|
Bestämmelsen om personalbiljett ändrades vid ingången av år 2010. Förmånens
skattefria andel fastställs inte längre i procent av biljettpriset, utan enligt
vissa eurobelopp. Nu är det också möjligt att ladda ett personligt resekort med
värde och använda kortet som personalbiljett. Till övriga delar bevaras de
tidigare bestämmelserna om personalbiljett.
Bestämmelsen gäller regelbunden persontrafik vars tjänster kan utnyttjas
allmänt samt s.k. linjetaxi. Utanför tillämpningsområdet står för de allmänna
färdmedlens del flygtrafiken och beställningstrafiken, t.ex. normal taxitrafik.
Förmånens värde
I 64 § i inkomstskattelagen anges personalbiljettens skattefria andel i
euro. En personalbiljett är skattefri till ett värde av högst 300 euro.
Dessutom utgör biljetten skattefri inkomst till den del förmånen överstiger 600
euro, dock inte högre än till 3 400 euro. Den skattefria förmånens värde kan
således vara högst 3 100 euro per år. Då arbetsgivaren ger arbetstagaren en
personalbiljett vars värde är 600–3 400 euro, är förmånens skattepliktiga andel
300 euro.
Biljettpris
0
300 € 600
€ 3 400
€ /_________/_________/___________…_____/____________ skattefri
skattepliktig
skattefri
skattepliktig
Arbetsgivaren kan i alla situationer erbjuda en skattefri förmån på 300 euro
per år. Då behöver arbetsgivaren inte utreda de faktiska kostnaderna för resor
mellan arbetstagarens bostad och arbetsplats. Om arbetsgivaren ger arbetstagaren
en större förmån, krävs en utredning av de faktiska resekostnaderna, eftersom
den skattefria förmånen inte får överskrida resekostnadernas belopp.
Exempel 1: Arbetsgivaren ger arbetstagaren en biljettförmån
på 300 euro per år utan att göra ändringar i lönebeloppet. Eftersom
personalbiljetten alltid är skattefri ända till 300 euro, behöver arbetsgivaren
inte betala lönebikostnader för biljettförmånen och arbetstagaren får inte
skattepåföljder.
Exempel 2: Arbetsgivaren erbjuder arbetstagaren en
biljettförmån värd 928 euro per år utan att göra ändringar i lönebeloppet.
Eftersom en personalbiljett är skattepliktig till den del förmånens värde
överskrider 300 euro och understiger 600 euro, uppstår en skattepliktig
naturaförmån värd 300 euro. Dessutom får löntagaren en skattefri förmån värd 628
euro. Arbetsgivaren ska betala lönebikostnaderna på den skattepliktiga andelen
som är 300 euro.
Exempel 3: Arbetsgivaren erbjuder en biljettförmån värd 5
000 euro per år. Som skattepliktig naturaförmån räknas 300 euro plus den del av
förmånen som överstiger 3 400 euro, dvs. 1 600 euro – sammanlagt alltså 1 900
euro. Arbetsgivaren betalar lönebikostnader på detta belopp. Lönebikostnader
behöver inte betalas på den skattefria förmånen värd 3 100 euro.
Arbetsgivaren får ta ut ersättning för anskaffning av biljetten för
arbetstagaren. Denna ersättning dras av från arbetstagarens nettolön och den
minskar den beskattningsbara förmånen.
Exempel 4: Arbetsgivaren köper arbetstagaren en resebiljett
värd 1 000 euro. Han tar ut en ersättning på 500 euro av löntagaren. Den
skattepliktiga naturaförmånens värde är 300 euro. Eftersom den ersättning som
arbetstagaren krävt för förmånen överstiger beskattningsvärdet, uppstår inte
någon skattepliktig naturaförmån. Arbetsgivaren behöver inte betala
lönebikostnader för biljettförmånen.
