Falska meddelanden har skickats ut i Skatteförvaltningens namn. Läs mer om falska meddelanden.

Beskattning av dividendinkomster

Har getts
25.8.2011
Diarienummer
570/345/2011
Giltighet
Tills vidare
Bemyndigande
L om skatteförvaltningen 2 § 2 mom.
Ersätter anvisningen
1214/345/2005, 6.10.2005 och 393/31/2009, 24.3.2009

Denna anvisning behandlar om beskattningen av dividendinkomster. Anvisningen ersätter normen 1214/345/2005, 6.10.2005 samt uppdateringen 393/31/2009, 24.3.2009.

De nya bestämmelserna om beskattning av dividendinkomster tillämpades första gången i beskattningen för år 2005. Skattestyrelsen gav då anvisningen 1214/345/2005, som gällde de nya bestämmelserna. Anvisningen behandlade även övergångsbestämmelserna som hade göra med reformen. Det har efter reformen kommit sådana lagändringar och preciseringar i Skatteförvaltningens ståndpunkt som gör att anvisningen har uppdaterats.

Uppdateringarna gäller närmast avdragen hos delägaren (2.5.1 och 2.5.2), den dividend som baserar sig på arbetsinsatsen (punkt 2.6 har fogats till, länk) de dividender som avses i lagen om skattelättnad för vissa aktiebolag som hyr ut bostäder (299/2009) (punkterna 2.7 och 4.6.5 har fogats till). De avsnitt som gäller övergångsbestämmelserna har samtidigt tagits bort och innehållet i anvisningen har uppdaterats i nödvändiga delar.

1. Allmänt

I denna anvisning behandlas de bestämmelser i inkomstskattelagen (ISkL), lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet (NärSkL), inkomstskattelagen för gårdsbruk (GårdsSkL) samt lagen om beskattning av begränsat skattskyldig för inkomst och förmögenhet som gäller beskattningen av  dividendinkomster. Samfundens skattesats är 26 procent och kapitalinkomsternas skattesats till 28 procent. Såsom kapitalinkomstandel av en privat näringsidkares företagsinkomst och inkomstandelen från en sammanslutning bestämdes en årlig avkastning om 20 procent.

2.Fysiska personer och dödsbon

2.1 Allmänt

Skatteplikten och inkomstslaget av dividendinkomst som en fysisk person eller ett dödsbo har fått beror på om dividenden har fåtts från ett listat bolag (= offentligt noterat bolag) eller från ett icke listat bolag (= annat än offentligt noterat bolag). På beskattningen av dividenden inverkar också  i vilken stat dividend utdelande bolagets hemvist är. På dividend som har fåtts från en annan EU-stat eller från en skatteavtalsstat tillämpas samma bestämmelser som tillämpas på dividend som har fåtts från ett finskt bolag. Dividender som fåtts från andra stater än EU-stater eller skatteavtalsstater har stadgats till helt skattepliktig förvärvsinkomst. Med en skatteavtalsstat avses här en sådan stat med vilken Finland har ingått ett avtal om undanröjande av dubbelbeskattning som avser dividendinkomster.

I denna anvisning avses med kapitalinkomstdividend sådan dividend som ett listat bolag har delat ut och den del av dividenden som en icke listat bolag delat ut och som inte överskrider den årliga avkastningen om nio procent som beräknats på det matematiska värdet av aktier som dividendtagaren äger. Kapitalinkomstdividenden innehåller både den skattepliktiga och den skattefria andelen av sådana dividender. Med en förvärvsinkomstdividend avses i denna anvisning den del av sådan dividend som ett icke listat bolag har betalt och som överskrider den årliga avkastningen om nio procent som beräknats på det matematiska värdet av aktier som dividendtagaren äger. Förvärvsinkomstdividenden innehåller både den skattepliktiga och den skattefria andelen av en sådan dividend. Med förvärvsinkomstdividend avses dessutom dividend som stadgats såsom helt skattefri och fåtts från en annan stat än en  EU-stat eller en skatteavtalsstat.

2.2 Dividender från listade bolag

Dividend som ett listat bolag betalt utgör i sin helhet kapitalinkomstdividend för en fysisk person och för ett dödsbo så att 70 procent av dividenden utgör skattepliktig kapitalinkomst och 30 procent skattefri inkomst (ISkL 33a § 1 mom.).

Listade bolag är sådana bolag vars aktier är föremål för handel i enlighet med 1 kap. 3 § i värdepappersmarknadslagen på Helsingfors fondbörsens (NASDAQ OMX Helsinki Ab) nordiska lista, Pre-lista, First North-lista eller på ML-marknaden eller föremål för handel på motsvarande reglerad och av myndigheterna övervakad marknad i Finland eller utomlands. Listade bolag är fr.o.m. 9.11.2007 dessutom de bolag vars aktier har på bolagets samtycke eller på ansökan blivit föremål för handel i sådan multilateral handel inom det europeiska ekonomiska samarbetsområdet som avses i direktivet om marknaden för finansiella instrument (2004/39/EG).

Dividenden anses ha fåtts från ett listat bolag då aktierna har varit offentligt noterade då beslut om dividendutdelning fattades (ISkL 33a § 2 mom.). Ett bolag är offentligt noterat om någon av dess aktieserie är offentligt noterad.

Med en reglerad marknad inom Europeiska unionen avses sådan värdepappersmarknad som definierats i direktivet om investeringstjänster (93/22/EEG). Kommissionen publicerar årligen i europeiska gemenskapernas officiella tidning en lista över de reglerade marknader som medlemsstaterna anmält att är verksamma på deras område. Listan över de reglerade marknaderna (Regulated Markets) inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och över de aktier som listats på dem (Shares admitted to trading on EU Regulated Markets) finns även på internet, adressen mifiddatabase.esma.europa.eu. På samma adress finns även en lista över de marknader inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet där handeln är multilateral (Multilateral Trading Facilities).

Exempel: A får år 2011 från X Abp i dividend 5 000 euro och från Y Abp
4 000 euro. Bolagens aktier är offentligt noterade

dividend X Abp 5 000
dividend Y Abp 4 000
A:s kapitalinkomstdividend inalles 9 000
A:s skattepliktiga kapitalinkomst 6 300

 

Av dividender som A fått är skattepliktig kapitalinkomst 70 % x 9 000 euro = 6 300 euro och resterande beloppet 2 700 euro utgör skattefri inkomst.

Ett listat bolag ska av totalbeloppet på dividenden som betalts till en fysisk person eller ett dödsbo innehålla förskottsinnehållning enligt 19 procent  och redovisar innehållningen till Skatteförvaltningen. Det innehållna beloppet räknas dividendtagaren till godo vid den ordinarie beskattningen utgående från dividendbetalarens årsanmälan. Om bolaget försummar att lämna in årsanmälan, kan det innehållna beloppet räknas den skattskyldige till godo på basis av någon annan tillförlitlig utredning, såsom till exempel dividendtagarens verifikat. Förskottsinnehållning verkställs också då aktierna för vilka dividend betalas hör till förvärvskällan för en fysisk persons näringsverksamhet eller jordbruk.

2.3 Dividend som har fåtts från ett icke listat bolag

Dividend som en fysisk person och ett dödsbo har fått från ett icke listat bolag indelas i kapitalinkomstdividend och förvärvsinkomstdividend. Kapitalinkomstdividend är nio procents årliga avkastning av det matematiska värdet på aktier som dividendtagaren äger (ISkL 33b § 1 mom.). Aktiens matematiska värde räknas på basis av bolagets nettoförmögenhet för året som föregår skatteåret så, att nettoförmögenheten vid bolagets bokslutstidpunkt (tillgångar - skulder) divideras med antalet av bolagets utelöpande aktier. Aktier som bolaget inlöst eller skaffat på något annat sätt tas inte i beaktande i beräkningen.

Exempel: A får under år 2011 dividender från X Ab. Det matematiska värdet på A:s aktier beräknas enligt X Ab:s nettoförmögenhet vid utgången av den sista räkenskapsperioden år 2010. X Ab:s räkenskapsperiod är den 1 juli - den 30 juni så att nettoförmögenheten och det matematiska värdet bestäms i enlighet med bokslutet 30.6.2010.

Av det sammanlagda beloppet på kapitalinkomstdividender som dividendtagaren har fått under skatteåret från icke listade bolag utgör 90 000 euro skattefri inkomst. Gränsen tillämpas per skattskyldig, inte per bolag. Av den överskridande delen är 70 procent skattepliktig kapitalinkomst och 30 procent skattefri inkomst (ISkL 33b § 1 mom.).

Dividenden som fåtts för den del som överskrider nio procents årliga intäkt utgör förvärvsinkomstdividend. Av förvärvsinkomstdividend är 70 procent skattepliktig förvärvsinkomst och 30 procent skattefri inkomst (ISkL 33b § 2 mom.).

Exempel:

Skatteår 2011. A äger 50 st. av X Ab:s 100 aktier och får från X Ab
90 000 euro i dividend. Det matematiska värdet av X Ab:s aktie är 20 000 euro/aktie. A äger dessutom 40 st. av Y Ab:s 200 aktier och får från Y Ab 10 000 euro i dividend. Det matematiska värdet av Y Ab:s aktie är 2 500 euro/aktie. Ingetdera bolagets aktier är offentligt noterade.  

  X Ab Y Ab
dividend 90 000 10 000
aktiernas matematiska värde inalles 1 000 000 (50*20 000) 100 000 (40*2 500)
A:s kapitalinkomstdividend 90 000 (1 000 000*9%) 9 000 (100 000*9 %)
A:s förvärvsinkomstdividend 0 1000

A:s dividendinkomst som ska beskattas som kapitalinkomst

                                          6 300  ((90 000+9 000-90 000)*70%)

A:s dividendinkomst som ska beskattas som förvärvsinkomst

                                          0                          700 (1 000*70 %)

A får i kapitalinkomstdividend sammanlagt 99 000 euro av vilket belopp 90 000 utgör skattefri inkomst. Av det överskridande beloppet om 9 000 euro utgör 70 procent, dvs. 6 300 euro kapitalinkomst. Dividenden som A fått från Y Ab indelas i kapitalinkomst- och förvärvsinkomstdividend eftersom dividenden är större än den årliga avkastningen om nio procent som beräknats på det matematiska värdet av aktier som A äger. Dividendinkomstens belopp är 1 000 euro, av vilket belopp 70 procent utgör skattepliktig förvärvsinkomst och 30 procent skattefri inkomst.

På dividend som ett icke listat bolag delat ut verkställs förskottsinnehållning inte.

