Detaljerade anvisningar för ifyllning av blankett 2

I UTRÄKNING ÖVER JORDBRUKETS BESKATTNINGSBARA RESULTAT

• Vinsten eller förlusten som ni räknat i punkt Vinst (238) eller Förlust (239) i del III på sidan 2.

• Sammanlagda beloppet av de utgifter som bokförts i anteckningarna och som inte hänför sig till jordbruket, till exempel utgifter för privat bruk av jordbrukets redskap, elektricitet, telefon och vatten. Dessa utgifter kan inte dras av i jordbrukets beskattning.
• Se även punkterna 283 och 284 i del VI (Utredning över fordon som hör till jordbrukets tillgångar och om deras användning).

• Anteckna i punkt 463 de inkomster av jordbruket, som inte har tagits med i anteckningarna t.ex. lättnad för den nedre gränsen av moms eller återbäring av accis på energiprodukter.

• Obs. Totalbeloppet av dividender och räntor på andelskapital som hör till jordbruket och de skattefria andelarna antecknas i del IV på sidan 2. (Utredning om dividender och räntor på andelskapital som ingår i jordbrukets anteckningar).

• Anteckna i punkt 464 de avdragbara rater, som inte dragits av i anteckningarna, bl.a.
  • tilläggsavdrag från del VII och VIII
  • till jordbruket hänförliga utgifter av andra privathushållets fordon än bilar
  • avdrag för arbetsrum
  • värdet av brännved och gagnvirke som använts i jordbruket.

• Anteckna i punkt 465 räntorna på skulder som hänför sig till jordbruket. 
• Räntor på skulder som hänför sig till beskattningssammanslutningsdelägarens jordbruk antecknas inte i denna punkt, utan de deklareras i delägarens beskattning i den förhandsifyllda skattedeklarationen.

• Räkna jordbrukets resultat eller förlust enligt blankettens anvisningar. Anteckna jordbrukets resultat i punkt 362, om resultatet är positivt eller i punkt 363, om resultatet är negativt.
• Jordbrukets företagsinkomst som ska fördelas fås då jordbrukets förluster från tidigare år dras av från jordbrukets resultat. Skatteförvaltningen drar av förlusterna.
• Om en sammanslutning idkar jordbruk, ska jordbrukets resultat eller förlust fördelas på sammanslutningens delägare.

II ANSPRÅK PÅ AVDRAGANDE AV FÖRLUST FRÅN KAPITALINKOMSTER

• Om ni vill, att jordbrukets förluster eller en del av dem ska dras av från skatteårets 2011 kapitalinkomster, anteckna i blankettens punkt 420 eurobeloppet av förluster som ska dras av från kapitalinkomsterna. Förlusten som ska dras av från kapitalinkomsterna fördelas på makar i förhållande till deras arbetsinsatser i enlighet med vad som ni deklarerar på sidan 4 i del XII (Fördelning av företagsinkomsten mellan makar) i punkterna 415 och 416.
• Förlusten dras av från kapitalinkomsterna endast på basis av makarnas gemensamma begäran. Endast en fysisk person eller ett dödsbo kan yrka på avdragande av förlusterna från kapitalinkomsterna.
• Sammanslutningsdelägaren ska framställa anspråk på avdragande av sammanslutningens förlust av jordbruket i sin förhandsifyllda skattedeklaration.

Förlust som ska fastställas för jordbrukets förvärvskälla

• Förlust som ska fastställas för jordbrukets förvärvskälla antecknas inte i blanketten. Skatteförvaltningen fastställer förlusten på tjänstens vägnar. Förlust som har fastställts för jordbrukets förvärvskälla kan dras av från jordbruksinkomst som uppkommer under påföljande 10 år.

III UTRÄKNING AV JORDBRUKETS RESULTAT (alla brukningsenheter sammanlagt)

• Anteckna i punkt 210 de sammanlagda inkomster som ni har fått av djurförsäljning (mervärdesskattesats 23 %). Den periodiserade inkomsten antecknas likväl i punkt 2 (211 och 212).

