldersklass A, fri bilförmån

Bilens pris i början av den månad då den tagits i bruk 27 000 € Bilförmån
avdrag  3 400 € 23 600 €
Tilläggsutrustning:    
metallfärg  1 500 €  
bilradio     400 €  
hands frr laitteet+asennus     500 €  
sammanlagt  2 400 €  
850 euro överstigande delen     1 550 €
grundvärde av euro   25 150 €
1,4 %        352,10 €
avrundning nedåt till närmaste 10 euro         350 €
Brukskostnader         285 €
bilförmån         635 €
Värdet på samma bil såsom bruksförmån är 350 € + 105 € = 455 €.

Förhöjning av bilförmånens värde

Bilförmånens värde kan höjas då löntagarens beskattning verkställs om det är uppenbart att de sammanlagda privata körningarna med bilen överskrider 18 000 km om året. Den här gränsen överskrids, beräknad enligt 220 arbetsdagar, då en enkel resa mellan hemmet och den egentliga arbetsplatsen är 41 kilometer Även resorna till sommarstugan är privata körningar.

Om arbetsgivaren har i förskottsuppbörden använt det månatliga värdet, ska han betala socialskyddsavgiften på basis av det. Av honom uppbärs inte mera socialskyddsavgift även om bilförmånens värde skulle höjas då beskattningen verkställs. Å andra sidan får han inte återbäring av socialskyddsavgiften även om löntagaren skulle i sin beskattning uppvisa körjournal och bilförmånens värde skulle vara mindre än förmånen som beräknades utgående från det månatliga värdet.

Avbrott i användning av bilen

En naturaförmå beskattas alltid då förmånen står arbetstagaren till förfogandet. Till exempel bostadsförmån beskattas också för semestertiden även om löntagaren skulle vara på en månads semesterresa. I bilens användning kan likväl inträffa ett avbrott som inverkar på beskattningen. Orsaken kan vara till exempel arbetskommendering utomlands eller arbetstagarens körförbud. Också det att bilen skadas kan förorsaka ett avbrott, om arbetstagaren inte får en annan bil i stället. Bilförmån kan lämnas obeaktad endast om bilen är under avbrottet i arbetsgivarens besittning.

Även om löntagaren inte till exempel under sin semesterresa skulle använda sin bilförmånsbil, har han ändå naturaförmånen om bilen är i hans besittning.

Körjournal

Bilförmånens brukskostnader kan tas i beaktande antingen såsom ett månatligt värde eller utgående från privatkörningarnas kilometerantal. I det senare fallet ska man av privatkörningarna lämna in körjournal eller annan tillförlitlig utredning. Annan utredning kan vara till exempel det totala antalet kilometer som körts med bilen (HFD 1979/4726).

Körjournalen kan vara manuell eller elektronisk. Ur körjournalen ska framgå antalet kilometer som körts dagligen samt arbets- och privata körningar. Av arbetskörningarna ska dessutom antecknas

  • tidpunkten, då körningen påbörjats och avslutats,
  • stället där körningen påbörjats och avslutats samt vid behov färdväg,
  • vägmätarens utslag, då körningen påbörjas och avslutas,
  • längden av resan och
  • avsikten med körningen och användaren av bilen.

Av privata körningar räcker det endast med antalet körda kilometer.

Specialfall

På användning av bilen kan sådana speciella situationer ansluta, som inverkar på förmånens värde. Sådana är förmån för dem som har mycket arbetskörslor, värdet på bilförsäljarnas förmån och tillfälligt bruk av bilen. För bilar som används utomlands finns egna bestämmelser.

Om löntagaren har fått förmånen genom s.k. car sharing – arrangemang, beräknas naturaförmånens värde med tillämpandet av sättet för beräkning av tillfälligt bruk, se nedan.

Mycket arbetskörslor

Om arbetskörslorna körts med en naturaförmånsbil över 30 000 km under kalenderåret, utgör förmånens grundvärde 80 % av det normala grundvärdet. Detta inverkar inte på brukskostnadernas andel.

Överskridande av 30 000 kilometer i arbetskörslor är en ovillkorlig förutsättning för nedsättningen. Om löntagaren anställs 1.6. och han kör 29 000 kilometer arbetskörslor under den resterande delen av året, får han nedsättningen inte ännu under året i fråga. Naturaförmånsbilen behöver likväl inte vara samma bil under hela året. Om bilen byts under kalenderåret i samma arbetsgivares anställning, kan antalet kilometer som körts med de båda bilarna tas i beaktande.