2.4 Dividend från ett utländskt samfund

2.4.1 Dividendens skattepliktighet

Skattepliktigheten av dividender som fåtts från ett utländskt bolag bestäms på samma sätt som skattepliktigheten av dividender som fåtts från finska bolag, då det utländska bolagets beskattningsmässiga hemvist är i en annan EU-stat eller i en sådan stat med vilken Finland har ingått ett skatteavtal som ska tillämpas på dividender (ISkL 33c § 1 mom.).

Dividenden från ett listat bolag som fåtts från en  EU-stat eller från en skatteavtalsstat utgör således kapitalinkomstdividend, av vilket belopp 70 procent utgör skattepliktig kapitalinkomst och 30 procent utgör skattefri inkomst. Dividend som fåtts från ett icke listat bolag indelas i kapitalinkomstdividend och förvärvsinkomstdividend, men kapitalinkomstandelen beräknas utgående från aktiernas gängse värde i stället för aktiernas matematiska värde. Med gängse värde avses egendomens sannolika överlåtelsepris. Det gängse värdet bestäms enligt utgången av skatteåret som föregick det år då dividenden utdelades (ISkL 33c § 3 mom.). Med skatteår avses dividendtagarens skatteår. Kapitalinkomstandelen av en dividend som fåtts år 2011bestäms således på basis av aktiens gängse värde per 31.12.2010. I brist på annan utredning kan man såsom aktiens värde betrakta dess anskaffningspris och såsom värdet på en aktie från ett nytt utländskt bolag dess nominella värde.

Exempel: 

A får under skatteåret 2011 från ett engelskt olistat bolag 100 000 euro i dividend. Aktiernas gängse värde per 31.12.2010 är 800 000 euro. A har inte under skatteåret fått dividender från andra icke listade bolag.

dividend 100 000    
dividendernas gängse värde 800 000    
A:s kapitalinkomstdividend 72 000 A:s dividendinkomst som ska beskattas såsom kapitalinkomst 0
A:s förvärvsinkomstdividend 28 000 A:s dividendinkoms som ska beskattas såsom förvärvsinkomst 19 600

Såsom A:s kapitalinkomstdividend betraktas nio procents avkastning på aktiernas gängse värde (800 000 * 9 % = 72 000). Kapitalinkomstdividenden är i sin helhet skattefri inkomst eftersom den inte överskrider skattefrihetsgränsen om 90 000 euro. Resterande delen av dividenden utgör förvärvsinkomstdividend 100 000 - 72 000 = 28 000 euro. Av förvärvsinkomstdividenden är 19 600 euro skattepliktig förvärvsinkomst och 8 400 euro skattefri inkomst.

Dividend som fåtts från en annan stat än en  EU-stat eller en skatteavtalsstat utgör i sin helhet skattepliktig förvärvsinkomst (ISkL 33c § 2 mom.).

På dividend som ett utländskt samfund delat ut verkställs förskottsinnehållning inte.  Om man får skattepliktiga dividender, kan man be skattebyrån ta dividenderna i beaktande antingen i skattekortets innehållningsprocent eller i förskottsdebetsedeln eller alternativt betala förskottskomplettering före utgången av januari följande år. Man kan slippa betala ränta på kvarskatt helt och hållet om man betalar förskottskomplettering senast den 31 januari följande år.

2.4.2 Gottgörelse för källskatt

Enligt lagen om undanröjande av internationell dubbelbeskattning ska den källskatt som betalats till utlandet avräknas på basis av hela dividendinkomsten. Till exempel av dividendinkomst som en fysisk person eller ett dödsbo fått från ett icke listat bolag med hemvist i en EU-stat utgör 70 procent skattepliktig och 30 procent skattefri inkomst. Av dividenden har man likväl innehållit källskatt på basis av hela dividendinkomsten och också gottgörelse för källskatt räknas utgående från hela dividendinkomsten och inte så att 30 procent av källskatten inte skulle gottskrivas. Samma princip tillämpas också på samfund.

Gottgörelsen kan inte vara större än det sammanlagda beloppet av skatter som i Finland betalts för inkomst som fåtts från en främmande stat. Om den betalda skatten är större än skatten som i Finland betalas för dividendinkomst, är den skattskyldige inte berättigad till att få det överskridande beloppet såsom återbäring i Finland. I sådana fall kan man dra av det överskridande beloppet under de följande 5 åren.

De oanvända avräkningarna kan avräknas i samma ordning som de uppstått och begränsningen om att avräkningen ska beräknas separat för varje land existerar inte längre.

2.5 Dividendtagarens avdrag

2.5.1 Delägarlån

Innan dividenden som har fåtts från ett aktiebolag som bedriver näringsverksamhet indelas i förvärvsinkomstdividend och kapitalinkomstdividend, ska man från det matematiska värdet på dividendtagarens aktier dra av till bolagets tillgångar hörande penninglån som delägaren eller dennes familjemedlemmar tagit, om delägaren ensamt eller tillsammans med sina familjemedlemmar direkt äger minst 10 procent av bolagets aktier eller om de har en motsvarande andel av röstetalet som bolagets samtliga aktier medför. Lånet dras av i första hand från värdet av låntagarens egna aktier och till den överskjutande delen från värdet av familjemedlemmarnas aktier i förhållande till aktieinnehavet (ISkL 33b § 4 mom.). Såsom familjemedlem betraktas maken och minderåriga barn. Med ett minderårigt barn avses i enlighet med ISkL 8 § barn som före skatteårets ingång inte har fyllt 17.år. Från aktiernas matematiska värde dras av det lånebelopp som ingår i bolagets nettoförmögenhet för det förra året och således också i aktiens matematiska värde. Delägarlånet dras av från aktiernas värde också då lånet i beskattningen har räknats till delägarens skattepliktiga inkomst.

Delägaren ska ensamt eller tillsammans med sina familjemedlemmar uppfylla kravet på 10 procents ägande eller röstetal vid utgången av den räkenskapsperiod som senast gått ut före det år då dividenden står att lyfta. I annat fall dras delägarlånets belopp inte av från aktiernas matematiska värde.

2.5.2 Bostad

Värdet av bostad som hör till bolagets tillgångar och som företagardelägaren har under skatteåret använt såsom sin egen eller sin familjs bostad dras av från det matematiska värdet av hans aktier innan dividenden indelas i kapitalinkomstdividend och förvärvsinkomstdividend (ISkL 33b § 4 mom.). Enligt lagen om pension för arbetstagare betraktas såsom företagardelägare en delägare som är i ledande ställning i bolaget och som ensamt äger över 30 % av bolagets aktier eller röstetal. Som företagardelägare betraktas även en delägare som arbetar i ledande ställning och som tillsammans med sina familjemedlemmar äger över 50 % av aktierna även om delägarens egen ägarandel skulle vara högst 30 %. Företagardelägarens ställning kan uppstå också då personen äger aktierna indirekt via ett annat bolag. Såsom familjemedlem betraktas maken och i samma hushåll bosatta egna eller makens släktingar i rakt uppgående eller nedgående led oberoende av ålder. Från aktiernas matematiska värde subtraheras beloppet som har tillämpats såsom bolagets värde då bolagets nettoförmögenhet och aktiens matematiska värde räknades. En förutsättning för att värdet på bostaden kan dras av är att delägarens ställning som företagardelägare ska existera vid utgången av den räkenskapsperiod som senast gått ut före det år då dividenden står att lyfta.

Exempel:

A äger 80 st. av X Ab:s 100 aktier och får från X Ab 80 000 euro i dividend år 2011. Det matematiska värdet av X Ab:s aktie är 12 500 euro/aktie. A äger dessutom 40 st. av Y Ab:s 200 aktier och får från Y Ab 10 000 euro i dividend. Det matematiska värdet av Y Ab:s aktie är 2 500 euro/aktie. Ingetdera bolagets aktier är offentligt noterade. A har under skatteåret haft till sitt förfogande en bostad som hör till X Ab:s tillgångar och som räknats till bolagets nettoförmögenhet för det föregående året mot ett värde av 300 000 euro. A har tidigare tagit ett lån om 200 000 euro från Y Ab, vilket lån är med i bolagets nettoförmögenhet för det föregående året.

  X Ab Y Ab
dividend 80 000 10 000
Aktiernas matematiska värde inalles 1 000 000 (80*12 500) 100 000 (40*2 500)
- bostadens värde - 300 000  
- penninglån   - 200 000
Rättat matematiskt värde 700 000 0 (-100 000)
A:s kapitalinkomstdividend 63 000 (700 000*9%) 0
A:s förvärvsinkomstdividend 17 000 (80 000-63 000) 10 000
A:s dividendinkomst som ska beskattas såsom kapitalinkomst 0 0
A:s dividendinkoms som ska beskattas såsom förvärvsinkomst 11 900 (17 000*70%) 7 000
(10 000*70 %)

Av dividenden som A fått från X Ab utgör dividendinkomstkapital nio procents avkastning på aktiernas sammanräknade matematiska värde, från vilket belopp bostadens värde har subtraherats: 9 % * (80 st. * 12 500 euro/st. - 300 000 euro) = 63 000 euro. Dividend som har fåtts från Y Ab utgör i sin helhet förvärvsinkomstdividend, eftersom det rättade matematiska värdet av A Ab:s aktier är noll (40 st. * 2 500 euro/st.
- penninglån 200 000 euro = - 100 000 euro). Eftersom kapitalinkomstdividenden som A har fått från X Ab inte överskrider skattefrihetsgränsen om 90 000 euro, uppkommer det inte alls beskattningsbar kapitalinkomst för A. Till den del som dividenden som A fått överskrider kapitalinkomstdividenden utgör den  förvärvsinkomst på det sätt som framgår av tabellen. Av förvärvsinkomstdividenden utgörutgör 70 procent skattepliktig förvärvsinkomst och 30 procent skattefri inkomst.


Före 1.1.2011 var gränsen för att en delägare skulle betraktas som företagardelägare att delägaren ägde 50 % av företaget och inte 30 % som nuförtiden.  Enligt övergångbestämmelser är de delägare i aktiebolag som är försäkrade enligt ArPL eller SjPL då ändringarna i FöPL träder i kraft och som fr.o.m. 1.1.2011 borde omfattas av FöPL skyldiga att teckna försäkring i enlighet med FöPL om samma arbete fortfarande fortgår så att försäkringen börjar gälla fr.o.m. 1.1.2014. Det har ingen betydelse vid beskattningen om man är försäkrad enligt ArPL ända till 30.12.2013 med stöd av övergångsbestämmelsen.

Exempel:

A innehar 33 % av aktierna i X Ab. A arbetar som verkställande direktör i X Ab och får lön för detta arbete. A är ArPL-försäkrad. A använder en bostad som X Ab äger som sin egen bostad. A får vara ArPL-försäkrad åren 2011 - 2013. Värdet av bostaden ska dock dras av från värdet på aktierna då maximibeloppet av kapitalinkomstdividenden räknas ut.

