a a a
Startsida > Detaljerade skatteanvisningar > Skatteförvaltningens anvisningar > Exempel på beskattning av föreningar och stiftelser

Exempel på beskattning av föreningar och stiftelser

Har getts: 1.7.2011
Diarienummer: A19/3570/2011
Giltighet: −25.6.2014
Bemyndigande: Lag om Skatteförvaltningen (503/10) 2 § 2 mom.

Innehåll:

Inverkan av idkandet av näringsverksamhet eller annan allmännyttig verksamhet på allmännyttigheten  
Hobbyverksamhet som allmännyttig verksamhet
Stödjande av konst som allmännyttig verksamhet
Social verksamhet som allmännyttig verksamhet
Tillräckligheten av stipendiestiftelsens utdelade medel och allmännyttighet
Inkomst av ett allmännyttigt samfunds näringsverksamhet  
Verksamhet som väsentligen understöds av offentliga medel eller som med stöd av lag stadgats som samfundets ändamål  

 

Avsikten med denna anvisning är att framföra vanliga situationer i anslutning till beskattning av föreningar och stiftelser. I anvisningen har samlats 24 exempel av sju olika ämneshelheter. Då anvisningen tolkas, ska man ta hänsyn till att alla exempelfall är förenklade situationer och iakttagandet av fakta i ett konkret fall kan i samband med helhetsvärdering i vissa situationer leda till avvikande lösning.

Inverkan av idkandet av näringsverksamhet eller annan allmännyttig verksamhet på allmännyttigheten

Enligt 22 § inkomstskattelagen ett allmännyttigt samfund ska verka enbart och omedelbart för allmän fördel. Ett allmännyttigt samfund kan dock idka även annan än allmännyttig verksamhet. Den här andra verksamheten kan vara till exempel näringsverksamhet. Om den allmännyttiga verksamheten som samfundet bedriver har blivit obetydlig i förhållandet till den övriga verksamheten, kan samfundet i regel inte betraktas som ett allmännyttigt samfund. Om samfundets allmännyttiga verksamhet har blivit obetydlig på grund av sådan annan verksamhet, som nära ansluter sig till den allmännyttiga verksamhet som förverkligar samfundets ändamål, kan samfundet trots detta betraktas som allmännyttigt. För att ett samfund kan betraktas som allmännyttigt, ska den likväl alltid ha sådan allmännyttig verksamhet som dess ändamål avser.

