Beskattning av dividend som delats ut i annan form än pengar

Har getts
26.8.2021
Diarienummer
VH/2650/00.01.00/2021
Giltighet
26.8.2021 - Tills vidare
Bemyndigande
2 § 2 mom. i lagen om Skatteförvaltningen (503/2010)

I anvisningen behandlas beskattningen av dividend som delas ut i någon annan form än pengar. Denna anvisning behandlar inte mervärdesbeskattning.

1 Inledning 

Ett aktiebolag kan dela ut dividend i form av andra tillgångar än pengar (in natura-dividend). Ett typiskt exempel på dividend som delas ut i någon annan form än pengar är dividend som betalas ut i form av aktier i ett annat bolag. Som dividend kan ett bolag också dela ut till exempel andra värdepapper, fastigheter, lägenhetsaktier eller fordon.

Även dividend i form av pengar kan delas ut samtidigt med in natura-dividend. Till exempel om aktier delas ut som dividend, kan en del av delägarna få dividend i form av pengar på grund av att belopp som motsvarar bråktal av aktier gottgörs dividendtagaren i form av pengar.

Beloppet av in natura-dividend anses vara egendomens gängse värde på den dag då dividenden kan tas ut. Dividenden anses vara lyftbar samma dag då bolagsstämman sammanträtt, såvida inte stämman beslutat separat om tidpunkten. Om dividenden delas ut av ett publikt noterat bolag är den dag då dividenden kan tas ut den betalningsdag som fastställts i beslutet om utdelning av dividend. Om till exempel aktier i ett publikt noterat bolag delas ut som dividend, är dividendbeloppet det viktade medelpriset på aktierna på den dag då dividenden utbetalas.

I anvisningen behandlas beskattningen av dividender som betalas i annan form än pengar ur synvinkel av i Finland allmänt och begränsat skattskyldiga dividendtagare och allmänt skattskyldiga dividendbetalare. Enligt 9 § 1 mom. 1 punkten i inkomstskattelagen (ISkL) är personer som under skatteåret har varit bosatta i Finland, inhemska samfund, samfund som bildats eller registrerats utomlands och vars verkliga ledning utövas i Finland, samfällda förmåner och dödsbon allmänt skattskyldiga i Finland. Enligt 9 § 1 mom. 2 punkten i ISkL är personer som under skatteåret inte har varit bosatta i Finland samt sådana utländska samfund vars verkliga ledning inte utövas i Finland begränsat skattskyldiga. Allmän och begränsade skattskyldighet för fysiska personer behandlas ingående i Skatteförvaltningens anvisning Allmän och begränsad skattskyldighet samt boende enligt skatteavtal – fysiska personer. Allmän och begränsad skattskyldighet för samfund behandlas ingående i Skatteförvaltningens anvisning Allmän och begränsad skattskyldighet för samfund.

I dividendtagares inkomstbeskattning är in natura-dividend skattepliktig inkomst på samma sätt som dividend i form av pengar. Vad den egendom som betalats som dividend består av påverkar således inte inkomstbeskattningen av dividenden. Hur dividenden behandlas i dividendtagarens inkomstbeskattning påverkas bland annat av om dividendbetalaren är ett publikt noterat eller ett onoterat bolag och om dividendtagaren är en fysisk person eller ett företag. Beskattningen av dividendinkomster behandlas ingående i Skatteförvaltningens anvisning Beskattning av dividendinkomster.