211

212

• Anteckna i punkt 211 den andel av inkomsterna av husdjurförsäljning under år 2011, som ni periodiserar som inkomst för 2011 - 2013
• Anteckna i punkt 212 de inkomster av husdjurförsäljning från år 2009 - 2011 som periodiserats som intäkt på år 2011.
• Inkomsterna av husdjurförsäljning kan periodiseras på skatteåret och på två därpå följande år, om ett väsentligt antal av husdjur har sålts.

• Anteckna i punkt 213 övriga enligt 23 % mervärdesskattesats utgående inkomster, till exempel arbetsersättningarna och maskinhyror samt skogsbrukets biinkomster.

• Anteckna i punkt 214 försäljning av husdjursprodukter enligt 13 % mervärdesskattesats, såsom till exempel försäljning av mjölk.

• Anteckna i punkt 215 alla växtodlingsprodukter enligt 13 % mervärdesskattesats, även inkomster av försäljning av trädgårdsprodukter.

• Anteckna i punkt 216 alla enligt 9 % mervärdesskattesats utgående försäljningsinkomster, t.ex. försäljningsinkomster som ni fått för inkvarteringstjänster.

• Anteckna i punkt 217 de stöd som fåtts från staten – inklusive ersättningen för inkomstbortfall som betalas på basis av beskogning av åker. Här kan ni anmäla bl.a. den lättnad vid momsens nedre gräns, som ni har tagit med i era anteckningar.
• Understöd som har fåtts via jordbruksprodukternas köpare antecknas i punkt 218.
• Understöd som har fåtts för jordbrukets investeringar antecknas i del V Utredning om jordbrukets avskrivningar.

• Anteckna i punkt 218 understöd som fåtts via jordbruksprodukternas köpare och andra stöd än de som staten betalt samt ersättningar som räknas direkt till intäkt.

• Anteckna här den del av era utjämningsreserveringar under tidigare år, som ni deklarerar direkt som intäkt under skatteåret 2011. Jordbrukets utjämningsreservering ska antecknas direkt som inkomst, om ni inte använder reserveringen för jordbrukets investeringar.
• En utjämningsreservering ska användas för investeringar eller beaktas som intäkt senast det tredje skatteåret efter det att reserveringen gjordes. Specificera i del XIII, (Reserveringar), de reserveringar som inte har utnyttjats.

• Anteckna i punkt 220 det sammanlagda beloppet av övriga momsfria inkomster av jordbruket. Andra inkomster är till exempel:
  • hyresinkomster som hänför sig till jord- eller skogsbruket (liksom inkomster av åkerarrende)
  • dividender och räntor på andelskapital, som hör till jord- eller skogsbruket
  • överlåtelsevinster som fåtts av jordbrukets aktier eller andelar
  • skadeersättningar för spannmål, djur och jordbruksförnödenheter
  • den del av era återanskaffningsreserveringar under tidigare år, som ni beaktar direkt som intäkt underskatteåret 2011
  • återbäring av accis på energiprodukter.

• Räkna jordbruksinkomsterna som ni antecknat i punkterna 1-10 ihop på sätt som tabellen anvisar och anteckna de sammanlagda inkomsterna i punkt 332.

437

225

• Anteckna vid punkt 437 det totala beloppet av löner som ni har betalat under skatteåret.

• Då kapitalinkomstandelen räknas ut, tillägger man till jordbrukets nettoförmögenhet 30 % av de förskottsinnehållningspliktiga löner som har betalts under år 2011.
• Anteckna i punkt 225 lönerna jämte bikostnader som ni har betalt . Avdragbara är inte de löner som betalts till maken eller någon annan familjemedlem som är född år 1997 eller senare (under 14 år gammal i början av skatteåret).
• I punkt 225 antecknas varken ersättningar som betalts till kommunen för avbytare och tillfälligt hjälp eller kostnadsersättningar, utan de antecknas i punkt 15 (Övriga utgifter av jordbruket).

