a a a

Hushållsavdrag

Har getts: 19.8.2009
Diarienummer: 185/32/2009
Giltighet: Tills vidare
Bemyndigande: 2 § 2 mom. i L om Skatteförvaltningen
Ersätter anvisningen: Dnr 74/32/2006, 9.10.2006

Innehåll:

Hushållsavdrag

Allmänt
Hushållsavdrag fr.o.m. 1997

Ändringar som trädde i kraft 2003
Ändringar som trädde i kraft 2005
Ändringar som trädde i kraft 2006
Ändringar som trädde i kraft 2007
Ändringar som trädde i kraft 2009
Förskottsuppbördsregistreringens betydelse

Det avdragsgilla arbetets andel
Avdrag beviljas inte för den skattskyldiges eget arbete

Platsen för arbetets utförande

Endast arbete som utförs hemma berättigar till hushållsavdrag
Om innebörden av begreppet bostad
Boende i en bostad som ägs av en sammanslutning eller ett dödsbo
Privat servicehus
Fritidsbostad i gemensamt bruk
Arbete som berättigar till avdrag
Hushållsarbete
Omsorgs- och vårdarbete
    Avdrag beviljas inte för momsfria hälso- och sjukvårdstjänster
    Socialvårdstjänster
Underhåll och ombyggnad av bostad och fritidsbostad
    Renovering som utförts i bostad direkt före inflyttningen
    Underhållsarbeten
    Underhåll av gårdsplan; vattenledningar, avlopp och elkraft i egnahemshus och fritidsbostad
    Konstruktioner utan tak som byggs på gårdsplan till egnahemshus och fritidsbostad
    Värmesystem i egnahemshus och fritidsbostad och fritidsbostad
Nybygge och annat jämförbart arbete som inte berättigar till avdrag
Underhåll och installation av hushållsmaskiner och anordningar i hushållet berättigar i allmänhet inte till avdrag
Installation och underhåll i fråga om data- och informationstekniska apparater berättigar till avdrag

Hushållsavdrag beviljas endast fysiska personer
Fördelning av underhållsansvar enligt lagen om bostadsaktiebolag och bolagsordning
Underhåll som grundar sig på bolagsstämmans beslut
    Extra arbete som aktieägare låtit utföra i samband med en renovering som bolaget låtit utföra
    Aktieägarens ändringsarbete enligt 77 § i lagen om bostadsaktiebolag
Understöd och hushållsavdrag

Reparationsunderstöd som hushåll fått av statens eller annat offentligt samfunds medel
Bidrag som bostadsaktiebolag fått
Arbetskostnader som utgör grunden för hushållsavdrag

Avdrag på basis av arbetsersättning till företag och företagare
Lön
Lönebikostnader
    Au pairs lön
    Lön som betalats utomlands
    Hushåll i arbetsgivarring
    Begränsat skattskyldiga företag eller företagare
Hushållsarbete som utförts av ett allmännyttigt samfund
Avdragsbelopp och avdragsår 

Från vilken skatt görs avdraget?
Hushållsavdrag hos makar

Den skattskyldiges sambo och barn som mottagare av hushållsavdrag
Finansierings- och avbetalningsavtal
Ersättning som ett försäkringsbolag har betalat
Avdrag av kostnader från kapitalinkomst och i form av hushållsavdrag

Hushållsavdrag och kalkyler om anskaffningsutgiften för en bostad
Hushållsavdrag och kostnader som kan dras av från hyresinkomster
Avdragsyrkande i beskattningen

Hushållsavdrag beaktas vid förskottsuppbörden
Avdragsyrkande i den slutliga beskattningen
Hushållsavdrag efter slutförd beskattning
Hushållsavdrag via Palkka.fi
Årsanmälan och betalning av arbetsgivarprestationer

Hushållsavdrag

Allmänt

Kostnaderna för arbete man låtit utföra i hemmet kan delvis dras av från skatt. Man kan dra av 30 % av själva lönen inklusive lönebikostnaderna om arbetet utförs av en anställd arbetstagare. Om arbetet utförs av ett företag eller en företagare som är med i förskottsuppbördsregistret eller av ett allmännyttigt samfund, utgör avdraget 60 % av arbetets andel på fakturan, m.a.o. av arbetsersättningen. Med arbetsersättning avses i lagen om förskottsuppbörd sådan betalning som betalas för arbete till en företagare eller ett företag och som till sin karaktär inte är lön. Hushållsavdraget berör enskilda skattskyldiga personer, inte hushåll, varför avdraget kan beviljas t.ex. vardera maken om deras avdragbara kostnader är tillräckligt stora.

Från om med 2009 är avdragets maximibelopp 3 000 euro om året. Självriskandelen för avdragbara kostnader är 100 euro om året. Avdraget görs från den skattskyldiges skatter, varvid nyttan av avdraget är direkt proportionell till avdragets storlek.

Till avdraget berättigar sedvanligt hushålls-, omsorgs- eller vårdarbete samt arbete som innebär underhåll eller ombyggnad av en bostad och fritidsbostad.  Kravet på sedvanlighet gäller både hushållsarbete och omsorgs- och vårdarbete. Med sedvanlighet avses sådant arbete som normalt utförs till förmån för hemmet och dem som bor där.

Avsikten med hushållsavdraget har varit att förbättra sysselsättningen genom att sporra hushåll att låta utomstående utföra sådana arbeten som de tidigare själva har utfört. Avsikten har ytterligare varit att befrämja självständigt underhåll av bostäder och att bekämpa grå ekonomi.

Hushållsavdrag fr.o.m. 1997

Lagen om hushållsavdrag - lagen om temporärt skattestöd för hushållsarbete (728/1997) - var experimentell och gällde under tiden 1.10.1997-31.12.2000.  Detta s.k. skattestödsmodellen tillämpades i Södra Finlands, Uleåborgs och Lapplands län.  I Västra och Östra Finlands län tillämpades samtidigt ett experiment med en s.k. företagsstödmodell, som grundade sig på lagen om ett temporärt stödsystem för hushållsarbete (839/1997). Enligt denna lag beviljades stödet direkt till det företag som sålde hushållsarbete.

Det s.k. företagsstödmodellen slopades vid ingången av 2001 och skattestödsmodellen kom att gälla hela landet. Bestämmelserna om hushållsavdraget finns i 127 a - c § i inkomstskattelagen (ISkL, 24.11.2000/995). Bestämmelserna tillämpades första gången i beskattningen för 2001.  Sedan år 2001 har hushållsavdraget i inkomstskattelagen en självriskandel på 100 euro. Genom lagändringen beviljas avdraget även från kommunalskatt.  Enligt motiveringen i regeringspropositionen (RP 140/2000) kan avdraget fortfarande beviljas i samma omfattning som enligt den tidigare temporära lagen. Den tidigare tolkningen om hurdant arbete lagen ska omfatta förblev således oförändrad, förutsatt att något annat inte bestäms särskilt.

Ändringar som trädde i kraft 2003

Sedermera har hushållsavdragets omfattning utvidgats i repris flera gånger. År 2003 steg maximibeloppet från 900 euro till 1 150 euro. Samtidigt steg avdraget som beviljas för en arbetsersättning till förskottsuppbördsregistrerade företagare/företag eller allmännyttiga samfund från 40 till 60 procent. Dessutom blev själva lönen avdragbar till 10 procent.

Ändringar som trädde i kraft 2005

Sedan 2005 har hushållsavdraget beviljats även för arbete som har utförts i en bostad eller fritidsbostad som används av den skattskyldiges eller dennes makes eller bortgångna makes föräldrar, adoptivföräldrar eller fosterföräldrar eller av dessa personers släktingar i rätt uppstigande led eller dessa personers make. Därtill blev det år 2005 möjligt att avdra 30 procent i stället för det tidigare 10 procent av den utbetalda lönen.

Ändringar som trädde i kraft 2006

Vid ingången av 2006 steg det årliga maximiavdragsbeloppet för sedvanligt hushålls-, omsorgs- eller vårdarbete från 1 150 euro till 2 300 euro per person. Däremot förblev maximibeloppet för avdraget för ombyggnads- och underhållsarbete i en bostad och fritidsbostad 1 150 euro. Det årliga totalbeloppet på avdraget får dock inte överstiga 2 300 euro. Den andra ändringen gällde de understöd som hindrar avdraget. Från och med ingången av 2006 har endast de understöd som direkt har beviljats hushållet beaktats.

Ändringar som trädde i kraft 2007


Från och med ingången av 2007 har man kunnat få hushållsavdraget trots att hushållet samtidigt skulle ha fått energiunderstöd som beviljas för omläggning av värmesystem enligt lagen om understöd för reparation av bostäder, energiunderstöd och understöd för sanitära olägenheter (1184/2005). Detta utgör ett undantag från regeln att hushållsavdraget inte beviljas för kostnaderna för underhåll eller ombyggnad av en bostad om reparationsunderstöd för reparation av bostaden har beviljats av offentliga medel. Ändringen som gäller energiunderstöd tillämpades redan på beskattningen för 2006.
Dessutom preciserades inkomstskattelagen så att hushållsavdraget inte beviljas för arbete som den skattskyldige själv har utfört, och inte heller för arbete som har utförts av en person som bor i samma hushåll som den skattskyldige. Dessutom preciserades uttrycket ’skattepliktig verksamhet’ i 127 b § 2 punkten i inkomstskattelagen så att den blev ’inkomstskattepliktig verksamhet’.

Ändringar som trädde i kraft 2009

Vid ingången av 2009 steg maximibeloppet av hushållsavdraget till 3 000 euro. Maximibeloppet gäller även arbete som innebär underhåll och ombyggnad av en bostad eller fritidsbostad. Dessutom utvidgades hushållsavdragets tillämpningsområde till installation, underhåll och handledning i fråga om apparatur som hänför sig till data- och informationsteknik.

Förskottsuppbördsregistreringens betydelse 

Hushållsavdraget förutsätter enligt den gällande 127b § 1 mom. 2 punkten i inkomstskattelagen att den företagare eller det företag som har utfört arbetet bedriver skattepliktig verksamhet och finns med i förskottsuppbördsregistret.

Om företagaren/företaget inte finns med i förskottsuppbördsregistret, beviljas avdraget överhuvudtaget inte (inte ens till samma belopp som av lönen). Betalningar till kommuner, t.ex. betalningar till kommunala hembiträden, berättigar inte till något hushållsavdrag. Av praktiska skäl är kommunerna förskottsuppbördsregistrerade men trots detta är de inte skattskyldiga för inkomst av näringsverksamhet som de bedriver inom sitt eget område (ISkL 21 § 4 mom., sista meningen).