Om dividend utdelas i form av värdepapper eller fastigheter ska överlåtelseskatt betalas på överlåtelsen. Beloppet, betalningen och deklarationen av överlåtelseskatt påverkas förutom av egendomens art av om dividendtagaren är allmänt eller begränsat skattskyldig. Varje deklarationsskyldig ska lämna en egen överlåtelseskattedeklaration. En dividendutbetalare kan sköta deklarationen för dividendmottagarens räkning enbart med stöd av ett befullmäktigande. Ett undantag från detta utgörs av situationer enligt 16 § 2 mom. i lagen om överlåtelseskatt (L om överlåtelseskatt), där överlåtaren är skyldig att uppbära skatten och lämna in deklarationen. Överlåtelseskatten betalas med ett kundspecifikt referensnummer. Om ett bolag som delar ut dividend har förbundit sig att ansvara för den överlåtelseskatt som dividendtagaren ska betala, är överlåtelseskatten en del av dividendinkomsten i dividendtagarens inkomstbeskattning (HFD 2020:127).

Dividendbetalaren kan vara skyldig att verkställa förskottsinnehållning eller debitera källskatt på skattepliktig dividend, om dividend i form av pengar har delats ut samtidigt med in natura-dividend. Om till exempel dividend i form av pengar inte har delats ut samtidigt med in natura-dividend eller om dividendtagaren är ett samfund eller en näringssammanslutning, ska dividendtagaren vid behov själv betala inkomst- eller källskatt. Dividendbetalaren ska lämna in årsanmälan om dividender.

2 Inkomstbeskattning 

2.1 Dividendtagaren är en fysisk person eller ett dödsbo 

I beskattningen av fysiska personer och dödsbon fastställs in natura-dividenders skattepliktighet på samma sätt som för dividender i form av pengar. Om dividendbetalaren har förbundit sig för att ansvara för överlåtelseskatten för dividendtagarens räkning, är överlåtelseskatten en del av dividendinkomsten, och dess skattepliktighet fastställs på samma sätt som för dividender i form av pengar.

Beloppet av in natura-dividend anses vara egendomens gängse värde på den dag då dividenden kan tas ut. Om inget separat beslut om tidpunkten för när dividenden kan lyftas fattats på bolagsstämman, är dividenden lyftbar samma dag då bolagsstämman sammanträtt. I inkomstbeskattningen av fysiska personer och dödsbon är in natura-dividender inkomst för det skatteår då dividenden enligt bolagsstämmans beslut varit lyftbar. Om dividendbetalaren är ett publikt noterat bolag, är den dag då dividenden kan lyftas utbetalningsdagen enligt beslutet om utdelning. Om till exempel aktier i ett publikt noterat bolag delas ut som dividend, är dividendbeloppet det viktade medelpriset på aktierna på den dag då dividenden utbetalas.

Skattepliktigheten för in natura-dividend som ett publikt noterat bolag delar ut fastställs på basis av ISkL 33 a § 1 mom., om dividenden hör till en personlig förvärvskälla. Definitionen av publikt noterat bolag och beskattning av dividender från publikt noterade bolag som hör till en personlig förvärvskälla behandlas mer ingående i avsnitt 2.1 i Skatteförvaltningens anvisning Beskattning av dividendinkomster.

Exempel 1:

Det publikt noterade bolaget X Abp beslutar 1.3.2021 att dela ut aktier i Y Abp som in natura-dividend. Dividenden kan lyftas 15.3.2021. Det viktade medelpriset på aktien i Y Abp den dag då dividenden kan lyftas är 5 euro per aktie.

Personen A får från X Abp 1 000 aktier i Y Abp i dividend. Av den dividend i form av aktier i Y Abp som A får är 4 250 euro (5 euro x 1 000 aktier x 85 %) skattepliktig kapitalinkomst för skatteåret 2021, medan 750 euro är skattefri inkomst.

In natura-dividend som en fysisk person eller ett dödsbo får från ett onoterat bolag indelas i kapitalinkomstdividend och förvärvsinkomstdividend på samma sätt som penningdividend (ISkL 33 b § 1 och 2 mom.), om dividenden hör till en personlig förvärvskälla. Beskattningen av dividender från onoterade bolag som hör till en personlig förvärvskälla behandlas mer ingående i avsnitt 2.2 i Skatteförvaltningens anvisning Beskattning av dividendinkomster.