Om delägare är makar som arbetar i ledande ställning och om bägge två bor i egen eller i familjens bostad, ska hälften av värdet på bostaden dras av från värdet på vardera makens aktier oberoende av hur det konkreta aktieinnehavet är fördelat mellan makarna.

Exempel: Makarnas ägarandelar är 80 % och 20 % och bägge två arbetar i ledande ställning. Makarna använder bostaden tillsammans. Det ska dras av 50 % från det matematiska värdet på vardera makens aktier.

2.6 Dividend som grundar sig på arbetsinsats

Bestämmelserna om dividender som grundar sig på arbetsinsats finns i 33 b § i inkomstskattelagen, 8 § 1 mom. 4 b-punkt i lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet och i 13 a § i lagen om förskottsuppbörd (lagrummen har tillfogats genom lagarna 469 – 471/2009). Frågan behandlas mera ingående i Skatteförvaltningens anvisning Beskattning av dividend som baserar sig på arbetsinsatsen (Dnr 1103/32/2009, 22.2.2010).

2.7 Dividender som avses i lagen om skattelättnad för vissa aktiebolag som hyr ut bostäder

Lagen om skattelättnad för vissa aktiebolag som hyr ut bostäder (nedan REIT-lagen) trädde i kraft 17.11.2010. Lagen tillämpas för första gången vid beskattningen för det skatteår som inleds under år 2010. Ett aktiebolag som är allmänt skattskyldigt i Finland och som hyr ut bostäder befrias på bolagets ansökan från inkomstskatt i enlighet med vad som bestäms i den aktuella lagen. En förutsättning att lagen ska kunna tillämpas är att bolaget är noterat. Bolaget kan dock på sitt yrkande listas först under det tredje skatteåret under skattefrihetsperioden.

Den dividend som delats ut under skattefrihetsperioden utgör i sin helhet skattepliktig inkomst för mottagaren (8 § 1 mom. i REIT-lagen). Dividenden är i sin helhet skattepliktig om den delas ut för en räkenskapsperiod som gått ut under skattefrihetsperioden. En dividend som delats ut för en räkenskapsperiod som gått ut före skattefrihetsperioden beskattas enligt de allmänna bestämmelserna om dividender även om man hade fattat beslut om utdelningen eller även om dividenden hade stått att lyfta under bolagets skattefrihetsperiod.

De aktier som fysiska personer eller dödsbon innehar i REIT-bolag utgör i allmänhet tillgångar som hör till aktieinnehavarens personliga förvärvskälla, varför dividenderna från ett sådant bolag beskattas enligt bestämmelserna i inkomstskattelagen. I vissa fall kan aktierna dock höra till näringsverksamhetens tillgångar (t.ex. till värdepappershandlarens omsättningstillgångar) och då utgör dividenderna i sin helhet skattepliktig inkomst av näringsverksamheten.

Dividenderna som noterade REIT-bolag delar ut utgör i sin helhet skattepliktig kapitalinkomst. Om ett bolag på sitt yrkande listas först under det tredje året under skattefrihetsperioden, indelas dividenderna från ett sådant REIT-bolag som i början av sin skattefrihetsperiod ännu inte är noterat i helt skattepliktig kapitalinkomstandel och i helt skattepliktig förvärvsinkomstandel på grundval av det matematiska värdet på bolagets aktie. Det anses att dividenden har erhållits från ett noterat bolag om bolagets aktier, när beslutet om dividendutdelningen fattats, har varit offentligt noterade (ISkL 33a § 2 mom.).

Dividenderna från onoterade REIT-bolag indelas i kapitalinkomstdividender och i förvärvsinkomstdividender på det sätt som beskrivs i kapitel 2.3. Dividenderna (både sådana som räknas som förvärvsinkomst och sådana som räknas som kapitalinkomst) från sådana bolag är dock skattepliktiga i sin helhet och inte heller skattefrihetsgränsen om 90 000 euro gäller dem.  

2.8 Förtäckt dividend

Av förtäckt dividend som en fysisk person och ett dödsbo har fått är 70 skattepliktig förvärvsinkomst och 30 procent skattefri inkomst oberoende av bolagstyp (listat bolag/icke listat bolag) och bolagets hemviststat. Förtäckt dividend utgör inte till någon del kapitalinkomst (ISkL 33d § 1 mom.).

Den skattepliktiga andelen av förtäckt dividend är 70 procent också under år 2005.

2.9 Ränta på andelskapital och andra kapitalplaceringar

Bestämmelser om dividendinkomster tillämpas också på följande med dividender jämförbara vinstutdelningsrater som en fysisk person och ett dödsbo fått: ränta som andelslaget betalar på andelskapital, placeringsandel och tilläggsandel, vinstandel i och ränta på grundfondsandelar och placeringar i tillskottsfonder som inhemska sparbanker betalar samt på ränta på garantikapital som ömsesidiga försäkringsbolag och försäkringsförsäkringsföreningar betalar. Det sammanlagda beloppet av dessa inkomster är helt skattefri inkomst upp till 1 500 euro. Av den överskridande delen utgör 70 procent skattepliktig kapitalinkomst och 30 procent skattefri inkomst (ISkL 33d § 2 mom.).

Gränsen om 1 500 euro på skattefria räntor på andelskapitalsplaceringar och andra kapitalplaceringar är personlig och gäller för alla ovan nämnda sammanlagda inkomster från olika samfund. På räntor på andelskapital verkställs ingen förskottsinnehållning.

Exempel: 

A får under år 2011 från andelslag X i ränta på andelskapital 2 000 euro och i ränta på garantikapital från försäkringsförening Y 4 500 euro.

ränta på andelskapital 2000 skattefri andel - 1500
ränta på garantikapital 4500 blir kvar 5000
sammanlagt 6500 kapitalinkomst 3500
 
Från det sammanlagda beloppet 6 500 euro dras först av den skattefria andelen om 1 500 euro. Av resterande 5 000 euro utgör 70 procent,
dvs. 3 500 euro skattepliktig kapitalinkomst.

2.10 Dividend till andra än aktieägare

Det är vanligtvis aktieägare som är dividendtagare. Ibland kan aktieinnehavet och rätten till dividend emellertid differentieras. Så kan det ske t.ex. i en företagsaffär där säljaren förbehåller sig rätten till dividend. Man kan genom testamente eller donation ha skilt rätten till avkastning från aktie från rätten till att inneha aktie. I beskattningspraxis indelar man dividendinkomsten till den som har rätt till dividenden från ett onoterat bolag i förvärvs- och kapitalinkomst på normalt sätt på grundval av det matematiska värdet på aktien.

2.11 Skatteavdrag

2.11.1 Utgifter som hänför sig till dividendinkomst

En fysisk person och ett dödsbo kan dra av räntor som hänför sig till anskaffning av dividendinkomster och utgifter som förorsakas av anskaffning av dividendinkomster oberoende av om dividendinkomsten är med stöd av 33a - 33c § i inkomstskattelagen skattefri inkomst eller skattepliktig förvärvs- eller kapitalinkomst. Sådana räntor och utgifter dras av i första hand från kapitalinkomsterna och till den del de överskrider kapitalinkomsterna såsom underskottsgottgörelse från skatter på förvärvsinkomster.

Den skattskyldige kan också dra av utgifterna för förvaltning och förvaring av värdepapper, värdeandelar och annan motsvarande egendom till den del som de under skatteåret överskrider självriskandelen om 50 euro. Självriskandelen anses täcka utgifterna för förvaltning och förvaring av egendomen också till den del som inkomsten inte är skattepliktig (ISkL 54 § 2 mom.)

Dagliga resor mellan hemmet och aktiebolagets driftställe behandlas i Skatteförvaltningens anvisning av 1.12.2010 Avdrag av delägarföretagares kostnader för resor mellan bostaden och arbetsplatsen, nr 1168/32/2010.

2.11.2 Kommunalbeskattningens förvärvsinkomstavdrag

I beräkningsgrunden för kommunalbeskattningens förvärvsinkomstavdrag inräknas  även dividendbeloppet som beskattas som förvärvsinkomst (ISkL 105a § 1 mom.).Kommunalbeskattningens förvärvsinkomstavdrag beviljas inte på basis av förtäckt dividend.

2.11.3 Underskottsgottgörelse för delägarlån

Underskottsgottgörelsen som bildas på grund av återbetalning av delägarlån som ska betraktas som kapitalinkomst har  åren 2005 - 2009 fått dras av från skatter på förvärvsinkomster utan maximigräns (ISkL 131 § 6 mom.). Från och med 1.1.2010 omfattas underskottsgottgörelsen av normalbegränsningarna.

Underskottsgottgörelse som bildas av återbetalning av ett delägarlån kan överföras till maken utan begränsning i enlighet med ISkL 134 §.

2.11.4 Skuld som har använts för anskaffning av aktier samt ränta på den

Skuld som beror på förvärvande av företagardelägarens aktier avdras inte från aktiernas matematiska värde. Företagardelägaren får från sina kapitalinkomster dra av räntorna på skulden som använts för förvärvande av aktier i delägarens bolag och till den del som beloppet överskrider kapitalinkomsterna såsom underskottsgottgörelse från sina förvärvsinkomster. Från och med 1.1.2010 tillämpas de normala maximibeloppen av underskottsgottgörelsen.

Underskottsgottgörelsen som bildats av räntan på lånet som tagits för förvärvande av aktier kan i enlighet med ISkL 134 § överföras till maken utan begränsningar.

2.12 Anskaffningsutgift för aktier som fåtts i form av dividend

Enligt Högsta förvaltningsdomstolens avgörande HFD 28.10.2005 L 2765 betraktas aktiernas gängse värde såsom anskaffningsutgift för aktier som fåtts såsom dividender då dividenden delas ut. Såsom beloppet av erhållen dividend betraktas motsvarigt det gängse värdet av aktierna som fåtts såsom dividend. Såsom anskaffningsutgift för de erhållna aktierna betraktas aktiernas hela värde, oberoende av att endast en del av detta belopp räknas till skattepliktig inkomst.

2.13 Återkallande av beslut om dividendutdelning

Det kan hända att ett beslut om dividendutdelning återkallas senare. För att återkallandet ska kunna godkännas också i beskattningen, måste man ha en tydlig juridisk motivering till det. Att bolagets resultat eller likviditet försvagats är t.ex. inte en tillräcklig motivering för att dividenden kan återkallas (se HFD 1995 B 510 och 511).