Exempel 1.  Föreningens ändamål är att främja motion. Föreningen ordnar omfattande och öppen amatöridrottsverksamhet för juniorer och vuxna.  Verksamheten finansieras i huvudsak med medlemsavgifter samt med inkomster som fås av i 23.3 § i inkomstskattelagen avsedda tillställningar, liksom idrottstävlingar och basarer. Idrottsföreningen har också en mindre kiosk vid stadens torg. Inkomsterna av kiosken är obetydliga i förhållandet till inkomsterna som fås av idrottsföreningens annan verksamhet. Bedrivandet av kioskverksamheten ansluter sig inte till förverkligandet av idrottsföreningens egentliga allmännyttiga ändamål, men eftersom kioskverksamheten är jämförelsevis obetydligt jämfört med den egentliga allmännyttiga verksamheten, ska idrottsföreningen betraktas som ett allmännyttigt samfund. Kioskverksamheten betraktas som föreningens skattepliktiga näringsverksamhet.
Exempel 2. Ändamålet med en förening som verkar inom socialbranschen är att på olika sätt bekämpa människornas utslagning från samhället. Föreningen tillhandahåller avgiftsfri kamratstöd- och social verksamhet genom frivilligarbete och med donationsmedel. Föreningen säljer dessutom till kommunen produktifierade tjänster in den sociala branschen med näringsverksamhetens villkor på samma sätt som företag som är verksamma inom branschen. Denna verksamhet bildar den största delen av föreningens verksamhet. Eftersom den omfattande näringsverksamheten likväl ansluter sig nära till förverkligandet av föreningens allmännyttiga verksamhet, kan föreningen betraktas som ett allmännyttigt samfund oberoende av den omfattande näringsverksamheten. Försäljning av tjänster till kommunen betraktas som föreningens skattepliktiga näringsverksamhet.
Exempel 3. Föreningens ändamål är att främja friluftsliv. Föreningens verksamhet innehåller friluftslivsverksamhet likväl endast i obetydlig omfattning, medan föreningens verksamhet nästan i sin helhet består av bedrivande av en byggfirma och verksamhet såsom grundläggande entreprenör, som bedrivs med näringsverksamhetens villkor. Då föreningens egentliga allmännyttiga verksamhet hade blivit obetydlig på grund av näringsverksamhet som inte ansluter sig till allmännyttigt ändamål, betraktas föreningen inte såsom allmännyttigt.
Exempel 4. Föreningens ändamål är att stärka till åren komna personers levnadsförhållanden och orkande. Föreningens verksamhet består nästan enbart av uthyrning av bostadsaktier på den fria marknaden. Bostäder erbjuds till alla villiga och hyrorna motsvarar den allmänna gängse hyresnivån. Uthyrning av bostäder betraktas inte såsom föreningens allmännyttiga verksamhet. Föreningen har anordnat årligen endast ett enskilt diskussionstillfälle om frågor som gäller åldringar. Då föreningens egentliga allmännyttiga verksamhet hade blivit obetydlig på grund av annan verksamhet som inte ansluter sig till allmännyttigt ändamål, betraktas föreningen inte såsom allmännyttigt samfund.
Exempel 5. Föreningens ändamål är att främja golfspel. Medlemskapet i föreningen är öppet för alla. För att förverkliga sitt ändamål föreningen anordnar träningar, kurser, tävlingar samt föreläsningar. Föreningen har både junior-, hobby- och tävlingsverksamhet. Föreningen upprätthåller också en golfbana och samlar in avgifter som ansluter sig till användning av banan samt till spelandet från sina medlemmar samt från utomstående spelare. Upprätthållandet av golfbanan bildar en betydande del av föreningens verksamhet medan verksamheten såsom sedvanlig allmännyttig idrottsförening bedrivs i mindre omfattning. Golfbane- och spelverksamheten som föreningens bedriver betraktas som föreningens skattepliktiga näringsverksamhet. Eftersom den omfattande näringsverksamheten likväl ansluter sig nära till förverkligandet av föreningens allmännyttiga verksamhet, och föreningen även bedriver egentlig allmännyttig verksamhet, kan föreningen betraktas som ett allmännyttigt samfund oberoende av den omfattande näringsverksamheten.

Hobbyverksamhet såsom allmännyttig verksamhet

Enligt 22.2 § i inkomstskattelagen kan såsom allmännyttigt samfund betraktas bl.a. en förening som främjar hobby- och fritidsverksamhet baserad på frivillig medborgarverksamhet. Hobbyverksamheten kan ansluta sig till exempel till olika former av konst och kultur, motion eller annan fritidsverksamhet. Trots att hobbyverksamhet har nämnts i listan i 22.2 § i ISL, ska föreningen uppfylla de i 22.1 § i ISL stadgade allmänna förutsättningarna, för att den ska betraktas som ett allmännyttigt samfund.