Exempel 2:

X Ab är ett onoterat bolag, vars hela aktiestock ägs av personen A. Det matematiska värdet på A:s aktier i X Ab är 1 000 000 euro. Skatteåret 2020 får A en fastighet från X Ab som in natura-dividend. Fastighetens gängse värde den dag då dividenden kan lyftas är 100 000 euro.

Den dividend som A får från X Ab i form av en fastighet indelas kapitalinkomst- och förvärvsinkomstdividend, eftersom dividenden är större än den årliga avkastning på åtta procent som beräknats utifrån det matematiska värdet. Av den dividend i form av en fastighet som erhållits från X Ab är 80 000 euro kapitalinkomstdividend (8 % x 1 000 000 euro). Av kapitalinkomstdividenden är 25 procent dvs. 20 000 euro skattepliktig kapitalinkomst, eftersom dividendbeloppet är mindre än 150 000 euro. Sammanlagt 60 000 euro är skattefri kapitalinkomst.

Av dividenden i form av en fastighet är förvärvsinkomstdividenden 20 000 euro (100 000 euro - 80 000 euro). Av förvärvsinkomstdividenden är 75 procent dvs. 15 000 euro skattepliktig förvärvsinkomst och 25 procent dvs. 5 000 euro skattefri inkomst.

Beskattningen av dividender som hör till näringsverksamhetens eller jordbrukets förvärvskälla för fysiska personer eller dödsbon behandlas mer ingående i avsnitt 2.4 i Skatteförvaltningens anvisning Beskattning av dividendinkomster.

In natura-dividender som allmänt skattskyldiga fysiska personer och dödsbon erhåller införs i den förhandsifyllda skattedeklarationen på basis av det dividendbetalande bolagets årsanmälan

2.2 Företag som dividendtagare 

Företag är till exempel samfund, såsom aktiebolag och andelslag, samt näringssammanslutningar, såsom öppna bolag och kommanditbolag. I företagsbeskattningen beskattas in natura-dividender på samma sätt som penningdividender. Om det dividendbetalande bolaget har förbundit sig att ansvara för överlåtelseskatten för dividendtagarens räkning, är överlåtelseskatten en del av dividendinkomsten, och dess skattepliktighet fastställs på samma sätt som för penningdividend.

Beskattningen av in natura-dividend som betalas till ett aktiebolag eller andelslag sker i allmänhet på basis av 6 a § i lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet (NärSkL) oberoende av till vilken förvärvskälla dividenden hör. Beskattningen av dividend som betalas till samfund behandlas mer ingående i avsnitt 3 i Skatteförvaltningens anvisning Beskattning av dividendinkomster.

Dividender till näringssammanslutningar beskattas som inkomst till delägarna enligt ISkL 16 § 3 och 4 mom., precis som näringssammanslutningars övriga inkomster. Dividendernas skattepliktiga och skattefria andelar fastställs i beskattningen av delägarna enligt bestämmelserna om beskattning av delägare. Ytterligare information om beskattning av dividender till delägare finns i avsnitt 4 i Skatteförvaltningens anvisning Beskattning av dividendinkomster.

Beloppet av in natura-dividend anses vara egendomens gängse värde på den dag då dividenden kan tas ut. Dividenden anses vara lyftbar samma dag då bolagsstämman sammanträtt, såvida inte stämman beslutat separat om tidpunkten. Om dividenden delas ut av ett publikt noterat bolag är den dag då dividenden kan tas ut den betalningsdag som fastställts i beslutet om utdelning av dividend. I inkomstbeskattningen av företag är dividend inkomst under det skatteår då beslutet om dividendutdelning har fattats.

