Panamaläckan

Panamaläckan syftar på den information som offentliggjordes 4.4.2016 om att uppgifter om den Panamabaserade advokatbyrån Mossack Fonsecas kunder läckts till internationella medier. Enligt de offentligt framförda analyser som finländska journalister gjort ska det s.k. Panamamaterialet tangera hundratals finländare.

Skatteförvaltningen arbetar aktivt i samarbete med andra länders skatteförvaltningar för att få material ur Panamaläckan och kunna nyttja det i skatteövervakningen. Om det säkerställs att det rör sig om medel som gömts undan av personer som är skattskyldiga i Finland är det Skatteförvaltningens sak att se till att dessa medel beskattas. Om tröskeln för brott överskrids blir det ett ärende för Polisen.

Användning av läckt information i beskattningen

Utgående från de Panamauppgifter som förekommit i offentligheten kan man förmoda att informationen som läckts är betydligt mer detaljerad än i tidigare läckor. I de flesta tidigare informationsläckor har uppgifterna haft ringa bruksvärde och därför har de sällan kunnat användas som sådana för att reda ut beskattningsuppgifter. 

För att läckt information ska kunna användas som grund för beskattningen måste den verifieras. Informationen ska först analyseras på basis av namnuppgifterna och sedan sammanställas med alla övriga jämförelseuppgifter. Vi förfogar över kundernas beskattningsuppgifter och eventuellt deras bankuppgifter. Utifrån dem bedömer vi om det finns skäl att inleda en ännu med detaljerad undersökning, vanligen en skatterevision.

Panamauppgifterna kan också innehålla värdefull information om skatteparadis som fenomen, alltså hur skatteparadisbolag skaffas och vilken roll konsulterna och medhjälpare spelar för helheten.

Tillgång till Panamauppgifterna

I de samtal vi har fört och utifrån tidigare erfarenhet har det framgått att den internationella journalistorganisationen ICIJ och dess journalistmedlemmar inte är villiga att överlåta uppgifter till myndigheter. 

Vi utgår från att vi får materialet till vårt förfogande avgiftsfritt med stöd av den finska lagstiftningen eller genom internationell handräckning. Om vi skulle överväga att köpa uppgifterna skulle det vara möjligt endast om vi hade tydliga bevis för att materialet är användbart i beskattningen i Finland.

Skatteförvaltningen i Finland samarbetar med övriga länders skatteförvaltningar för att få och kunna utnyttja Panamamaterialet. Vi har fört aktiva diskussioner om materialet ur olika aspekter särskilt med våra nordiska kolleger. Danmarks skatteförvaltning har fått tag på Panamauppgifterna genom att köpa dem. Hittills vet vi inte om Danmark kommer att överlåta dessa uppgifter vidare till andra länder.

Rätten att använda läckt information

I samband med den tidigare läckan av kunduppgifter från banken LGT i Liechtenstein var det oklart om Skatteförvaltningen kan använda dessa ursprungligen på kriminell väg framtagna uppgifter som informationskälla i beskattningen. Dessutom tillät inte informationsutbytesavtalet mellan Liechtenstein och Finland retroaktivt informationsutbyte. 

Motsvarande oklarhet i fråga om användning av material som läckts dvs. skaffats kriminellt föreligger inte nu när det finns domstolspraxis i frågan. 

Informationsutbytesavtalet mellan Finland och Panama tillåter utbyte av uppgifter från och med skatteåret 2014 och i brottsfall är det möjligt att få även äldre uppgifter. 

Med stöd av sekretessbestämmelserna kring skatteuppgifter kommenterar Skatteförvaltningen inte beskattningen av några som helst enskilda personer eller företag. Skatteförvaltningen kan göra skatterevisioner eller granska jämförelseuppgifter i företag som vi vet har uppgifter som anknyter till Panamaläckan.