Exempel 1. Ändamålet med en förening som hade grundats för naturaktiviteter är att värna mångformigheten i miljön samt att främja miljöskyddet. Föreningens verksamhet består närmast av avgiftsfria naturutflykter, upplysningstillfällen samt av informationsverksamhet. Föreningens verksamhet finansieras nästan enbart med medlemsavgifter och understöd samt i mindre utsträckning genom talkoarbete. Föreningen betraktas såsom ett allmännyttigt samfund.
Exempel 2. Föreningens ändamål är att främja musikverksamhet. Föreningen har grundats av en fysisk person tillsammans med sina familjemedlemmar. Föreningens verkliga verksamhet bildas av musikundervisning som föreningens stiftande medlem tillhandahåller mot vederlag. Personen lyfter av föreningen gängse lön för sitt arbete och man tar inte nya medlemmar med i föreningen. Föreningen får inte offentliga understöd för sin verksamhet. Då bolaget således verkar för privat nytta och dess verksamhet hänför sig endast till begränsad personkrets, kan föreningen inte betraktas som allmännyttigt samfund även om att dess ändamål är att främja musikverksamhet.
Exempel 3. Föreningens ändamål är att främja musikverksamhet. Föreningen har grundats av 25 personer som är intresserade av körsång och medlemskapet i föreningen är öppet för alla. Föreningens verkliga verksamhet består närmast av sångövningar samt av konsert.  För körledningen svarar en av föreningen anställd expert inom musikens område. Föreningens verksamhet finansieras närmast med understöd från lokal församling samt med medlemsavgifter. Föreningen betraktas såsom ett allmännyttigt samfund.

En förening kan inte vara allmännyttig, om dess verkliga verksamhet består av minimering av kostnader som förorsakas av dess medlemmars kostnader.

Exempel 4. Föreningens ändamål är att främja slalom- och skidåkning. Föreningen har 40 medlemmar. Intäkterna av föreningens verksamhet består för det mesta av arbetsprestationer som föreningens medlemmar utför för föreningens räkning. Medel samlas dessutom genom medlemsavgifter samt av avgifter för slalom- och skidåkningsresor. Föreningens medel används för anordnade av slalom- och skidåkningsresor samt för att skaffa utrustning för medlemmarna. Föreningen har ingen annan verksamhet. Föreningens ändamål är således endast att minimera medlemmarnas kostnader som förorsakas av slalom- och skidåkningsverksamhet. Föreningen kan inte betraktas som en allmännyttig förening.

Stödjande av konst som allmännyttig verksamhet

Enligt 22.2 § i inkomstskattelagen en förening vars egentliga syfte är att understöda konst kan betraktas som ett allmännyttigt samfund. Ett allmännyttigt samfund kan via sin egen verksamhet understöda sådan verksamhet eller konstnärer direkt genom ekonomiska bidrag eller främja olika former av konst. Trots att konstverksamheten har nämnts i listan i 22.2 § i ISL, ska föreningen uppfylla de i 22.1 § i ISL stadgade allmänna förutsättningarna, för att den ska betraktas som ett allmännyttigt samfund.

Exempel 1. Föreningens ändamål är att främja danskonst. Föreningens egentliga verksamhet består av sådan dansundervisning som avses i lagen om grundläggande konstundervisning (633/1998). Denna verksamhet bedrivs på basis av tillstånd som fåtts för undervisningen. Föreningen för betydande statsstöd för verksamheten samt från kommunen bl.a. avgiftsfria lokaliteter. Verksamheten finansieras dessutom med medlems- och kursavgifter. Avgifter som tas ut från de som deltar i föreningens dansundervisning är formella och motsvarar inte avgifter som på den fria marknaden tas ut för undervisningen. Föreningen har avlönad personal samt lokaliteter för sin verksamhet. Föreningen betraktas såsom ett allmännyttigt samfund.
Exempel 2. Stiftelsens syfte är att understöda konstnärer i Finland. Stiftelsen förverkligar detta syfte genom att sina medel årligen bevilja understöd för konstnärer på olika konstområden. Stiftelsen finansierar sin verksamhet med avkastningen av sitt grundkapital, genom medel av testamenten och andra doneringar samt genom att idka placeringsverksamhet. Stiftelsen delar årligen ut en betydande del av sin avkastning såsom understöd till konstnärer. Stiftelsen kan betraktas som ett allmännyttigt samfund.

Om föreningens verkliga verksamhet består enbart av anordnande av en konsttillställning som ska betraktas som näringsverksamhet, kan samfundet inte betraktas som allmännyttigt, även om dess syfte enligt stadgarna är att främja konst.