Exempel 3:

A Ab:s räkenskapsperiod är ett kalenderår. A Ab äger under 10 procent av aktierna i publikt noterade X Abp. X Abp beslutar 1.5.2021 att som in natura-dividend dela ut aktier i Y Abp. Dividendbeloppet är det gängse värdet på aktierna i Y Abp på den dag då dividenden kan lyftas. Enligt bolagsstämmans beslut kan dividenden lyftas 15.5.2021. Det viktade medelpriset på aktien i Y Abp den dag då dividenden kan lyftas är 5 euro per aktie. A Ab får 1 000 aktier i Y Abp i dividend från X Abp. Eftersom A Ab äger under 10 procent av aktierna i X Abp, är hela in natura-dividenden på 5 000 euro (5 euro x 1 000 aktier) skattepliktig inkomst för A Ab under skatteåret 2021.

Samfund och näringssammanslutningar ska själva deklarera erhållna dividender i inkomstskattedeklarationen.

2.3 Anskaffningsutgift och -tid för egendom som erhållits i form av dividend 

Anskaffningsutgiften för egendom som erhållits i form av dividend anses i dividendtagarens inkomstbeskattning vara det gängse värdet på egendomen den dag då dividenden kan lyftas, även om dividendinkomsten är delvis eller helt skattefri inkomst för dividendtagaren. Betald överlåtelseskatt på förvärvet av egendomen läggs till anskaffningsutgiften för egendom som erhållits i dividend oberoende av om överlåtelseskatten betalats av dividendtagaren eller -betalaren. Om dividendbetalaren har betalat överlåtelseskatten för dividendtagarens räkning, läggs hela beloppet av överlåtelseskatten till i anskaffningsutgiften, även om den är helt eller delvis skattefri dividendinkomst för dividendtagaren.

Betydelsen av anskaffningsutgiften för egendomen i inkomstbeskattningen varierar beroende på egendomens art och dividendtagaren samt egendomens förvärvskälla och egendomsslag. Till exempel om dividendtagaren har rätt att avdra egendom som erhållits i dividend genom avskrivningar, bildar anskaffningsutgiften avskrivningsgrunden för egendomen. Även i beräkningen av ett företags nettoförmögenhet används i allmänhet den återstående anskaffningsutgiften i beskattningen av egendomen. Om den egendom som erhållits i dividend senare överlåts och överlåtelsen är skattepliktig påverkar anskaffningsutgiften beräkningen av överlåtelsevinsten eller -förlusten.

Exempel 4:

Det publikt noterade bolaget Y Abp beslutar 1.4.2021 att dela ut aktier i Z Abp som dividend. Dividenden kan lyftas 10.4.2021. Det viktade medelpriset på en aktie i Z Abp den dag då dividenden kan lyftas är 100 euro.

Personen A får från Y Abp 100 aktier i Z Abp i dividend. A betalar 1,6 procent i överlåtelseskatt på aktierna i Z Abp. Anskaffningsutgiften för aktierna i Z Abp som A erhållit i dividend är 10 160 euro (100 euro x 100 aktier + 1,6 % x 10 000 euro), även om A:s skattepliktiga kapitalinkomst för dividenden är 8 500 euro (100 euro x 100 aktier x 85 %).

Exempel 5:

X Ab äger hela aktiestocken i Y Ab. X Ab och Y Ab är onoterade bolag. Y Ab delar ut en fastighet i dividend till X Ab. Fastighetens gängse värde den dag då dividenden kan lyftas är 250 000 euro. X Ab betalar överlåtelseskatt på 4 procent för fastigheten, dvs. 10 000 euro (250 000 euro x 4 %). Anskaffningsutgiften för den fastighet som X Ab erhållit är 260 000 euro (250 000 euro + 10 000 euro), även om dividendinkomsten är helt skattefri för X Ab.

I alla skattskyldigas beskattning räknas ägartiden för egendom som fåtts som dividend från den tidpunkt då dividenden har kunnat lyftas. Ägartiden kan påverka till exempel beräkningen av överlåtelsevinster och skattepliktighet eller överlåtelseförlusters avdragbarhet. Beräkningen av ägartiden för aktier som erhållits i dividend och överlåtelse av aktier i beskattningen av fysiska personer behandlas mer ingående i Skatteförvaltningens anvisning Beskattning av överlåtelse av värdepapper.

