Beskattning av serviceavgifter

Momssatserna höjs den 1.1.2013. Denna anvisning innehåller tidigare gällande momssatser. De nya momssatserna är 24 % (allmän momssats) , 14 % och 10 % (reducerade momssatser). Mera information i anvisningen Ändring av mervärdesskattesatserna 1.1.2013.

Anvisningen ersätter också Skattestyrelsens tidigare anvisningar Beskattning av serveringsavgifter som tamburvaktmästare på restaurang får (Dnr 549/32/2006) samt punkt 3 i anvisningen Skattestyrelsens ställningstaganden till företagsbeskattningsfrågor 2005 (Dnr 997/345/2005).

Innehåll:

1.Allmänt

På restauranger, hotell och i olika publikevenemang ordnar man vaktmästartjänster för kunder. Vaktmästaren förvarar kundernas ytterkläder i garderoben och svarar för kundernas säkerhet, de beställer taxi och betjänar dem även på andra sätt enligt deras behov. Serviceavgiftens belopp kan uppges på förhand t.ex. i ett anslag på väggen eller det kan vara frivilligt för kunden att betala avgiften, och då är det fråga om s.k. dricks .

Vaktmästaren kan vara anställd som t.ex. månads-, vecko- eller timavlönad arbetstagare hos restaurangen, hotellet eller den som arrangerar publikevenemanget eller det har kunnat avtalas om att arbetstagaren får sin lön i form av serviceavgifter, vaktmästarens lön bildas m.a.o. helt eller delvis av de avgifter som han samlar in. Man anser att vaktmästare som får sin lön i form av serviceavgifter står i arbetsförhållande till det restaurangföretag som betalar lön till vaktmästaren. Vaktmästare som får sin lön i form av serviceavgifter kan i sitt arbetsförhållande få semesterersättningar, helgdagsersättningar samt lön för sjukdomstid. Arbetsgivaren betalar arbetspensions- och olycksfallsförsäkringspremierna samt arbetsgivares socialskyddsavgift av serviceavgifterna.

Det är även möjligt att restaurangen sköter sina vaktmästartjänster genom att köpa tjänsterna t.ex. av ett bevakningsföretag som anställer sina egna arbetstagare för uppdraget. Vaktmästaren står då på samma ovan anfört sätt i arbetsförhållandet till bevakningsföretaget.

Även andra personalgrupper, t.ex. servitörer, kan få serviceavgifter i sitt arbete. Servitörer får frivilliga serviceavgifter i sitt arbete.

I tidigare beskattningspraxis har alla slags serviceavgifter som vaktmästare i arbetsförhållande får behandlats som sådan inkomst av annan förvärvsverksamhet enligt 19 § i förordningen om förskottsuppbörd och 23 § i lagen om förskottsuppbörd som omfattas av förskottsbetalning. I tidigare beskattningspraxis räknades de serviceavgifter som vaktmästare fick inte som restaurangers inkomst.

Högsta förvaltningsdomstolen har 21.9.2007 gett avgörandet HFD:2007:60 om beskattningen av serviceavgifter. I fallet i fråga förvarade portiererna som stod i arbetsförhållande till restaurangen A Ab kundernas ytterkläder, svarade för kundernas säkerhet och betjänade dem även på andra sätt. Serviceavgiftens belopp meddelades kunderna på synlig plats, i allmänhet i närheten av garderoben i restaurangens tambur. Högsta förvaltningsdomstolen anser att serviceavgiften, vars belopp A Ab hade bestämt på förhand, utgör en ersättning för dessa s.k. garderobstjänster som A Ab sålde till kunderna. Serviceavgiften betraktades således som A Ab:s skattepliktiga inkomst av näringsverksamhet. Eftersom serviceavgifterna utgjorde vederlag för dessa s.k. garderobstjänster som A Ab utförde för kundernas räkning, skulle A Ab även betala mervärdesskatt för avgifterna.

Eftersom Högsta förvaltningsdomstolen har genom sitt avgörande ändrat hävdvunnen praxis, ger Skattestyrelsen härmed en ny anvisning i ärendet. Anvisningen gäller alla sådana arbetstagare i arbetsförhållande som får sin lön i form av serviceavgifter. Arbetsgivaren kan således vara t.ex. en restaurang, ett hotell, den som arrangerar ett publikevenemang eller ett bevakningsföretag och personens avlöning kan bildas delvis eller helt på basis av serviceavgifter. Anvisningen specificerar de serviceavgifter vars belopp meddelas kunderna på förhand och de s.k. frivilliga serviceavgifterna.