Löntagarens avdragsrätt
Förmånen från en personalbiljett påverkar resekostnadsavdraget för resor
mellan bostaden och arbetsplatsen. Löntagaren har inte några avdragbara
resekostnader till den del han har valt den skattefria biljettförmånen. Däremot
får han dra av den del av biljettpriset som han betalat själv och som betraktats
som lön.
Exempel 5: Arbetstagarens resor mellan bostaden och
arbetsplatsen stiger upp till 1 000 euro beräknat enligt kostnaderna för det
billigaste fortskaffningsmedlet. Arbetsgivaren ger honom en
personalbiljettförmån värd 300 euro. Biljettförmånen är skattefri. Arbetstagaren
måste betala de återstående resekostnaderna på 700 euro. Efter att
självriskandelen på 600 euro har dragits av från resekostnaderna får
arbetstagaren räkna sig till godo ett resekostnadsavdrag värt 100 euro.
Exempel 6: Arbetstagarens resor mellan bostaden och
arbetsplatsen stiger upp till 2 000 euro enligt kostnaderna för det billigaste
fortskaffningsmedlet. Arbetsgivaren ger honom en personalbiljettförmån värd 800
euro. Av biljettförmånen är skattefritt 500 euro och skattepliktigt 300 euro.
Arbetstagaren betalar 1 200 euro i resekostnader och dessutom räknas 300 euro
som skattepliktig inkomst. Avdraget beräknas då enligt ett kostnadsbelopp på 1
500 euro. Efter att självriskandelen på 600 euro har dragits av från
resekostnaderna får arbetstagaren räkna sig till godo ett resekostnadsavdrag
värt 900 euro.
Exempel 7: Arbetstagarens resor mellan bostaden och
arbetsplatsen stiger upp till 1 000 euro enligt kostnaderna för det billigaste
fortskaffningsmedlet. Arbetsgivaren ger honom en personalbiljettförmån värd 800
euro. Av biljettförmånen är skattefritt 500 euro och skattepliktigt 300 euro.
Arbetstagaren betalar 200 euro i resekostnader och dessutom räknas 300 euro som
skattepliktig inkomst. Avdraget beräknas då enligt ett kostnadsbelopp på 500
euro. Efter att självriskandelen på 600 euro har dragits av får arbetstagaren
inte räkna sig till godo något resekostnadsavdrag.
Exempel 8: Arbetsgivaren köper arbetstagaren en resebiljett
värd 1 000 euro och den skattepliktiga förmånens värde är 300 euro. Han tar ut
en ersättning på 500 euro, varmed det inte uppstår någon beskattningsbar
naturaförmån. Beloppet på 500 euro som arbetstagaren tog ut får dras av i
löntagarens beskattning. På grund av självriskandelen (600 €) beviljas han dock
inte något resekostnadsavdrag.
Skattefriheten gäller endast personliga resebiljetter, inte s.k.
innehavarspecifika värdebiljetter. Som personlig personalbiljett för resor
mellan bostaden och arbetsplatsen betraktas emellertid också värdebiljetter som
man laddar ner på sitt personliga resekort, även om man med en sådan biljett
också kan betala en medresenärs biljett.
Köp av biljetten
Bestämmelsen om lättnad får tillämpas endast på resebiljetter som
arbetsgivaren ger arbetstagaren. Om löntagaren själv köper biljetten och
arbetsgivaren ersätter denne med biljettens pris eller en del av priset,
betraktas hela det belopp som arbetsgivaren betalat som lön.
Personalbiljett kan ges genom att utnyttja befintliga resekorts- och
biljettsystem. Arbetsgivaren kan t.ex. träffa avtal med
biljettförsäljningsorganisationen (t.ex. Statens järnvägar, Matkahuolto,
Helsingforsregionens trafik HRT) eller en trafikidkare att vissa namngivna
arbetstagares biljetter helt eller delvis faktureras av arbetsgivaren. Som
betalningsmedel godtas också arbetsresesedlar som tillhandahålls av en
biljettförsäljningsorganisation.