2.4 Beskattning av dividendbetalande bolag 

När det gäller bolag som betalar in natura-dividend är det fråga om överlåtelse av egendom till gängse värde. Överlåtelsen anses ske den dag då dividenden kan lyftas (CSN 72/1997). Överlåtelsepriset på egendom som delas ut i form av in natura-dividend anses vara egendomens gängse värde den dag då dividenden kan lyftas.

I regel är det gängse värdet på egendom som utdelas i dividend skattepliktig inkomst i beskattningen av det utdelande bolaget, och den oavskrivna anskaffningsutgiften för egendomen dras av som kostnad. När det gäller förvärvskällan för näringsverksamhet kan egendomsslaget för egendom som utdelas i form av dividend dock påverka överlåtelseprisets skattepliktighet och anskaffningsutgiftens avdragbarhet. Till exempel om aktier i ett annat bolag utdelas som dividend, kan överlåtelsepriset på aktierna vara skattefritt, medan anskaffningsutgiften inte är avdragbar på basis av NärSkL 6 b §. Anskaffningsutgiften för egendom kan även vara begränsat avdragbar när egendomen hör till egendomslaget för övrig egendom.

Exempel 6:

X Ab:s räkenskapsperiod är ett kalenderår. X Ab delar ut in natura-dividend i form av 1 000 aktier i Y Abp. Dividenden kan lyftas på dagen för bolagsstämman 1.10.2021. Den viktade medelkursen på en aktie i Y Abp är 3 euro på dagen för bolagsstämman. Anskaffningsutgiften för aktierna i Y Abp är 2 000 euro i X Ab:s beskattning. I X Ab:s beskattning hör aktierna i Y Abp till egendomsslaget för övrig egendom.

Eftersom överlåtelsen är skattepliktig, är skillnaden mellan det gängse värdet på aktierna i Y Abp som delas ut i dividend och anskaffningsutgiften 1 000 euro (3 000 euro - 2 000 euro) skattepliktig inkomst för X Ab för skatteåret 2021.

Tillämpningsförutsättningarna för NärSkL 6 b § behandlas mer ingående i Skatteförvaltningens anvisning Skattebehandling av överlåtelse av anläggningstillgångsaktier i samfund. Avdrag för anskaffningsutgiften för nyttigheter som hör till egendomsslaget för övrig egendom behandlas mer ingående i Skatteförvaltningens anvisning Slopandet av indelningen i förvärvskällor för vissa samfund.

Om värdepapper eller fastigheter delas ut i in natura-dividend, ska dividendtagaren betala överlåtelseskatt på förvärvet. Om det utdelande bolaget förbinder sig att ansvara för dividendtagarens överlåtelseskatt, anses beloppet av överlåtelseskatten vara en post av vinstutdelningsnatur i det utdelande bolagets inkomstbeskattning. En sådan post av vinstutdelningsnatur är inte avdragbar för det utdelande bolaget, eftersom det inte är fråga om en utgift för förvärv eller bibehållande av inkomst (se HFD 2015:84 och CSN 63/2019 (ingen ändring HFD 25.11.2020 liggare 4279)).

3 Överlåtelsebeskattning 

3.1 Deklaration och betalning av överlåtelseskatt 

Om värdepapper eller fastigheter utdelas i dividend, är det i överlåtelsebeskattningen fråga om överlåtelse av värdepapper eller fastigheter i form av utdelning av medel på vilken överlåtelseskatt ska betalas.