• Anteckna i punkt 226 momsavdragbara inköp enligt 23 % mervärdesskattesats, bl. a. anskaffningsutgifterna för husdjur, gödselmedel och frön samt anskaffningsutgiften för sådana med moms belagda jordbruksredskap som ni inte drar av genom avskrivningar. Periodiserad anskaffningsutgift för husdjur antecknas i punkt 13.

227

228

• Anteckna i punkt 227 den andel av anskaffningsutgiften för husdjur som skaffats under år 2011, vilket belopp ni ska periodisera som utgift för år 2011 - 2013.
• Anteckna i punkt 228 de anskaffningsutgifterna för husdjur från år 2009 – 2011 som periodiserats som utgift för år 2011.
• Utgifterna för anskaffning av husdjur kan dras av genom att periodisera dem på tre år.

• Anteckna i punkt 229 inköp enligt 13 % och 9 % mervärdesskattesats, bl.a. foder och mediciner för djur.

• Anteckna i punkt 230 de årsutgifter som införts i anteckningarna och som inte innehåller moms, såsom hyror, försäkringspremier och fastighetsskatt för jordbruksbyggnader samt för byggnadsplatser.
• Om ni inte drar av LFöPL – premier i skattedeklaration för jordbruk, kan ni dra av dem antingen i er egen eller i er makes förhandsifyllda skattedeklaration.

• Anteckna i punkt 231 jordbrukets avskrivningar, liksom byggnadsavskrivningar, maskiner, broar, gårdsstöd, asfalteringar och täckdiken. Specificera avskrivningarna i del V, Utredning om jordbrukets avskrivningar, på sidan 3.
• Såsom avskrivning avdras anskaffningsutgiften för sådan förnödenhet, vars sannolika ekonomiska brukstid är över 3 år.

• Anteckna i punkt 232 utjämningsreserveringen som ni har gjort för skatteåret 2011.
• Från nettoinkomsten av gårdsbruksenhetens jordbruk får man dra av en utjämningsreservering, som är högst 40 % av nettoinkomsten. Nettoinkomsten fås genom att från skattepliktiga inkomster av gårdsbruksenhetens jordbruk subtraheras utgifterna för anskaffning och bibehållande av dessa inkomster. Då nettoinkomsten räknas ut tas varken ränteutgifter eller index- och kursförluster i beaktande. Reserveringens maximibelopp per gårdsbruksenhet uppgår under skatteåret 2011 till 13 500 euro och minimibeloppet är 800 euro. Utjämningsreservering kan bildas och användas endast för en viss gårdsbruksenhet. Eftersom grunderna för respektive gårdsbruksenheters utjämningsreserveringar ska framgå av anteckningarna, ska inkomsterna och utgifterna riktas till respektive gårdsbruksenheter.
• Specificera oupplösta reserveringar på sidan 4 i del XIII (Reserveringar).

• Räkna jordbruksutgifterna som ni antecknat i punkterna 11-17 ihop på sätt som tabellen anvisar och anteckna de sammanlagda utgifterna i punkt 357.

• Subtrahera de sammanlagda utgifterna från de sammanlagda inkomsterna. Anteckna vinsten i punkt 238 eller förlusten i punkt 239. Transportera vinsten till punkt 1 på sidan 1 (Vinst), eller förlusten till punkt 4 (Förlust).

IV UTREDNING OM DIVIDENDER OCH RÄNTOR PÅ ANDELSKAPITAL SOM INGÅR I JORDBRUKETS ANTECKNINGAR

Anteckna i del IV totalbeloppen av dividender och räntor på andelskapital som hänför sig till jordbruket samt skattefria andelar av dessa. Transportera de sammanlagda skattefria andelarna (punkterna 202 och 204) till punkt 419 idel I (Uträkning över jordbrukets beskattningsbara inkomst) . Såsom dividender eller räntor på andelskapitalet som hänför sig till jordbruket deklareras inte dividender och räntor på andelskapitalet som fåtts från skogsbolag eller telefonbolag.

Av dividender som hör till jordbrukets förvärvskälla utgör 70 % skattepliktig inkomst av jordbruket och 30 % utgör skattefri inkomst.