Däremot om t.ex. en samkommun bedriver skattepliktig näringsverksamhet och är förskottsuppbördsregistrerad, berättigar betalningar till samkommunen till avdraget. En samkommun är skattskyldig för näringsverksamhet som de bedriver inom sitt område (ISkL 21 § 4 mom.). Innan man alltså kan bevilja avdraget t.ex. för ett arbete som utförts av en samkommun, ska man utreda om samkommunen bedriver skattepliktig verksamhet. Man ska be om utredningen antingen av samkommunen själv eller av Skatteförvaltningen.

En skattskyldig som betalar arbetsersättning bör vid betalningstidpunkten utreda om företagaren eller företaget har införts i förskottsuppbördsregistret. Registreringen kontrolleras på företags- och organisationsdatasystemets offentliga informationstjänst http://www.ytj.fi/svenska/ på Internet. Tjänsten är avgiftsfri och uppgifter kan sökas med antingen företagets namn eller FO-nummer. Registreringen kan även kontrolleras på Skatteförvaltningens servicenummer 020 697 031.

Om företaget eller företagaren inte finns med i förskottsuppbördsregistret, ska betalaren verkställa förskottsinnehållning på betalningen. Hushållet behöver dock inte verkställa någon förskottsinnehållning om det belopp som betalas till en och samma prestationstagare uppgår till högst 1 500 euro under året. Hushållsavdraget förutsätter likväl alltid att företaget eller företagaren, oberoende av betalningens storlek, finns med i förskottsuppbördsregistret.

I praktiken utreder hushållen förskottsuppbördsregistreringen när avtalet ingås, eftersom hushållen kan på det här sättet kontrollera att de faktiskt har rätt till hushållsavdraget. Om hushållet har kontrollerat förskottsuppbördsregistreringen då avtalet ingåtts, ska man anse att detta är en tillräcklig kontrollåtgärd om uppdragsavtalet gäller t.ex. en reparation som pågår en viss tid eller annat arbete som pågår en viss tid under högst ett år. Om arbetet baserar sig på ett uppdragsavtal på över ett år, ska betalaren kontrollera förskottsuppbördsregistreringen minst en gång om året för att förvissa sig om att företaget eller företagaren inte avregistrerats. Ståndpunkten ovan tillämpas endast vid prövningen av förutsättningarna för avdragandet av hushållsavdraget.

Det är betalarens skyldighet att kontrollera förskottsuppbördsregistreringen. Trots detta kan det hända att ett företag får skadeståndsansvar för att det inte informerat sin uppdragsgivare om att det inte finns med i förskottsuppbördsregistret.

Högsta domstolen (HD 2008:91) har i sitt beslut ålagt ett renoveringsföretag att till sin kund ersätta 750 euro i skadestånd för det hushållsavdrag om 1 165 euro som kunden förlorat därför att företaget inte hade informerat kunden om att företaget inte var förskottsuppbördsregistrerat.

Det avdragsgilla arbetets andel

Hushållsavdraget beviljas endast för kostnaderna för sådant arbete som man låtit utföra. Därför beviljas avdraget inte för resekostnader och kostnader för apparatur och tillbehör trots att de har anknytning till arbetet i fråga.

Företagarens eller företagets faktura ska innehålla en specifikation av arbetets andel, t.ex. timpriset multiplicerat med antalet arbetstimmar eller entreprenadpriset, skild från de övriga kostnaderna. Företaget ska själv göra en uppskattning av arbetets andel eftersom det är företaget själv som har den bästa expertisen och de bästa förutsättningarna för detta. Priset för arbetet ska motsvara så noggrant som möjligt de egentliga kostnaderna som uppstått det enskilda fallet. Priset för arbetet får inte artificiellt ökas på fakturan med hjälp av poster som inte berättigar till hushållsavdraget. Till exempel apparaturens och tillbehörens andel ska på fakturan motsvara det faktiska pris som företaget i allmänhet debiterar hos sina kunder.

Skattestyrelsen har i sina tidigare anvisningar ansett att endast personarbetets andel av en arbetsersättning som betalas till ett företag eller en företagare som finns med i förskottsuppbördsregistret berättigar till avdraget, inte den i arbetat utnyttjade maskinens andel. 

Centralskattenämnden gav 19.11.2008 sitt förhandsavgörande om hur hushållsarbete ska beräknas i ett fall där det debiterade arbetet bestod av både personarbete och maskinens andel (CSN 64/2008).

A hade för avsikt att från det förskottsuppbördsregistrerade B Ab beställa ett jordvärmesystem, som skulle installeras i hans egnahemshus. Arbetsersättningen som skulle betalas innehöll förutom lönekostnaderna för de personer som utförde arbetet även andelen av kostnaderna för de maskiner som hade använts vid borrningen. Med stöd av 127 b § 2 punkten i inkomstskattelagen fick A dra av 60 procent av den betalda arbetsersättningen, som innehöll även maskinens andel. Omröstning 5-2.

Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt överklagade beslutet hos högsta förvaltningsdomstolen. Högsta förvaltningsdomstolen avslog besvären genom sitt avgörande av 12.8.2009, liggarnummer 1897, årsboksnummer HFD 2009:73. Omröstning 3 – 2.

Den ståndpunkt som framgår av högsta förvaltningsdomstolens beslut kommer att iakttas i fortsättningen då man verkställer beskattningen och då ändring söks i redan verkställda beskattningar.

Avdrag beviljas inte för den skattskyldiges eget arbete

Enligt 127 a § i inkomstskattelagen beviljas hushållsavdraget inte för arbete som den skattskyldige själv har utfört, och inte heller för arbete som utförts av en person som bor i samma hushåll som den skattskyldige som yrkar på avdrag.

Avdraget beviljas t.ex. inte för de löner som den skattskyldige betalar till sin make, sambo eller barn som bor hemma. Enligt regeringens proposition 144/2006 beviljas avdraget inte heller för arbetsprestationer köpta från ett företag som ägs av den skattskyldige själv eller av en person som bor i samma hushåll och om personen som utför arbetet är den skattskyldige själv eller en person som bor i samma hushåll.

Platsen för arbetets utförande

Endast arbete som utförs hemma berättigar till hushållsavdrag

Hushållsavdraget beviljats för arbete som har utförts i en bostad eller fritidsbostad som används av den skattskyldiges eller dennes makes eller bortgångna makes föräldrar, adoptivföräldrar eller fosterföräldrar eller av dessa personers släktingar i rätt uppstigande led eller dessa personers make (127a § i inkomstskattelagen). Om platsen för arbetets utförande är en annan, beviljas avdraget inte. T.ex. festarrangemang eller matlagning någon annanstans än i hemmet berättigar inte till avdraget. Detsamma gäller även tvätt eller underhåll av kläder som utförs någon annanstans. 

Tvätteritjänst betraktades inte som normalt hushållsarbete eftersom platsen för arbetets utförande inte var hemmet (högsta förvaltningsdomstolens avgörande 2001/52).

Som ett exempel på arbete som inte berättigar till avdraget eftersom det utförs på en annan plats kan nämnas t.ex. målning, lackering eller slipning av dörrar eller övriga delar av inredningen som kan flyttas till ett annat ställe för behandling.

Arbete som utförs i en bostad som används av släktingar i nedstigande led berättigar inte till avdraget. Till exempel föräldrarna får inte dra av kostnaderna för reparation av sina barns bostad om de inte bor i bostaden.

Besittningssättet för bostaden har ingen betydelse för om avdraget beviljas eller inte. Bostaden kan vara ägar- eller hyresbostad. Boendet kan även basera sig på rätten att bo som förbehållits i samband med överlåtelsen av bostaden.  Föräldrarna kan t.ex. ha gett bostaden till sina barn i gåva men samtidigt förbehållit sig rätten att bo kvar i den. Blotta ägandet av en bostad berättigar inte till avdraget. För att hushållsavdraget ska kunna beviljas förutsätts dessutom att den skattskyldige eller en sådan släkting som nämns i 127a § i inkomstskattelagen använder bostaden som sin stadigvarande bostad eller som annan bostad.

Om innebörden av begreppet bostad  

I bostaden anses också ingå gårdsplanen samt de byggnader och konstruktioner som tjänar boendet, såsom t.ex. fristående bastu, förråd, garage och vedbod.  Gårdsplanen avser i allmänhet tomten.  Som gårdsplan på glesbygden kan betraktas ett sådant område på högst 10 000 kvadratmeter som omger byggnaden. Om en privat väg sträcker sig utanför gårdsplansområdet anser man inte att den hör till bostaden.

Boende i en bostad som ägs av en sammanslutning eller ett dödsbo

En fysisk person får drar av kostnaderna för underhålls- och ombyggnadsarbete i en sådan bostad som ägs av en sammanslutning eller som ingår i ett dödsbo, förutsatt att han eller hon i egenskap av delägare i sammanslutningen eller dödsboet bor i bostaden och om han eller hon själv betalar kostnaderna. Det är klart att även en person som bor som hyresgäst i en bostad som ägs av en sammanslutning eller av ett dödsbo kan beviljas hushållsavdrag.

Privat servicehus

I privata servicehus utförs hushållsarbete samt omsorgs- och vårdarbete delvis i rum som den boenden förfogar över och delvis i gemensamma utrymmen. Hushållsavdraget kan beviljas till den del arbetet som berättigar till avdraget utförs i de utrymmen som den boenden förfogar över. Till exempel städningen av det rum som den boenden förfogar över samt hjälp vid bad och dusch, påklädning, måltider i boendens rum och annan hjälp vid personliga sysslor berättigar till avdraget.  Däremot berättigar t.ex. måltidskostnaderna inte till hushållsavdraget eftersom matlagning inte äger rum i den boendens privata utrymmen. Inte heller berättigar kostnaderna för säkerhetsservice till hushållsavdraget. 

Med tanke på hushållsavdraget ska fakturan innehålla en tillräcklig specifikation av de olika kostnader som berättigar till avdraget och hur dessa kostnader hänför sig till arbetet i den boendens privata utrymmen.

Denna princip kan även tillämpas på t.ex. bostäder av typ studenthem eller personalbostäder.

Kostnaderna för arbete som utförts på ett kommunalt servicehus berättigar inte till avdraget, inte heller övriga kommunala tjänster. Om kommunen däremot endast stöder ett privat, t.ex. av en stiftelse ägd servicehus, genom att betala stödet direkt till servicehuset, hindrar stödet inte att avdraget kan beviljas för de kostnader som kunden själv betalat och som berättigar till hushållsavdraget.