Arbetsgivaren kan använda minskat grundvärde redan i förskottsuppbörden, om arbetstagaren har under tidigare år redan haft tillräckligt med arbetskörslor och hans uppgiftsbeskrivning inte har förändrats. Körjournalen ska likväl alltid kontrolleras i slutet av året för att man kan försäkra sig om att gränsen har överskridits. Arbetsgivaren kan trots detta i förskottsuppbörden tillämpa brukskostnadernas månatliga värde.

Ett annat alternativ är att man i början av året tillämpar normala värden och rättar värdet då 30 000 körda arbetskilometer överskrids.

Bilförmånens grundvärde, från föregående beräkning
1,4 % 352,10 €
avrundning nedåt till närmaste 10 euro 350 €
80 % 280 €
brukskostnader 285 €
bilförmån 565 €

Avrundningsbestämmelsen i naturaförmånsbeslutets 18.2 § tillämpas då grundvärdet beräknas, innan värdet minskas till 80 procent. Nedsatt värde avrundas inte.

Bilförsäljare

Bilförmånens grundvärde kan minskas till 80 % också då löntagaren måste överlåta sin naturaförmånsbil flera gånger i månaden till arbetsgivaren och får en annan bil i stället. I en sådan situation är i allmänhet försäljare av nya bilar, vilkas naturaförmånsbil samtidigt är bilaffärens utställningsbil som överlåts till kunder för provkörning. Bilförsäljare har under en månad ofta i sitt bruk bilar av olika värden. Grundvärdet beräknas enligt priset på den bil som använts mest under respektive månad.

Arbetsgivaren måste till exempel i samband med skatterevision kunna visa, att kunder verkligen använt bilen.

Rätt att använda bil som belöning

I vissa företag har man belönat till exempel månades arbetare genom att ge en bil till honom för viss tid. Arbetstagaren får också i detta fall bilförmån. Om bruksrätten varar kortare än en månad, är förmånens värde bruksdagarna motsvarande andel av bilförmånens månatliga värde.

Bilförmån som idrottare fått direkt från sponsorn utgör idrottsmans arvode. Även en sponsorbil som en individuell idrottare fått via sitt grenförbund utgör idrottsmans arvode. Men om en lagidrottare får bilen från sin egen förening, utgör förmånens värde lön. I samtliga fall värderas förmånen i enlighet med naturaförmånsbeslutet.

Om bilen fås i bruk med någon annan grund, t.ex. som pris i en kundtävling, är det inte frågan om naturaförmån. Om priset har lottats ut, betalar lotteriets anordnare lotteriskatten på vinstens värde och det inte uppkommer skattepåföljder för vinstens mottagare. Om prestationens art däremot avgör prisets mottagare, beskattas förmånens värde som annan förvärvsinkomst. Prisets utgivare lämnar in årsanmälningsuppgiften.  Som värde kan man tillämpa naturaförmånens värde.

Tillfällig användning av bilen

En arbetstagare som inte har bilförmån kan ibland få låna arbetsgivarens bil till exempel för flyttning eller för en veckoslutsresa. Det är också då frågan om användning av arbetsgivarens bil för privata körningar, så att av dem uppkommer beskattningsbar förmån. Är det frågan om en personbil eller en paketbil, beräknas förmånens värde på följande sätt:  Först beräknas förmånens beskattningsvärde i enlighet med bestämmelserna i naturaförmånsbeslutet. Detta värde divideras med 1 500. Så här har man fått förmånens kilometervärde. Värdet på hela förmånen fås, då detta pris multipliceras med antalet körda kilometer.

Om arbetstagaren får tillfälligt i sitt bruk t.ex. arbetsgivarens lastbil, kan naturaförmånsbeslutets värde inte tillämpas. Då måste man beräkna bilens verkliga kostnader.

Bil som används utomlands

Från och med år 2008 beräknas grundvärdet för en bil som används utomlands enligt priset i det land där bilen har anskaffats. Till värdet läggs respektive lands eventuella skatter. I övrigt iakttas samma beräkningsregler som i fråga om bilar som används i hemlandet. Åldersklassen bestäms på samma sätt och även grundvärdets procentsats och brukskostnaderna är samma.

I naturaförmånsbeslutet finns färdigt beräknat värde för bilar som tagits i bruk före år 2008 och som används utomlands.