2.Serviceavgifter som prissatts på förhand

Restauranger, hotell och de som arrangerar publikevenemang eller bevakningsföretag kan på vedertaget sätt på förhand bestämma beloppet av den serviceavgift som ska uppbäras hos kunderna. I sådana fall kommer företaget i sin egenskap av arbetsgivare och vaktmästaren överens om serviceavgiftens belopp. Arbetsgivaren och vaktmästaren kan även komma överens om att vaktmästarens avlöning bildas helt eller delvis på grundval av de serviceavgifter som vaktmästaren samlar in. Serviceavgiftens belopp meddelas kunderna på synlig plats, i allmänhet i närheten av garderoben i restaurangens tambur. Överenskommelsen om avgiftens belopp skyddar både kunden, arbetsgivaren och arbetstagaren. Serviceavgiften, vars belopp företaget har bestämt på förhand, ska betraktas som ersättning för s.k. garderobstjänster som företaget säljer till kunderna. Tjänsterna utförs av en av företagets i arbetsavtalsförhållande anställd vaktmästare, som även uppbär avgiften hos kunderna.

Den på vedertaget sätt på förhand prissatta serviceavgiftens belopp meddelas kunderna genom ett anslag på väggen. Blotta formella borttagandet av anslaget från väggen ändrar i regel inte beskattningsförfarandet om serviceavgiftens belopp meddelas kunden på annat sätt, t.ex. muntligt. Det avgörande är den faktiska situationen om man på förhand kommit överens om serviceavgiftens belopp med restaurangen, bevakningsföretaget eller annat företag samt med vaktmästaren, dvs. om det i verkligheten är fråga om en på förhand prissatt serviceavgift eller för kunden en helt frivillig serviceavgift.

2.1. Inkomstbeskattning

Enligt 4 § i lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet är skattepliktiga inkomster av näringsverksamhet de inkomster i pengar eller de förmåner med penningvärde som erhållits i näringsverksamheten. En på förhand prissatt serviceavgift ska betraktas som företagets skattepliktiga inkomst av näringsverksamhet.

2.2. Momsbeskattning

De på förhand prissatta serviceavgifterna utgör vederlag för de s.k. garderobstjänsterna som företaget utför för kundernas räkning. Företaget ska bokföra de erhållna serviceavgifterna i sin omsättning. Med stöd av 1 § 1 mom. 1 punkten i mervärdesskattelagen ska företaget betala även moms på dem. Skattesatsen är 23 %.

2.3. Beskattning av arbetstagare

De på förhand prissatta serviceavgifterna utgör företagets skattepliktiga inkomst av näringsverksamhet. De utgör således inte vaktmästarens inkomst. Den omständigheten att företaget med vaktmästaren har kommit överens om att hans avlöning utgörs av serviceavgifterna saknar betydelse i sammanhanget. Vaktmästaren får sin lön av sin arbetsgivare, som verkställer förskottssinnehållningen på lönen som den betalar samt betalar de normala bikostnaderna för lönen: pensions- och de andra försäkringspremierna samt arbetsgivares socialskyddsavgift.

3.Frivilliga serviceavgifter

3.1. Behandling av frivilliga serviceavgifter

Som tack för bra betjäning kan restaurang- eller hotellkunden betala en frivillig serviceavgift, som i talspråket vanligtvis kallas för dricks, till den person som betjänat kunden. Det vanliga är att serviceavgiften ges kontant. I och med att betalning med kort blir vanligare betalas dessa frivilliga drickspengar avsedda för personalen allt oftare med bank- eller kreditkort i samband med betalningen av den övriga notan eller de kan läggas på notan. Då det gäller serviceavgifter som getts med kort eller i notan, uppbärs serviceavgiften hos kunden i samband med att inköpet debiteras och pengarna kommer på företagets konto antingen som inbetalning via banken, kreditkortföretaget eller kundföretaget. Restaurangen e.d. förmedlar den av kunden betalade serviceavgiften till mottagaren.

I praktiken sker detta så att mottagaren av serviceavgiften, t.ex. en servitör, i sin dagliga redovisning från pengar som ska redovisas kontant drar av det belopp av serviceavgift som överförs till debitering med bank-, eller kreditkort eller till annan debitering. I den dagliga redovisningen medför detta att de influtna betalningarna överensstämmer med summan av försäljningen.

I fall där det inte alls finns någon kontantförsäljning eller där den är så ringa att mottagaren av serviceavgiften inte kan dra av serviceavgiften från kontantförsäljningen, kan det hända att serviceavgiften debiteras från grundkassan, som senare avstäms på det sätt man särskilt kommit överens om på företaget. I de fall där kontantförsäljningen är så ringa att man kontinuerligt skulle vara tvungen att redovisa serviceavgifter från grundkassorna, har man för att underlätta kontrollen av användningen av grundkassorna kanske övergått till ett system där dricksen som gått i faktureringen redovisas till personalen med jämna mellanrum. Företaget betalar serviceavgifterna till mottagaren antingen kontant eller på mottagarens bankkonto. Ur restaurangens e.d. synvinkel är det då fråga om förmedling av betalning från kunden till mottagaren av serviceavgiften.

Serviceavgifterna som kunden frivilligt betalat utgör inte företagets försäljning och de bokförs alltså inte som företagets inkomst. 