 Räntor på andelskapital som en fysisk person och ett dödsbo har fått är skattefria upp till 1 500 euro. Till den del som överskrider gränsen beskattas räntor på andelskapital på samma sätt som dividender. Skattefrihetsgränsen är personlig och däri beaktas alla räntor på andelskapital som personen eller dödsboet i fråga har fått. Den skattefria andelen dras av i första hand i den personliga förvärvskällan i den förhandsifyllda skattedeklarationen, därefter i jordbrukets förvärvskälla och sedan i näringsverksamhetens förvärvskälla. Om makarna idkar jordbruk tillsammans, tas den skattefria andelen av båda makars skattefria andelar av räntor på andelskapitalet i beaktande i samband med jordbruksbeskattningen. Mera information om beskattning av dividender och räntor på andelskapital finns i Skattestyrelsens anvisning ”Beskattning av dividendinkomster”.

Beskattningssammanslutningsdelägarens dividender och räntor på andelskapital anmäls inte in den här punkten, utan de antecknas i delägarens förhandsifyllda skattedeklaration.

Om aktierna eller andelarna som delägaren i en beskattningssammanslutning äger är nära anslutna med jordbruket som beskattningssammanslutningen bedriver (eller aktierna eller andelarna är sådana aktier eller andelar i ett sådant bolag som förädlar jordbruksprodukter och till vilket beskattningssammanslutningen producerar eller levererar sina egna produkter), ska avkastningar på dessa aktier och andelar, dvs. dividender och räntor på andelskapitalet, antecknas här.

V UTREDNING OM JORDBRUKETS AVSKRIVNINGAR  

• Byggnader och avskrivningar på dem anmäls grupperade enligt den maximala avskrivningsprocenten. Grupperna är följande:

• Räkna ut separat för varje grupp anskaffningsutgifterna och avskrivningarna enligt tabellens anvisningar. Dra av i punkt 3, innan avskrivningarna räknas, de rater som räknas indirekt till inkomst, dvs. rater som minskar avskrivningsunderlaget. Sådana rater är år 2011 erhållna investeringsstöd, överlåtelsepriser och försäkringsersättningar, utjämningsreserveringar som upplöses i byggnaden samt byggnadsbidrag.
• Transportera de sammanlagda avskrivningarna som gjorts under skatteåret till punkt 231 i del III (Uträkning av jordbrukets resultat) på sidan 2. Transportera de sammanlagda oavskrivna anskaffningsutgifterna vid skatteårets slut för andra byggnader än de som ska avskrivas enligt 6 % till punkt 466 i del IX (Jordbrukets tillgångar) på sidan 4.
• I anteckningarna ska redogöras för anskaffningsutgifter, utgiftsrester samt för gjorda avskrivningar separat för varje enskild byggnad och konstruktion. Om utjämningsreservering som ska upplösas, erhållet investeringsunderstöd eller annat liknande avdrag är större än den anskaffningsutgift som ska avskrivas i beskattningen, antecknas skillnaden direkt som jordbrukets inkomst i del III punkt 220. Om byggnadens eller konstruktionens oavskrivna anskaffningsutgift är högst 1 000 euro, avskrivs den på en gång.