Exempel 3. Föreningens ändamål är att främja musikverksamhet. Föreningens verkliga verksamhet består nästan enbart av anordnande av en kommersiell rockfestival. Föreningen har bestående organisation och fast anställd personalför festivalverksamheten och verksamheten är omfattande samt upprepas årligen. Föreningen får inget offentligt stöd för sin verksamhet, utan verksamheten finansieras nästan enbart med biljett- och andra inkomster av festivalverksamheten. Festivalverksamheten betraktas som föreningens näringsverksamhet och föreningen kan inte betraktas som allmännyttig, även om föreningens syfte är att främja musikverksamhet.

Social verksamhet som allmännyttig verksamhet

Enligt 22.2 § i inkomstskattelagen en förening vars egentliga syfte är att bedriva social verksamhet kan betraktas som en allmännyttig förening. Även ett sådant samfund ska uppfylla de i 22.1 § ISL stadgade allmänna förutsättningarna för allmännyttighet, för att det skulle kunna betraktas som ett allmännyttigt samfund.

Exempel 1. Föreningens syfte är att understöda mindre bemedlade personer. Föreningen förverkligar sitt syfte genom att dela ut avgiftsfri mathjälp samt att tillhandahålla gratis inkvartering för hemlösa. Föreningen säljer inga tjänster, utan verksamheten finansieras genom understöd samt av medel som fås av testamenten och andra doneringar. Föreningen betraktas såsom ett allmännyttigt samfund.

Om föreningens verkliga verksamhet består enbart av anordnande av serviceverksamhet inom den sociala sektorn som ska betraktas som näringsverksamhet, kan föreningen inte betraktas som ett allmännyttigt samfund, även om dess syfte skulle vara att idka social verksamhet.

Exempel 2. Föreningens syfte är att förbättra åldringarnas levnadsförhållanden och ställning. Föreningens egentliga verksamhet består av upprätthållande av ett servicehus och föreningen har ingen annan verksamhet. Liksom företagen inom samma sektor samarbetar också föreningen med många läroverk, anhöriga och frivilliga. Föreningens verksamhet upprätthåls med hjälp av anställd personal och verksamheten är omfattande och bestående. Vården av åldringar betalas med stadens betalningsförbindelse och föreningen har nästan inga andra inkomster. Priset av service som tillhandahålls motsvarar den normala prisnivån i olika företag inom branschen. Föreningen kan inte betraktas som en allmännyttig förening.

Tillräckligheten av stipendiestiftelsens utdelade medel och allmännyttighet

En stipendiestiftelse kan i princip betraktas som ett i 22 § i inkomstskattelagen avsett allmännyttigt samfund. Då förutsätts det likväl, att stiftelsen delar ut en tillräcklig andel av intäkterna i stipendier, understöd eller i hederspris och att föreningen inte endast ökar sin förmögenhet till exempel genom placeringsverksamhet. Även om uppskattning av allmännyttighet görs i beskattningen årligen, kan storleken av medel som stiftelsen har delat ut jämföras med stiftelsens intäkter på basis av flera år. Detta utgör dock inte hinder för att stiftelsen delar ut medel i enlighet med sina årliga intäkter och uppskattningen av allmännyttighet görs med denna grund.

Exempel 1. Syftet med stipendiestiftelsen är att understöda forskning och undersökning inom ett visst vetenskapsområde genom att vart annat år dela ut stipendier. Stipendier delas ut på basis av ansökningar så, att det årliga beloppet som delas ut förblir oförändrat. Intäkterna av stiftelsens placeringsverksamhet, på basis av vilka stipendier delas ut, varierar årligen. Således kan beloppet av stipendierna som delas ut för ett enskilt år vara ringa jämfört med avkastningen för året i fråga. Då ärendet betraktas med lån tidsperiod delar stiftelsen likväl en betydande del av sina nettoinkomster ut såsom stipendier. Stiftelsen kan betraktas som ett allmännyttigt samfund.
Exempel 2. Syftet med stipendiestiftelsen är att understöda konstnärer inom ett visst område. Stiftelsen förverkligar sitt syfte genom att årligen dela ut stipendier på basis av ansökningar. Storleken av stipendier som stiftelsen delar ut årligen beror på, hur stora avkastningen av stiftelsens årliga placeringsverksamhet blir. Således under de år då placeringsverksamheten avkastar mera, kan man också dela ut mera stipendier. Stiftelsen delar ut i stipendier en betydande del av sin årliga avkastning. Stiftelsen kan betraktas som ett allmännyttigt samfund.