Om löntagarens arbetsstat utomlands byts, beräknas bilförmånens värde fortsättningsvis enligt priset i anskaffningslandet. Men om bilen tas med till Finland och den fortsättningsvis är bilförmånsbil, beräknas värdet enligt bestämmelserna i hemlandet (se importerade begagnade bilar ovan).

Arbetstagaren betalar en del av bilens pris

Om arbetstagaren betalar en del av naturaförmånsbilens pris, kan man såsom bilens pris tillämpa riktpriset minskat med andelen som arbetstagaren har betalt. Om arbetsgivaren betalar helt de övriga kostnaderna som ingår i grundvärdet, tas de i beaktande till fulla beloppet.  Avskrivningsprocenten är 17 och såsom ränta tillämpas grundräntan som finansministeriet har fastställt. Försäkringspremierna liksom även fordonsskatt tas i beaktande enligt det betalda beloppet.

Ex. För arbetstagaren har skaffats en ny naturaförmånsbil under år 2009. Nyanskaffningspriset vid början av den månad då bilen togs i bruk är 41 400 €. Arbetstagaren betalar 10 000 €. Bilen är inte försedd med tilläggsutrustning, 

Grundvärdet bildas på följande sätt:
priset 31 400 €
,/.   3 400 €
  28 000 €
avskrivning 17 %   4 760 €
ränta 5,0 %   1 400 €
fordonsförsäkring      550 €
trafikförsäkring      287 €
fordonsskatt      128 €
grundvärdet per år  7  125 €

Detta värde kan indelas i arbets- och privata körningar med samma schablonmässiga fördelning som tillämpas i Skatteförvaltningens beslut. Däri antas, att privata körningarnas andel är 18/25, alltså 72 % av det totala antalet körda kilometer.

Privata körningars andel per år 5 130 €
grundvärde/mån 427 €
avrundning 420 €/mån

Till grundvärdet som fåtts så här läggs brukskostnaderna i enlighet med naturaförmånsbeslutet.

Då bilen flyttas över till åldersklass B, beaktar man hälften av ränteutgifterna.

Chaufför

Om naturaförmånsbilen körs av en chaufför som arbetsgivaren har anställt, höjs bilförmånens värde på sätt som avses i naturaförmånsbeslutets 23 § antingen som ett månatligt värde eller som ett kilometerbaserat värde.

Telefonförmån

Av fast telefonanslutning som arbetsgivaren bekostat i löntagarens hem bildas telefonförmån. Förmånens värde täcker både grundavgiften och kostnaderna för samtalen. Enbart telefonandelen är inte en förmån, ifall löntagaren själv betalar telefonräkningarna i sin helhet eller grundavgiften och kostnaderna för privata samtal.

 Om arbetsgivaren betalar räkningarna för en telefon, som löntagaren ägt eller hyrt, är det inte frågan om en telefonförmån, utan privatbrukets andel av telefonräkningarna utgör arbetstagarens penninglön. Använder löntagaren hemtelefonen även till arbetssamtal och är det omöjligt att reda ut antalet privatsamtal, kan värdet av telefonförmånen användas som förmånens värde.

Då arbetsgivaren bekostar ett datanätförbindelse till arbetstagarens hem eller i mobiltelefon, utgör privat bruk av förbindelsen en skattefri personalförmån (ISL 69 §).

Mobiltelefon

Sedvanliga privatsamtal, som man ringt från arbetsplatsen under arbetstiden, har i praktiken betraktats som skattefria, ringa förmåner jämförbara med personalförmånerna. Samma gäller även motsvarande privatsamtal, som under arbetstiden ringts med en mobiltelefon eller motsvarande privatsamtal, som ringts under en arbetsresa.

Naturaförmån uppkommer således av privatsamtal som ringts under fritid. Mobiltelefonförmånen täcker kostnaderna som förorsakats av inrikes och utrikes samtal och textmeddelanden och av multimediameddelanden. Mobiltelefonförmån täcker inte t.ex. användning av telefonen såsom betalningsmedel, deltagande i insamlingar och i specialprissatta omröstningar. Om arbetsgivaren betalar telefonräkningarna även till dessa delar, ingår i arbetstagarens lön förutom telefonförmånen även kostnaderna som förorsakats av nämnda specialsamtal. Avgifter för betalning av arbetsresor och tvättning av en bilförmånsbil utgör däremot inte lön.

