Skatteförvaltningens anvisning Dnr 218/31/2010, 24.3.2010
1. Individuella pensionsförsäkringar
1.1 Försäkring som alternativ till lön
1 2 Arbetsgivaren säger upp
försäkringen
1.3 Överföring av försäkringens äganderätt
1.4
Dödsfallsförsäkring som ansluter sig till en individuell
pensionsförsäkring
2 Kollektiva
pensionsförsäkringar
2.1 Gruppen som är försäkrad
2.1.1
Kollektiv pensionsförsäkring i en koncern
2.2 Förmåner
2.3 Rätten att
avsäga
2.4 Pensionsålder
2.5 Kollektiva försäkringar i löntagarens
beskattning
2.6 Försäkring som arbetsgivaren tecknat i ett utländskt
försäkringsbolag
3 Ägareföretagare
4 Årsanmälningar
Vid ingången av 2010 trädde i kraft lagen om bundet långsiktigt sparande
(1183/2009). Samtidigt ändrades inkomstskattelagen (ISL) så, att utöver
betalningar i pensionsförsäkringarna även betalningar i andra avtal om
långsiktigt sparande är avdragsgilla i beskattningen (1251/2009). Avtal om
långsiktigt sparande kan likväl ingås endast av fysiska personer. Arbetsgivare
kan också i fortsättningen ordna tilläggspensionsskydd åt sina anställda genom
pensionsförsäkringar. Kollektivt tilläggspensionsskydd kan också ordnas i en
pensionsstiftelse eller –kassa (Lag om premiebaserade
tilläggspensionsarrangemang vid pensionsstiftelser och pensionskassor
173/2009).
Förutsättningarna för avdragbarheten av pensionsförsäkringar som
skattskyldiga själv har tecknat ändrades till vissa delar. Villkoren för
frivillig individuell pensionsförsäkring som den försäkrade själv tecknat och
som arbetsgivaren tecknat är i stort sett likadana. Förutsättningarna för
avdragbarheten är också förutsättningar för skattefrihet för försäkringspremier
som arbetsgivaren har betalt. På grund av detta stiger också kravet på
pensionsåldern för ålderdomspensioner i samband med försäkringar som
arbetsgivaren tecknat 18.9.2009 eller senare till arbetspensionens pensionsålder
och återbetalningstiden förlängs till 10 – 6 år. På försäkringar som tecknats
före datumet i fråga tillämpas två års pensionstid också i fortsättningen.
Likaså förblir pensionens begynnelsetid sådan den var i lagstiftningen som
gällde vid den tidpunkt då pensionen tecknades.
Beskattningen av kollektiva pensionsförsäkringar ändrades inte.
Medel som placerats i ett avtal om långsiktigt sparande kan överföras från en
tjänsteleverantör till en annan. Likaså kan även pensionsförsäkringens
försäkringsbesparning (återköpsvärde) överföras. Då kan också
arbetsgivaren utan skattepåföljder överföra pensionsförsäkringen från en
pensionsinrättning till en annan.
1. Individuella pensionsförsäkringar
Av premierna för en frivillig individuell pensionsförsäkring som
arbetsgivaren har tecknat utgör lön endast den del av premier som betalts under
kalenderåret som överskrider 8 500 euro. Till exempel om arbetsgivaren betalar
10 000 euro i försäkringspremier, utgör 1 500 euro lön för den försäkrade
arbetstagaren. Om flera arbetsgivare betalar samma löntagares
försäkringspremier, räknas de ihop då beskattningen verkställs och 8 500 euro
överskridande delen beskattas som lön.
På behandling i beskattningen av en försäkring som arbetsgivaren har tecknat
påverkas inte av att försäkringen har tecknats med engångspremie. Om
engångspremien överskrider 8 500 euro, utgör den överskridande delen lön också i
detta fall.
På individuella pensionsförsäkringar som arbetsgivaren har tecknat tillämpas
under hela försäkringstiden den pensionsålder som var i kraft då försäkringen
tecknades. Dessa är:
| Försäkringen tecknats |
Pensionsålder |
| - 30.9.1992 |
55 år |
| 1.10.1992 – 23.6.1999 |
58 år |
| 24.6.1999 – 5.5.2004 |
60 år |
| 6.5.2004 – 17.9.2009 |
62 år |
| 18.9.2009 - |
APL-pensionsålder för tillfället för det mesta 63
år |
Om pensionsåldern för en frivillig ålderdomspension är lägre än dessa
gränser, utgör pensionsförsäkringspremien lön i sin helhet.
