Anställd eller företagare?

Om du får betalt för arbete som du gör för någon annan utgör betalningen antingen lön i ett anställningsförhållande eller arbetsersättning.

Du får lön om du står i anställningsförhållande till uppdragsgivaren. Förskottsinnehållning verkställs på lönen och därför behöver du ett skattekort. Om du inte har ett skattekort ska arbetsgivaren använda 60 % som förskottsinnehållningssats. Om du däremot är företagare och utför arbetet i ett uppdragsförhållande är betalningen som du får en arbetsersättning. För arbetsersättningen ska du på eget initiativ betala förskottsskatt om du är förskottsuppbördsregistrerad. Om du inte är införd i förskottsuppbördsregistret ska betalaren verkställa förskottsinnehållningen även på arbetsersättningen.

Vad är lön?

Ibland är det svårt att veta om det är fråga om löneinkomster eller företagarinkomster. Lön är ersättning som betalas för arbete som utförs i ett arbetsavtals- eller tjänsteförhållande. Även en del arvoden är lön enligt lagen:

• mötesarvoden
• personliga föreläsnings- och föredragsarvoden
• arvoden för medlemskap i förvaltningsorgan
• arvoden till verkställande direktör
• lön som lyfts av bolagsmän i öppna bolag och kommanditbolag
• ersättningar för förtroendeuppdrag.

Dessa prestationer är lön även om de inte intjänats i ett anställningsförhållande.

Vad är arbetsersättning?

Arbetsersättningar är ersättningar som betalas i annan form än lön för ett arbete, ett uppdrag eller en tjänst. Ingen förskottsinnehållning verkställs på arbetsersättningen om mottagaren är införd i förskottsuppbördsregistret. På arbetsersättningar betalas inte arbetsgivares socialskyddsavgifter.

Hur kan arbete som löntagare eller företagare skiljas åt?

Det lönar sig att fästa uppmärksamhet vid följande när du funderar på om det är fråga om en löntagare eller en företagare:

• Arbetsledning och övervakning
  I ett anställningsförhållande är det arbetsgivaren som övervakar arbetet och kan ge detaljerade uppdrag och anvisningar för hur arbetet ska utföras. Av en företagare köps det däremot färdiga arbetsprestationer. Uppdragsgivaren kan övervaka hur uppdraget framskrider och kontrollera att resultatet motsvarar beställningen. Om slutresultatet och beställningen inte överensstämmer med varandra, har uppdragsgivaren rätt att kräva avtalsenlig prestation samt eventuell ersättning.
• Social trygghet
  En arbetsgivare är enligt olika lagar skyldig att sköta arbetstagarens sociala trygghet. Arbetsgivaren ska betala pensionspremier och andra försäkringspremier. Hen ska också betala lön för semester- och sjukdomstid. En företagare får däremot endast betalt för utfört arbete och på basis av fakturan. Faktureringen kan basera sig på exempelvis ett totalpris eller en timdebitering. Företagaren sköter själv sina försäkringar (t.ex. FöPL/LFöPL, olycksfallsförsäkring) och sin försörjning under semestertid.
• Förmåner i ett anställningsförhållande
  Utöver penninglön kan arbetsgivaren även ge löntagaren andra förmåner. Dessa förmåner är exempelvis naturaförmåner, såsom bil-, kost- och telefonförmån. Arbetsgivaren kan också arrangera företagshälsovård och olika slags rekreations- och hobbyverksamhet. En företagare får i ersättning endast det överenskomna priset för arbetsprestationen. I fakturan kan det specificeras vilka poster som ingår i priset.
• Ansvar och garantier
  En arbetsgivare har ansvar för löntagarens arbete. Om det för utomstående förorsakas skada, krävs skadestånd i första hand av arbetsgivaren. Företagaren har däremot själv ansvaret för kvaliteten på arbetet. Hen kan exempelvis ge garanti som gäller för en viss tid och reparera fel som framkommit inom denna tidsfrist.
• Arbetsredskap och material
  Huvudregeln är att arbetsgivaren skaffar arbetsredskap och material. Inom vissa branscher är det dock vanligt att arbetstagaren har sina egna arbetsredskap (exempelvis timmermän i arbetsavtalsförhållande). Företagare har i allmänhet sina egna eller av uppdragsgivaren hyrda arbetsredskap och skaffar åtminstone en del av materialet själv. 
• Arbetsplats
  En företagare har i allmänhet egna lokaler. Inom vissa branscher måste också företagare arbeta i uppdragsgivarens lokaler. Sådana branscher är exempelvis hus- och skeppsbyggnad. Också arbetets karaktär kan förutsätta att man delvis arbetar i uppdragsgivarens utrymmen. En sådan bransch är exempelvis IT-planering där projektmöten hålls i uppdragsgivarens lokaler. Även datasäkerheten kan kräva att arbetet utförs i uppdragsgivarens lokaler. Å andra sidan har distansarbete blivit allt vanligare även i arbetsavtalsförhållanden. Löntagare kan alltså också arbeta i andra än arbetsgivarens lokaler.

Arbetstagare eller företagare? Om du funderar på din ställning som arbetstagare eller företagare kan du se arbetarskyddsmyndighetens anvisningar för att utreda saken.