När en skattskyldig bodde i en bostad som ägdes av en stiftelse, hade han utöver hyran också betalt serviceavgifter till stiftelsen för andra vård- och omsorgstjänster som han anlitade, som att någon bäddade hans säng, hjälpte honom att klä på sig och tvätta sig och att röra sig utomhus. Den skattskyldiges hemkommun hade deltagit i administrationen av stiftelsen och anlitat de tjänster som stiftelsen tillhandahöll. Betalningar som den skattskyldige i anslutning till sitt serviceboende betalt till stiftelsen för denna vård och omsorg var sådana i 127 a § i inkomstskattelagen avsedda ersättningar för arbete som gav rätt till hushållsavdrag och som den skattskyldige enligt 127 a och 127 b § i inkomstskattelagen fick dra av från sin skatt. (Högsta förvaltningsdomstolen 2006:67).

Fritidsbostad i gemensamt bruk

Fritidsbostäder kan ibland vara i gemensamt bruk för flera hushåll eller privatpersoner. Om man lägger fram en utredning av det gemensamma bruket, har alla de personer som använt bostaden och tagit del av de avdragsberättigande kostnaderna rätt till hushållsavdraget.  Avdraget beviljas i förhållande till vars och ens andel av kostnaderna.

Arbete som berättigar till avdrag

Till avdraget berättigar sedvanligt hushålls-, omsorgs- eller vårdarbete samt arbete som innebär underhåll eller ombyggnad av bostad och fritidsbostad.  Kravet på sedvanlighet gäller både hushållsarbete och omsorgs- och vårdarbete. Med sedvanlighet avses sådant arbete som normalt utförs till förmån för hemmet och dem som bor där.

Hushållsarbete

Sedvanligt hushållsarbete är t.ex. matlagning, städning, tvättning, strykning och annan klädvård. Till avdraget berättigar också skötsel av gårdsplan och trädgård, såsom gräs- och häckklippning, trädfällning på gården, vedhuggning samt plogning och annan renhållning av gårdsplanen. Även kostnaderna för monteringsservice av möbler och för montering av persienner är avdragsberättigande med förutsättning att monteringen sker hemma hos kunden.

Man kan också anse att sådana serviceformer som butikbesök, eller uträttande av ärenden och rastning av sällskapsdjur passar in i begreppet sedvanligt hushållsarbete förutsatt att de utgör en mindre beståndsdel av annat, mera omfattande arbete som är avdragsberättigande, trots att arbetet inte bokstavligen sker hemma hos den skattskyldige.

Såsom avdragsberättigande hushållsarbete betraktas inte t.ex. avfallstransport, tömning av slambrunn eller slamtank, flytt- och transporttjänster och drapering av möbler.

Inte heller är planeringsarbete som kräver en inredningsarkitekts, arkitekts, ingenjörs eller annan motsvarande persons särskilda yrkesskicklighet avdragsberättigande hushållsarbete eftersom ett sådant arbete inte kan betraktas som sedvanligt hushållsarbete. Om ett mindre planeringsarbete är nödvändigt och utgör en integrerad del av ett mera omfattande underhålls- eller ombyggnadsarbete och det utförs i en bostad eller fritidsbostad som används av den skattskyldige eller av hans eller hennes sådana släktingar som avses i 127 a § 5 mom. i inkomstskattelagen (den skattskyldiges eller dennes makes eller bortgångna makes föräldrar, adoptivföräldrar eller fosterföräldrar eller av dessa personers släktingar i rätt uppstigande led eller dessa personers make), kan planeringsarbetet undantagsvis betraktas som arbete som berättigar till hushållsavdraget.

Flyttarbete på basis av bostadsbyte betraktades inte som sådant hushållsarbete som är sedvanligt till sin karaktär (CSN 51/2000).

Omsorgs- och vårdarbete

Med sådant omsorgs- och vårdarbete som berättigar till hushållsavdraget avses vården och omsorgen av den skattskyldige eller en person som bor i samma hushåll tillsammans med denne. Avdraget beviljas för sådant omsorgs- eller vårdarbete som hänför sig till den skattskyldiges eller dennes makes eller bortgångna makes föräldrar, adoptivföräldrar eller fosterföräldrar eller dessa personers make. Även omsorgs- och vårdarbetet ska vara sedvanligt, sådant som i normalfall utförs i hemmet såsom t.ex. vård av barn, sjuka, handikappade och åldringar i deras hem. Arbetet kan bestå av att t.ex. mata, klä på, tvätta och hjälpa med att vara ute samt av övriga personliga sysslor eller av enbart barnpassning.

Tjänster av dam- eller herrfrisörer, kosmetologer, pedikyrister, massörer e.d. berättigar inte till något hushållsavdrag. Dessa tjänster hör inte till normalt omsorgs- eller vårdarbete som utförs i hemmet, trots att arbetet undantagsvis kan utföras hemma hos kunden. Exempelvis pedikyristers och massörers arbete är dessutom fritt från moms, varför avdraget hindras även av denna orsak.

Omsorgs- och vårdarbete som erhållits i form av naturaförmån berättigade inte till hushållsavdraget (CSN 35/1999).

Avdrag beviljas inte för momsfria hälso- och sjukvårdstjänster

I 127 a § 2 mom. i inkomstskattelagen anges uttryckligen att normalt omsorgs- eller vårdarbete inte omfattar sådana hälso- och sjukvårdstjänster vilkas försäljning är skattefri enligt 34-36 § i mervärdesskattelagen (1501/1993).

Med hälso- och sjukvårdstjänster avses enligt 35 § i mervärdesskattelagen åtgärder för att bestämma en människas hälsotillstånd samt funktions- och arbetsförmåga eller för att återställa eller upprätthålla hennes hälsa samt funktions- och arbetsförmåga, om det är fråga om vård som ges av en sådan yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården som bedriver sin verksamhet med stöd av lagstadgad rätt eller som enligt lag är registrerad. Arbete som avses här är t.ex. en läkares, en massörs, en fysioterapeuts, en hälsovårdares, en pedikyrists, en sjukskötares och en närvårdares arbetsprestationer. Hushållsavdraget beviljas inte om de ovannämnda säljer sina yrkestjänster för vilka de är registrerade av länsstyrelsen. Avdraget kan dock beviljas för sedvanligt hushållsarbete utfört av en sjukskötare eller närvårdare.

Socialvårdstjänster

Enligt 37 § i mervärdesskattelagen betalas skatt inte på försäljning av tjänster och varor i form av socialvård.  Med socialvård avses enligt 38 § i mervärdesskattelagen verksamhet som bedrivs av staten eller kommunen samt verksamhet som bedrivs av någon annan producent av socialvårdstjänster under övervakning av socialmyndigheterna, då verksamheten har till syfte att sörja för vården om barn och ungdomar, barndagvården, åldringsvården, omsorgen om utvecklingsstörda, andra tjänster och stödåtgärder för handikappade, missbrukarvården samt annan motsvarande verksamhet. Tjänsteproducenter av socialvård registreras av länsstyrelserna.

Trots att de ovannämnda socialvårdtjänsterna är momsfria enligt 37 § i mervärdesskattelagen har man inte uteslutit dem enligt ordalydelsen av 127 a § 2 mom. i inkomstskattelagen så att hushållsavdraget inte kunde tillämpas på dem. Därför är det trots momsfriheten möjligt att få avdraget om arbetet utförs hemma hos kunden och om även de övriga förutsättningarna blir tillfredsställda. Däremot berättigar t.ex. socialvårdstjänst som bedrivs av kommunen och privata tjänster som kunden betalar med kommunens servicesedel inte till avdraget.

Underhåll och ombyggnad av bostad och fritidsbostad

Hushållsavdraget beviljas för arbeten för underhåll och ombyggnad i en bostad eller fritidsbostad som används av den skattskyldige eller av hans eller hennes sådana släktingar som avses i 127 a § 5 mom. i inkomstskattelagen (den skattskyldiges eller dennes makes eller bortgångna makes föräldrar, adoptivföräldrar eller fosterföräldrar eller av dessa personers släktingar i rätt uppstigande led eller dessa personers make). Om den skattskyldige eller hans eller hennes ovannämnda släktingar har en annan bostad utöver sin stadigvarande bostad och fritidsbostad, kan avdraget beviljas för kostnaderna för underhållet av båda bostäderna. Avdragsrätten gäller däremot inte t.ex. investeringsbostäder som den skattskyldige eller dennes ovannämnda släktingar inte använder som bostad. 

En hyresgäst får som hushållsavdrag dra av underhålls- och ombyggnadsarbeten som han låtit göra i sin hyresbostad. Hyresgästen kan dra av samma kostnader som ägaren själv skulle vara berättigad till om ägaren själv bodde i bostaden i fråga.

Till avdragsberättigande ombyggnads- och underhållsarbeten hör t.ex. renovering av kök, badrum och övriga rum. I egnahemshus berättigar el-, rör- och kabelarbeten samt renovering av källar- och bastuutrymmen samt yttre renovering såsom målning till avdraget. Om man har anlitat en övervakare vid ombyggnads- eller underhållsarbetet, kan man få avdraget även på basis av övervakarens arbete förutsatt att arbetet utförs i en bostad som används av den skattskyldige eller av hans eller hennes sådana släktingar som avses i 127 a § 5 mom. i inkomstskattelagen.
 
Olika el-, vatten- avlopps- och andra motsvarande anslutningsavgifter berättigar inte till något hushållsavdrag. I Skattestyrelsens anvisningar har man tidigare ansett att avdraget inte heller ska beviljas för andelen av det arbete som ingår i anslutningsavgiften eftersom anslutningsavgifter kan vara överlåtbara eller återbetalningsbara. Hushållsavdraget har dock i beskattnings- och rättspraxis ansetts som ett eget separat avdrag, varför Skattestyrelsen anser att avdraget i fortsättningen kan beviljas även för andelen av det arbete som ingår i en anslutningsavgift till den del arbetet utförs i den skattskyldiges bostad eller på gårdsplan (se punkten ”Om innebörden av begreppet bostad”). Den som utför arbetet ska naturligtvis vara inkomstskattepliktig och förskottsuppbördsregistrerad. Andelen av det arbete som utförts i den skattskyldiges bostad och på gårdsplan ska vara specificerad i fakturan.

Kostnaderna för granskningen av bostadens skick, andra granskningar och olika mätningar berättigar inte till avdraget med undantag av de fall där de utgör en mindre och integrerad del av underhålls- och ombyggnadsarbetet. Avdragbara är inte heller de kostnader som har förorsakats av installation av ett alarm- eller säkerhetssystem eller av de underhålls- och serviceavgifter som alarm- eller säkerhetssystem eventuellt förorsakar.