Inkomst av ett allmännyttigt samfunds näringsverksamhet

Ett allmännyttigt samfund är enligt 23.1 § i inkomstskattelagen skattskyldig bl.a. för sina näringsinkomster. Avgörandet om, huruvida inkomster som fås för en viss verksamhet ska betraktas som ett allmännyttigt samfunds inkomst av näringsverksamhet, görs på basis av de kännetecken för näringsverksamhet som bildats i samband med rättspraxisen (se Beskattningsanvisning för allmännyttiga samfund och stiftelser 384/349/2007, s 23). Utanför denna uppskattning förblir de inkomster, som i 23.3 § i ISL har definierats som andra inkomster än inkomster av ett allmännyttigt samfunds inkomster av näringsverksamhet.

Såsom ett allmännyttigt samfunds inkomst av näringsverksamhet betraktas i regel självständig verksamhet som sker i förvärvssyfte, är omfattande och fortlöpande och riktas till obegränsad kundkrets och till vilken verksamhet ingår företagarrisk och bedrivs i konkurrensförhållanden. Då näringsverksamhet idkas, är varorna eller tjänsterna som säljs i allmänhet sedvanliga konsumtionsförnödenheter och försäljningen sker mot gängse marknadspris. Verksamhetens samband med förverkligandet av syftet i det allmännyttiga samfundet i fråga är ett av kännetecken som talar för verksamhetens skattefrihet. Den omständigheten, huruvida det är frågan om näringsverksamhet eller inte, görs genom helhetsvärdering från fall till fall. Även om allmänna kännetecken för näringsverksamhet inte uppfylls, kan verksamheten utgöra ett allmännyttigt samfunds näringsverksamhet. Å andra sidan uppfyllandet av ett enskilt kännetecken för näringsverksamhet betyder inte ofta att det är frågan om ett allmännyttigt samfunds näringsverksamhet. Om en viss verksamhet betraktas som samfundets näringsverksamhet, kan sådan verksamhet inte anses som allmännyttig verksamhet.

Exempel 1. Föreningens syfte är att främja motion och idrott. Föreningen bedriver sedvanlig idrottsföreningsverksamhet som baserar sig på frivillig medborgarverksamhet och föreningen kan betraktas som ett allmännyttigt samfund. Föreningen har en kiosk i stadens centrum. I kiosken säljs bl.a. godisar, drycker och tidskrifter på samma sätt som näringsidkare. Kiosken följer för branschen sedvanliga öppettider och är öppen året om. I kiosken arbetar en anställd person. Kioskverksamheten betraktas som föreningens skattepliktiga näringsverksamhet.
Exempel 2. Föreningens syfte är att förbättra åldringarnas ställning i samhället. För att förverkliga syftet föreningen ger avgiftsfri mathjälp samt tillhandahåller butikshjälp. Föreningen tillhandahåller dessutom städhjälp i hemmet mot formell ersättning. Priset som faktureras för städhjälp är endast cirka 10 % av priset som normalt tas ut för motsvarande tjänst och den täcker endast en bråkdel av kostnaderna som uppkommer av tillhandahållandet av tjänsterna. Verksamheten finansieras i övrigt genom ett allmänt understöd samt med donationer. Föreningen anses som ett allmännyttigt samfund och föreningen verksamhet betraktas inte till någon del som näringsverksamhet.
Exempel 3. Föreningens syfte är att främja motion och idrott. Föreningen bedriver sedvanlig idrottsföreningsverksamhet som baserar sig på frivillig medborgarverksamhet inom sitt verksamhetsområde och föreningen kan betraktas som ett allmännyttigt samfund. Föreningen säljer en gång om året träningsoveraller till sina medlemmar på basis av beställningar. Cirka hälften av medlemmarna beställer årligen en träningsoverall. Medlemmarna betalar för träningsoverallen lika mycket som föreningen, så att föreningen inte får vinst av verksamheten. Föreningen anses i dessa fall fungera såsom förmedlare av medlemmarnas gemensamma beställning och verksamheten betraktas inte såsom föreningens näringsverksamhet.