3. Rörelseidkarens, yrkesutövarens och jordbrukarens dividender

3.1 Dividender från företagsverksamhetens förvärvskälla

Av dividender som en fysisk person eller ett dödsbo fått för aktier som hör till näringsverksamhetens och jordbrukets förvärvskälla utgör 70 procent skattepliktig inkomst av företagsverksamhet och 30 procent skattefri inkomst (NärSkL 6a § 5 mom.). Om dividenden har fåtts från ett listat bolag eller från ett icke listat bolag har ingen betydelse. Den skattefrihetsgräns om 90 000 euro som gäller för en fysisk person och ett dödsbos kapitalinkomstdividender tillämpas inte på dividender som hör till näringsverksamhetens eller jordbrukets förvärvskälla. Dividender som avses i REIT-lagen utgör i sin helhet skattepliktig inkomst av företagsverksamhet.

Den skattefria delen av dividenden som ingår i näringsverksamhetens eller jordbrukets inkomst dras av innan företagsinkomsten indelas i förvärvsinkomst- och kapitalinkomstandelar. Kapitalinkomst är 20 procents årliga avkastning på nettoförmögenheten som vid utgången av året som föregår skatteåret hört till näringsverksamhet eller jordbruk. Under det år då företagsverksamheten inleddes räknas kapitalinkomstandelen på basis av nettoförmögenheten som vid skatteårets slut hört till näringsverksamhet eller jordbruk. Den skattskyldige eller företagarmakarna tillsammans kan, innan beskattningen för skatteåret blivit färdig, yrka på att kapitalinkomstandelen ska räknas, i stället för 20 procents avkastning, enligt 10 procents årlig avkastning eller att resultatet ska beskattas i sin helhet som förvärvsinkomst (ISkL 38 § 1 mom.). Även om endast 70 procent av dividenden utgör inkomst av företagsverksamhet, räknas aktierna i sin helhet till företagsverksamhetens nettoförmögenhet.

Exempel: Näringsidkarens inkomst av näringsverksamhet är 40 000 euro under skatteåret 2011 och inkomsten innehåller 5 000 euro i dividender. Näringsverksamhetens nettoförmögenhet från förra året är 25 000 euro.

NärSkL-inkomst40 000nettoförmögenhet25 000
Dividend som ingår i NärSkL-inkomst5000  
- dividendens skattefria del1500kapitalinkomstandel5000
beskattningsbar NärSkL-inkomst38 500förvärvsinkomstandel33 500

Från inkomsten av näringsverksamhet avdras den däri ingående skattefria delen 1 500 euro (5 000 * 30 % = 1 500), vilket leder till att näringsverksamhetens beskattningsbara inkomst blir 38 500 euro. Av detta belopp utgör kapitalinkomst 20 procents årliga avkastning på det föregående årets nettoförmögenhet (25 000 euro * 20 % = 5 000 euro) och resterande delen utgör förvärvsinkomst.

3.2 Dividendens skatteår

I beskattningen av rörelseidkare och yrkesutövare som har dubbel bokföring tillämpas prestationsprincipen. Enligt prestationsprincipen utgör dividenderna inkomst för det skatteår under vilket beslut om dividendutdelning har fattats och rätt till dividendtillgodohavande således har uppstått. Tidpunkten då dividenden kunnat lyftas har ingen betydelse. Såsom näringsverksamhetens inkomst för skatteåret betraktas de dividender till vilka tillgodohavande uppstått under de räkenskapsperioder som hade utgått under skatteåret.

Exempel: Näringsidkarens räkenskapsperiod är 1.1.2010 - 31.12.2010. Beslut om att dela ut dividend som ansluter sig till näringsverksamhet har fattats i bolagsstämman 30.12.2010 och dividenden har kunnat lyftas 5.1.2011. Dividenden utgör näringsidkarens inkomst för räkenskapsperioden som utgått 31.12.2010 och för skatteåret 2010. I dividender som ska räknas som inkomst för år 2004 ingår också gottgörelse för bolagsskatt. Om näringsidkarens räkenskapsperiod skulle vara 1.3.2010 - 28.2.2011 och beslut om att dela ut dividender hade fattats i bolagsstämman 30.12.2010, skulle dividenden utgöra inkomst för år 2011.

I beskattningen av yrkesutövare med bokföring som baserar sig på kassaprincipen och i beskattningen av jordbrukare som är anteckningsskyldiga utgör dividenden inkomst för det skatteår under vilket dividenden har enligt bolagsstämmans beslut kunnat lyftas. Dividenden anses kunna lyftas på samma dag då bolagsstämma sammanträtt, om bolagsstämman inte separat bestämt om tidpunkten.

3.3 Ränta på andelskapital såsom näringsverksamhetens inkomst

Räntor på andelskapital beskattas på samma sätt som dividendinkomster, dvs. 70 procent av räntor på andelskapitalet är skattepliktig företagsinkomst för näringsverksamhetens eller jordbrukets förvärvskälla. Räntan på andelskapitalet är likväl skattefri inkomst för en fysisk person och ett dödsbo upp till 1 500 euro. Den skattefria delen hänförs först till den skattskyldiges personliga inkomst, därefter till jordbrukets inkomst och till slut till näringsverksamhetens inkomst (ISkL 33d § 2 mom.).

Då makar idkar jordbruk eller bedriver näringsverksamhet tillsammans, avdrar man från företagsinkomsten båda makarnas skattefria andelar om 1 500 euro till den del som den skattefria andelen inte redan har dragits av i en annan förvärvskälla. Avdragande av båda makarnas skattefria andelar från företagsinkomsten kräver inte att i företagsverksamheten placerad andel/placerade andelar är i båda makarnas namn. Bägge makarnas skattefria andel kan dras av även om endast den ena maken skulle äga den placerade andelen/de placerade andelarna. De skattefria andelarna dras av innan företagsinkomsten fördelas på makarna.

Exempel:

Makarna idkar jordbruk tillsammans. Jordbrukets vinst för skatteåret 2010 är 30 000 euro och däri ingår 2 000 euro i dividender samt 3 000 euro i räntor på andelskapital. Jordbrukets nettoförmögenhet från det föregående året är 25 000 euro. Hustruns och mannens arbetsinsatser fördelas 40/60, och båda makarna har 50 procents andel av jordbrukets nettoförmögenhet. Hustrun har dessutom 1 000 euro i räntor av andelskapital som hänför sig till personlig förvärvskälla.

GårdsSkL-inkomst 30 000 nettoförmögenhet 25 000
innehåller räntor på andelskapital 3000    
innehåller dividender 2000 kapitalinkomstandel som ska fördelas 5 000
(20 %*25 000)
    hustruns kapitalinkomstandel 2500
Avdrag från GårdsSkL-inkomst   mannens kapitalinkomstandel 2 500
GårdsSkL-inkomst 30 000    
- hustruns skattefria ränta - 500 förvärvsinkomstandel som ska fördelas 22 100
(27 100-5 000)
- mannens skattefria ränta - 1500 hustruns förvärvsinkomstandel 8 840
(40 %*22 100)
- skattefri andel av räntan som överskrider 1 500 euro - 300 mannens förvärvsinkomstandel 13 260
(60 %*22 100)
- dividendens skattefria andel - 600    
Inkomst som ska fördelas 27 100    

Från jordbrukets inkomst dras av först båda makarnas andel av räntan på andelskapitalet, som är skattefri upp till 1 500 euro. Eftersom hustrun har 1 000 euro räntor på andelskapital som hänför sig till en personlig förvärvskälla, ska man från jordbrukets inkomst dra av 500 euro. Det skattefria avdragsbeloppet av mannens och hustruns skattefria andelar är således 2 000 euro. Därefter drar man av från jordbrukets inkomst den skattefria andelen om 30 procent av den andel som överskrider den helt skattefria andelen av räntorna på andelskapitalet, dvs. 1 000 euro (1 000 * 30 % = 300) och från dividendinkomsten 2 000 euro (2 000 * 30 % = 600). Jordbrukets inkomst blir 27 100 euro som fördelas i kapital- och förvärvsinkomstandelar utgående från jordbrukets nettoförmögenhet från det föregående året. Kapitalinkomstandelen är 20 % * 25 000 = 5 000 euro och resterande beloppet 22 100 euro utgör förvärvsinkomstandel. Makarnas andelar av jordbrukets nettoförmögenhet är 50/50, så att båda makarna får i kapitalinkomst 50 % * 5 000 = 2 500 euro. Förvärvsinkomstandelen fördelas på makarna i förhållandet till deras arbetsinsatser: hustruns inkomst är 40 % * 22 100 = 8 840 euro och mannens andel av inkomsten är 60 % * 22 100 = 13 260 euro.

4. Samfund

4.1 Allmänt

Dividender som de aktier som hör till samfundens näringsverksamhet har frambringat är i huvudsak skattefria (NärSkL 6a §). Undantag från denna huvudregel gäller dividender som fåtts utanför EU, investeringstillgångsdividender och dividender som ett icke listat bolag fått från ett listat bolag och dividender som avses i REIT-lagen. Inhemska dividender och dividender från EU-området behandlas lika om det är fråga om dividendbetalare som avses i moder-dotterbolagsdirektivet. Dividender som fåtts från en stat utanför EU är däremot enligt huvudregeln helt eller delvis skattepliktig inkomst för samfundet men i praktiken bestäms skattebehandlingen av dividender från dessa stater i enlighet med skatteavtalet som ingåtts med staten i fråga.

4.2. Dividendens förvärvskälla

Skatteplikten av dividender som ett samfund har fått bestäms oberoende av dividendens förvärvskälla i enlighet med bestämmelserna i NärSkL 6a § då dividendtagaren är ett aktiebolag, andelslag, sparbank eller ett ömsesidigt försäkringsbolag. Dividender i personlig förvärvskälla hos andra än ovan nämnda samfund är helt och hållet skattepliktig inkomst i enlighet med ISkL 33d §. Således är till exempel föreningarnas och stiftelsernas dividender som ska beskattas som personlig inkomst helt skattepliktiga om samfundet inte är allmännyttigt. Dividender som hör till jordbrukets förvärvskälla beskattas för samtliga samfunds vidkommande i enlighet med GårdsSkL 5 § 14 punkten på sätts om stadgats i NärSkL 6a §.

4.3 Dividender från Finland

Dividender som ett samfund fått från Finland utgör i huvudsak inte skattepliktig inkomst. Skattefri inkomst för dividendtagaren är dividender som delats ut av ett icke listat bolag samt dividender som ett listat bolag delat ut till ett annat listat bolag.  Också dividender som ett icke listat bolag fått från ett listat bolag utgör skattefri inkomst då det icke listade bolaget äger minst 10 procent av det listade bolaget som delar ut dividenden. Om ägarvillkoret inte uppfylls, är 75 procent av dividenden som det icke listade bolaget fått skattepliktig inkomst och resterande 25 % utgör skattefri inkomst. Av dividenderna som erhållits för aktier som hör till investeringstillgångarna som avses i NärSkL 11 § är dock 75 procent alltid skattepliktig och 25 procent skattefri inkomst (NärSkL 6a §).