Den i ISL stadgade skattefrihetsgränsen om 8 500 euro gäller endast för
premier av en försäkring som arbetsgivaren har tecknat. Om arbetsgivaren betalar
premier av en pensionsförsäkring som arbetstagaren har tecknat, utgör premierna
lön i sin helhet.
Arbetstagaren får inte i beskattningen dra av beloppet som betraktats som
lön.
1.1 Försäkring som alternativ till lön
Om lönebetalning ersätts med försäkring, utgör försäkringspremien som
arbetsgivaren har betalat lön i sin helhet. Löntagaren får inte heller i detta
fall i sin beskattning dra av försäkringspremien som arbetsgivaren har betalat.
Exempel 1.
Arbetsgivaren har ett resultatpremiesystem, av vilket på grund av uppnåendet
av förra årets målsättningar ska i form av bonusar utbetalas 10 000 euro/person
som är med i resultatpremiesystemet. Till resultatpremiesystemet hör de
direktörer, för vilka man har tecknat pensionsförsäkringar. Arbetsgivaren
betalar hälften av direktörernas resultatpremier såsom ”försäkringspremier” till
pensionsförsäkringen. Försäkringspremierna räknas till de försäkrades
skattepliktiga förvärvsinkomster, eftersom man med försäkringspremien täcker
skattepliktiga förvärvsinkomster.
Försäkringspremien utgör i sin helhet lön också då arbetstagaren går med på
att minska sin överenskomna penninglön för att få pensionsförmåner.
1.2 Arbetsgivaren säger upp försäkringen
Det kan enligt försäkringens villkor vara möjligt, att en pensionsförsäkring
som arbetsgivaren har tecknat kan sägas upp (återköpas) även om de i ISL 54 d 2
§ 2 punkten nämnda förutsättningarna som ansluter sig till den försäkrades
livssituation inte skulle uppfyllas (arbetslöshet, arbetsoförmögenhet, partiell
arbetsoförmögenhet, makens död och skilsmässa). Återköpsvärdet utgör
skattepliktig näringsinkomst för arbetsgivarföretaget.
Om en pensionsförsäkring som arbetsgivaren har tecknat för arbetstagaren
återköps, betalar försäkringsbolaget prestationen till den som äger
försäkringen, dvs. till arbetsgivaren. Om arbetsgivaren betalar
prestationen eller en del därav vidare till löntagaren, är det inte mera fråga
om en på försäkringen baserade betalning utan lön. Också i sådant fall, att
arbetsgivaren styr försäkringsbolaget att betala återköpsvärdet eller en del
därav direkt till arbetstagaren, utgör beloppet som överförs lön.
1.3 Överföring av försäkringens äganderätt
ISL 54 d 4 § 2 punkten tillämpas inte på pensionsförsäkringar som
arbetsgivaren har tecknat. Arbetsgivaren kan således överlåta
pensionsförsäkringen t.ex. till en annan arbetsgivare eller till en försäkrad
arbetstagare. Arbetstagaren får inte skattepliktig inkomst vid
överlåtelsetidpunkten.
En försäkring som arbetsgivaren har tecknat omfattas alltid av beskattning av
förvärvsinkomster även om försäkringens äganderätt skulle gå över till
arbetstagaren. Om löntagaren fortsätter med att betala premier av en överförd
försäkring, får han eller hon inte dra av dem i sin egen beskattning. Detta
beror på, att avdragbara är endast premierna av en försäkring som en
skattskyldig eller dennes make har tecknat.
Om man däremot överför äganderätten av en försäkring som löntagaren har
tecknat till arbetsgivaren och arbetsgivaren fortsätter med att betala
försäkringspremierna, utgör premien lön till fulla beloppet. Den skattefria
andelen om 8 500 euro gäller endast för premier av en frivillig individuell
pensionsförsäkring som arbetsgivaren har tecknat. Pensionen utgör
kapitalinkomst, eftersom den betalas på basis av en försäkring som den
skattskyldige har tecknat.
Om försäkringens äganderätt överförs direkt från en arbetsgivare till en
annan, inverkar överföringen inte på beskattning av pensionen eller på
premiernas lönenatur. Arbetstagaren får inte skattepliktig förmån vid
överlåtelsetidpunkten. Vid anställningsförhållandets slut kan arbetsgivaren
överföra försäkringens äganderätt till arbetstagaren, som sedan senare överför
den till sin nya arbetsgivare. Då är det oklart , om försäkringen
fortsättningsvis kan betraktas som sådan försäkring som arbetsgivaren har
tecknat eller inte, dvs. kan den nya arbetsgivaren betala 8 500 € om året i
försäkringspremier utan skattepåföljder.