260

-

277

• Räkna enligt tabellens anvisningar de avskrivningar och utgiftsrester, som hänför sig till maskiner, broar, gårdsstöd, asfalteringar och täckdiken. Dra av, innan avskrivningarna räknas, i punkt 3 de rater som räknas indirekt till inkomst, dvs. rater som minskar avskrivningsunderlaget. Sådana rater är utjämningsreservering som upplösts i anskaffningsutgiften samt de överlåtelsepriser, ersättningar och överföringar mellan förvärvskällor som beaktats indirekt som inkomst. Om dessa avdrag är större än de oavskrivna anskaffningsutgifterna och utgifterna för grundlig renovering (punkterna 1 + 2), antecknas skillnaden direkt som inkomst av jordbruket. Den del av skillnaden som beror på momspliktig försäljning av maskiner och redskap antecknas som intäkt i punkt 213 i del III (Uträkning av jordbrukets resultat) på sidan 2. I övrigt anmäls skillnaden som inkomst i punkt 10 (Övriga momsfria inkomster av jordbruk) i del III (Uträkning av jordbrukets resultat). Transportera det sammanlagda beloppet av avskrivningar som gjorts under skatteåret till del III punkt 231 på sidan 2.
• Av utgiftsresten på jordbrukets maskiner och redskap kan göras en avskrivning om högst 25 %. Transportera maskinernas och redskapens utgiftsrest (i slutet av 2011) till punkt 467 i del IX Jordbrukets tillgångar.
• Anskaffningsutgifterna för broar, dammar, brunnar osv. deklareras i en summa. Av utgiftsresten kan göras en avskrivning om högst 10 %. Är det fråga om en miljöinvestering, är avskrivningens maximibelopp 25 % av utgiftsresten.
• Utgiftsrester och anskaffningsutgifter för täckdiken deklareras separat. Avskrivningen på dem kan vara högst 20 %.

278

279

280

• Anteckna i punkt 278 ursprungliga anskaffningsutgifter för sådana maskiner som inte ännu tagits i bruk. Transportera till sidan 4 anskaffningsutgiften för maskiner som inte tagits i bruk, minskad med utnyttjad utjämningsreservering, investeringsstödet och andra ersättningar Summan antecknas i punkt Jordbruksmaskiner och redskap (467) i del IX (Jordbrukets tillgångar) på sidan 4.
• Anteckna i punkt 279 de ursprungliga anskaffningsutgifterna för byggnader som inte tagits i bruk. Transportera till sidan 4 anskaffningsutgiften för produktionsbyggnader, minskad med utnyttjad utjämningsreservering, investeringsstödet och andra ersättningar. Summan antecknas i punkt Produktionsbyggnader (466) i del IX (Jordbrukets tillgångar).
• Avskrivningar kan inte göras från sådana maskiner och byggnader som inte har tagits i bruk. Anskaffningsutgiften antecknas utan att utjämningsreserveringen dragits av.
• Anteckna i punkt 280 alla utjämningsreserveringar som ni har använt för anskaffning av sådana maskiner och byggnader som inte ännu har tagits i bruk.

VI UTREDNING ÖVER FORDON SOM HÖR TILL JORDBRUKETS TILLGÅNGAR

Ett fordon hör till jordbrukets förvärvskälla då körningarna i jordbruksverksamheten är mera än hälften av det totala antalet av körda kilometer under skatteåret.

Förklara i tabellens del VI för användning av fordon som hör till jordbrukets tillgångar. Anteckna följande uppgifter:

• i punkt Kilometer sammanlagt 2011 det totala antalet kilometrar som under skatteåret körts med fordon.
• i punkt 282 eurobeloppet av de totala kostnaderna enligt anteckningarna
• i punkt 283 privathushållets andel
• i punkt 284 skogsbrukets andel av de totala kostnaderna. Anteckna i dena punkt även andelen av eventuella andra inkomstförvärv.

Lägg det sammanlagda beloppet av punkterna 283 och 284 till inkomst av jordbruket i punkt 462 i del l på sidan 1 (Uträkning över jordbrukets beskattningsbara resultat).