Med listade bolag avses sådana bolag vars aktier, när beslutet om dividendutdelningen fattas, är föremål för handel i enlighet med 1 kap. 3 § i värdepappersmarknadslagen på Helsingfors fondbörsens (NASDAQ OMX Helsinki Ab) nordiska lista, Pre-lista, First North-lista eller på ML-marknaden eller föremål för handel på motsvarande reglerad och av myndigheterna övervakad marknad i Finland eller utomlands. Listade bolag är fr.o.m. 9.11.2007 dessutom de bolag vars aktier har på bolagets samtycke eller på ansökan blivit föremål för handel i sådan multilateral handel inom det europeiska ekonomiska samarbetsområdet som avses i direktivet om marknaden för finansiella instrument (2004/39/EG) (se närmare kapitel 2.2).

Dividender som en andelsbank har fått från en affärsbank som fungerar såsom centralt finansieringsanstalt för andelsbankerna (från Pohjola Bank Abp) utgör i sin helhet skattefri inkomst.

I tabellen nedan har man beskrivit det grundläggande läget i beskattningen av dividender som ett samfund har fått från Finland. I tabellen har man inte beaktat penninginrättningarnas eller försäkrings- och pensionsanstalternas investeringstillgångsdividender. Också det ovan nämnda undantaget beträffande Andelsbanken och dividenderna som avses i REIT-lagen har lämnats obeaktat.

Tabell: Dividender som ett inhemskt samfund har fått från Finland år 2011

Dividendens utdelare Dividendtagare Beskattning av dividendtagaren
Listat/icke listat samfund Listat samfund Dividenden utgör skattefri inkomst
Icke listat samfund Icke listat samfund Dividenden utgör skattefri inkomst
Listat samfund Icke listat samfund Dividenden utgör skattefri inkomst, om dividendtagaren äger direkt minst 10 % av aktiekapitalet. Om ägarandelen är mindre än 10 %, är 25 % skattefri och 75 % skattepliktig inkomst.
Listat/icke listat samfund Samfund som inte bedriver näringsverksamhet och vars bolagsform är annan än aktiebolag, andelslag, ömsesidigt försäkringsbolag eller sparbank. Dividenden som hör till personlig förvärvskälla utgör skattepliktig inkomst till 100 %, såtillvida det inte är fråga om ett allmännyttigt samfund.

4.4 Dividender från en EU-stat

Dividend som ett samfund fått från en EU-stat är i allmänhet skattefri inkomst för samfundet om det är fråga om en dividendbetalare som avses i moder-dotterbolagsdirektivet (NärSkL 6a §).

Av dividenden som ett icke listat bolag fått från ett listat bolag utgör likväl 25 procent skattefri inkomst och 75 procent skattepliktig inkomst då dividendtagaren äger mindre än 10 procent av det utdelande bolagets aktiekapital.

Av en dividend som man fått från en EU-stat på basis av aktier som hör till investeringstillgångarna utgör 75 procent skattepliktig och 25 procent skattefri inkomst. Om man dock fått dividenden från ett sådant utländskt samfund på vilket moder-dotterbolagsdirektivet kan tillämpas och om mottagarbolaget äger 10 procent eller mer av utdelarens aktiekapital, är den dividend som man fått även för sådana aktier som hör till investeringstillgångarna skattefri.

I tabellen nedan har man beskrivit det grundläggande läget i beskattningen av dividender som ett samfund har fått från en EU-medlemsstat. I tabellen har man inte beaktat penninginrättningarnas eller försäkrings- och pensionsanstalternas investeringstillgångsdividender. Beskattningen sker likväl i enlighet med bestämmelserna i skatteavtalet med resp. stat och dividenden beskattas i allmänhet inte i Finland.

Tabell: Dividender som ett inhemskt samfund har fått från en EU-medlemsstat år 2011

Dividendens utdelare Dividendtagare Beskattning av dividendtagaren
Listat/Icke listat samfund Listat samfund Dividenden utgör skattefri inkomst
Icke listat samfund Icke listat samfund Dividenden utgör skattefri inkomst
Listat samfund Icke listat samfund Dividenden utgör skattefri inkomst, om dividendtagaren äger direkt minst 10 % av aktiekapitalet. Om ägarandelen är mindre än 10 %, utgör 25 % av dividenden skattefri och 75 % skattepliktig inkomst.

4.5 Dividender utanför EU

Dividend som fåtts från ett bolag med hemvist utanför EU utgör i sin helhet skattepliktig inkomst om Finland och staten ifråga inte har ett gällande skatteavtal som tillämpas på dividenden som samfundet fått (NärSkL 6a § 2 mom.).

Om ett skatteavtal som ska tillämpas på dividendinkomster däremot är i kraft mellan Finland och staten där bolaget som betalar dividenden har sin hemvist, är 25 procent av den erhållna dividenden skattefri inkomst och 75 procent skattepliktig inkomst enligt Finlands interna lagstiftning. Beskattningen av dividender från även dessa stater bestäms likväl i praktiken på basis av skatteavtal.

4.6. Särskilda frågor

4.6.1 Dividendersättning

Betald dividendersättning är inte avdragbar till den del som den dividend i stället för vilken dividendersättningen har betalts utgör skattefri inkomst (NärSkL 16 § 6 punkten). Dividendersättningen är på motsvarande sätt skattepliktig inkomst för mottagaren till den del som dividenden som utgör grunden för betalning av den skulle ha varit skattepliktig för honom om han hade fått den.

Exempel: Dividendens utdelare, ett listat bolag A Abp, delar ut under år 2010 i dividender 100 000 euro, vilket belopp utgör inkomst för låntagarbolaget B Ab, som är ett icke listat bolag. Av dividenden utgör 75 procent skattepliktig inkomst och 25 procent skattefri inkomst för B Ab. Då låntagarbolaget B Ab betalar 100 000 euro i dividendersättning, är 75 procent av dividendersättningen avdragbart. Då långivaren C Ab, som är ett icke listat bolag, får 100 000 euro i dividendersättning, är 75 procent av den skattepliktig inkomst och 25 procent utgör skattefri inkomst.

4.6.2 Dividender som har fåtts på basis av aktier som hör till investeringstillgångar

Investeringstillgångar är penninginrättningarna samt försäkrings- och pensionsanstalterna tillhöriga värdepapper, fastigheter och annan sådan egendom, fordringar undantagna, som anskaffats för investering av medel eller tryggande av investeringar (NärSkL 11 §). Endast de samfund som nämns i lagrummet kan ha investeringstillgångar.

Av dividenden som på basis av aktier som hör till investeringstillgångar fåtts från Finland eller från en  EU-stat utgör 25 procent skattefri och 75 procent skattepliktig inkomst. Om dividenden har likväl fåtts från ett sådant utländskt samfund på vilket moder-dotterbolagsdirektivet kan tillämpas och det mottagande bolaget äger 10 procent eller mera av det utdelande bolagets aktiekapital, är även dividenden som fåtts för aktier som hör till investeringstillgångar skattefri (NärSkL 6a § 1 mom.).

Moder-dotterbolagsdirektivet tillämpas på bolaget då följande villkor uppfylls:

  • Den beskattningsmässiga hemvisten av ett samfund som delar ut dividender är enligt skattelagstiftningen i någon EU-stat i denna stat och bolaget inte anses på grund av ett skatteavtal med en tredje stat ha beskattningsmässig hemvist utanför gemenskapen
  • Bolaget har en bolagsform som nämns i direktivets bilaga
  • Bolaget är skyldigt att utan valmöjlighet och befrielse betala någon av de skatter som nämns i direktivet

Moder-dotterbolagsdirektivet (90/435/EEG) gäller för beskattning av gränsöverskridande direktinvesteringsdividender. Enligt direktivet avstår dotterbolagets hemviststat (källstaten) från att innehålla källskatt och moderbolagets hemviststat befriar i motsvarande mån dividenderna från skatt eller avräknar den bolagsskatt som uppburits i källstaten för resp. skatt. I direktivet bestäms bl.a. om vilka företagsformer och vilka skatter som bolag som delar ut dividender har betalt omfattas av direktivets tillämpningsområde i resp. EU-medlemsstat. Direktivet tillämpas till exempel på publika och privata aktiebolag, på europabolag och i de flesta EU-staterna även på andelslag. Bolag som har registrerats på Isle of Man och Kanalöarna och som inte är skyldiga att betala någon av de skatter som nämns i direktivet, likställs i beskattningen i Finland inte med inhemska bolag.

Dividend som har fåtts från ett bolag som har sin hemvist utanför EU och som grundar sig på investeringstillgångsaktier utgör i sin helhet skattepliktig inkomst om Finland och staten ifråga inte har ett gällande skatteavtal som tillämpas på dividenden som samfundet fått.

4.6.3 Övriga poster av vinstutdelningsnatur som ett samfund har fått

Också andra poster av vinstutdelningsnatur som ett samfund har fått beskattas på samma sätt som dividender. Sådana är bl.a.

  • ränta på andelskapital som ett andelslag har utbetalt
  • ränta som ett andelslag har betalt på andelslagets investeringsandel och tilläggsandel
  • vinstandel och ränta som en inhemsk sparbank har betalt på grundfondandel och placering i kompletterande fond
  • ränta på garantikapital som ett ömsesidigt försäkringsbolag och en försäkringsförening har betalt NärSkL (6a § 4 mom.).
  • medlen från fonden för inbetalt fritt eget kapital, om man inte kan utreda att de till sin karaktär utgör återbetalning av kapital (se närmare anvisningen Den nya aktiebolagslagen och dess inverkan på beskattningen (dnr 206/345/2007, 8.3.2007).

Dessa vinstutdelningar är således skattefria för det mottagande samfundet, såtillvida någon av de ovan uppräknade undantagen (t.ex. räntan eller vinstandelen har fåtts av investeringstillgångar, ett icke listat bolag har fått från ett listat bolag) inte gör att en del av dessa blir skattepliktiga. Då skulle den skattefria andelen vara 25 procent och den skattepliktiga andelen 75 procent.

Ränta eller vinstandel som fåtts från en sådan stat utanför EU med vilken Finland inte har ingått ett skatteavtal som ska tillämpas på räntan eller vinstandelen som samfundet fått utgör i sin helhet skattepliktig inkomst.