Renovering som utförts i bostad direkt före inflyttningen

Det är vanligt att man gör en totalrenovering i den bostad som man skaffat för sig själv innan man flyttar in i bostaden. I praktiken kan det vara svårt att visa när arbetet har utförts och när man har flyttat in i bostaden, varför hushållsavdraget kan godkännas om arbetet har utförts direkt innan man tagit bostaden i eget bruk.

Om en byggherre på köparens önskan gör ändringar i en ny bostad som sålts, är dessa reparationer inte sådan ombyggnad eller sådant underhåll som avses i inkomstskattelagen, och därför kan avdraget inte beviljas.

Underhållsarbeten

Sotningskostnaderna berättigar inte till något hushållsavdrag. Högsta förvaltningsdomstolen har gett sitt beslut i ärendet 6.8.2008 (HFD 2008/1803). I avgörandet konstateras bl.a.

Regelbunden sotning av eldstäder och rökkanaler utgör en sådan arbetsprestation att den skulle kunna betraktas som sådant underhållsarbete som överensstämmer med ordalydelsen i bestämmelsen. Enligt 22 § i räddningslagen och enligt inrikesministeriets förordning om sotning (539/2005), som getts med stöd av sagda paragraf, är det emellertid fastighetsägarens eller fastighetsinnehavarens lagstadgade skyldighet att se till att sotningen utförs. Arbetet måste göras med bestämda tidsperioder och om dess innehåll har bestämts i förordningen. Enligt 39 § i räddningslagen bestämmer myndigheten om hur sotningen på området ska ordnas. Med hänsyn till detta och med beaktande av det beskrivna ändamålet med hushållsavdraget ansåg högsta förvaltningsdomstolen att betalning för arvodet för utförandet av uppgifter som anslöt sig till lagstadgad sotning inte kunde betraktas som belopp som betalas för arbeten som avses i 127a § i inkomstskattelagen.

I ansökan avsedd service av oljebrännaren till en värmepanna, rengörning av värmepannan, mätning av värmepannans verkningsgrad och rengörning, mätning, inställning samt service av ventilationskanaler är uppgifter som också sotare tar hand om. Enligt ansökan är hushåll likväl inte förpliktade genom lag att låta utföra dessa arbeten på samma sätt som i fråga om sotning, även om det rekommenderas att åtgärderna ska göras med vissa mellanrum. Dessa arbeten kan utföras även av andra personer än sotare. Ett hushåll kan således själv bestämma om dessa arbeten utförs och vem ska utföra dem. Till tillämpningsområdet av 127a § i inkomstskattelagen hör sedvanligt underhållsarbete. Med hänsyn till detta kan bestämmelsen inte tolkas så att till fastigheten hänförliga serviceåtgärder som utförs med vissa mellanrum skulle lämnas utanför avdraget.

Med dessa grunder ansåg högsta förvaltningsdomstolen att kostnaderna för servicen av oljebrännaren i värmepannan, rengöringen av värmepannan, mätningen av värmepannans verkningsgrad och rengöringen, mätningen, inställningen samt servicen av ventilationskanalerna, vilka inte hör till den lagstadgade sotningen, berättigade till hushållsavdraget.

Högsta förvaltningsdomstolens avgörande ändrar beskattningspraxis och Skattestyrelsens tidigare anvisningar, dock inte i fråga om sotning (den aktuella anvisningen upphäver Skattestyrelsens tidigare anvisning av 9.10.2006, Dnr 74/32/2006). Ståndpunkten i avgörandet tillämpas även då ändring söks i tidigare skatteår. Kostnaderna för mätningen av bostadens skick ska även i fortsättningen dras av endast om de utgör en del av det övriga underhålls- och ombyggnadsarbetet i bostaden.

Underhåll av gårdsplan; vattenledningar, avlopp och elkraft i egnahemshus och fritidsbostad

Avdragsberättigande arbete för underhåll av en bostad omfattar - förutom de arbeten som hänför sig till själva byggnaden - även de underhålls- och ombyggnadsarbeten som görs på gårdsplanen till ett egnahemshus eller en fritidsbostad. Till avdraget berättigar även t.ex. grävning, installation och reparation i anknytning till byggande av vattenledningar, avloppssystem, elektricitet och datanät som t.ex. fiberanslutning. Även bygge av borrbrunn eller andra brunnsbyggen kan jämställas med ombyggnad av bostad.

De ovannämnda arbeten på gårdsplanen berättigar inte till hushållsavdraget i samband med nybygge lika litet som själva nybygget. Då det gäller diverse renoveringsarbeten på gårdsplanen, kan det vara svårt att dra gränsen mellan renovering och nybygge. I allmänhet blir byggnaden färdig först och man kan flytta in i den även om gårdsplanen ännu är till och med mycket halvfärdig. Gränsdragningen mellan nybygge och avdragbart reparationsarbete ska ske fallspecifikt. Man ska bl.a. ta i beaktande om slutgranskningen har utförts och hur länge det har botts i huset.

Om det installeras el- eller vattenledning för första gången i en redan existerande ”gammal” byggnad, t.ex. i en sommarstuga, utgör installationen inte sådant nybygge som avses här. På motsvarande sätt är avloppsvattensystem som för första gången byggs på glesbygden avdragsberättigande.

Avdraget gäller inte arbeten utanför gårdsplanen, såsom dragning av ledningar, kablar och rör utanför gårdsplanen eller muddring av stranden. Inte heller är kostnaderna för en privat väg som sträcker sig utanför gårdsplansområdet avdragsberättigande.

Konstruktioner utan tak som byggs på gårdsplan till egnahemshus och fritidsbostad

Som nybygge ska inte heller betraktas byggande, reparation eller renovering av olika slags av konstruktioner som saknar tak, t.ex. patio, brygga eller staket till ett befintligt egnahemshus eller befintlig fritidsbostad.

Värmesystem i egnahemshus

Att reparera och förnya olika värmesystem i ett egnahemshus och en fritidsbostad är avdragsberättigande. Det är också avdragsberättigande att anlägga ett solvärme- eller jordvärmesystem samt att installera en luftvärmepump. Dessutom kan man anse att kostnaderna för anläggningen av ett pellettstank har direkt anknytning med fastighetens värmesystem eftersom det finns en direkt förbindelse mellan pellettsbrännaren och pellettstanken, och pelletstanken således utgör en integrerad del av värmesystemet. Annars jämställs byggande av fristående förråd med nybygge.

Nybygge och annat jämförbart arbete som inte berättigar till avdrag

Nybygge och därmed jämförbart kompletterande bygge och tillbygge berättigar inte till något hushållsavdrag. När lagen om temporärt skattestöd för hushållsarbete (728/1997) stiftades, var byggnadslagen i kraft (370/1958). Enligt 130 § byggnadslagen skulle bestämmelserna om nybyggnad tillämpas även på ombyggnad samt på väsentlig omändring av byggnads inre konstruktion och på andra sådana ändringar av konstruktionen som kan jämföras med ombyggnad. Enligt regeringspropositionen med den nuvarande ISkL 127 a-c § (140/2000) ska avdraget även i fortsättningen beviljas i samma omfattning som enligt lagen om temporärt hushållsstöd. Med nybygge avses således vid beviljande av hushållsavdraget detsamma som i den gamla byggnadslagen. Den nya markanvändnings- och bygglagen (132/1999), som trädde i kraft vid ingången av 2000 och genom vilken byggnadslagen upphävdes, känner inte till begreppet nybygge.

Eftersom villkoren för bygglov varierar i olika delar av landet, har bygglovet inte någon relevans med tanke på vad för slags byggen som ska jämställas med nybygge.

Vid tillämpningen av hushållsavdraget är sådant underhåll av egnahemshus som ska jämställas med nybygge t.ex. tillbygge av en bostad eller en byggnad, ändring av tidigare kall- eller förrådsutrymmen för bostadsbruk eller invändig totalrenovering. Nybygge som avses här är inte delvis ombyggnad av lägenhet, t.ex. borttagning av bärande väggar, ändring av rummens användningsändamål på så sätt att den del som används för boende fortfarande förblir i bostadsbruk. Om t.ex. sovrummet ombyggs till kök eller badrummet till bastu, beviljas avdraget.

Icke-avdragsgillt kompletterande bygge och tillbygge som ska jämställas med nybygge är i detta sammanhang också byggande av olika slags konstruktioner såsom grilltak, utekök, lager eller lekstuga.

Högsta domstolen har 30.4.2009 gett ett nytt årsboksavgörande 2009:44, liggarnummer 1041, där en ganska omfattande ombyggnad av ett egnahemshus ansågs ge rätt till hushållsavdraget.

I ett egnahemshus som makar hade köpt 2004 utfördes en omfattande renovering åren 2004 och 2005 . Man hade i det kalla vindsutrymmet byggt tre rum, ett litet wc och en klädkammare, vilkas yta sammanlagt är ca 50 kvadratmeter. I den nedre våningen hade man ändrat på rumsdispositionen genom att bygga en dörröppning mellan den kalla farstun och vardagsrummet samt genom att bygga en trappa från den nedre vågningen till övervåningen. Strukturer hade delvis byggts om på grund av fuktskador. Därutöver hade man varit tvungen att byta ut de ursprungliga elinstallationerna i huset. Det ursprungliga värmesystemet med lösa värmeelement och med eldstäder ersattes med direktverkande elvärme. Ytmaterialen för interiören, köksinredningen och golvytorna har bytts ut. Det gamla golvet har bevarats. Man har varit tvungen att bygga om bastun och tvättrummet i sin helhet på grund av en mögelskada, som upptäcktes vid renoveringen.

Skatterättelsenämnden ansåg att avdraget skulle beviljas endast för kostnaderna för renoveringen av den nedre våningen. Skatteombudet överklagade hos förvaltningsdomstolen och krävde att något hushållsavdrag inte alls skulle beviljas. Efter det att förvaltningsdomstolen avslog besvären bad Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt tillstånd att överklaga förvaltningsdomstolens beslut och krävde att förvaltningsdomstolens beslut skulle upphävas och att hushållsavdraget skulle tas bort till den del avdraget hade beviljats på basis av kostnaderna för renoveringen av bostaden. Högsta förvaltningsdomstolen beviljade besvärstillståndet och förkastade besvären. Som motivering meddelade Högsta förvaltningsdomstolen:

Med beaktande av renoveringens art och att A enligt utredningen i ärendet flyttat in huset, som är avsett för bostadsbruk för honom själv och för hans familj, tillsammans med sin familj genast efter köpet samt bott i huset under hela ombyggnaden, ska den renovering av den nedre våningen som A lät utföra betraktas till sin karaktär som sådana underhålls- och ombyggnadsarbeten med vars hjälp underhållet av bostaden på eget initiativ kan främjas och inte som nybygge eller därmed jämförbar byggande.