• Räkna tilläggsavdraget enligt tabellens anvisningar och transportera avdraget till punkt Övriga avdrag (464) i del I på sidan 1.
• Tilläggsavdragets storlek fås då man från de skattefria kilometerersättningarnas maximibelopp (punkt 1) subtraherar kostnaderna som bokförts i anteckningarna (punkt 2). År 2011 är det skattefria maximibeloppet exklusive förhöjningar 46 cent per kilometer. Om körningsutgifter inte bokförts i anteckningarna, är tilläggsavdraget lika med det skattefria maximibeloppet. Tilläggsavdrag får inte göras, om de bokförda kostnaderna är större än kostnaderna som räknats på basis av det skattefria maximibeloppet.
• Förutsättningen för att tilläggsavdrag kan fås är att man för en körjournal över körningar som ansluter sig till jordbruket. Av jordbrukets körningar antecknas i körjournalen resans mål, antalet körda kilometrar och resans ändamål. Av körjournalen ska dessutom framgå det totala antalet körda kilometrar/år. Annan utredning, som utgör alternativ för körjournalen, kan gälla en enskild resa eller ett mindre antal körda kilometrar. Innehållet i annan utredning ska vara samma som körjournalens.
• Anteckna det sammanlagda beloppet av utgifter som förorsakats av jordbruket som avdrag i punkt 464 i del I på sidan 1, om dessa uppgifter inte har dragits av i anteckningarna.
• Om ni inte bor på brukningsenheten, avdras utgifterna för resor mellan bostaden och brukningsenheten i den förhandsifyllda skattedeklarationen såsom resekostnader mellan bostad och arbetsplats.
• Kostnader som har förorsakats av sammanslutningsdelägarens resor mellan bostaden och brukningsenheten dras av i delägarens förhandsifyllda skattedeklaration.

• Räkna tilläggsavdraget enligt tabellens anvisningar. Transportera beloppet till punkt Övriga avdrag (464) i del I. Förklara i anteckningarna, till vilka platser man har rest samt hur länge resorna har varat (tidpunkten för resans början och slut) samt hur resorna ansluter sig till jordbruket.
• Anteckna i egen kolumn antalet resedagar. Maximibelopp/resedag är samma som maximibeloppet av skattefria dagtraktamenten. År 2011 är maximibeloppet av dagtraktamentet 34,00 euro för en inrikes arbetsresa som varar över 10 timmar. För en arbetsresa som varar över 6 timmar är maximibeloppet 16,00 euro. Maximibelopp för tilläggsavdrag finns i paragraf 9 och 12 i Skatteförvaltningens s.k. kostnadsersättningsbeslut (Skatteförvaltningens beslut om skattefria resekostnadsersättningar under 2011). Tilläggsavdragets storlek fås, då man från det sammanlagda maximibeloppet (punkt 1) subtraherar de ökade levnadskostnader som man på basis av resorna bokfört i anteckningarna (punkt 2). Om man inte bokfört ökade levnadskostnader bland anteckningarnas utgifter, får man såsom tilläggsavdrag dra av beloppet som motsvarar skattefria dagtraktamenten.
• Man får inte göra ett tilläggsavdrag, om utgifterna som bokförts är större än beloppet som beräknats på basis av skattefria dagtraktamenten. Avdraget är då samma som de bokförda utgifterna.

IX JORDBRUKETS TILLGÅNGAR/NETTOFÖRMÖGENHET AV SAMTLIGA GÅRDSBRUKSENHETER SAMMANLAGT 31.12.2011

• Om ni vill räkna ut närmevärdet av jordbrukets nettoförmögenhet, fyll i punkt 1. Ni kan använda såsom jordbruksjordens värde det belopp som har antecknats i 2010 års beskattningsbeslut.

• Anteckna i punkt 466 de anskaffningsutgifter för produktionsbyggnader, som inte ännu avskrivits i beskattningen. Uppgiften används också såsom grund för fastighetsbeskattningen.

• Anteckna i punkt 431 beskattningsvärden för semesterstugor och andra bostadsbyggnader som hyrs ut samt för deras tomter. Värden finns i fastighetsbeskattningsbeslutet.

• Anteckna i punkt 467 storleken av utgiftsresten av jordbrukets maskiner och redskap. Med utgiftsrest avses den del av anskaffningsutgiften, som blir kvar efter de årliga avskrivningarna.

• Anteckna i punkt 468 värdet på jordbrukets aktier och andelar.
• Aktier och andelar som beskattningssammanslutningens delägare äger anmäls inte här, utan de antecknas färdigt i delägarnas förhandsifyllda skattedeklarationer (se även punkt 6, Andra tillgångar som hör till jordbruket).