1.4 Dödsfallsförsäkring som ansluter sig till en individuell
pensionsförsäkring
Även en pensionsförsäkring som arbetsgivaren har tecknat innehåller i flesta
fall en dödsfallsförsäkring. Dödsfallsförsäkringen var tidigare skattefri med
samma grunder som ersättningen av en försäkring som hade tecknats själv.
Ersättning som betalas med stöd av en dödsfallsförsäkring som har tecknats
18.9.2009 eller senare utgör skattepliktig kapitalinkomst för den försäkrade
arbetstagares förmånstagare upp till pensionsförsäkringens sparbelopp. Den
överskridande delen utgör skattefri inkomst i inkomstbeskattningen för nära
anhöriga. I arvsbeskattningen utgör nettobeloppet som blir kvar efter att
sparbeloppets inkomstskatt har dragits av i sin helhet skattepliktig inkomst.
Också sparbeloppet överskridande delen är arvsskattepliktigt, men på den
tillämpas friandelar i arvsbeskattningen (35 000 €). Ersättningens utbetalare
(försäkringsbolaget) lämnar till Skatteförvaltningen en anmälan för
verkställande av arvsbeskattningen.
Dödsfallsförsäkringens försäkringspremie utgör inte skattepliktig inkomst för
arbetstagaren. Den behöver inte ingå i det skattefria beloppet om 8 500 euro som
avser pensionsförsäkringspremier.
2 Kollektiva pensionsförsäkringar
Med kollektivt tilläggspensionsskydd avses sådant frivilligt
tilläggspensionsskydd som arbetsgivaren ordnat för en personkrets som består av
arbetsgivarens anställda och vilken personkrets har definierats per grupp på
basis av arbetsområdet eller annan därmed jämförbar grund så, att den i
verkligheten inte riktar sig till utnämnda eller på annat sätt individuellt
bestämda personer. Såsom kollektivt tilläggspensionsskydd betraktas inte ett
arrangemang, som är avsett att gälla endast en hos arbetsgivaren anställd person
i sänder (ISL 96 a §). Kollektiviteten kräver dessutom att förmånerna hos
personer som hör till samma pensionsgrupp bestäms med samma grunder. Också
pensionsåldern ska bestämmas med lika grunder. Det kan vara möjligt för
arbetstagarna att skjuta upp sin egen pensionsålder, tidigareläggande med
individuella grunder är inte möjligt.
En kollektiv pensionsförsäkring kan ordnas i ett livförsäkringsbolag, i en
pensionsstiftelse eller i en pensionskassa.
Kollektiva tilläggspensionsarrangemang är antingen förmåns- eller
betalningsrelaterade. Med betalningsrelaterat tilläggspensionsskydd avses ett
tilläggspensionsskydd där förmånerna bestäms på basis av nettoavkastningen av
betalda försäkringspremier och av placeringen av pensionspremierna. Med
förmånsrelaterat tilläggspensionsskydd avses ett tilläggspensionsskydd, där
försäkringspremierna bestäms på basis av en på förhand definierad förmån som man
försöker få för en grupp.
Nyare kollektiva tilläggspensionsarrangemang är typiskt betalningsrelaterade.
Arbetsgivarna använder betalningsrelaterade arrangemang särskilt för att sporra
och förankra sina anställda. Genom förmånsrelaterade arrangemang har
arbetsgivarna typiskt skött pensionspolitiken i sina företag. Genom den sköter
arbetsgivarna till exempel pensionslöften som ingår i arbetsavtalsvillkoren.
Arbetstagarnas pensionsskydd kan också förbättras genom lagstadgade
tilläggspensionsförsäkringar. Med dessa avses sådana APL –
tilläggspensionsarrangemang som har registrerats i Pensionsskyddscentralen.
Genom registreringen underkastas tilläggspensionen lagen om pension för
arbetstagare och på den tillämpas i tillämpliga delar bestämmelserna i den
nämnda lagen (APL 11.1 § (1057/1997). Social- och hälsovårdsministeriet samt
Pensionsskyddscentralen ger närmare bestämmelser och anvisningar om
pensionsvillkoren. Social- och hälsovårdsministeriet har bl.a. 15.12.2004
utfärdat en förordning om villkoren för registrering av frivilliga
tilläggsförmåner som avses i 11 § i lagen om pension för arbetstagare
(1150/2004).
Dessa arrangemang spärrades genom en ändring av 11 § i lagen om pension för
arbetstagare (654/2000) som trädde i kraft 1.1.2001. Detta betyder, att nya
arrangemang inte kan göras i arbetspensionsbolag och att nya arbetstagare inte
kan anslutas till gamla arrangemang.
För närvarandet ordnar arbetsgivarna i praktiken åt nya arbetstagargrupper
kollektivt tilläggspensionsskydd nästan enbart genom livförsäkringsbolagens
kollektiva tilläggspensionsförsäkringar (grupplivförsäkring).