Underhåll och installation av hushållsmaskiner och anordningar i hushållet berättigar i allmänhet inte till avdrag

Enligt ISkL 127 a § 2 mom. betraktas reparation eller installation av hushållsmaskiner eller anordningar i hushållet inte som sådant arbete som innebär underhåll av bostad. Med maskiner och anordningar avses bl.a. kylutrustning, spis, spisfläkt och tvättmaskin.

Om installation av hushållsmaskiner t.ex. i samband med en köksrenovering emellertid utgör en del av en stor ombyggnadsentreprenad, kan installationen anses utgöra en del av reparationsarbetet. Installationen av köksskåp kan jämställas med reparation och underhåll av en bostad.

Installation och underhåll i fråga om data- och informationstekniska apparater berättigar till avdrag

Före år 2009 berättigade underhåll och installation av maskiner och anordningar i hushållet inte till hushållsavdraget. Vid ingången av 2009 ändrades 127a 2 mom. i inkomstskattelagen så att arbete som innebär installation, underhåll och handledning i fråga om data- och informationstekniska apparater, program, dataskydd och dataförbindelser i fortsättningen berättigar till avdraget.

Med data- och informationstekniska apparater avses data- och informationstekniska terminaler, deras kringutrustning samt antenner. Dessa är t.ex. televisioner, radior, digitala apparater, datorer, skrivare, avläsare, kopieringsapparater och skannrar. 

Med dataförbindelser avses anslutningar som betjänar hushållen och med vilka man kan ta emot och/eller sända elektronisk kommunikation.

Arbeten som ger rätt till hushållsavdraget är i fortsättningen att ta i bruk, installera, reparera och underhålla ovannämnda apparater och dataförbindelser samt att installera program och uppdateringar i en datateknisk apparat och att uppdatera program i en datateknisk apparat. Också arbete som hänför sig till handledning i hemmet i dessa apparater och anslutningar ger rätt till hushållsavdraget. Alla ovannämnda arbeten berättigar till avdraget endast till den del de utförs i en bostad eller fritidsbostad som används av den skattskyldige eller av hans eller hennes sådana släktingar som avses i 127 a § 5 mom. i inkomstskattelagen (den skattskyldiges eller dennes makes eller bortgångna makes föräldrar, adoptivföräldrar eller fosterföräldrar eller av dessa personers släktingar i rätt uppstigande led eller dessa personers make). Avdraget beviljas inte till den del något av de ovannämnda arbetena utförs någon annanstans. Avdraget beviljas inte om handledningen ges t.ex. per telefon.

Hushållsavdraget beviljas endast för de kostnader som förorsakas av själva arbetet. Något hushållsavdrag beviljas alltså inte t.ex. för anskaffningskostnaderna för apparater, program och uppdateringar.

Hushållsavdrag beviljas endast fysiska personer

Hushållsavdraget beviljas endast fysiska personer. Dödsbon kan inte få hushållsavdraget, förutom i beskattningen för det år då personen har avlidit. Avdraget beviljas inte heller för t.ex. aktiebolag, bostadsaktiebolag, allmännyttigt samfund eller andra juridiska personer eller sammanslutningar.

En näringsidkare kan inte beviljas något hushållsavdrag för sådant arbete som har anknytning till näringsverksamheten eller till renovering av byggnader som används vid näringsverksamheten. Inte heller kan en jordbruksidkare beviljas något hushållsavdrag för sådant arbete som har anknytning till jord- och skogsbruket såsom boskapsskötsel, odling och olika reparationer av jordbruksbyggnader. Däremot kan reparationsarbeten av jordbruksidkarens bostad berättiga till avdraget. Till den del bostaden används för t.ex. gårdsbruksturism, beviljas det emellertid inte något hushållsavdrag.

Fördelning av underhållsansvar enligt lagen om bostadsaktiebolag och bolagsordning

Bestämmelserna om underhållsansvar i bostadsaktiebolag finns i 78 § i lagen om bostadsaktiebolag. Enligt lagrummet kan bolagsordningen reglera hur ansvaret för underhållet av bolagets byggnader och övriga lokaliteter ska fördelas mellan aktieägarna och bolaget. Om bolagsordningen inte innehåller bestämmelser om fördelningen av underhållsansvaret, tillämpas bestämmelserna i 78 § 2-4 mom. i lagen om bostadsaktiebolag. Enligt 78 § 2 mom. i lagen om bostadsaktiebolag ska varje aktieägare invändigt underhålla den lägenhet som han besitter och de övriga lokaliteter och utrymmen till vilka hans aktier medför besittningsrätt. Bolaget ska dock avhjälpa konstruktionsfel inomhus och underhålla värme-, el-, dataöverförings-, gas-, vatten- och avloppsledningar samt ventilationskanaler och andra liknande ledningar och kanaler samt vattenkranar som lägenheterna i byggnaden har utrustats med i samma standard.

Aktieägare i ett bostadsaktiebolag får hushållsavdrag för de underhålls- och reparationsarbeten i bostaden som enligt lagen och bolagsordningen ankommer på aktieägaren och som genom bolagsstämmans beslut inte överförts på bolagets ansvar.

Underhåll som grundar sig på bolagsstämmans beslut

Enligt 78 § 3 mom. i lagen om bostadsaktiebolag kan bolagsstämman besluta att på bolagets bekostnad låta utföra sådana underhållsarbeten som ankommer på en aktieägare, om detta kan ske utan att kränka aktieägarnas likställighet. Bolagsstämman kan inte besluta att sådana reparationer som ankommer på bostadsaktiebolaget skulle låta utföras på aktieägarnas bekostnad. Genom bolagsstämmans beslut kan man endast utvidga bolagets ansvar i den lagenliga ansvarsfördelningen, inte inskränka det. Inskränkningen av bolagets ansvar kan ske endast genom ändringen av bolagsordningen.

I praktiken beslutar en bolagsstämma att centraliserat låta utföra underhållsarbeten som ankommer på aktieägarna med vederlag som tas ut hos alla aktieägare endast när arbetet anknyter sig till underhållsåtgärd eller ombyggnad i hela bolaget. När bolaget t.ex. byter ut fönster, kan det besluta att även innerfönstren ska bytas ut.  Det kan för bolaget dessutom i samband med sitt underhålls- och ombyggnadsarbete uppkomma en skyldighet att återställa delar av lägenheten som är på aktieägarens ansvar i skick. I samband med t.ex. stambyte kan bolaget inte lämna strukturer öppna utan bolaget återställer ytmaterialen i det av bolaget beslutade skick. Aktieägaren får inte som hushållsavdrag dra av sådan andel av arbetet som betalas till bolaget i form av bolagsvederlag i samband med en renovering som bolaget beslutat om.

Extra arbete som aktieägare låtit utföra i samband med en renovering som bolaget låtit utföra

Om en aktieägare i samband med en renovering i bolaget låter utföra extra arbeten som inte ingår renoveringen i bolaget, beviljas han eller hon hushållsavdrag för sådana arbeten vars kostnader inte täcks med bolagsvederlaget. Sådana arbeten är t.ex. en särskild glastegelvägg som delägaren såsom extra arbete beställt till sitt badrum, utvidgningen av badrummet eller annat motsvarande arbete i samband med ett stambyte som bolaget låter utföra och för vars kostnader aktieägaren själv ansvarar på annat sätt än med bolagsvederlaget. För att aktieägaren kan beviljas hushållsavdraget ska han eller hon komma överens om arbetet direkt med den som utför arbetet, dvs. vanligtvis med entreprenören och betala för extra arbetet direkt till den som utför arbetet. 

Aktieägarens ändringsarbete enligt 77 § i lagen om bostadsaktiebolag

En aktieägare har enligt 77 § i lagen om bostadsaktiebolag rätt att utföra ändringsarbeten i de lokaliteter och utrymmen till vilka hans aktier medför besittningsrätt. I praktiken betyder detta i allmänhet utrymmen i aktieägarens besittning invändigt. Till exempel i radhusbolag kan även vissa gårdsområden vara i aktieägarens bruk. Juridiskt är de i aktieägarens besittning endast om detta nämns i bolagsordningen (HD 2005:26).

Högsta förvaltningsdomstolen har 11.12.2008 utfärdat ett utslag om avdragbarheten såsom hushållsavdrag av kostnader förorsakade av inglasning av balkonger i ett bostadsaktiebolag vars bolagsordning saknade beslut om fördelningen av underhållsansvaret beträffande inglasning av balkonger.

”En skattskyldig hade rätt att göra hushållsavdrag för arbetskostnaderna för inglasning av balkongen i en lägenhet som han ägde i ett bostadsaktiebolag, när bostadsaktiebolaget inte hade deltagit i kostnaderna och dessa inte heller hade fakturerats som en del av bolagsvederlaget (HFD 87/2008).”

Skattestyrelsen har tidigare ansett att hushållsavdraget kan fås för inglasning av balkonger endast om deras underhållsskyldighet har i bolagsordningen överförts på invånaren. I högsta förvaltningsdomstolens fall som beskrivs ovan hade byggnaden inte ursprungligen haft någon inglasning i balkongerna och inglasningen nämndes inte heller i bolagsordningen. Aktieägaren hade installerat inglasningen med bostadsaktiebolaget samtycke. Invånaren själv ansvarade för kostnaderna i sin helhet; de debiterades inte hos aktieägarna i form av bolagsvederlag. Högsta förvaltningsdomstolen ansåg att balkongen i lägenheten till vilken aktieägarens aktier medför besittningsrätt verkligen är i aktieägarens besittning så att den vid bedömningen av förutsättningarna för beviljandet av hushållsavdraget ska anses utgöra en del av bostaden.

Ställningstagandet som framgår av högsta förvaltningsdomstolens utslag tillämpas i fortsättningen om en aktieägare låter utföra i 77 § i lagen om bostadsaktiebolag avsedda ändringsarbeten i de lokaler och utrymmen till vilka hans aktier medför besittningsrätt. Aktieägaren har alltså rätt till hushållsavdraget för arbetets andel om han låter utföra nämnda ändringsarbeten och själv ansvarar för kostnaderna på annat sätt än i form av bolagsvederlag. Ansvaret för underhållet av sådana av aktieägaren utförda ändringar ankommer även i fortsättningen på aktieägaren. 