Beskattningsmässigt spelar det ingen roll vem som distribuerar resesedlarna
eller vem som står till tjänst med andra motsvarande betalningsarrangemang. Som
exempel på andra betalningsarrangemang kan nämnas olika mobila tjänster eller
betalning via Internet. En förutsättning för användningen av olika
betalningsmedel är dock att användaren identitet vid behov kan kontrolleras.
Vilken resa
Lättnaden gäller endast biljetter som har getts för resan mellan bostaden och
arbetsplatsen. Biljetten får inte berättiga till längre resor än nyss nämnda.
Användningen av biljetten är inte förknippad med några begränsningar vad gäller
antalet resor eller tid på dygnet då resan företas, utan biljetten kan användas
även för resor under fritiden.
Biljett för tjänsteärenden
Ibland måste löntagaren anlita kollektivtrafik för att kunna sköta sina
arbetsuppgifter. Sådana arbetsuppgifter har t.ex. bud eller kurirer, vaktmästare
och inspektörer. Då kan arbetsgivaren ge honom en kollektivtrafikbiljett.
Eftersom biljetten i första hand har skaffats för att kunna sköta
arbetsuppgifter, kan biljetten berättiga till resor inom ett större område än
enbart till resor mellan bostaden och arbetsplatsen, t.ex. en person som bor och
arbetar i Helsingfors kan ha en regionbiljett.
Om biljetten kan användas också för resor mellan bostaden och arbetsplatsen,
får löntagaren till dessa resors del en skattepliktig förmån. Även om biljetten
för tjänsteärenden berättigar till resor inom ett större området än hemfärden,
beräknas den skattepliktiga förmånen utgående från priset på den biljett som
behövs för resor mellan bostaden och arbetsplatsen.
Vilket inkomstår
En naturaförmån beskattas för den tid då löntagaren kunnat använda förmånen.
Det är dock inte alltid möjligt att utreda den faktiska användningstiden för en
personalbiljett. Då uppstår den skattepliktiga förmånen under det år då
löntagaren får betalningsmedel, t.ex. arbetsresesedlar, som berättigar honom att
köpa resebiljetten. Likaså, om biljetten berättigar till ett visst antal resor
och är giltig t.ex. ett år räknat från inköpsdagen, beskattas förmånen som
inköpsårets inkomst.
Om arbetsgivaren skaffar en biljett som är giltig under en viss tidsperiod
som infaller på två olika år, fördelas priset till dessa år i förhållande till
giltighetstiderna. T.ex. biljetten är giltig under tiden 1.11.2010 – 31.3.2011.
Då utgör 2/5 av biljettpriset inkomst för år 2010 och 3/5 för år 2011.
Avdragsrätten hos löntagaren fördelas på motsvarande sätt.
Årsanmälan
Det belopp av priset på personalbiljetten som betraktas som lön fylls i
mottagarspecifikationen för årsanmälan i punkt 40, Övriga beskattningsbara
naturaförmåner. Därtill anges i årsanmälan i punkt 48 det belopp som är
avdragbart i löntagarens beskattning. I denna punkt antecknas både det belopp
som har beskattats som lön och det belopp som löntagaren betalat arbetsgivaren
för personalbiljetten. Därtill anges i punkt 49 det skattefria
förmånsbeloppet.
Personalbiljetter ska alltid anges i årsanmälan, även om det inte uppkommer
någon beskattningsbar förmån eller något avdragbart
belopp.
Moms
Momsen på en personalbiljett som arbetsgivaren gett till arbetstagaren för
resor mellan bostaden och den egentliga arbetsplatsen är inte avdragbar vid
momsbeskattningen. Om resebiljetten används också för arbetsrelaterade resor är
avdragbar den andel av momsen på biljettpriset som motsvarar sådana
resor.
|