2.1 Gruppen som är försäkrad
Försäkrad grupp kan definieras till exempel enligt indelning som baserar sig
på arbetstagarens ställning, yrke, bransch, verksamhetsställe,
arbetsförhållandets början, födelsetid, annat pensionsskydd som arbetsgivaren
har ordnat eller på överflyttning av verksamheten. Till samma kollektiva
arrangemang kan höra flera pensionsgrupper (t.ex. pensionsgrupp 1: direktörer,
pensionsgrupp 2: avdelningschefer osv.). En grupp som ska försäkras kan vara
spärrad. Med spärrad grupp avses, att nya personer tas inte mera med i
försäkringen. Varje pensionsgrupp utnämns så, att den inte i verkligheten riktas
till utnämnda eller på annat sätt individuellt bestämda personer.
Särskild uppmärksamhet ska fästas vid försäkringens verkliga kollektivitet,
om försäkringen omfattar endast delägare och personer som hör till deras
närmaste krets. Gruppens personkrets kan också bestå av delägare, om de
objektivt sett bildar en kollektiv grupp.
Om ledningsgruppen är försäkrad, kan man förutsätta, att företaget har
tillräckliga beslut om och motiveringar till ledningsgruppens varaktighet samt
om det hur medlemmarna utses till den till exempel enligt deras ställning i
organisationen.
Personkretsen i en kollektiv pensionsförsäkring kan variera under den tid då
försäkringen är i kraft. Personer som hör till gruppen går på pension och nya
personer kommer i stället. På grund av förändringar i arbetsgivarna (t.ex.
fusion, fission, affärsöverlåtelse, överföring inom koncernen) kan antalet
anställda som hör till pensionsarrangemanget variera. Det kan hända att en grupp
inskränker sig till att gälla endast för en person. Karaktären av en försäkring
som ursprungligen tecknats för en grupp om flera personer förändras inte, även
om den enligt förändringar i omständigheterna skulle gälla endast för en person.
Arbetsgivarna försäkrar sina anställda i flera olika försäkringsbolag på
grund av företagsköp, finansieringsarrangemang eller av andra motsvarande
orsaker. Till följd av sådana arrangemang kan arbetsgivarens samma grupp vara
indelad i försäkringar som tecknats i två olika försäkringsbolag. Om en
försäkring omfattar flera personer och en annan endast en person och
försäkringarna är till innehållet och till gruppdefinieringen identiska,
uppfyller arrangemanget förutsättningarna för en kollektiv försäkring och de
båda försäkringarna ska betraktas som kollektiva pensionsarrangemang.
Lagens bestämmelse som förbjuder en grupp om endast en person gäller endast
för sådana kollektiva arrangemang som gjorts efter 1.1.2005. På tidigare
arrangemang tillämpas fortsättningsvis bestämmelserna som var i kraft då lagen
(772/2004) trädde i kraft. I rättspraxisen har man likväl ansett, att en
försäkring som tecknats hos ett försäkringsbolag under benämningen
grupplivförsäkring och som på samma gång gällde endast för en person, skulle
betraktas som en individuell pension (HFD 2003:18). HFD utfärdade år 2004 ett
utslag som slutgiltigt förklarade ärendet (HFD 11.6.2004 L 1422, ej
publicerats).
Till registrerade tilläggsförmåner har från och med 1.1.2001 inte mera nya
försäkrade kunnat ansluta sig, varför de nya bestämmelserna inte kan tillämpas.
Eftersom APL – tilläggspensionsarrangemang hör till arbetspensionssystemet,
tillämpar man på dem enligt Skatteförvaltningens mening inte heller den ovan
beskrivna rättspraxisen. Således tillämpar man på de av Pensionsskyddscentralen
godkända grupperna de gamla bestämmelserna om kollektiva pensionsförsäkringar.
2.1.1 Kollektiv pensionsförsäkring i en koncern
En kollektiv tilläggspensionsarrangemang ska betraktas såsom en helhet.
Arbetsgivare och koncerner genomför i praktiken sina med sin pensionspolitik
överensstämmande tilläggspensionsarrangemang på flera olika sätt. Med koncern
likställs arbetsgivare som är fast anslutna till samma allians, liksom till
exempel organisationer. Pensionsarrangemanget kan genomföras tekniskt
genom en eller flera försäkringar. Försäkringen är kollektiv oberoende av om
arrangemanget har ordnats genom en eller flera försäkringar, då personerna som
hör till arrangemanget bildar ovan avsedd objektiv grupp. Då två bolag av vilka
båda har kollektiva pensionsförsäkringar i olika försäkringsbolag fusioneras
till ett bolag, kan försäkringarna fortsättningsvis fortsätta såsom skilda
försäkringar.