En överlåtelseskattedeklaration över en överlåtelse av värdepapper ska lämnas och skatten betalas inom två månader från den dag då dividenden i form av värdepapper kunnat lyftas. Om den dag då dividenden kan lyftas inte nämns i beslutet om utdelning, ska deklarationen lämnas och skatten betalas inom två månader från den dag då beslutet om utdelning fattats. En överlåtelseskattedeklaration över en överlåtelse av en fastighet ska lämnas och skatten betalas senast när lagfart eller inskrivning ansöks eller, om lagfart eller inskrivning inte behöver sökas, inom sex månader från att avtalet om överlåtelsen ingicks.

Grunden för överlåtelseskatten är det gängse värdet på de värdepapper eller fastigheter som erhållits i dividenden den dag då dividenden kunnat lyftas. Skatten på värdepapper som erhållits i dividend är 1,6 procent av värdepapprens gängse värde. Men om aktier som avses i L om överlåtelseskatt 20 § 3 mom. (bland annat aktier i bostads- och fastighetsaktiebolag) utdelas i dividend, är skatten 2 procent av aktiernas gängse värde. Då inräknas i skattegrunden dessutom bolagslån som avses i L om överlåtelseskatt 20 § 4 mom. Överlåtelseskatten på fastigheter som erhållits i dividend är 4 procent av fastighetens gängse värde.

Om överlåtelseskattens belopp understiger 10 euro per dividendtagare behöver ingen överlåtelseskatt betalas. Överlåtelseskattedeklaration ska dock lämnas även när beloppet av skatt är under 10 euro och ingen skatt behöver betalas. Deklaration och betalning av överlåtelseskatt behandlas mer ingående i Skatteförvaltningens anvisningar Överlåtelseskatt vid överlåtelse av värdepapper och Överlåtelseskatt vid överlåtelse av fastighet.

3.2 Allmänt skattskyldig som dividendtagare 

Om dividendtagaren är allmänt skattskyldig i Finland enligt inkomstskattelagen (ISkL 9 § 1 mom. 1 punkten), ska dividendtagaren lämna in en överlåtelseskattedeklaration och betala skatt med ett eget referensnummer för överlåtelseskatt oberoende av vilken slags egendom som omfattas av lagen om överlåtelseskatt som utdelas i dividend.

Dividendbetalaren och -tagaren kan sinsemellan avtala om att dividendbetalaren ansvarar för överlåtelseskatten på in natura-dividenden. Detta saknar dock betydelse med tanke på skyldigheten att deklarera och betala överlåtelseskatten. En dividendbetalare eller ett annat ombud kan sköta anmälningen i ovannämnda situationer för dividendtagarens räkning enbart med stöd av ett befullmäktigande. Även då ska överlåtelseskattedeklarationen lämnas in i dividendtagarens namn och skatten betalas med dividendtagarens referensnummer för överlåtelseskatt.

Om dividendtagaren är en fysisk person, ett dödsbo, ett öppet bolag eller ett kommanditbolag, kan överlåtelseskattedeklarationen lämnas antingen elektroniskt via tjänsten MinSkatt eller på pappersblankett. Om dividendtagaren är ett samfund, ska överlåtelseskattedeklarationen lämnas elektroniskt via tjänsten MinSkatt.

3.3 Begränsat skattskyldig som dividendtagare 

Om in natura-dividenden består av så kallade affärsaktier och dividendtagaren är begränsat skattskyldig enligt ISkL 9 § 1 mom. 2 punkten, är dividendbetalaren skyldig att ta ut skatten av dividendtagaren och redovisa den för dividendtagarens räkning (L om överlåtelseskatt 16 § 2 mom.). Dividendbetalaren lämnar då in överlåtelseskattedeklarationen och betalar skatten med sitt eget referensnummer för överlåtelseskatt. Dividendbetalaren ska lämna en separat överlåtelseskattedeklaration för varje begränsat skattskyldig mottagare. Trots att dividendbetalaren i dessa situationer i sista hand ansvarar för betalningen av skatt kan dividendbetalaren och -tagaren avtala om att den begränsat skattskyldige själv lämnar överlåtelseskattedeklarationen och betalar skatten med sitt referensnummer för överlåtelseskatt.