Understöd och hushållsavdrag

Hushållsavdraget beviljas inte, om direkt för samma arbetsprestation har erhållits stöd för närståendevård, servicesedel som beviljats av kommunen för social- och hälsovård, stöd som avses i lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn (vårdpenning, vårdtillägg och kommuntillägg), lönesubvention enligt lagen om offentlig arbetskraftsservice (1295/2002) eller stöd enligt lagen om temporärt låglönestöd till arbetsgivare (1078/2005).

Inkomstskattelagen ändrades vid ingången av 2006 så att stöd hindrar avdraget endast om stödet betalts direkt för samma arbete. Det stöd som hindrar beviljandet av hushållsavdraget ska komma hushållet direkt till del för att hindra beviljandet av hushållsavdraget. Stödet ska ha beviljats till en skattskyldig som yrkar på hushållsavdrag eller dennes familjemedlem. Inte heller ska t.ex. barn kunna få avdraget för tjänster som köpts till föräldrar eller mor- eller farföräldrar, om dessa för samma arbetsprestation har fått ovannämnda stöd.

Om stödet betalas till företag, företagare eller allmännyttigt samfund (t.ex. till allmännyttig förening eller arbetsandelslag) vars anställd utför arbetet, hindrar stödet inte avdraget.

Stöd och servicesedlar hindrar avdraget endast i fråga om de arbeten för vilket stödet beviljats. Till exempel stöd för närståendevård hindrar inte avdraget i fråga om andra arbeten än de som överenskommits om i vård- och serviceplanen för närståendevården. Man kan således oavsett stödet för närståendevård få avdraget för t.ex. den lön som betalas till en städare om man inte kommit överens om städningen i vård- och serviceplanen.

I praktiken hindrar stödet för närståendevård sällan avdraget eftersom närståendevårdaren vanligtvis inte får lön för vårdarbetet samtidigt. Som exempel på en situation där stöd för närståendevård hindrar avdraget kan nämnas en situation där en person som bor någon annanstans än i samma hushåll med den som vårdas fungerar som vårdare och utöver stöd för närståendevård får även lön av den som han eller hon vårdar. I detta fall betalas lönen och stödet för närståendevård för samma arbetsprestation, varför lönen inte kan användas som grund för avdraget. Om å andra sidan den av makarna som arbetar på dagen får stöd för närståendevård i fråga om vården om nätterna och under veckosluten och den andra maken om vardagar vårdas av en utomstående person, är den lön som utbetalas till den utomstående personen avdragsberättigande.

Vad som avses med uttrycket samma arbetsprestation framgår av regeringens proposition RP 85/1997, där det konstateras:

Om vården av familjens barn redan understöds med vårdpeng och vårdtillägg, ska för samma arbete inte kunna fås ytterligare stöd genom beskattningen. Däremot ska avdrag kunna fås t.ex. för barnvård som sker på kvällen och som samhället inte stöder.

Från ingången av 2006 har arbetsgivare kunnat erhålla låglönestöd om han anställer en person vars ålder är minst 54, avlöning över 900 euro men högst 2000 euro och arbetstid minst 140 timmar i månaden. Hos deltidspensionerade arbetstagare beräknas stödbeloppet på basis av den s.k. kalkylerade lönen. Om arbetsgivaren har fått låglönestöd, går det inte för samma arbetsprestation att också få hushållsavdraget.

Understöd och servicesedel hindrar avdraget även till den del understödet inte täcker kostnaderna för samma arbete. Om t ex totalkostnaderna för servicen är lika med 100 euro och servicesedeln täcker 40 euro, kan den skattskyldige inte få något hushållsavdrag för mellanskillnaden 60 euro. Om en klient däremot helt på egen bekostnad köper tilläggstjänster av samma serviceproducent, handlar det inte till denna del om samma arbetsprestation, även om tilläggstjänsten skaffas hos samma serviceproducent (RP 49/2003).

Andra stöd än de ovannämnda samhälleliga stöden för vårdarbete eller sysselsättningsåtgärder hindrar inte hushållsavdraget för sedvanligt hushållsarbete och sedvanligt omsorgs- och vårdarbete. Exempelvis vårdbidrag för pensionstagare, som utbetalas som ersättning för nödvändig vård och särskilda kostnader till en person som fyllt 65 år eller mottagare av full invalidpension eller individuell förtidspension, hindrar inte avdraget. Stöd av handikappade för att täcka de extra kostnader som beror på sjukdom eller skada och andra extra kostnader hindrar inte heller avdraget, till den del stödet inte täcker kostnaderna.

Partiell vårdpenning kan betalas till föräldrar av små barn som har förkortad arbetstid. Bestämmelserna om denna stödform finns i lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn (1128/1996). Eftersom den här stödformen betalas för att föräldrarna vid behov ska kunna förkorta sin arbetsdag, kan inte heller detta stöd betraktas som ett sådant understöd för en arbetsprestation vilket skulle hindra beviljandet av hushållsavdraget.

Reparationsunderstöd som hushåll fått av statens eller annat offentligt samfunds medel.

Ett understöd som utbetalas av statens, kommunens eller annat offentligt samfunds medel kan hindra hushållsavdraget för underhålls- och ombyggnadsarbete. Enligt 92 § 16 punkten i inkomstskattelagen får fysiska personer ta emot statliga eller kommunala bidrag skattefritt för reparation av bostäder. Det finns särskilda bestämmelser om understöd för vård av byggnadsarv i 92a § i inkomstskattelagen eftersom detta stöd är skattefritt även för andra än fysiska personer.

Varken inkomstskattelagen eller regeringens proposition om inkomstskattelagen innehåller någon förteckning över de reparations- och ombyggnadsbidragen som gör att hushållsavdraget inte kan beviljas. Därför anses det att alla bidrag hindrar avdraget oberoende av vilken lag det är som bestämmer om bidraget.

Enligt 127 § 3 mom. i inkomstskattelagen de understöd som beviljas för ändring av uppvärmningssätt i småhus enligt lagen om understöd för reparation av bostäder, energiunderstöd och understöd för sanitära olägenheter (1184/2005) hindrar inte avdraget. Sådan ändring av uppvärmningssätt som understöd beviljas för är t.ex. anslutning till fjärr- eller regionvärme, byte av uppvärmningssystem till ett centralvärmesystem med jordvärmepump, byte av uppvärmningssystem till ett centralvärmesystem med panna som lämpar sig för användning av pellets eller andra träbaserade bränslen eller ibruktagande av soluppvärmning som komplettering till systemet för uppvärmning av bruksvatten eller utrymmen.

Reparationsunderstöd som fysiska personer fått för fristående byggnader hindrar under sin verkningstid hushållsavdraget i fråga om reparations- och ombyggnadsutgifterna för de byggnader för vilka understödet beviljats. Om understödet har beviljats för t.ex. en ekonomibyggnad som den skattskyldige äger, hindrar understödet inte hushållsavdraget i fråga om kostnaderna för underhålls- och ombyggnadsarbeten i ett egnahemshus eller en sommarstuga personen äger.

Även ett understöd som beviljats för enbart material hindrar att hushållsavdraget beviljas på grund av arbetet om understödet beviljats för samma arbetsprojekt.

Bidrag som bostadsaktiebolag fått

Understöd som bostadsaktiebolag fått hindrar inte beviljandet av hushållsavdraget för de arbeten som en aktieägare i bostadsaktiebolaget låter utföra. Understöd enligt lagen om konjunkturrelaterade understöd för reparation av vissa bostadshus av 27.3.2009 och understöd som enligt lagen om understöd för reparation av bostäder, energiunderstöd och understöd för sanitära olägenheter (1184/2005) beviljats för andra än småhus hindrar således inte beviljandet av hushållsavdraget för de arbeten som en aktieägare låter utföra.

Arbetskostnader som utgör grunden för hushållsavdrag

Hushållsavdragets belopp är beroende av om hushållet anställer en arbetstagare i arbetsförhållande eller om det köper arbetet av ett företag eller en företagare som finns med i förskottsuppbördsregistret eller av ett allmännyttigt samfund.

Avdrag på basis av arbetsersättning till företag och företagare

Den skattskyldige får dra av 60 % av den momspliktiga arbetsersättning som han eller hon har betalat till ett företag eller en företagare som införts i förskottsuppbördsregistret. Den skattskyldige får också dra av 60 % av sådana arbetsersättningar som han eller hon har betalat till allmännyttiga samfund, t.ex. idrotts- eller ungdomsföreningar, för sedvanligt hushållsarbete eller omsorgs- och vårdarbete.

Avdraget beviljas inte för varor och resekostnader som ingår i räkningen.

Lön

Om hushållet har anställt en arbetstagare i arbetsförhållande, får det dra av 30 % av den betalda bruttolönen samt lönebikostnaderna i sin helhet.

Begreppet lön definieras i 13 § i lagen om förskottsuppbörd. Enligt paragrafen avses med lön varje slag av lön, arvode, förmån och ersättning som fås i arbets- eller tjänsteförhållande. Bl.a. naturaförmåner utgör lön. Lön är dessutom vissa andra i 13 § 2 mom. i lagen om förskottsuppbörd uppräknade prestationer som fås utanför ett arbetsförhållande och som dock inte har någon betydelse för hushållsavdrag (t.ex. mötesarvoden som inte erhålls i ett arbetsförhållande).

Såsom hushållsavdrag får man inte dra av skattefria arbetsresekostnadsersättningar som t.ex. dagtraktamente, måltidsersättning och kilometerersättning som betalas till arbetstagare . Enligt 15 § i lagen om förskottsuppbörd utgör inte heller ersättningar som betalas till arbetstagaren för direkta kostnader som åsamkats honom på grund av arbetet någon lön. Eftersom de ovannämnda kostnadsersättningarna inte utgör lön, kan de inte dras av som hushållsavdrag.

Lönebikostnader

Därutöver får hushåll dra av följande lönebikostnader:

  • arbetsgivares socialskyddsavgifter
  • obligatoriska arbetspensionsavgifter
  • olycksfallsförsäkringspremier
  • arbetslöshetsförsäkringspremier
  • grupplivförsäkringspremier

Till avdraget berättigar inte heller löntagarens andel av arbetspensions- och arbetslöshetsförsäkringspremien eller t.ex. betjäningsavgift som härrör av den egentliga löneutbetalningen.

Au pairs lön 

Fickpengar som en au pair som kommer från utlandet till Finland får av hushållet betraktas i den finska beskattningspraxis som skattepliktig löneinkomst, för vilken man under vissa förutsättningar dock inte behöver betala socialskyddsavgift och den försäkrades sjukförsäkringspremie. Eftersom prestationen anses som lön, får man hushållsavdraget på basis av den.