4.6.4 Återbäring av pensionsstiftelsens och pensionskassans övertäckning

Återbäringar av övertäckning som pensionsstiftelserna och pensionskassorna har betalt är avdragbara för pensionsstiftelsen och pensionskassan (NärSkL 18 § 1 mom. 5 punkten) och skattepliktig inkomst för mottagaren.

En pensionsstiftelse kan enligt 45 § i lagen om pensionsstiftelser med samtycke av försäkringsinspektionen återbetala övertäckning till arbetsgivarna. Pensionskassan kan i enlighet med 83a § i lagen om försäkringskassor återbetala övertäckning till sina delägare. Enligt Finansinspektionen (tidigare Försäkringsinspektionen) tas övertäckningen i beaktande i bokslutet, om pensionsstiftelsen eller pensionskassan har fattat beslut om återbäringen och fått Finansinspektionens samtycke därtill. Finansinspektionens samtycke måste fås före årsrevision. Finansinspektionen förutsätter inte att pensionsstiftelsen eller -kassan ska fatta beslut om återbäring av övertäckningen före räkenskapsperiodens slut och inte heller att ansökan om återbäring av övertäckning ska lämnas till Finansinspektionen före räkenskapsperiodens slut, utan att beslutet kan fattas och ansökan lämnas in efter räkenskapsperiodens slut.

Återbäring av övertäckning som behandlats i bokslutet på sätt som Finansinspektionen bestämt kan dras av i pensionsstiftelsens eller pensionskassans beskattning såsom utgift för det år under vilket räkenskapsperioden slutar.

4.6.5 Förtäckt dividend

Av en förtäckt dividend som hör till näringsverksamhetens förvärvskälla utgör 70 procent skattepliktig inkomst (NärSkL 6a § 6 mom.).

Av en förtäckt dividend som ska räknas till inkomsten av ett aktiebolags, andelslags, en sparbanks och ett ömsesidigt försäkringsbolags personliga förvärvskälla utgör 70 procent skattepliktig inkomst. En förtäckt dividend som ett annat samfund får utgör skattepliktig inkomst i sin helhet (NärSkL 6a § 6 mom. ISkL 33d 4 mom.).

4.6.6 Dividender som avses i lagen om skattelättnad för vissa aktiebolag som hyr ut bostäder

Den dividend som delats ut under skattefrihetsperioden utgör i sin helhet skattepliktig inkomst (8 § 1 mom. i REIT-lagen). Dividenden är i sin helhet skattepliktig om den delas ut för en räkenskapsperiod som gått ut under skattefrihetsperioden. En dividend som delats ut för en räkenskapsperiod som gått ut före skattefrihetsperioden beskattas enligt de allmänna bestämmelserna om dividender även om man hade fattat beslutet om utdelningen under bolagets skattefrihetsperiod.

För de i 20 § i inkomstskattelagen avsedda samfund som befriats från skatt på inkomst utgör dividender dock skattefri inkomst. För de samfund som är delvis skattefria utgör dividender däremot i sin helhet skattepliktig inkomst. Sådana samfund är de samfund som avses i 21 §, 21a § och 22 § i inkomstskattelagen. Dividender är skattepliktiga även för de samfund som avses i lagen om skattelättnader för vissa allmännyttiga samfund (680/1976).

Avgörande för till vilken förvärvskälla ett REIT-bolags aktier hör är verksamhetens karaktär och hur aktieinnehavet ansluter sig till samfundets verksamhet. Aktierna kan höra till näringsverksamhetens tillgångar, t.ex. om det är fråga om en värdepappershandlares omsättningstillgångar. På motsvarande sätt utgör aktier som ett allmännyttigt samfund innehar i regel tillgångar som hör till den personliga förvärvskällan.

5.Näringssammanslutningar

5.1 Dividender av näringsverksamhetens förvärvskälla och jordbrukets förvärvskälla

Dividender som fåtts av aktier som hör till näringsverksamhetens förvärvskälla utgör i sin helhet inkomst av sammanslutningens näringsverksamhet. Full eller delvis skattefrihet för dividendinkomster förverkligas för delägarnas vidkommande så att dividendens skattefria del dras av från delägarens inkomstandel. Den skattefria andelen bestäms på basis av NärSkL 6a § som gäller beskattning av delägaren (ISkL 16 § 3 mom.). Aktier som hör till sammanslutningens näringsverksamhetsförvärvskälla räknas i sin helhet in i sammanslutningens nettotillgångar.

Dividender som hör till sammanslutningens jordbruksförvärvskälla behandlas på samma sätt som dividender som hör till sammanslutningens näringsverksamhetsförvärvskälla. Den skattefria delen av dividenden som ingår i jordbruksinkomsterna dras av från delägarens inkomstandel i enlighet med GårdsSkL 5 § 14 punkten (ISkL 16 § 3 mom.).

5.2 Dividender av näringssammanlutningens personliga förvärvskälla

Dividender som fåtts på grund av aktier som hör till personlig förvärvskälla tas inte i beaktande då inkomst av sammanslutningens personliga förvärvskälla räknas ut. Dividender av personlig förvärvskälla fördelas direkt att beskattas som delägarnas inkomst i enlighet med de andelar som de har i sammanslutningens inkomst. Dividenderna beskattas på samma sätt som om kunden hade fått dividenden direkt från det utdelande bolaget (ISkL 16 § 4 mom.).

5.3 Fysiska personers och dödsbons inkomstandel

5.3.1 Dividender som ingår i näringsverksamhetens inkomstandel

Den inkomstandel som en fysisk person eller ett dödsbo har fått från en sammanslutning utgör inkomst av samma förvärvskälla med sammanslutningen. Sammanslutningens inkomst av näringsverksamhetens förvärvskälla utgör således för delägaren inkomst av näringsverksamhetens förvärvskälla och inkomst av annan verksamhet utgör inkomst av delägarens personliga förvärvskälla.

Det anses att till delägarens inkomstandel hör proportionellt sett samma andel av dividender som sammanslutningen fått som delägarens proportionella andel av sammanslutningens inkomst är (t.ex. då delägarens inkomstandel är 1/5 av sammanslutningens inkomst, hänförs också 1/5 av dividender som sammanslutningen har fått till delägarens inkomstandel).

Från inkomstandelen som en fysisk person eller ett dödsbo har fått avdras såsom skattefri andel av dividenden 30 procent av dividenden. En dividend som ett REIT-bolag delat ut är dock i sin helhet skattepliktig. Målet är att till näringsverksamhetens inkomst ingående dividender som fåtts via en sammanslutning ska behandlas på samma sätt som i fråga om en enskild näringsidkare. Resterande delen av inkomstandelen indelas i kapital- och förvärvsinkomst så att kapitalinkomst är 20 procents årlig avkastning på delägarens andel av sammanslutningens nettoförmögenhet.

Om delägarens inkomstandel är mindre än beloppet som ska dras av såsom skattefri dividend, överförs beloppet som inte dragits av för att dras av från inkomstandelen av samma förvärvskälla i delägarens samma näringssammanslutning under tio påföljande år (ISkL 16 § 3 mom.). Skattefria andelar av dividender som inte dragits av under tidigare år dras av från skatteårets inkomstandel så att man drar av först resp. årets skattefria andel och därefter de tidigare oavdragna skattefria andelarna med början från de äldsta andelarna. En skattefri andel som inte dragits av gäller för respektive skattskyldig och överförs inte till exempel i samband med generationsväxling till den som fortsätter med verksamheten.

Exempel:

Kommanditbolagets inkomst för år 2010 som ska fördelas är 8 000 euro, i vilket belopp man har räknat in 30 000 euro såsom dividender av sammanslutningens näringsverksamhetsförvärvskälla. Bolagets ansvariga bolagsman är den fysiska personen A och dödsboet B är bolagets tysta bolagsman. Bolagets nettoförmögenhet vid utgången av senaste räkenskapsperiod är 50 000 euro. B får 10 procents årlig ränta på sin placering om 20 000 euro.

KB   A:s andel B:s andel
NärSkL-inkomst 8 000 6 000 2 000
NärSkL-dividend 30 000 22 500 7 500
nettoförmögenhet 50 000 30 000 20 000
  - dividendens skattefria del - 6 750 - 2 250
  beskattningsbar inkomstandel 0 (-750 överf- till följ. år) 0 (-250 överf. till följ. år)

B får överenskommen avkastning på sin placering (2 000 euro) och A får resterande delen av inkomsten. Delägarnas andel av dividenderna bestäms på basis av inkomstandelen: A:s andel av dividender och inkomsten är 6 000 / 8 000 = 75 % och B:s andel är 2 000 / 8 000 = 25 %. Från inkomstandelen avdras dividendernas skattefria del, som är 30 procent av andelen av sammanslutningens dividender. Hos A är avdraget 75 % * 30 000 * 30 % = 6 750 och från B: s andel avdras 25 % * 30 000 * 30 % = 2 250. Eftersom inkomstandelarna inte räcker till att göra avdraget, överförs resterande andelar för att dras av under det påföljande året. Beskattningsbar inkomst uppkommer således inte under år 2010.

Under påföljande året är kommanditbolagets inkomst av näringsverksamhet som ska fördelas 25 000 euro, vilket belopp innehåller 10 000 i dividender. Sammanslutningens nettoförmögenhet är 40 000 euro vid utgången av den senaste räkenskapsperioden.

KB   A:s andel B:s andel
NärSkL-inkomst 25 000 23 000 2 000
Inneh.dividend 10 000 9 200    800
nettoförmögenhet 40 000 20 000 20 000
  - dividendens skattefria del - 2 750  - 240
  - oavdragen skattefri andel - 750 - 250
  Beskattningsbar ink.andel 19 490 1 510
  nettoförmögenhet 20 000 20 000
  NärSkL-kapitalinkomstandel 4 000 1 510
  NärSkL-förvärvsinkomstandel 15 490  

B får fortsättningsvis 10 procents avkastning på sin placering, dvs. 2 000 euro och A får resterande 23 000 euro. A: s andel av sammanslutningens dividend är 23 000 / 25 000 = 92 % och B: s andel 8 %. Från A: s inkomstandel avdras såsom dividendens skattefria del 92 % * 10 000 * 30 % = 2 760 euro och de 750 euro som inte kunnat dras av under det föregående året, varvid man får såsom A: s beskattningsbara inkomstandel 19 490 euro. Av detta belopp är kapitalinkomst 20 % * 20 000 = 4 000 euro och resterande delen utgör förvärvsinkomst. Från B: s inkomstandel avdras såsom dividendens skattefria del 8 % * 10 000 * 30 % = 240 euro samt de 250 euro som inte kunnat dras av under det föregående året. B: s beskattningsbara inkomst blir 1 510 euro, som i sin helhet utgör kapitalinkomst (20 000 * 20 % > 1 510).