Om en begränsat skattskyldig i in natura-dividend får aktier som avses i L om överlåtelseskatt 20 § 3 mom., såsom aktier i bostads- eller fastighetsaktiebolag, eller fastigheter, ska den begränsat skattskyldige själv deklarera överlåtelseskatten och betala den med sitt referensnummer för överlåtelseskatt.

Dividendbetalaren och -tagaren kan sinsemellan avtala om att dividendbetalaren ansvarar för överlåtelseskatten på in natura-dividenden. Detta saknar dock betydelse med tanke på skyldigheten att deklarera och betala överlåtelseskatten. Dividendbetalaren eller ett annat ombud kan deklarera skatten för dividendtagarens räkning endast med stöd av befullmäktigande. Även då ska överlåtelseskattedeklarationen lämnas in i dividendtagarens namn och skatten betalas med dividendtagarens referensnummer för överlåtelseskatt. Ansökan om referensnummer för begränsat skattskyldiga behandlas mer ingående i Skatteförvaltningens kundanvisning Utländsk köpare – så här får du referensnumret för överlåtelseskatt.

Om dividendtagaren är ett utländskt kreditinstituts filial i Finland eller en filial till ett utländskt värdepappersföretag, fondbolag eller en EES-baserad AIF-förvaltar, sker deklarationen och betalningen av överlåtelseskatt till skillnad från det som beskrivits ovan enligt förfarandet i avsnitt 3.2.

4 Förskottsinnehållning

Dividendbetalaren ska i allmänhet verkställa förskottsinnehållning på dividender, om mottagaren är en allmänt skattskyldig fysisk person eller ett dödsbo enligt ISkL 9 § 1 mom. 1 punkten. Om dividenden betalas helt i annan form än pengar, kan dividendbetalaren dock inte verkställa förskottsinnehållning på dividenden. Således kan dividendbetalaren inte heller verkställa förskottsinnehållning på andelen överlåtelseskatt som den betalat för dividendtagarens räkning. (FörskUL 11 §).

Om alla eller en del av delägarna i samband med utdelning av in natura-dividend även har fått penningdividend, verkställer dividendbetalaren förskottsinnehållning på dividend som betalats kontant. Då verkställs förskottsinnehållningen högst till penningdividendens belopp. Om dividendbetalaren senare under samma år delar ut penningdividend genom separat utdelningsbeslut, behöver den förskottsinnehållning som inte verkställts på den tidigare in natura-dividenden inte beaktas i förskottsinnehållningens belopp. Verkställande av förskottsinnehållning behandlas mer ingående i Skatteförvaltningens anvisningar Förskottsinnehållning på dividender och anmälningar till Skatteförvaltningen samt Verkställande av förskottsinnehållning.

Om dividendbetalaren inte har kunnat verkställa förskottsinnehållning på dividendinkomst eller om den endast verkställts delvis, kan dividendtagaren undvika eventuell kvarskatt genom att ansöka om förskottsskatt eller tilläggsförskott. Ansökan om förskottsskatt och tilläggsförskott behandlas mer ingående i Skatteförvaltningens kundanvisning Förskottsskatt – personkunder.

Ett samfund eller en näringssammanslutning ska själv beakta dividenden i förskottsskattens belopp eller ansöka om tilläggsförskott. Ansökan om förskottsskatt och tilläggsförskott behandlas mer ingående i Skatteförvaltningens kundanvisning Förskottsskatt – företagskunder.

5 Källskatt 

Enligt 3 § i lagen om beskattning av begränsat skattskyldig för inkomst (källskattelagen) ska dividendbetalaren i allmänhet ta ut källskatt på dividender, om dividendtagaren är begränsat skattskyldig. Om delägare i samband med utdelning av in natura-dividend även har fått penningdividend, ska dividendbetalaren ta ut källskatt på penningdividenden. Då tas ut källskatten högst till beloppet av penningdividenden. Ytterligare information om källskattesatser finns i Skatteförvaltningens anvisning Källskatte-% för bl.a. dividender som från Finland betalas till utlandet.