Verksamhet som väsentligen understöds av offentliga medel eller som med stöd av lag stadgats som samfundets ändamål

Lagstadgad verksamhet eller verksamhet som understöds väsentligen med offentliga medel utgör i princip ett allmännyttigt samfunds skattefria verksamhet.  Verksamhet som understöds med offentliga medel kan finnas bl.a. inom utbildningens, socialverksamhetens och kulturverksamhetens område. Såsom offentlig kan betraktas understöd eller bidrag som beviljas av statens, kommunens, annat offentligt samfunds eller Europeiska gemenskapernas eller Europeiska unionens medel. Såsom lagstadgad verksamhet kan ur samfundets synvinkel betraktas endast sådan verksamhet som uttryckligen har i lagen bestämts som samfundets uppgift. Den omständigheten, att till exempel kommunen i anslutning till dess lagstadgade uppgifter köper tjänster från samfundet, gör inte verksamheten i fråga lagstadgad verksamhet för samfundet som säljer tjänsten.

Trots att verksamheten inte under en viss tidsperiod har fått offentligt stöd, kan den anses utgöra samfundets allmännyttiga verksamhet, om till exempel dess prissättning och andra verksamhetsprinciper motsvarar sådan verksamhet, som i allmänhet understöds av offentliga medel.  Om ett samfund som bedriver sådan verksamhet som understöds av offentliga medel bedriver vid sidan om den offentligt understödda verksamheten annan sådan verksamhet som kan anses motsvara offentligt understödd verksamhet till exempel i fråga om prissättning, kundkretsen och verksamhetsformer, uppskattas sådan verksamhet i princip inte som separat verksamhet utan såsom en helhet tillsammans med den offentligt understödda verksamheten.

Annan verksamhet än sådan som understöds av offentliga medel eller som med stöd av lagen ankommer på samfundet uppskattas på basis av de allmänna kännetecknen för näringsverksamhet (se Beskattningsanvisning för allmännyttiga samfund och stiftelser 384/349/2007, s 23). Således, om ett allmännyttigt samfunds verksamhet motsvarar till innehållet verksamhet som en privat näringsidkare bedriver och avgifterna som tas ut inte väsentligen avviker från näringsidkarnas avgifter, utgör verksamheten i fråga i princip näringsverksamhet.