5.3.2 Avdrag på delägarnivån då näringsverksamhetens inkomstandel beräknas

Innan inkomstandelen som delägaren fått indelas i förvärvs- och kapitalinkomst avdrar man från inkomstandelen räntan på den skuld som använts för anskaffning av delägarens sammanslutningsandel. Den skattefria andel av dividenden som ingår i sammanslutningens inkomstandel dras av efter ränteavdraget (ISkL 58 § 6 mom.).

På beräkningen av delägarens kapitalinkomstandel inverkar de korrigeringar som gjorts i delägarens andel av sammanslutningens nettotillgångar. Från den andel av sammanslutningens nettoförmögenhet som tillkommer bolagsmannen i ett öppet bolag och den ansvariga bolagsmannen i ett kommanditbolag avdras den räntebelagda skulden som använts för anskaffning av andelen i bolaget (ISkL 41 § 5 mom.). Från delägarens nettoförmögenhetsandel avdras också sådan bostad som hör till tillgångarna i sammanslutningens näringsverksamhet och som delägaren har under skatteåret använt som bostad för sig själv eller för sin familj (ISkL 41 § 4 mom.).

Exempel:

Öppet bolags inkomst av näringsverksamhet för år 2010 är 70 000 euro, vilket belopp innehåller 40 000 i dividender. Bolagets bolagsmän är de fysiska personerna A och B, som har 50 procents andel av sammanslutningens inkomst och förmögenhet. A har en skuld om 20 000 euro som hänför sig till anskaffning av andelen, av vilket belopp han har betalt 1 000 euro i ränta. Sammanslutningens nettoförmögenhet för det föregående året är 50 000 euro.

ÖB     A:s andel B:s andel
NärSkL-inkomst 70 000   35 000 35 000
inneh. dividend 40 000   20 000 20 000
  50 000      
    - ränta - 1 000  
    - dividendens skattefria del - 6000 - 6000
    beskattn.bar ink.andel 28 000 29 000
    nettoförmögenhet 25 000
- 20 000
= 5 000
25 000
    NärSkL-kap.ink andel 1 000 5 000
    NärSkL-förv.ink. andel 27 000 24 000

Från A:s inkomstandel avdras först räntan på skulden som använts för anskaffning av bolagsandelen 1 000 euro och därefter den skattefria delen av dividender som ingår i inkomstandelen 50 % * 40 000 * 30 % = 6 000 euro. Då A:s kapitalinkomst beräknas, avdrar man från A:s andel av sammanslutningens nettoförmögenhet skulden som använts för anskaffning av aktierna, varvid kapitalinkomstandelen blir (25 000 - 20 000) * 20 % = 1 000 euro. Resterande delen av den beskattningsbara inkomstandelen utgör förvärvsinkomst.

Exempel:

Öppet bolags inkomst av näringsverksamhet för år 2010 är 70 000 euro, vilket belopp innehåller 40 000 i dividender. Bolagets bolagsmän är de fysiska personerna A och B, som har 50 procents andel av sammanslutningens inkomst och förmögenhet. A har en skuld om 20 000 euro som hänför sig till anskaffning av andelen, av vilket belopp han har betalt 1 000 euro i ränta. Sammanslutningens nettoförmögenhet för det föregående året är 50 000 euro.

ÖB     A:s andel B:s andel
NärSkL-inkomst 70 000   35 000 35 000
inneh. dividend 40 000   20 000 20 000
nettoförmögenhet 50 000      
    - ränta - 1 000  
    - dividendens skattefria del - 6000 - 6000
    beskattn.bar ink.andel 28 000 29 000
    nettoförmögenhet 25 000
- 20 000
= 5 000
25 000
    NärSkL-kap.ink andel 1 000 5 000
    NärSkL-förv.ink. andel 27 000 24 000

Från A:s inkomstandel avdras först räntan på skulden som använts för anskaffning av bolagsandelen 1 000 euro och därefter den skattefria delen av dividender som ingår i inkomstandelen 50 % * 40 000 * 30 % = 6 000 euro. Då A:s kapitalinkomst beräknas, avdrar man från A:s andel av sammanslutningens nettoförmögenhet skulden som använts för anskaffning av aktierna, varvid kapitalinkomstandelen blir (25 000 - 20 000) * 20 % = 1 000 euro. Resterande delen av den beskattningsbara inkomstandelen utgör förvärvsinkomst.

5.3.3 Dividender som ingår i jordbrukets inkomstandel

Dividender som ingår i jordbrukets inkomstandel dras av från jordbrukets inkomstandel som fåtts från sammanslutningen enligt samma principer som avdrag görs från näringsverksamhetens inkomstandel på basis av dividender som ingår däri.

5.3.4 Dividender från personlig förvärvskälla

Dividender från personlig förvärvskälla beskattas hos delägare  enligt de bestämmelser i inkomstskattelagen som gäller delägare, varvid dividendernas skattefria delar dras av direkt från dividendinkomsten som ska beskattas hos delägaren. I fråga om fysiska personer och dödsbon beror beskattningen av dividender på om dividenden har fåtts från ett listat bolag eller ett icke listat bolag. Om dividenden har fåtts från ett icke listat bolag, bestäms dividendens kapitalinkomstandel på basis av aktiens matematiska värde. Också skattefrihetsgränsen om 90 000 euro som gäller för kapitalinkomstdividender tas i beaktande då man beskattar dividender som fåtts via en sammanslutning. Dividenderna från REIT-bolag är dock i sin helhet skattepliktiga (se kapitlen 2.3 och 2.7).

5.4 Samfundets inkomstandel

5.4.1 Inkomstandelens förvärvskälla och egendomsslag hos ett samfund

I ett samfund bestämmer hänförandet av sammanslutningsandelen till en viss förvärvskälla och egendomsslag på vilket sätt inkomstandelen som fåtts från sammanslutningen och däri anslutna dividender ska betraktas som inkomst av respektive förvärvskälla och inkomstslag. En sammanslutningsandel kan under skatteåret höra endast till en förvärvskälla och ett egendomsslag i samfund. Då en sammanslutningsandel hör till exempel till samfundets näringsverksamhetsförvärvskälla, utgör inkomstandelarna som fåtts från samfundet och dividendinkomsten som fåtts via samfundet inkomst av samfundets näringsverksamhet oberoende av om inkomsten har varit sammanslutningens inkomst av näringsverksamhet, jordbruk eller annan verksamhet. Motsvarigt om sammanslutningsandelen hör till samfundets personliga förvärvskälla, utgör inkomsten som fåtts på basis av sammanslutningsandelen i sin helhet inkomst av personlig förvärvskälla.

Indelningen investeringstillgångar/annan egendom är av betydelse i fråga om egendomsslag eftersom dividender som hör till investeringstillgångarna utgör delvis skattepliktig inkomst. Dividender som ingår i inkomstandelen är inkomster som fåtts av investeringstillgångarna om sammanslutningsandelen utgör samfundets investeringstillgångar.

5.4.2 Avdragande av dividendernas skattefria del

Till delägarens inkomstandel anses höra proportionellt sett samma andel av dividender som sammanslutningen fått som delägarens inkomstandel proportionellt utgör av sammanslutningens inkomst (till exempel då delägarens inkomstandel är 1/5 av sammanslutningens inkomst, hänförs också 1/5 av dividender som sammanslutningen fått till delägarens inkomstandel).
Dividend som ingår i inkomstandelen som ett samfund fått från en sammanslutning beskattas i enlighet med de beskattningsgrunder som gäller för samfundet och dividendens skattefria del bestäms på basis av NärSkL 6a §. Det är av betydelse till vilket egendomsslag sammanslutningsandelen ur samfundets synpunkt hör, om det dividendutdelande bolaget är ett listat bolag eller om samfundets proportionella ägarandel av ett listat bolags aktiekapital är minst tio procent. Såsom skattefri andel avdras, beroende på sammanslutningsandelens egendomsslag, sammanslutningens hela andel av dividenden som sammanslutningen fått, 25 procent av dividenden eller avdrag görs inte alls.

Dividenden som samfundet har fått utgör i huvudsak skattefri inkomst med följande undantag: Av dividender som fåtts på basis av aktier som hör till investeringstillgångar är 75 procent skattepliktig inkomst om dividendens utdelare inte är ett samfund som avses i moder-dotterbolagsdirektivet och av vars aktiekapital dividendtagaren äger direkt minst 10 procent vid den tidpunkt då dividenden delas ut. Av dividenden som ett icke listat bolag fått från ett listat bolag är 75 procent skattepliktig inkomst om dividendtagaren inte direkt äger minst 10 procent av det dividendutdelande bolagets aktiekapital vid den tidpunkt då dividenden delas ut. Dividendinkomsten är helt skattepliktig inkomst för samfundet då dividenden har fåtts från ett bolag med hemvist i ett land utanför Europeiska Unionen, med vilket land Finland inte har ett skatteavtal som ska tillämpas på dividender som samfundet har fått. Även en dividend som ett REIT-bolag delat ut är i sin helhet skattepliktig. (Se närmare kapitel 4).

Såsom direkt ägande betraktas även sådana aktier som ägts via en sammanslutning vilkas ägarandel beräknas på basis av andelen som samfundet ägt av sammanslutningen (t.ex. bolaget äger 25 procent av ett bolag som delar ut dividender och samfundets andel av sammanslutningens förmögenhet är ½, varvid samfundet anses äga 12,5 procent av bolaget som delar ut dividenderna).

Då sammanslutningsandelen hör till samfundets förvärvskälla av näringsverksamhet, utgör även inkomstandelar från sammanslutningens övriga förvärvskällor samt dividender som hör till sammanslutningens personliga förvärvskälla samfundets inkomst av näringsverksamhet. Skattefria delar av dividender som ingår i sammanslutningens näringsinkomst avdras likväl endast från samfundets andel i sammanslutningens näringsinkomst och inte från inkomstandelar som fåtts från sammanslutningens övriga förvärvskällor, inte heller från dividender som ingår i personlig förvärvskälla. Om inkomstandelen inte räcker till avdraget, görs avdraget under tio påföljande skatteår från inkomstandel som fåtts från samma näringssammanslutning och som hänför sig till samma förvärvskälla. Dividendernas skattefria delar som inte dragits av under tidigare år dras av från skatteårets inkomstandel så att man drar av först den skattefria delen för resp. skatteår och därefter tidigare inte avdragna skattefria delar med början från de äldsta inkomstandelarna.