Om hela dividenden betalas i annan form än pengar, kan dividendbetalaren inte ta ut källskatt. Dividendbetalaren kan då inte heller ta ut källskatt på andelen överlåtelseskatt som betalats för dividendtagarens räkning. Om dividendbetalaren inte har kunnat ta ut källskatt på dividendinkomst, ska en begränsat skattskyldig dividendtagare själv ansöka om påförande av källskatt hos Skatteförvaltningen (källskattelagen 16 §). Dividendtagaren ska själva ansöka om påförande av källskatt hos Skatteförvaltningen även då dividendbetalaren endast delvis har kunnat ta ut källskatt. Fysiska personer kan ansöka om påförande av källskatt på blanketten Inkomstdeklaration för påförande av källskatt.

En begränsat skattskyldig dividendtagare ska ansöka om påförande av källskatt på grund av in natura-dividend senast när den skattskyldige ska lämna in skattedeklarationen för det skatteår till vilket inkomsten hör. I beskattningen av fysiska personer är dividend inkomst för det skatteår då dividenden kunnat lyftas. I beskattningen av samfund eller näringssammanslutningar är dividend inkomst för det skatteår då beslutet om utdelning fattats. Om dividendtagaren ansöker om påförande av källskatt för sent, kan påföljden vara skatteförhöjning.

Om dividendtagaren inte har ansökt om påförande av källskatt på eget initiativ, kan Skatteförvaltningen påföra den begränsat skattskyldige dividendtagaren den källskatt som saknas och eventuellt skatteförhöjning.

Om dividendtagaren vill att bestämmelser i skatteavtal ska tillämpas när källskatt påför, ska dividendtagaren lämna de uppgifter som behövs för tillämpningen av skatteavtal. Tillämpning av skatteavtal behandlas mer ingående i anvisningen Dividender, räntor och royalties till begränsat skattskyldiga.

Fysiska personer kan, om förutsättningarna enligt 13 § 1 mom. 3 punkten i källskattelagen uppfylls, yrka på att dividendinkomsten ska beskattas enligt lagen om beskattningsförfarande. Yrkandet behandlas mer ingående i anvisningen Dividender, räntor och royalties till begränsat skattskyldiga.

6 Årsanmälan 

Dividendbetalare ska anmäla betalda in natura-dividender i årsanmälan till Skatteförvaltningen (lagen om beskattningsförfarande 15 § 1 mom. och Skatteförvaltningens beslut om en allmän skyldighet att lämna uppgifter 8 § 2 mom.). Som dividendbelopp anges gängse värde på den egendom som delats ut i dividend vid den tidpunkt då dividenden blivit lyftbar. I årsanmälan ska även penningdividend som delats ut samtidigt med in natura-dividend anges. Om dividendbetalaren har betalat överlåtelseskatt för dividendtagarens räkning, ska även beloppet av överlåtelseskatt anges som dividendinkomst i årsanmälan.

Årsanmälan om dividender ska lämnas före utgången av januari året efter att dividenden blivit lyftbar.

Dividender som betalats till allmänt skattskyldiga som avses i ISkL 9 § 1 mom. 1 punkten anmäls på blankett Årsanmälan om dividender (7812). Dividender som betalats till begränsat skattskyldiga som avses i ISkL 9 § 1 mom. 2 punkten anmäls på blankett Årsanmälan om prestationer till begränsat skattskyldiga (7809). Årsanmälan ska lämnas elektroniskt, om anmälan gäller minst fem dividendtagare.

 

ledande skattesakkunnig Lauri Savander

ledande skattesakkunnig Tero Määttä