Exempel 1. Samfundet fungerar såsom en i lagen om skogsvårdsföreningar (534/1998) avsedd sammanslutning av skogsägare, vars syfte är att främja lönsamheten hos det skogsbruk som skogsägarna idkar och uppnåendet av de övriga mål som de uppställt för sitt skogsbruk samt främja en i ekonomiskt, ekologiskt och socialt hänseende hållbar skötsel och användning av skogarna. För att förverkliga sitt syfte har skogsvårdsföreningen rätt att få skogsvårdsavgifter som avses i lagen i fråga. Annat samfund än skogsvårdsförening kan inte få avgifter i fråga. Enligt 3 § i den nämnda lagen har såsom skogsvårdsföreningens grunduppgift nämnts att inom sitt verksamhetsområde erbjuda skogsägarna de tjänster som de behöver när de idkar skogsbruk och att ordna sådan fackmannahjälp som skogsägarna då kan behöva. Eftersom insamling av skogsvårdsavgifter har genom lag stadgats som skogsvårdsföreningens uppgift och motsvarande instanser inte kan ta ut motsvarande avgifter, betraktas inkomsterna av skogsvårdsavgifter inte såsom föreningens inkomst av näringsverksamhet. Skatteplikten av skogsvårdsföreningens annan verksamhet än den som idkas med skogsvårdsavgifterna uppskattas såsom helhetsprövning utgående från vedertagna kännetecken för näringsverksamheten.
Exempel 2. Kommunens uppgift är med stöd av socialvårdslagen (710/1982) bl.a. att ordna socialservice för sina invånare. Med detta avses bl.a. ordnande av boendeservice, hemservice och anstaltsvård. För att förverkliga denna lagstadgade uppgift kommunen köper från en lokal förening boendeservice samt hemvårdsservice för åldringar. Kommunen har konkurrenssatt om köpandet av tjänsterna, som lett till att föreningen har fått till uppgift att producera tjänsterna. Tjänsterna avviker inte från de sociala tjänster som i form av näringsverksamhet tillhandahålls på den allmänna marknaden. Försäljningen av föreningens tjänster till kommunen betraktas som föreningens näringsverksamhet. Den omständigheten, att tjänsterna säljs till kommunen för att sköta kommunens lagstadgade uppgift, har ingen betydelse i ärendet.
Exempel 3. Föreningens ändamål är att främja intresse för dans. För att förverkliga sitt syfte föreningen anordnar danskurser, dansundervisning samt andra utbildnings- och diskussionstillfällen som ansluter sig till dans. Föreningens egentliga verksamhet består av sådan huvudsakligen tillståndspliktig dansundervisning som avses i lagen om grundläggande konstundervisning (633/1998). Föreningen får statsstöd samt andra understöd för verksamheten i fråga. Understödens andel av föreningens totala inkomster utgör cirka 80 procent. Verksamheten finansieras dessutom med medlems- och kursavgifter. Avgifter som tas ut för föreningens dansundervisning är formella och motsvarar inte avgifter som på den fria marknaden tas ut för undervisningen. Även föreningens annan än tillståndspliktig verksamhet motsvarar till verksamhetsprinciperna och prissättningen tillståndspliktig verksamhet. Även om föreningen har personal som anställts för verksamheten och lokaliteter, betraktas föreningen som ett allmännyttigt samfund och föreningens verksamhet utgör inte till någon del näringsverksamhet.
Exempel 4. Stiftelsens syfte är att främja kulturarvet i Finland. För att förverkliga sitt syfte föreningen upprätthåller ett museum med både bestående och tillfälliga utställningar. Stiftelsen får för finansiering av verksamheten statsstöd som beror på prövning samt donationer. Barn, pensionerade och studeranden kan besöka museet utan inträdesavgift och övriga besökare betalar endast en formell inträdesavgift.  Stiftelsen inkomster består nästan enbart av offentliga stöd och av donationer medan inträdesavgifterna täcker endast en bråkdel av stiftelsens utgifter. Stiftelsen är ett allmännyttigt samfund och stiftelsen museiverksamhet betraktas inte som näringsverksamhet.
Exempel 5. Föreningens syfte är att främja motion och idrott. Föreningen bedriver inom sitt verksamhetsområde idrottsföreningsverksamhet som baserar sig på frivillig medborgarverksamhet samt därtill ansluten medelanskaffning. Kommunen beviljar föreningen årligen ett allmänt understöd i anslutning till idrottsväsendets ansvarsförpliktelser och samarbete som avses i 2 § i idrottslagen. Till dessa delar är det inte frågan om tjänster som kommunen köper från föreningen, utan av ett skattefritt understöd som kommunen betalar till föreningen. Verksamhet som föreningen bedriver med hjälp av understödet i fråga anses inte utgöra föreningens skattepliktiga näringsverksamhet.

Ledande skatteexpert Jari Salokoski

Överinspektör Lauri Tuomarla



Ordlista

De centralaste beskattningsbegreppen finns i ordlistan.

A   B   D   E   F   G   H   I   J   K   L   M   N   O   P   R   S   T   U   V   Y   Å   Ä   Ö

Sidan har uppdaterats senast 29.9.2011