En grupp kan också bildas av arbetstagare i olika bolag som hör till samma
koncern, även om endast en person av ettvart bolag skulle vara med i
försäkringen (HFD 2008/3238). Det var frågan om en kollektiv försäkring, även om
varje koncernbolag betalade försäkringspremierna som hänförde sig till sin egen
verkställande direktörs försäkringsandel.
2.2 Förmåner
För olika arbetstagargrupper som hör till samma pensionsarrangemang kan olika
pensionsskydd ordnas. Personkretsen indelas då i pensionsgrupper, vid vilkas
bildande iakttas ovan nämnda principer. Personer som hör till samma
pensionsgrupp ska ha ett tilläggspensionsskydd som bestäms med samma grunder.
I förmånsrelaterade tilläggspensionsarrangemang bestäms
pensions-målsättningarna hos anställda i samma grupp med lika grunder. Enhetlig
målsättningsgrund kan till exempel vara en normgivande pensionsprocent av lönen,
pensionens belopp i euro eller beloppet av en totalpension. Försäkringspremierna
för anställda som hör till samma grupp varierar. Till exempel pensionspremierna
för dem som närmar pensionsåldern är i allmänhet större än hos yngre personer,
för vilkas vidkommande betalningstiden är längre. Dessutom påverkas
totalpensionens andel som kompenseras med tilläggspensionen av pensionsskyddet
som tidigare influtit till anställda som hör till respektive grupp.
I betalningsrelaterade tilläggspensionsarrangemang fördelas
försäkringspremien för anställda som hör till samma grupp med lika grunder
mellan de respektive försäkrade personerna. En enhetlig modell för fördelning av
pensionen kan vara till exempel jämn fördelning, fördelning i förhållandet till
lönerna (till exempel beloppet som motsvarar 30 % av lönen), eller annan
fördelningsmodell som behandlar likvärdigt de anställda som hör till gruppen i
fråga. Fördelningsmodellen ska behandla likvärdigt alla de som hör till gruppen
i fråga, eftersom tilläggspensionen skulle i annat fall inte vara kollektiv utan
individuell. Försäkringspremien som riktas till anställda som hör till resp.
grupp kan vara olika stora, om bara försäkringspremiens fördelningsgrund är
kollektiv.
Exempel 2 förmånsrelaterad tilläggspension
Företaget A har för gruppen avdelningschefer tecknat en tilläggspension, där
pensionsåldern är 60 år och pensionsmålet 60 % av lönen på åldersintervallet 60
– 63 år och från och med 63 års ålder tilläggspensionsmålet 10 % av lönen. Med
målet överensstämmande tilläggspension belöper årligen. Livförsäkringsbolaget
räknar försäkringens årspremie. Arbetstagarnas pensionspremier är olika stora.
På försäkringspremiens storlek inverkar särskilt arbetstagarnas ålder och
lönebeloppet.
Exempel 3 betalningsrelaterad tilläggspension
Företaget A har för gruppen närvårdare tecknat tilläggspension, där
pensionsåldern är 63 år. Företaget bestämmer om pensionspremiens storlek
årligen på basis av sitt resultat. Försäkringspremien hänförs till närvårdare i
förhållandet till deras löner. Försäkringspremien som hänförs till respektive
arbetstagare ökar tilläggspensionsskydd från och med 63 års ålder.
Till
exempel en försäkringspremie om 10 000 € hänförs till fyra närvårdare på
följande sätt:
närvårdare a (lön 2000) = hänförs 2000/8700 x 10 000 € = 2 299
€.
närvårdare b (lön 1500) = hänförs 1500/8700 x 10 000 € = 1 724
€.
närvårdare c (lön 3000) = hänförs 3000/8700 x 10 000 € = 3 448
€.
närvårdare d (lön 2200) = hänförs 2200/8700 x 10 000 € = 2 529
€.
lönerna sammanlagt 8700
Exempel 4 betalningsrelaterad tilläggspension
Företaget A har för gruppen arbetsplatschefer tecknat tilläggspension, där
pensionsåldern är 63 år. Företaget bestämmer om pensionspremiens storlek årligen
på basis av sitt resultat. Försäkringspremien hänförs jämnt till arbetstagarna i
gruppen. Ex. en försäkringspremie om 10 000 € hänförs till fyra
arbetsplatschefer så, att till varje person hänförs 2 500 €. Försäkringspremien
som hänförs till respektive arbetsplatschef ökar tilläggspensionsskydd från och
med 63 års ålder.