Lön som betalats utomlands

Hushållsavdraget kan beviljas även på grund av lön som betalats för arbete i en bostad som finns utomlands, om arbetet är sådant att hushållsavdraget kan beviljas för det och om även de övriga förutsättningarna för avdraget föreligger. Sådana lönebikostnader som betalats utomlands och som grundar sig på annat än den finska lagstiftningen får inte dras av.

Hushåll i arbetsgivarring

Flera hushåll kan anställa en gemensam städare, barnvakt eller annan anställd. Det är ofta en person som verkställer förskottsinnehållningen, betalar förskottsinnehållningen och socialskyddsavgiften till skatteverkets konto samt de andra arbetsgivarskyldigheterna med sin egen personbeteckning.

Hushållen är berättigade till avdraget enligt deras relativa andel av den anställdes lön. En arbetsgivarring kan i undantagsfall beviljas företags- och organisationsnummer. Ringen fungerar då på samma sätt som solidariskt ansvarig arbetsgivare (14  i lagen om förskottsuppbörd).

Beträffande arbetsgivarringens årsanmälan och betalningen av arbetsgivarprestationerna, se punkten ”Årsanmälan och betalning av arbetsgivarprestationer”.

Begränsat skattskyldiga företag eller företagare

Hushållsavdraget kan beviljas även på basis av arbetsersättningar som betalats till begränsat skattskyldiga företag eller företagare, förutsatt att mottagaren har införts i det finska förskottsuppbördsregistret. Enligt 25 § i lagen om förskottsuppbörd kan en begränsat skattskyldig, även om han saknar ett fast driftställe i Finland, införas i förskottsuppbördsregistret om han har hemvist i en stat med vilken Finland har ingått ett avtal om undanröjande av dubbelbeskattning. Det blev möjligt för utländska företag att bli införda i det finska förskottsuppbördsregistret vid ingången av 2006. Ändringen berodde delvis på orsaker som har att göra med just hushållsavdraget. I regeringens proposition 158/2006 konstateras följande: 

Eftersom en begränsat skattskyldig som inte har ett fast driftställe i Finland inte kan införas i förskottsuppbördsregistret kan privathushåll som köpt tjänster av ett sådant företag inte beviljas hushållsavdrag på grundval av de tjänster som företaget tillhandahåller. För att hushållsavdrag skall beviljas förutsätts enligt 127 b § 2 punkten i inkomstskattelagen att den som mottar ersättning för arbete är införd i förskottsuppbördsregistret. Att ett utländskt företag således inte kan tillhandahålla avdragsgilla tjänster utan att vara stationerad i Finland kan anses vara problematiskt med tanke på de gemenskapsrättsliga bestämmelserna om fri rörlighet för tjänster.” ”

Hushållsarbete som utförts av ett allmännyttigt samfund

Betalningar som gjorts till allmännyttiga samfund för sedvanligt hushållsarbete eller omsorgs- och vårdarbete berättigar till avdraget även om samfundet inte är registrerat i förskottsuppbördsregistret och inte bedriver skattepliktig verksamhet. Avdragsberättigande är däremot inte ombyggnad eller renovering av bostäder som utförts av ett allmännyttigt samfund, om samfundet inte är förskottsuppbördsregistrerat med skattepliktig verksamhet.

Avdragsbelopp och avdragsår

Från om med 2009 är hushållsavdragets maximibelopp 3 000 euro om året. Självrisken är 100 euro per år per person. Beloppen är desamma oberoende av om hushållet köper tjänsten från företag eller företagare eller anställer en person i arbetsförhållande.

Självrisken beräknas på grundval av det avdragbara beloppet. Om arbetets andel i företagets faktura är exempelvis 4 000 euro, är det avdragbara beloppet 2 400 euro (4 000 x 60 %). Självrisken om 100 euro dras av från 2 400 euro, dvs. från det avdragbara beloppet, varvid hushållsavdraget blir 2 300 euro.

På grund av självriskandelen beviljas avdraget först om det till företaget betalade avdragbara arbetets andel överskrider 166,67 euro (166,67 x 60 % = självrisken om 100 euro). På motsvarande sätt måste den i arbetsförhållande betalade lönens andel vara ca 192,31 euro (192,31 x 30 % + 192,31 x 22 % = självrisken om 100 euro) innan avdraget beviljas.

Till det fulla avdraget, dvs. 3 000 euro, berättigar kostnaderna om ca 5 166 euro om arbetet utförs av ett företag eller en företagare som införts i förskottsuppbördsregistret (5 166 x 60 % - 100 är ca 3 000 euro). Om arbetet utförs av en anställd person och lönebikostnaderna är 22 %, beviljas det fulla avdraget, dvs. 3 000 euro, om lönen är ca 5 962 euro (30 % x 5 962 + 22 % 5 962 – 100 är ca 3 000 euro).

Avdraget och självrisken är årsvisa. Avdraget beviljas det år lönen, lönebikostnaderna eller arbetsersättningen betalas efter det att arbetet utförts. Om lönen och lönebikostnaderna betalas under ett annat år, bestäms avdraget även i detta fall enligt betalningsåret.

Från vilken skatt görs avdraget?

Hushållsavdraget görs i första hand från inkomstskatten till staten. Avdraget görs från skatten på förvärvsinkomsten och skatten på kapitalinkomsten enligt förhållandet mellan dessa skattebelopp. Det avdrag som görs från skatten på förvärvsinkomsterna görs efter att alla övriga avdrag gjorts och före underskottsgottgörelsen. Till den del avdragsbeloppet överstiger beloppet av inkomstskatten till staten, dras den överstigande delen av från kommunalskatten, sjukförsäkringens sjukvårdspremie och kyrkoskatten enligt förhållandet mellan dessa skatter. Avdraget kan inte göras från sjukförsäkringens dagpenningspremie.

Om skattebeloppen inte räcker till för att göra avdraget eller avdraget av någon annan anledning inte kan göras, får kostnaderna inte dras av i beskattningen för kommande år.

Hushållsavdrag hos makar

Enligt 7 § i inkomstskattelagen avses med makar i inkomstskattelagen personer som har ingått äktenskap med varandra före skatteårets utgång. Inkomstskattelagens bestämmelser om makar tillämpas även på personer som under skatteåret fortgående levat i äktenskapsliknande förhållanden i gemensamt hushåll utan att ingå äktenskap med varandra och som tidigare har varit gifta med varandra eller som har eller har haft ett gemensamt barn.

Hushållsavdragets maximibelopp är personligt. Av makarna kan ett avdrag på maximibeloppet beviljas bådadera, förutsatt att båda två har avdragbara kostnader. Avdraget beviljas till den del som den avdragbara delen av kostnaderna hos vardera maken överstiger egenriskandelen på 100 euro.

Enligt ISkL 127 c § beviljas makar hushållsavdrag på det sätt som de har yrkat innan beskattningen slutförts för det skatteår som avdraget gäller. Avdraget får inte överföras från den ena maken till den andra efter att beskattningen för skatteåret i fråga har slutförts. Om bägge makarna yrkar avdrag på samma grunder, beviljas avdraget i första hand den make vars inkomstskatt till staten för förvärvs- och kapitalinkomster efter avdragen från skatten är större. 

Om skatterna av den make som har yrkat avdrag inte räcker till för att göra avdraget eller om det avdragsbelopp som yrkats överstiger den övre gräns som bestäms i lagen, drar skattemyndigheten den icke avdragna delen av från den andra makens skatter. Avdraget görs på samma sätt som avdraget skulle ha gjorts om maken själv skulle ha yrkat det. Syftet enligt motiveringen i regeringspropositionen är att avdraget inte i något fall skall bli mindre än om den andra maken skulle ha yrkat avdrag.

Exempel 1: Makarna A och B yrkar båda två på hushållsavdrag. Båda två har lagt fram en utredning av de kostnader som utgör grunden för avdragsyrkandet. Hos A är de avdragbara kostnaderna 3 500 euro (6 000 euro x 60 % - 100 euro) och hos B 4 100 euro (7 000 euro x 60 % - 100 euro). A:s skatter är 20 000 euro och B:s skatter 15 000 euro.

A och B får båda två ett avdrag om 3 000 euro.

Exempel 2: Makarna C och D yrkar båda två på hushållsavdrag. Båda två har 15 000 i skatter. C:s avdragbara kostnader är 3 200 euro (5 500 euro x 60 % - 100 euro) och D:s 2 300 euro (4 000 x 60 % - 100 euro). C beviljas maximiavdraget på 3 000 euro. Eftersom maximibeloppet överskrids, överförs det överskjutande beloppet på 200 euro (3 200 euro – 3 000 euro) i beskattningen på tjänstens vägnar som avdrag till D, som beviljas ett avdrag på sammanlagt 2 500 euro.
Exempel 3: Makarna E och G. G:s skatter är 10 000 euro. E har inga skatter överhuvudtaget men har yrkat på hushållsavdrag och lagt fram en utredning om kostnader om 1 100 euro (2 000 euro x 60 % - 100 euro). G har lagt fram en utredning om avdragbara kostnader om 3 200 euro (5 500 euro x 60 % - 100 euro). Det belopp som inte kunde dras av hos E, dvs. 1 100 euro, dras av från G:s skatter. G får dra av sammanlagt 4 300 euro.
Exempel 4:  Makarna H och J har till hushållsavdrag berättigande kostnader sammanlagt 4 000 euro. De vill att avdraget fördelas jämnt mellan dem. Avdraget för vardera maken är 1 100 euro (2 000 euro x 60 % - 100 euro) eftersom självrisken dras av hos vardera maken. Om avdraget hade gjorts endast hos den ena maken, skulle avdraget ha varit 2 300 euro eftersom självrisken skulle ha beräknats endast en gång.

Den skattskyldiges sambo och barn som mottagare av hushållsavdrag

En sambo som inte har någon ägarrätt i bostaden kan vara berättigad till avdraget om han eller hon har betalat avdragsberättigande kostnader och bor i bostaden. Möjligheten att överföra avdraget mellan makar existerar endast i samband med makar som betraktas som makar vid beskattning. Som makar vid beskattning betraktas även sambor som tidigare har varit gifta med varandra eller som har eller har haft ett gemensamt barn.

Ett barn som bor hemma kan också vara berättigat till avdraget förutsatt att han eller hon har inkomster med vilka han eller hon har tagit del av de avdragsberättigande kostnaderna. 