3.2. Momsbeskattning

Serveringsavgifter som kunden frivilligt betalar utgör inte vederlag för såld vara eller tjänst, varför man inte behöver betala moms på dem. Så här har det ansetts även i EG-domstolens avgörande C 404/99 kommissionen mot Republiken Frankrike. I beslutet hänvisas även till avgörandet C-16/93 R. J. Tolsma.

3.3. Beskattning av arbetstagare och förskottsuppbörd

Frivillig serviceavgift utgör mottagarens skattepliktiga förvärvsinkomst, som han ska deklarera på sin förhandsifyllda skattedeklaration till skatteförvaltningen.

Det är kunden som betalar den frivilliga serviceavgiften. Han har ingen skyldighet att verkställa förskottsinnehållning då han betalar dricksen. Frivilliga serviceavgifter utgör i 19 § i förordningen om förskottsuppbörd nämnd inkomst av annan förvärvsverksamhet och förskottsuppbörden på sådan inkomst verkställs enligt 23 § i lagen om förskottsuppbörd genom förskottsbetalning.

Betalningssättet ändrar inte på inkomstens karaktär. Arbetsgivaren är därför inte skyldig att verkställa förskottsinnehållning på frivilliga serviceavgifter trots att arbetsgivaren i situationer som beskrivs ovan skulle förmedla serviceavgifterna till personalen.

Skatten på sådana inkomster om högst 1 000 euro som omfattas av förskottsbetalning kan i stället för förskottsbetalning verkställas genom förskottsinnehållning. Om en person får frivilliga serviceavgifter högst 1 000 euro per år, påförs personen i allmänhet inte någon förskottskatt för dem utan inkomsterna tas i beaktande då man för personen i fråga beräknar innehållningsprocenten för annan inkomst för skattekortet. Även i detta fall är inkomsten alltså skattepliktig och den ska deklareras på den förhandsifyllda skattedeklarationen. 

Om en person får serviceavgifter mer än 1 000 euro per år, ska han på skattebyrån ansöka om förskottsskatt. Förskottskatter eller ändring i förskottskatter kan ansökas på blanketten 5010r, Ansökan om skattekort och förskottsskatt.

3.4. Arbetsgivares socialskyddsavgift samt sjukförsäkringspremie

Arbetsgivares socialskyddsavgift samt sjukförsäkringens dagpenningspremie tas alltid ut på förskottsinnehållningspliktiga löner. Enligt sjukförsäkringslagen ska dessa avgifter tas ut även på serviceavgifter som erhållits i tjänsteförhållande. Sjukförsäkringens sjukvårdspremie tas ut på den inkomst som beskattas vid kommunalbeskattningen. De frivilliga serviceavgifterna utgör förvärvsinkomst, de ingår m.a.o. i den inkomst som beskattas vid kommunalbeskattningen, varför det tas ut även sjukvårdspremie på dem. 

Sjukförsäkringens dagpenningspremie och sjukvårdspremie ingår i förskottsinnehållningsprocenten och i förskottsskattens belopp, varför de inte uppbärs separat hos arbetstagaren.

Arbetsgivaren ska inkludera även serviceavgifterna som arbetstagaren fått i beräkningsgrunderna för arbetsgivares socialskyddsavgift. Arbetstagaren ska således uppge serviceavgifterna som han eller hon fått till arbetsgivaren. 

4.Förtroendeskydd

I 26 § 2 mom. i lagen om beskattningsförfarande föreskrivs om förtroendeskydd. Om ett ärende lämnar rum för tolkning eller är oklart och om den skattskyldige i god tro handlat i enlighet med myndigheternas praxis eller anvisningar, kan ärendet enligt lagrummet till denna del avgöras till den skattskyldiges fördel. Tidigare beskattningspraxis har i fråga om serviceavgifter varit hävdvunnen. Skattestyrelsen anser därför att skattskyldiga kan beviljas förtroendeskydd i fråga om den skattemässiga behandlingen av serviceavgifter t.o.m. utgången av år 2007. Det nya beskattningsförfarandet tillämpas fr.o.m. 1.1.2008.

5.Övergångsskede och arbetstagares förskottsskatter

År 2007 räknas de på förhand prissatta serviceavgifterna ännu som arbetstagarens förskottsbetalningspliktiga förvärvsinkomst, på vilken man påför förskottsskatter. Fr.o.m. år 2008 utgör de på förhand prissatta serviceavgifterna företagets inkomst och företaget betalar vaktmästaren lön separat.

Förskottskatter som påförts under tidigare år övergår även till år 2008, om man inte söker ändring i dem. Vaktmästare ska själva söka avlyftning av förskott på de serviceavgifter som prissatts på förhand. Man ska dock även i fortsättningen ansöka om förskottsskatter för de frivilliga serviceavgifterna om de överstiger 1 000 euro per år. Förskott eller ändring i förskott ansöks med blanketten 5010r, Ansökan om skattekort och förskottsskatt.

Anneli Kukkonen
Biträdande direktör

Iisa Väänänen
Byråinspektör