Exempel 5 betalningsrelaterad tilläggspension
Företaget A har för gruppen busschaufförer tecknat tilläggspension, där
pensionsåldern är 60 år. Företaget bestämmer om pensionspremiens storlek årligen
på basis av sitt resultat. Försäkringspremien hänförs till arbetstagarna i
gruppen i förhållandet till lika pensionsmål. Som pensionsmål har
överenskommits 60 % på åldersintervallet 60 – 63 år och 10 % från och med 63 års
ålder. Försäkringspremien som hänförs till resp. busschaufför ökar
tilläggspensionsskyddet som målet avser.
Ex. Försäkringspremien om 10 000
€ hänförs till fyra busschaufförer på följande sätt:
busschaufför a (med
målgrunden överensstämmande andel av premien 10 % ) = 1 000 €
busschaufför b
(med målgrunden överensstämmande andel av premien 20 % ) = 2 000
€
busschaufför c (med målgrunden överensstämmande andel av premien 30 % ) = 3
000 €
busschaufför d (med målgrunden överensstämmande andel av premien 40 % )
= 4 000 €
Enligt rättspraxisen är en försäkring, där arbetsgivarens andel av premien
bestäms med samma grunder för samtliga försäkrades vidkommande, en i ISL 96 a 2
§ avsedd kollektiv pensionsförsäkring, även om arbetstagarna kunde själv
bestämma om sin egen andel av premien inom gränser som nämns i ISL 96 a 1 § (HFD
2010/95).
2.3 Rätten att avsäga
Person som uppfyller förutsättningarna för att höra till en pensionsgrupp har
rätt att vid försäkringens tecknande och vid arbetsförhållandets början avsäga
sig försäkringen. Person som uppfyller förutsättningarna för att höra till en
pensionsgrupp senare, har likaså rätt till att avsäga sig försäkringen.
Under försäkringens giltighetstid kan arbetstagaren likväl inte utan motiverad
orsak avsäga sig försäkringen. En sådan orsak kan vara till exempel den, att man
till arrangemanget tillägger arbetstagarens andel av premien.
Det är fråga om en kollektiv pensionsförsäkring, även om det på grund av
avsägandet alla personer som omfattas av gruppdefinitionen inte skulle omfattas
av arrangemanget.
Man ska avsäga sig skriftligen. Avsägandet ska vara ”äkta” och
gruppdefinitionen får inte kringgås genom att artificiellt utnyttja rätten att
avsäga sig.
Exempel 6.
Arbetsgivaren tecknar en
grupplivförsäkring, som omfattar alla arbetstagare. Arbetsgivaren betalar enligt
försäkringsavtalet 5 procent av samtliga försäkrades årslön. Från arbetstagarna
tas dessutom ut i form av s.k. egna andelar av premien 2 procent av lönebeloppet
som arbetsgivaren har betalt under skatteåret. Anställda arbetstagare och
arbetstagare som anställs senare har rätt att avsäga sig försäkringen, om de
inte vill betala de s.k. egna andelarna av premien. För de personers vidkommande
som avsagt sig betalar arbetsgivaren inga försäkringspremier alls och ersätter
detta inte på något sätt åt de som avsagt sig.
Exempel
7.
Arbetsgivaren tecknar en grupplivförsäkring, som omfattar
alla 30 arbetstagare. Arbetsgivaren betalar enligt försäkringsavtalet 5 procent
av samtliga försäkrads årslön. Försäkringen är en förmån som arbetsgivaren gett
ensidigt och från arbetstagarna tas inte ut egna andelar av premien. Det
konstateras senare, att till försäkringsbolaget har anmälts endast 10 sådana
arbetstagare för vilka försäkringspremier har betalts. Arbetsgivaren påstår, att
resten av arbetstagarna har avsagt sig försäkringen. Då avsägandet inte verkar
vara äkta och då alla arbetstagare som uppfyller förutsättningarna för
gruppdefinitionen inte har anslutits till försäkringen, är försäkringen inte
sådan kollektiv pensionsförsäkring som avses i ISL 96 a § 2 mom. Om
försäkringens förmåner och försäkringspremierna inte heller uppfyller
förutsättningarna för en individuell pensionsförsäkring, räknas
försäkringspremierna till den försäkrades skattepliktiga
förvärvsinkomst.
2.4 Pensionsålder
Om försäkringen innehåller också arbetstagarens andelar av premien, får
ålderdomspensionen för en sådan försäkrad som inträder i arrangemanget 6.5.2004
eller senare börja tidigast då den försäkrade fyller 60 år. Premien är annars
inte avdragsgill i beskattningen. Av detta följer, att det inte lönar sig att
till en grupp vars pensionsålder är mindre än 60 år ansluta nya försäkrade efter
den ovan nämnda tidpunkten. Ärendet avgörs i praktiken ofta så, att man grundar
en ny pensionsgrupp.