Finansierings- och avbetalningsavtal

I vissa fall kan man köpa arbetet av ett företag samtidigt när man köper t.ex. köks- eller badrumsutrustning. Genom att ingå ett finansieringsavtal kan finansieringen av utrustningen och installationsarbetet överföras till ett finansbolag. I beskattningspraxis har det år då raten ska betalas enligt avbetalningsavtalet varit avgörande med tanke på avdragsåret. Finansieringsavtalet kan i stället jämställas med upplåning. Då betraktas såsom avdragsår det år då finansieringsavtalet har ingåtts. Om arbetet utförs efter året då avtalet hade ingåtts, får man avdraget först då arbetet har utförts. Eftersom hushållsavdraget beviljas endast för arbetet, ska arbetets andel av totalkostnaderna specificeras i finansieringsavtalet.

Ersättning som ett försäkringsbolag har betalat

Den skattskyldige kan ha mottagit ersättning från ett försäkringsbolag för sådant arbete p.g.a. vilket han eller hon yrkar hushållsavdrag.  Ett typiskt fall torde vara reparationsarbete efter en vattenskada, eldsvåda eller annan motsvarande skada. Hushållsavdraget beviljas inte till den del försäkringsbolag ersatt kostnaderna. Enligt bestämmelsen om hushållsavdraget i 127 b § i inkomstskattelagen kan den skattskyldige dra av kostnader som han eller hon har betalat.

I avgörandet 7.8.2008 (HFD:2008:55) ansåg högsta förvaltningsdomstolen att en skattskyldig inte hade rätt till hushållsavdrag till den del som försäkringsbolaget hade betalt ersättning för det belopp som betalats för arbetet eftersom kostnaderna till denna del inte kunde anses vara kostnader som den skattskyldige hade fått betala.

Avdrag av kostnader från kapitalinkomst och i form av hushållsavdrag

Hushållsavdraget är ett separat avdrag i beskattningen som regleras av specifika bestämmelser i inkomstskattelagen. Därför torde man kunna utgå ifrån att de avdragna kostnaderna inte har någon inverkan på kalkyler om anskaffningsutgiften för tillgångar och inte heller på avdragsrätten av utgifter för inkomstens förvärvande.

Hushållsavdrag och kalkyler om anskaffningsutgiften för en bostad

Överlåtelsevinsten för en bostad är skattefri om ägaren eller ägarens familj under ägartiden använt bostaden utan avbrott i minst två års tid innan den överlåts. Om överlåtelsen av en bostad inte är skattefri, ska man räkna ut en anskaffningsutgift för bostaden för att man ska kunna bestämma den eventuella överlåtelsevinsten. I detta sammanhang kan man i anskaffningsutgiften inräkna även den del av reparations- och ombyggnadsutgifterna som man har kunnat dra av såsom hushållsavdrag.

Hushållsavdrag och kostnader som kan dras av från hyresinkomster

En skattskyldig som hyrt ut en bostad får dra av reparationskostnaderna för bostaden som kostnader för hyresinkomstens förvärvande om uthyrningsverksamheten kan betraktas som förvärvsverksamhet. I beskattningen har man utgått ifrån att uthyrningen inte utgör någon förvärvsverksamhet om bostaden har hyrts ut till en nära släkting mot blotta bolagsvederlaget.

Om bostaden är uthyrd till en sådan släkting, t.ex. mor- eller farförälder, i vars bostad det arbete som medfört de kostnader som får dras av i form av hushållsavdrag utförts, hindrar hushållsavdraget inte att reparationskostnaderna för bostaden dras av från hyresinkomsten.

Avdragsyrkande i beskattningen

Hushållsavdraget kan beaktas redan vid förskottsuppbörden, om kunden yrkar på detta. Man kan även alternativt yrka på det först i den slutliga beskattningen.

Hushållsavdrag beaktas vid förskottsuppbörden

Hushållsavdraget beaktas vid förskottsuppbörden på kundens yrkande om arbetet har slutförts och lönen och arbetsersättningen betalats. Om arbetet grundar sig på ett avtal som är i kraft tills vidare, t.ex. på ett långvarigt städavtal, kan hushållsavdraget vid förskottsuppbörden dock beviljas redan i början av året för hela året.

Förskottsinnehållningsprocenten på skattekortet kan ändras elektroniskt med hjälp av tjänsten Skattekort på nätet. Man anger på tjänsten de uppgifter om hushållsavdraget som tjänsten ber om. Om kunden yrkar på ändringen på telefon eller besöker skattebyrån, ber man kunden om de nödvändiga uppgifterna. Verifikationerna över kostnaderna eller annan utredning (t.ex. vårdavtal) om grunderna för avdraget ska tillställas till skattebyrån endast om skattebyrån särskilt ber om dem.

Avdragsyrkande i den slutliga beskattningen

Från och med 2006 har fysiska personer fått förhandsifyllda skattedeklarationer. Den skattskyldige bör yrka hushållsavdrag genom att anteckna det i den förhandsifyllda skattedeklarationen, om uppgiften om avdraget inte finns förtryckt i den. Uppgifterna kan vara förtryckta i den förhandsifyllda skattedeklarationen om den skattskyldige har ansökt om ändring av sin innehållningsprocent eller angett uppgifterna på tjänsten Palkka.fi. Från och med 2009 kan den skattskyldige deklarera, med undantag av vissa specialsituationer, uppgifterna om hushållsavdraget även på Skatteförvaltningens elektroniska tjänst Skattedeklaration på nätet.

Med tanke på de skattskyldiga som inte kan anlita tjänsten Skattedeklaration på nätet finns en särskild blankett nr 14 (VEROH 3086r), som ingår i den deklarationsanvisning som skickas till skattskyldiga på samma gång som den förhandsifyllda skattedeklarationen.

Man behöver inte bifoga verifikat till deklarationen men hushållet ska spara dem i 6 år efter betalningsåret och uppvisas för skattebyrå endast om skattebyrån begär dem.

Hushållsavdrag efter slutförd beskattning

Om den skattskyldige inte yrkat på hushållsavdrag i sin beskattning förrän beskattningen för det föregående året blivit slutförd eller om yrkandet inte har godkänts i beskattningen, kan han eller hon söka ändring i sin beskattning ännu inom fem år från ingången av året efter det då beskattningen av den skattskyldige slutfördes. Rättelseyrkandet framställs skriftligen hos skatterättelsenämnden vid det skatteverk som verkställt beskattningen.

Exempel: Den skattskyldige har låtit utföra en renovering och betalat räkningen år 2006 men han har inte yrkat på hushållsavdrag. Beskattningen för 2006 blev slutförd år 2007. Eftersom den skattskyldige kan yrka på skatterättelse inom fem år från ingången av året efter det då beskattningen av den skattskyldige slutfördes, kan han framställa ett rättelseyrkande före utgången av 2012.

Hushållsavdrag via Palkka.fi

Det är möjligt att få hushållsavdraget automatiskt på den förhandsifyllda skattedeklarationen även med hjälp av löneberäkningsprogrammet i Palkka.fi. Tjänsten beräknar hushållsavdraget även på grund av en räkning (arbetsersättning) som betalats till ett företag eller en företagare som finns med i förskottsuppbördsregistret. Om hushållsavdrag ackumuleras av flera prestationer, kan användaren på fönstret ”Deklarationer och anmälningar” uppfölja hur avdraget ackumuleras under det innevarande året.

Palkka.fi är ett gratis löneberäkningsprogram för hushåll och andra mindre arbetsgivare. Med hjälp av programmet kan hushållet beräkna den anställdes lön samt lönebikostnader. Betalningarna som skapas i tjänsten innehåller betalningsmottagarnas, skatteverkets och försäkringsbolagets kontonummer, referensnumren och förfallodagarna. På tjänsten kan man även skriva ut lönespecifikationen till den anställde.

Därutöver sköter tjänsten anmälningar och deklarationer som ska lämnas in till Skatteförvaltningen och kundens pensionsförsäkringsbolag. Olycksfallsförsäkringsansökan och löneanmälan beträffande den anställde ska tas hand om separat på det sätt man kommit överens om med skadeförsäkringsbolaget.

Adressen till tjänsten är https://www.palkka.fi/index_se.htm. Inloggningen i den säkra och avgiftsfria tjänsten sker med antingen nätbankkoder eller ett chipförsett personkort.

Ytterligare information på webbplatsen för Palkka.fi samt i telefonrådgivningen (på svenska 020 697 035 och på finska 020 697 034). Samtal svaras kl. 9-16.15. Priset på samtal fastställs enligt uppringarens telefonanslutning.

Årsanmälan och betalning av arbetsgivarprestationer

Om arbetet som berättigar till hushållsavdrag har utförts av en anställd person i arbetsförhållande, ska man lämna in en årsanmälan om de under kalenderåret utbetalda lönerna. Vi rekommenderar att årsanmälan lämnas in strax efter att arbetsförhållandet har upphört. Anmälan ska dock lämnas in senast före utgången av januari året efter lönebetalningsåret.

Arbetsgivare som använder personbeteckning (t.ex. hushåll) kan skicka in sin årsanmälan till Skatteförvaltningen elektroniskt på en webblankett. Arbetsgivaren loggar in sig till tjänsten med sina personliga nätbankkoder eller med ett chipsförsett personkort. Blanketter finns på webbplatsen: http://www.suomi.fi/suomifi/svenska/index.html. Årsanmälan kan även lämnas in på pappersblankett Arbetsgivarens eller prestationsbetalarens årsanmälan (7801r) .

Årsanmälan ska lämnas in även om någon förskottsinnehållning inte har verkställts, förutsatt att beloppet på lönen till arbetstagaren är minst 200 euro under kalenderåret. Arbetsgivarringen lämnar in årsanmälan i den persons namn som sköter de övriga arbetsgivarskyldigheterna för andra.  Om ringen har FO-nummer, ska den lämna in årsanmälan med FO-numret.

Hushållet betalar förskottsinnehållningarna och arbetsgivarens socialskyddsavgift på Skatteförvaltningens konto före den 12 i den månad som följer efter lönebetalningsmånaden. Hushållet ska lämna in en periodskattedeklaration för de betalda lönerna. Anvisningar om deklareringen och betalningen finns på Skatteförvaltningens webbplats www.skatt.fi/skattekontoinfo.


Biträdande direktör    Erkki Laanterä

Överinspektör   Riitta Roos  



Ordlista

De centralaste beskattningsbegreppen finns i ordlistan.

A   B   D   E   F   G   H   I   J   K   L   M   N   O   P   R   S   T   U   V   Y   Å   Ä   Ö

Sidan har uppdaterats senast 5.10.2009