Exempel: 

Sammanslutningens inkomst av näringsverksamhet för år 2010 som ska fördelas är 10 000 euro, som inkluderar 20 000 euro i dividender av sammanslutningens näringsverksamhetsförvärvskälla. Dividenderna har fåtts från ett icke listat bolag. Sammanslutningen har dessutom 5 000 euro i inkomst av personlig förvärvskälla som ska fördelas och 6 000 euro i dividender från ett listat bolag som hänför sig till personlig förvärvskälla, av vilket bolag sammanslutningen inte äger över tio procent (resultatet av personlig förvärvskälla är sammanlagt 11 000 euro). Samfundets andel av sammanslutningens inkomst och förmögenhet är 50 procent. Sammanslutningsandelen hör till samfundets förmögenhet av näringsverksamhet, men utgör inte investeringstillgångar.


Sammanslutning     Sammanslutningens andel
NärSkL-inkomst 10 000   5 000
inneh. dividend 20 000   10 000
ISkL-inkomst 5 000   2 500
ISkL-dividend 6 000   3 000
       
    NärSkL-dividendens skattefria del - 10 000, avdras från NärSkL-ink., 5 000 överf. till följ.år
    ISkL-dividendens skattefria del - 750
    Samfundets NärSkL-inkomst 4 750 (=5 000
- 5 000+2 500
+3 000 - 750)

 

Samfundets andel av sammanslutningens dividender är densamma som samfundets andel av sammanslutningens inkomst, dvs. 50 %. Dividender som ingår i sammanslutningens inkomst av näringsverksamhet är helt skattefria för samfundet, så att från näringsverksamhetens inkomstandel dras av såsom skattefri del hela dividendbeloppet 10 000 euro. Eftersom näringsverksamhetens inkomstandel är endast 5 000 euro, överförs de 5 000 euro som inte kan dras av för att dras av under det påföljande skatteåret. 75 procent av dividender av sammanslutningens personliga förvärvskälla som fåtts från ett listat bolag utgör skattepliktig inkomst, så att från beloppet dras av såsom skattefri del 25 % * 3 000 = 750 euro. Såsom samfundets inkomst av näringsverksamhet betraktas inkomsterna som fåtts på basis av sammanslutningsandelen på följande sätt: Inkomstandelen av sammanslutningens näringsverksamhet är 5 000 euro från vilket belopp man drar av dividendens skattefria del 5 000 euro, sammanslutningens inkomstandel av personlig förvärvskälla 2 500 euro och dividenden 3 000 euro som fåtts via sammanslutningen, från vilket belopp man drar av den skattefria delen 750 euro.

På följande år är sammanslutningens inkomst av näringsverksamhet som ska fördelas 30 000, vilket belopp inkluderar 12 000 euro i dividender. Dividenderna har fåtts från ett icke listat bolag. Inkomst av personlig förvärvskälla som ska fördelas är 3 000 euro och dividender från ett listat bolag som hör till personlig förvärvskälla uppgår till 8 000 euro. Sammanslutningen äger mindre än tio procent av resp. bolag (resultatet av personlig förvärvskälla är sammanlagt 11 000 euro).

Sammanslutning     Sammanslutningens andel
NärSkL-inkomst 30 000   15 000
inneh. dividend 12 000   6 000
ISkL-inkomst 3 000   1 500
ISkL-dividend 8 000   4 000
       
    NärSkL-dividendens skattefria del - 6 000
    skatteårets skattefria del som inte dragits av - 5000
    ISL dividendens skattefria del - 1000
    Samfundets NärSkL-inkomst 8 500
(=15 000 - 6 000
-5 000 +1 500
+ 4 000 - 1 000)

Från inkomstandelarna som samfundet har fått avdras dividendernas skattefria delar på lika grunder som under det förra året. Dessutom avdras från samfundets andel av inkomst av samfundets näringsverksamhet den i näringsinkomsten ingående dividenden om 5 000 euro som inte dragits av under det förra året. Eftersom näringsverksamhetens inkomstandel räcker till avdraget (15 000 > (6 000 + 5 000) ), överförs det inte mera någon skattefri andel av dividend som inte dragits av till det påföljande året.

På samma sätt som om sammanslutningsandelen skulle höra till samfundets förvärvskälla för samfundets näringsverksamhet eller jordbruk ska den skattefria andelen som ingår i samfundets inkomstandel av näringsverksamhet eller jordbruk som sammanslutningen fått dras av från resp. inkomstandel. Om inkomstandelen inte räcker till avdraget, kan avdraget göras under tio påföljande år från samma förvärvskällas inkomstandel hos samma närringssammanslutning.

Då samfundet fusioneras eller delas överförs samfundets skattefria delar av dividender som inte använts såsom universalsuccession till  de övertagande bolagen. I samband med delning överförs den skattefria andelen av dividender som inte använts till de övertagande bolagen i samma förhållande som nettoförmögenheten i bolaget som delas går över till de övertagande bolagen.

5.5 Sammanslutning såsom delägare i en sammanslutning

5.5.1 Inkomstandelens förvärvskälla

Hörande av en sammanslutningsandel som en sammanslutning äger i en annan sammanslutning i en viss förvärvskälla bestämmer att inkomstandelen jämte dividender som fåtts från denna andra sammanslutning utgör inkomst av resp. förvärvskälla på samma sätt som då ett samfund är delägare.

Exempel: Sammanslutningen A äger en andel i sammanslutningen B och andelen hör till förvärvskällan av sammanslutningen A:s näringsverksamhet. Andelen av inkomsten av B:s olika förvärvskällor och av dividender av personlig förvärvskälla utgör för A inkomst av näringsverksamhet.

5.5.2 Avdragande av dividendernas skattefria del

Inkomst som fåtts från en sammanslutning kan inkludera inkomstandelar som fåtts från andra sammanslutningar och således även dividender och dividendernas skattefria andelar som fåtts via någon annan sammanslutning. Dividendernas skattefria andelar dras inte av på sammanslutningsnivån, utan avdraget görs hos en sådan delägare hos vilken inkomstandelen och dividenderna beskattas.

Exempel: 

Sammanslutningen A: s inkomst av näringsverksamhet för år 2010 som ska fördelas är 100 000 och den innehåller 40 000 i dividender från ett listat bolag, av vilket bolag A äger mindre än 10 procent. Sammanslutningen B äger 30 procent av bolaget A och A hör till förvärvskällan för B: s näringsverksamhet. Inkomsten av B: s näringsverksamhet är 20 000 euro och den innehåller 10 000 i dividender från ett icke listat bolag. I B: s inkomst av näringsverksamhet har man inte beaktat inkomstandelen från A. Delägarna i sammanslutningen B är den fysiska personen X och det icke listade bolaget C Ab. Båda har 50 procents andel i sammanslutningen B: s inkomst och förmögenhet. B: s nettoförmögenhet från det förra året är 200 000 euro. B hör till förvärvskällan för C Ab: s näringsverksamhet men utgör inte investeringstillgångar.

  Sammanslutningen A Sammanslutningen B X: s andel C Ab: s andel
NärSkL-inkomst 100 000 20 000 + 30 000
(ink.andel från A)
25 000 25 000
inneh. dividend 40 000 10 000 6 000
+5 000
6 000
+5 000
         
    skattefri del från ett listat bolag -1 800
(6 000
*0,30)
-1 500
(6 000
*0,25)
    skattefri del från ett listat bolag -1 500
(5 000
*0,30)
- 5 000
         
    NärSkL-inkomst 21 700 18 500
    NärSkL-kapitalinkomstandel 20 000  
    NärSkL-förvärvsinkomstandel 1 700  

B: s inkomst av näringsverksamhet är sammanlagt 50 000 euro (20 000 + 100 000 *30 %) av vilket belopp X och C Ab får båda 25 000 euro såsom inkomstandel. Inkomstandelarna innehåller A: s dividender från ett listat bolag 6 000 euro (40 000 * 30 % *50 % = 6 000) och B: s dividender från ett icke listat bolag 5 000 euro (10 000 * 50 %). De skattefria delarna dras av först från de inkomstandelar som X och C Ab fått från B. I enlighet med ISkL 16 § 3 mom. avdrar man såsom skattefri del den del av dividendinkomsten som på grund av bestämmelserna om delägare i NärSkL 6a § utgör skattefri inkomst. I enlighet med NärSkL 6a § avdras såsom C Ab: s skattefria del 25 procent av dividender som fåtts från ett listat bolag samt hela dividenden som fåtts från ett icke listat bolag och såsom X: s skattefria del avdras 30 procent av de dividender som ingår i inkomstandelen. X: s skattepliktiga inkomstandel indelas i kapitalinkomst och förvärvsinkomst på basis av B: s nettoförmögenhet från det förra året (200 000 * 50 % * 20 % = 20 000). Till den del som inkomstandelen överskrider kapitalinkomsten utgör den X: s förvärvsinkomst (21 700
- 20 000 = 1 700).

5.6 Räntor på andelskapital som en sammanslutning har fått

Räntor på andelskapitalet av näringsverksamhetens eller jordbrukets förvärvskälla som en sammanslutning har fått ingår i den näringsinkomst eller inkomst av jordbruk som ska fördelas. Räntor på andelskapital beskattas på samma sätt som dividendinkomster och räntornas skattefria delar dras av separat för varje delägare. Den skattefria andelen om 1 500 euro som gäller för fysiska personer och dödsbon gäller även för räntor på andelskapital som fåtts via en sammanslutning. Om delägarens inkomstandel inte räcker till avdraget, görs avdraget under tio påföljande skatteår från inkomstandelen för samma förvärvskälla för samma näringssammanslutning.

Också räntor på andelskapital som ingår i en personlig förvärvskälla beskattas på samma sätt som dividendinkomster som ingår i en personlig förvärvskälla, dvs. de fördelas för att beskattas direkt hos delägarna.

Förvärvskällan för ränta på andelskapital bestäms med samma grunder som dividendernas förvärvskälla.

5.7 Inkomstandelens skatteår

Inkomstandelen samt dividender på grund av en sammanslutningsandel och räntor på andelskapital som delägaren har fått från en sammanslutning räknas till delägarens inkomst under det skatteår under vilket sammanslutningens skatteår har slutat.

Exempel:  Sammanslutningen avslutar två räkenskapsperioder under år 2010; den första räkenskapsperioden är 1.3.2010 – 28.2.2011 och den andra 1.3.2011 – 31.12.2011.

Sammanslutningsdelägarens skatteår är 1.1.2011 – 31.12.2011. Inkomstandelarna som har fåtts från sammanslutningen på basis av de båda räkenskapsperioderna och andelarna som under de båda räkenskapsperioderna fåtts för dividender och räntor på andelskapitalet räknas till delägarens inkomst för skatteåret.

Jari Salokoski
Ledande skattesakkunnig

Petri Manninen
Överinspektör



Sidan har senast uppdaterats 14.10.2011