Om arbetsgivaren betalar hela försäkringspremien, kan pensionsåldern vara
under 60 år också för de nya försäkrades vidkommande.
I inkomstskattelagen har man inte definierat den minsta pensionstiden för
ålderdomspension i sådana situationer där arbetsgivaren betalar hela
försäkringspremien. I kollektiva pensionsförsäkringar har man tidigare använt
den i APL – tilläggsförmånskartan ingående minsta pensionsåldern om 55 år och
pensionens maximinivå om 66 % av den vedertagna förtjästen. Då
pensionsbestämmelserna har ändrats, hänvisar man inte längre i rättspraxisen
till denna grund. Avsikten är ändå, att ålderdomspensionens pensionsålder inte
skulle ändras.
2.5 Kollektiva försäkringar i löntagarens beskattning
Försäkringspremierna av ett tilläggspensionsskydd som arbetsgivaren har
ordnat kollektivt utgör inte lön.
Om en försäkrad löntagare betalar själv en del av försäkringspremien av en
kollektiv pensionsförsäkring, får han eller hon dra av dessa premier från sina
förvärvsinkomster högst 5 % av lönebeloppet som respektive arbetsgivare har
betalt, likväl högst 5 000 euro. Med utbetald lön avses också naturaförmåner och
andra skattepliktiga förmåner som givits utöver eller i stället för penninglön.
Premien är inte avdragbar till den del som den överskrider beloppet av
försäkringspremien som arbetsgivaren har betalt. Avdragsrätten är personlig och
den kan inte överföras till maken. Förlust fastställs inte på grund av
premierna. Rätten att dra av löntagarens andel av premien av en kollektiv
pensionsförsäkring minskar inte avdragsrätten på grund av den försäkrades
individuella pensionsförsäkring.
På en kollektiv tilläggspensionsarrangemang tillämpas fortsättningsvis de
gamla bestämmelserna för de försäkrades vidkommande som var försäkrade före
6.5.2004. Dessa försäkrade får dra av hela sin andel av premien, om
pensionsskyddet har till sina förmåner motsvarat högst det registrerade
pensionsskyddet. I fråga om försäkrade som efter den nämnda tidpunkten tagits
med i arrangemanget tillämpar man de nya bestämmelserna. Rätten att dra av sin
egen andel av premien begränsas och pension får börja tidigast då den försäkrade
fyller 60 år. Rätten att dra av egna andelar av försäkrade som hör till samma
kollektiva pensionsarrangemang kan således variera. De egna andelarna kan också
variera hos olika löntagare.
Exempel 8.
Arbetsgivaren har år 2001 tecknat en kollektiv pensionsförsäkring för
ledningsgruppen, som omfattar fem personer, även X. Förmånerna motsvarar det
registrerade tilläggspensionsskyddet. År 2006 är X:s andel av premien 5 000 €.
Den här premien fördelas så, att löntagaren betalar 4 500 € och arbetsgivaren
500 €. Arbetsgivaren har under resp. år betalat lön till X 80 000 €. X får dra
av 4 500 € som han betalat i sin helhet, eftersom han har varit med i
tilläggspensionsarrangemanget före 6.5.2004.
Om X hade kommit med i
arrangemanget 6.5.2004 eller senare, skulle hans avdragsrätt ha varit 500 €,
alltså högst arbetsgivarens andel av premien.
Överföring av hela tilläggspensionsarrangemanget från ett system till ett
annat, t.ex. från ett registrerat tilläggspensionssystem till en kollektiv
grupplivförsäkring, utgör inte hinder för tillämpning av övergångsstadgandet.
Den försäkrade förlorar inte på grund av arbetsgivarens avgörande rätten att
till fulla beloppet dra av sin egen andel av premien. Överföringen kan ske
också för en enda arabetstagares vidkommande. Sådana fall är till exempel sådana
där arbetstagaren överförs från en försäkring eller en grupp till en annan hos
samma arbetsgivare eller inom samma koncern. Då beror det på tolkning, huruvida
arbetstagaren kan anses ha varit med i arrangemanget före 6.5.2004 eller inte,
dvs. ska rätten att dra av hans egen andel av premien bestämmas enligt de gamla
eller de nya reglerna.
Pensioner som betalas på basis av pensionsförsäkringar som arbetsgivaren har
tecknat utgör förvärvsinkomst.