• Anteckna i punkt 469 till exempel den oavskrivna utgiftsresten av broar, gårdsstöd och asfalteringar samt värdet på produktionsrättigheter. Såsom värdet på referenskvantiteten för mejerimjölk antecknas det gängse värdet i slutet av året.
• Om aktierna eller andelarna som delägaren i en beskattningssammanslutning äger är nära anslutna med jordbruket som beskattningssammanslutningen bedriver (eller aktierna eller andelarna är sådana aktier eller andelar i ett sådant bolag som förädlar jordbruksprodukter och till vilket beskattningssammanslutningen producerar eller levererar sina egna produkter), ska värdet av dem antecknas här.

• Räkna ihop jordbrukets tillgångar som ni antecknat i punkterna 1-6 enligt blankettanvisningarna och anteckna det sammanlagda beloppet i punkt 731.

• Anteckna i punkt 732 de skulder och förpliktelser som hänför sig till jordbruket.
• Skulder som hänför sig till beskattningssammanslutningens delägares jordbruk anmäls inte här, utan i delägarens förhandsifyllda skattedeklaration.

• VNi kan räkna närmevärdet av jordbrukets nettoförmögenhet för år 2011 här. Subtrahera jordbrukets sammanlagda skulder och förpliktelser från det sammanlagda beloppet på jordbrukets tillgångar. Om resultatet blir positivt, anteckna summan i punkt A (Jordbrukets positiva nettoförmögenhet). Negativt resultat antecknas i punkt B (Jordbrukets negativa nettoförmögenhet).

• Anteckna i punkt 470 värdet på sådana sten-, grus-, ler- och torvtäkt eller andra förmåner som används för annat ändamål än jord- eller skogsbrukets eget behov. Sådan förmån räknas inte i jordbrukets nettoförmögenhet.
• Inkomster av försäljning av marksubstanser ska anmälas med den förhandsifyllda skattedeklarationen.

• Kryssa för alternativ 1 i punkt 418, om ni yrkar på att kapitalinkomstens maximibelopp ska vara 10 % av nettoförmögenheten. Om ni yrkar på, att företagsinkomsten som ska fördelas ska i sin helhet utgöra förvärvsinkomst, kryssa för alternativ 2.
• Yrkandet ska framställas innan beskattningen som verkställs för skatteåret blir färdig. Om makarna idkar jordbruk tillsammans, ska också yrkandet göras tillsammans.
• Beskattningssammanslutningens delägare antecknar sitt yrkande på blankett 36 (Sammanslutningsutredning)

• Anteckna i punkt 409 vinsterna för överlåtelse av värdepapper som hör till jordbrukets tillgångar. Specificera dem på blankett 9 A. På blankettens baksida finns anvisningar för hur överlåtelsevinsten räknas.

413
414

415
416

• Inkomsten av jordbruksverksamhet indelas i kapital- och förvärvsinkomstandel. Dessa andelar kan fördelas till båda makars inkomst. Förvärvsinkomstandelen räknas ut så, att kapitalinkomstandelen subtraheras från företagsinkomsten som ska fördelas.
• Om makarna äger gårdsbruksenheten tillsammans, fördelas kapitalinkomsten på dem i förhållandet till tillgångar och skulder. Anteckna makarnas andelar av jordbrukets nettoförmögenhet i procent i punkterna 413 och 414.
• Om båda makar medverkar i gårdsbruksenhetens arbeten, fördelas förvärvsinkomsten på dem i förhållandet till deras arbetsinsatser. Anteckna makarnas arbetsinsatser i procent i punkterna 415 och 416.

XIII RESERVERINGAR

• Specificera i tabellen de utjämningsreserveringar och återanskaffningsreserveringar som inte har upplösts i slutet av år 2011. Anteckna resterande reservering alltid vid det år, under vilket reserveringen ursprunglighen gjorts.

• Kryssa för alternativ 1 (Skatteförvaltningens bilageblanketter) i punkt 917 Bilagor, om ni bifogar till skattedeklarationen Skatteförvaltningens bilageblanketter (3, 3A, 9A). Om ni bifogar till skattedeklarationen andra handlingar,(liksom specifikationer, kopior av köpebrev m.m.), kryssa för alternativ 2 (Andra bilagor).
• Datera och underteckna skattedeklarationen.