Telefonförmån uppkommer också då arbetsgivaren sätter ut en övre gräns i eurobelopp och arbetsgivarens andel är större än telefonförmånens värde. Eftersom arbetsgivaren i dessa fall uppbär ersättning endast från de arbetstagare och endast för de månader då den utsatta övre gränsen har överskridits, är det inte frågan om ersättning som regelbundet innehålls i samband med löneutbetalningen.

Av mobiltelefon uppkommer inte beskattningsbar förmån, om löntagaren betalar själv telefonavgifterna för privata samtal (CSN 1995/164).

Flera telefoner

Om den skattskyldige har samtidigt hemtelefon och mobiltelefon arrangerad av arbetsgivaren, är de båda telefonerna naturaförmåner för honom.

Löntagaren kan få till sitt bruk även flera mobiltelefoner eller mobil- och biltelefoner. Om de har olika telefonnummer och de används också för privata samtal, uppkommer det flera telefonförmåner för löntagaren. Men om löntagaren har endast ett SIM - kort eller SIM - parallelkort med samma telefonnummer som i det egentliga SIM - kortet, har han eller hon endast en telefonförmån, även om man hade både bil- och mobiltelefon.

Förmåner, vilkas värde Skatteförvaltningen inte har fastställt

Beskattningsvärdet för en sådan förmån för vilken beskattningsvärde inte har fastställts är förmånens gängse pris. Med detta avses i allmänhet kostnader som förmånens anskaffande förorsakat arbetsgivaren.

Till exempel naturaförmånsvärdet för arbetet som utförts av en hemvårdare som arbetsgivaren anställt för arbetstagaren är priset som betalats till den som producerat tjänsten. Om hemvårdsarbetet utförs av en person som är anställd hos arbetsgivaren, beräknas arbetets värde av det sammanlaga beloppet av hemvårdarens lön och dess lönebikostnader dividerade med antalet utförda arbetstimmar.

Om man ger en konsumtionsförnödenhet som förmån, måste arbetsgivaren räkna ut förmånens värde. Då används som räntebeloppet grundräntan som finansministeriet fastställer halvårsvis. Värdet justeras då grundräntan ändras.

Exempel, cykelförmån

Om arbetsgivaren äger en personalcykel, räknas cykelförmånens naturaförmånsvärde i löntagarens beskattning som följer:

Cykelns anskaffningspris divideras med det antagna antalet år då cykeln använts.  Till det erhållna värdet läggs räntan på kapital (cykelns pris). Så här får man de årliga kapitalkostnaderna. Om arbetsgivaren betalar även service-, reparations m.m. kostnader, läggs kostnaderna på dem till kapitalkostnaderna. Den erhållna summan är förmånens årliga värde. Värdet som månatligen ska användas i lönebokföringen fås genom att dividera det årliga värdet med antalet månader då förmånen har använts.

Om bolaget skaffar personalcykeln genom leasingavtal, är cykelförmånens värde i löntagarens beskattning kostnaden som förorsakats arbetsgivaren (leasingavgift/månad) minskad med byråkostnaderna.

Representationsändamål

En förnödenhet som fåtts som naturaförmån, till exempel en båt används också för arbetsgivarens representationsändamål, avdrar man från de årliga utgifterna andelen som motsvarar representationsanvändningen. Som naturaförmån beskattas endast privatbrukets andel av kostnaderna.

Exempel, båtförmån

Båtens anskaffningspris är 60 000 euro. Den uppskattade användningstiden är 10 år. Grundräntan i januari 2009 är 5,0%. Brukskostnaderna uppgår till 3 500 euro om året. Representationsanvändningens andel är 10 %.

Andelen av anskaffningspriset     6 000 €
räntan     3 000 €
brukskostnader     3 500 €
sammanlagt   12 500 €
representationsändamål ./. 1 250 €
naturaförmån per år   11 250 €

Förmånens årliga värde fördelas på bruksmånaderna, alltså på de månader, då båten varit på sjön.

Sommarstuga som förmån

Om företaget har ett semesterställe som hela personalen kan använda, är det frågan om en skattefri personalförmån (ISL 69.1 § 4 punkten). Men om semesterstället kan användas endast av en person eller av en begränsad persongrupp, uppkommer det en skattepliktig förmån. Förmånens värde är det pris som man skulle betala som hyra för motsvarande semestermöjlighet.

Personalbiljett

Enligt 64 § 2 mom. i inkomstskattelagen värderas den av arbetsgivaren anskaffade personliga biljetten för allmän trafik såsom naturaförmån till 75 % av biljettens gängse värde. Med gängse värde avses det pris till vilket en motsvarande biljett står att köpa allmänt. 