2.6 Försäkring som arbetsgivaren tecknat i ett utländskt
försäkringsbolag
Premierna av en individuell pensionsförsäkring som arbetsgivaren tecknat hos
annat försäkringsbolag än sådant försäkringsbolag som är verksamt i en stat hör
till det Europeiska ekonomiska samarbetsområdet utgör lön ((ISL 68.2 §). Av
premierna för en kollektiv pensionsförsäkring som tecknats i försäkringsbolaget
i fråga är arbetstagarens andel av premien inte avdragbar ISL 96 a 3 §).
Bestämmelserna tillämpas likväl inte genast, om den försäkrade är en person som
flyttat till Finland från utlandet och som inte varit allmänt skattskyldig under
senaste fem åren efter inflyttningen till Finland. För en sådan persons
vidkommande utgör premierna för en individuell pensionsförsäkring lön under
flyttningsåret och under tre därpå följande år endast till den del som
överskrider 8 500 euro, om försäkringen har tecknats minst året innan man
flyttade till Finland. Premierna för en kollektiv pensionsförsäkring är
avdragbara under samma tid och med samma förutsättningar.
Om försäkringen har tecknats av arbetstagaren och arbetsgivaren börjar efter
inflyttningen till Finland betala premier för den, utgör premierna lön i sin
helhet. Detta beror på att den skattefria andelen om 8 500 euro gäller endast
för premier för en frivillig individuell pensionsförsäkring som arbetsgivaren
har tecknat.
3 Ägareföretagare
På en frivillig pensionsförsäkring som har tecknats för bolagsman i öppet
bolag och ansvarig bolagsman i kommanditbolag, vilka arbetar i bolaget,
tillämpas samma bestämmelser som på en försäkring som arbetstagaren tecknat för
sina anställda (ISL 54 d 2 §). De nämnda bestämmelserna tillämpas också på
försäkring som har tecknats för aktiebolagets sådan aktieägare som med stöd av 7
§ i APL inte ska anses stå i anställningsförhållande.
4 Årsanmälningar
I årsanmälningens mottagarvisa specifikationer behövs för individuella
frivilliga pensionsförsäkringars vidkommande uppgift om utbetald
försäkringspremie. I punkt 82 i årsanmälningens mottagarvisa specifikation
(VEROH 7801) antecknas försäkringspremien i sin helhet. Om premien är
större än 8 500 € ska arbetsgivaren behandla den överskridande delen som lön och
anmäler den i sin årsanmälan även såsom annan förmån i punkt 40.
Avdragsrätten av arbetstagarens andel av premien i frågan om kollektiva
pensionsförsäkringspremier är avvikande i sådana arrangemang, till vilka
arbetstagaren har inträtt 6.5.2004 eller senare. Man ska således anmäla
arbetstagarens andelar av premier separat för gamla och nya försäkringars
vidkommande.
I de gamla kollektiva försäkringarna anmäls arbetstagarens andel av premien i
punkt 16 tillsammans med löntagarens pensions- och
arbetslöshetsförsäkringspremier. Om nya kollektiva pensionsförsäkringar behöver
man också uppgift om arbetsgivarens andel av premien (punkt 80). Arbetstagarens
andel av premien ska anmälas som egen uppgift i punkt 81, den kan inte förenas
med andra premier som tagits ut från arbetstagaren.
Premier för kollektiva pensionsförsäkringar som arbetsgivaren har betalt helt
och hållet antecknas inte alls i årsanmälan.
Biträdande direktör Erkki Laanterä
Överinspektör Merja Hartikka-Simula
Bilaga Beskattningen av premier för försäkringar som arbetsgivaren tecknat
och som hänför sig till frivilligt pensionsskydd
Bilaga 1
Beskattningen av premier för försäkringar som arbetsgivaren tecknat
och som hänför sig till frivilligt pensionsskydd
| Försäkring |
individuell |
kollektiv |
| tecknats/arbetstagaren med 6.5.2004 |
8 500 euro överstigande del av försäkringspremien
lön,
pensionsålder 55 – 60 år |
arbetsgivarens andel av premien utgör inte lön
avdragande av
löntagarens andel av premien har inte begränsats, om egen andel
finns,
pensionsålder 55 år |
| tecknats/arbetstagaren med 6.5.2004 eller senare |
8 500 euro överstigande del av försäkringspremien
lön,
pensionsålder 62 år från och med 1.1.2005 |
arbetsgivarens andel av premien utgör inte lön
av löntagarens andel
av premien får avdras 5 %, högst 5 000 €, likväl högst arbetsgivarens
andel av premien
om egen andel av premien, pensionsålder 60 år |
| tecknats 18.9.2009 eller senare |
8 500 euro överstigande del av försäkringspremien
lön,
pensionsåldern samma som APL –pensionens pensionsålder, från och
med 1.1.2010 i flesta fall 63 år |
som
ovan |
|