Bestämmelsen gäller regelbunden persontrafik vars tjänster kan utnyttjas allmänt och sådan reguljär trafik som körs med taxibilar. Utanför tillämpningsområdet står för de allmänna färdmedlens del flygtrafiken och beställningstrafiken, t.ex. normal taxitrafik.

Förutsättningen för skatteförmån är att endast arbetstagaren kan utnyttja biljetten. Värderingsbestämmelsen kan inte tillämpas på biljetter som utöver arbetstagaren i fråga kan även användas av andra personer.

För vilken resa

Lättnaden gäller endast biljetter för resor mellan bostad och arbetsplats. Biljetten kan inte berättiga till resor med kollektivtrafik som är längre än arbetsresan. Till exempel till en person som bor och arbetar i Helsingfors kan ges en biljett för Helsingfors interna trafik, men inte en biljett som berättigar till kollektivtrafik på hela huvudstadsregionen.

Även om biljetten huvudsakligen är avsedd för resor mellan bostad och arbetsplats, har antalet resor eller tiden på dygnet inte begränsats på något sätt i bestämmelsen. Löntagaren kan således använda biljetten även för sina privata resor.

Arbetsgivares förfarande

Personalbiljetten är en naturaförmån, varför den måste ha skaffats av arbetsgivaren.  Om löntagaren köper biljetten själv och arbetsgivaren betalar biljettpriset eller en del därav till löntagaren, utgör andelen som arbetsgivaren betalt i sin helhet arbetstagarens lön.

Då biljetten skaffas kan man utnyttja gällande resekorts- och biljettsystem. Arbetsgivaren kan till exempel komma överens med biljettförsäljningsorganisationen (SJ, Matkahuolto, SAD osv.) om, att utnämnda personers biljettpris faktureras helt eller delvis från arbetsgivaren. Som betalningsmedel kan även personalsedlar användas. Väsentligt är det att arbetsgivaren betalar sin andel av biljettpriset direkt till trafikidkaren eller till biljettförsäljningsorganisationen.  I övrigt kan arbetstagaren ladda sin biljett själv.

Arbetsgivaren kan från arbetstagaren uppbära ersättning för biljettpriset. Denna ersättning som dras av från nettolönen minskar den beskattningsbara förmånen. Om arbetstagaren betalar minst 75 % av biljettpriset, uppkommer det inte alls beskattningsbar naturaförmån.

Naturaförmån beskattas under den tid då löntagaren har kunnat utnyttja förmånen. Om arbetsgivaren köper en biljett som gäller under två olika år, fördelas priset på dessa år i förhållandet till biljettens giltighetstider. Till exempel en biljett gäller 1.11.2008 – 31.3.2009. Då utgör 2/5 av biljettpriset inkomst för år 2008 och 3/5 inkomst för år 2009. Löntagarens avdragsrätt fördelas på samma sätt.

Moms på biljett som arbetsgivaren skaffat åt löntagaren för resor mellan bostad och arbetsplats kan inte dras av. Om biljetten används också för tjänsteresor (s.k. biljett för tjänsteärenden), är den andel av moms på biljettpriset för resor som gjorts i tjänsteärenden avdragbar.

Biljett för tjänsteärenden

Löntagaren anlitar ibland kollektivtrafik för att sköta sina arbetsuppgifter. Sådana uppgifter utförs av t.ex. bud, kurirer, vaktmästare och inspektörer. Arbetsgivaren har då kunnat ha gett honom en kollektivtrafikbiljett. Eftersom biljetten i första hand har skaffats för arbetsuppgifterna, kan den berättiga även för längre resor än för resor mellan bostad och arbetsplats. Till exempel en person som bor i Helsingfors har kunnat ha fått en regionbiljett.

Om biljetten kan användas också för resor mellan bostad och arbetsplats, uppkommer det skattepliktig förmån för löntagaren till dessa delar. Förmånens värde är samma som förmånen hos den som fått en personalbiljett, dvs. 75 % av biljettpriset. Även om biljett för tjänsteuppgifter skulle berättiga till längre resor än hemresan, beräknas den skattepliktiga förmånen utgående från biljettpriset för resor mellan bostad och arbetsplats.

Bilaga: Rättsfall om naturaförmåner

Biträdande direktör Erkki Laanterä

Överinspektör Merja Hartikka-Simula